Krisstöd vid allvarlig händelse

Relevanta dokument
Modernt krisstöd för drabbade och insatspersonal

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap

Trauma, stress och krisstöd

Modernt krisstöd. Oslo, 26 mars Per-Olof Michel. Tfn: michelmentor

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Trauma och återhämtning

Modern krishantering:

Kris och Trauma hos barn och unga

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri. Trauma och neurobiologi

Post Traumatiskt StressSyndrom. Jäv. Disposition. Vad är det, i korthet och detalj Varianter Diagnostik Behandling Fallresonemang. regiongavleborg.

Planeringsenheten NU sjukvården. När svåra händelser inträffar Information och praktiska råd till dig som har varit med om en allvarlig händelse

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap

Krisstöd - att stärka människors motståndskraft

Anna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Trauma och psykisk sjukdom

Vad är psykisk ohälsa?

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Katastrofpsykiatri. Jörgen Skov Distriktsläkare Kiruna

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Materialet får endast användas tillsammans med korrekt hänvisning till författaren. Det är främst framtaget för kursdeltagare som tagit del av

Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut

Traumamedveten omsorg

Materialet får inte kopieras utan korrekt hänvisning till källan. Om du önskar mer fördjupning samt referenser rekommenderas boken Krisstöd (Natur &

Ur Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter AFS:1999:07 går följande att läsa.

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Flyktingmedicinskt centrum

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Hur bemöter vi människor i akut kris

Om autism information för föräldrar

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Vad. Hur kan man hjälpa hjälparna?

Regionalt kunskapscentrum Kris-& Katastrofpsykologi (RKK) Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Förlossningsrädsla och kontrollförlust. Karin Sjöström konsultläkare Leg psykoterapeut, handledare i PDT KK MALMÖ

Att förstå posttraumatisk stress

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Arbetsmetoder & material för arbete med flyktingar

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Disposition introduktion i mindfulness

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

INTERNATIONELL MILITÄR INSATS FÖRE/UNDER/EFTER

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Traumamedveten omsorg. Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Bemötande aspekter för nyanlända.

Situationen i ett nötskal. Forskning visar att. Inse att det INTE handlar om:

Trauma och psykisk sjukdom

Riktlinjer för stöd och behandling efter allvarliga händelser

Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer

Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning

Hantera förlust, trauma och kris - individens och organisationens perspektiv

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell

Trauma och Prostitution

CPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap

VÅLDTÄKT. Lotti Helström

Drabbade av naturen hur reagerar människor?

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Bella Stensnäs, leg psykolog

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Transkript:

Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com

Traumatiska händelser

Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd = Effekt

Akut stressreaktion Kroppsliga reaktioner Tanke och uppfattning Psykiska reaktioner (WHO 1992, ICD-10)

Hot, fara försvar Frysning Flykt Kamp Underkastelse Söka stöd

Bemästring ta sig i säkerhet

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) A. Exponering B. Återupplevande C. Undvikande av påminnelser D. Neg påverkan - Oförmåga att minnas viktiga aspekter - Negativa förväntningar på sig själv och omvärlden - Förvrängd skuld om orsaker eller konsekvenser - Negativa emotioner: rädsla, skräck, skuld, skam, ilska - Minskat intresse för aktiviteter - Känsla av avstånd eller främlingskap - Oförmåga att uppleva positiva känslor E. Påtagligt ändrad reaktivitet F. Varat en månad G. Lidande (APA 2012, DSM5)

Överaktivitet i amygdala Prefrontal cortex Thalamus Locus coeruleus Amygdala Hippocampus Hypofysen Hypothalamus

Funktionsnivå Processer över tiden Låg Kroniska besvär 5-30% Senare besvär 0-15% Återhämtning 15-25% Hög Motståndskraft Stresstålighet 30-60 % Tid (Bonanno 2004; Norris et al. 2009)

Fem principer för intervention med empiriskt stöd Förstärka känsla av säkerhet Lugna Förstärka känsla av självtillit och tillit till samhällets förmåga Understödja samhörighet Förstärka känsla av hopp (Hobfoll et al. 2007)

Motståndskraft; individen Personlighetsaspekter Positiv grundhållning, optimism, humor Kognitiv stil, flexibilitet, förmåga att omvärdera Upplevd kontroll, självförstärkning Locus of control, bemästring, mentalisering Självtillit, acceptans, andlighet, altruism God fysisk kondition, träning Genetik, neurobiologi (Normala nivåer av DHEA, Neuropeptid Y, serotonin) Utvecklingspsykologi (Positivt föräldrabeteende) (Southwick et al 2005; Bonanno et al. 2011)

Socialt stöd; kamratstöd -Buffrande effekt -Hjälp att omvärdera -Vet att man får stöd

Psykologisk första hjälp -krisstöd i praktiken Presentera dig själv och din organisation För drabbade till säker plats Lugna dem med uttalade reaktioner Undersök aktuella behov Förmedla praktiskt stöd i samarbete med drabbade Gör allt som underlättar socialt stöd Informera om vanliga reaktioner och positiva bemästringsstrategier Undersök bästa sättet för fortsatt stöd över tiden (Child Traumatic Stress Network and National Center for PTSD, Psychological First Aid: Field Operations Guide, Second Edition, 2006; www.ptsd.va.gov)

Stöd-uppföljning-bedömning-behandling (STUBBE) Stöd - Psykologisk första hjälp - Förmåga till psyk återhämt Uppföljning - Utse kontaktpersoner - Proaktiv kontakt Bedömning - Screening: 1, 3 och 12 mån - Värdera behandlingsbehov Behandling - Evidensbaserad - Traumafokuserad (Brewin 2005; Watson et al. 2007, Handbook of PTSD, p. 528)

Insatspersonal Medvetenhet Balans Socialt stöd

Intensiv eller långvarig stress Livshot Förlust Inre Kronisk konflikt stress Trauma Sorg Moral- Utmattning konflikt Traumatisk skada Upplevt: - Livshot - Skräck - Hjälplöshet Förlustskada Förlust av: - Närstående - Kroppsfunktion - Tillhörigheter Etik/moralskada Själv begått eller bevittnat handlingar som går emot egen moral Utmattningsskada Ackumulerad stress av många orsaker, utan möjlighet till vila och återhämtning (Nash et al. 2010; NFFF, Watson et al. 2013)

Stress kontinuum Redo (Grön) Reagerar (Gul) Påverkad (Orange) Symtom (Röd) Optimal funktion Anpassningsförmåga Milda, övergående reaktioner och funktionsnedsättningar Återhämtar sig helt Svårare kvarstående reaktioner och funktionsnedsättning Minnen kommer att kvarstå Kliniskt syndrom Oläkt stresskada med nedsatt funktionsnivå Mår bra Låg risk Högre risk Tecken Orsaker Orsaker Tillstånd Är som bäst Vilken stressor som helst Livshot PTSD Välutbildad och förberedd Tecken Förlust Depression Fysiskt, mentalt och andligt välfungerande Irriterad, orolig, nedstämd Brott mot egen moral Ångestsyndrom Fokuserad på uppgiften Förlorat motivation Långvarig stress, slitage Missbruk Motiverad Tappat fokus Tecken Tecken Lugn och samlad Sömnsvårigheter Kontrollförlust Symtomen kvarstår och förvärras över tid Har trevligt Beter sig moraliskt oklanderligt Muskelspänningar; andra fysiska problem Inget är roligt längre Panik, aggressivitet, nedstämdhet Känner sig inte längre som vanligt. Svåra reaktioner eller uttalad påverkan på social/arbetsmässig funktion Uttalade skuld- och skamkänslor (Nash et al. 2010; NFFF, Watson et al. 2013)

Stressreaktioner i gul zon vs. stresskada i orange zon Stressreaktioner Övergående påverkan Vanligt Normalt Återhämtning möjlig Stresskada Kvarstående effekt Mindre vanligt Risk för att inte fungera i sin roll Risk för psykisk störning (NFFF, Watson et al. 2013)

Rekommenderad stödlinje PTH Potentiellt traumatisk händelse Behov av stöd? Ja Nej FSH Kamratstöd - Utvärdring av insats - Socialt stöd i grupp Nej Räcker detta stöd? Ja Stöd avslutas Oklart TSQ FHV > 6? Ja Nej Ja Behov av annat stöd? Nej Professionell bedömning Behövs behandling? Nej Ja Evidensbaserad psykoterapi (National Fallen Firefighters Foundation 2013)

Första hjälp vid stress (FHS) Lugna Kontakt Säkerhet Kontinuerligt stöd Funktion Tillit Reaktion Nedsatt funktion Stressor Mår bra God funktion Första hjälpens sju punkter 1. Kolla (Check) Bedöm: observera, lyssna 2. Samordna (Coordinate) Sök hjälp, remittera vid behov 3. Säkerhet (Cover) Se till att komma i säkerhet! 4. Lugna (Calm) Sakta ner, avslappning, byt fokus 5. Kontakt (Connect) Ordna stöd från andra 6. Funktion (Competence) Återfå funktion 7. Tillit (Confidence) Återställ självtillit och hopp (Nash et al. 2010; NFFF, Watson et al. 2013)