Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap"

Transkript

1 Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap Christina Fischler Leg psykolog Kalmar Län Kompetensutvecklingsdag Skolsjuksköterskor maj 2017 Skyldighet att vara uppdaterad visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Utbildningsplan vid universitet Kris och utveckling 1975 Johan Cullberg Stadie / fasteori trad.kristeori 2 artiklar i Läkartidning kvinnor vid Sabbatsbergs förlossningsklinik som förlorat ett barn i samband med eller en vecka efter förlossningen Ostrukturerade intervjuer, kvalitativ metodik Indelning i 4 faser utifrån svar i intervjuerna Tidsaspekterna del av den retrospektiva forskningsmetoden dvs intervjuerna gjordes 12 mån efter dödsfallet Cullberg - Chockfas - Reaktionsfas - Bearbetningsfas - Nyorienteringsfas OBS föråldrad teori! Boken skrevs 1975 står ej i boken att det endast rör sig om 59 kvinnor Hur ser det ut i Sverige? Hur uppstår psykisk ohälsa? n Folkhälsorapport 2005 Socialstyrelsen Ett psykiskt tillstånd påverkas av 1. Personens biologiska eller kroppsliga konstitution 2. Personens kognitiva förmåga att förstå och tolka omvärlden, kunna hantera dess krav för en optimal överlevnad 3. Miljöns utformning både socialt och materiellt inkl påfrestningar 1

2 Den psykosomatiska helhetssynen Innnebär att man vetenskapligt kunnat bevisa att de flesta av kroppens friska och sjuka funktioner påverkas av och själva påverkar den psykiska funktionerna Vilket betyder.. Behandling eller förebyggande av psykisk ohälsa kan förmedlas genom Kroppslig (biologisk) påverkan t.ex medicinering Psykologisk påverkan t.ex olika former av psykoterapi Förändring av den omgivande miljön Två utvecklingsförlopp mot psykisk ohälsa 1 - Kris 1 Psykiska besvär som ökar successivt, ökande symtom av sömnlöshet, trötthet, oro Lider av psykisk ohälsa utan att uppfylla kraven av psykiatrisk diagnos 2 Psykiska besvär som snabbt leder till utvecklandet av psykisk sjukdom Ofta föranlett av hög sårbarhet n Livshändelser som utgör ett direkt hot mot individens känsla av säkerhet och kontroll n Krisstöd att stärka människors motståndskraft Mognadsbundna kriser Traumatiska kriser/ situationsbundna kriser n Barn och ungdomsåren -spädbarnets utveckling - trotsåldern -skolåldern -tonårsperioden n Vuxenårens kritiska utveckling -flytta hemifrån -arbete/studier -att finna en partner -att bilda familj - 40-årskris /medelåldern -pensionering -ålderdom n En närståendes död n Olycka / sjukdom n Otrohet / skilsmässa / lögner n Sociala misslyckanden och skamsituationer n Uppsägning och påtvingade sociala uppbrott n Yttre katastrofer n Terrordåd 2

3 2 - Sorg Upplevelser av sorg / kris Innebär alltid en förlust Ett objektivt fakta Förlusten innebär en förändring Förändringen påverkar det sociala samspelet Emotionella ledsen, arg, skuld, lättnad, ångest etc Fysiska snabbandning, ont i bröstet, hjärtklappning, halsbränna etc Kognitiva förvirring, sänkt koncentration, sänkt minne, sänkt omdöme, hallucinationer etc Sorg och kris, ett naturligt förlopp Individer som befinner sig i kris / sorg behöver olika sorters bemötande Omständigheterna avgörande - Händelsen - Vad som hände / vem man förlorade - Plötsligt eller förväntat - Våldshandling / den skadade personen går ej att känna igen Individuella förutsättningar - Livsfas - Ålder - Ekonomi - Hälsa - Kulturella faktorer Heterogena reaktioner Kris Sorg Måttlig reaktion Upplever sig stärkt av situationen Posttraumatic- growth - upplevelser av positiv förändring som ett resultat av kampen efter mycket utmanande kriser. (Tedeschi&Calhoun 2004) Personerna inte bara återhämtar sig utan också efter en tid känner sig starkare Myter om sorg/kris n Att inte uppvisa oro/sorg/kris leder till komplicerad reaktion n Man måste bearbeta negativa och svåra erfarenheter n Avsaknad av sorgreaktion är patologiskt n Uppskjuten reaktion orsakad av förnekande leder till patologisk anpassning Burnett & Martinek 1993 n Saknar empirisk evidens Wortman&Borner 2007, Wortman& Silver

4 4 myter om sorg Atle Dyregreov 1. Att sorgprocessen är indelad i stadier 2. Att alla måste gå igenom en sorgbearbetning 3. Att alla måste tala om det svåra 4. Att sorg är en process med en fast början och ett väldefinierat slut Ska sorgereaktioner behandlas? 50-60% klarar förluster bra 10-20% utvecklar normala former av sorg 10-15% kan utveckla complex bereavement related disorder Bör ej djupdyka i sorg Bör fokusera på normaliserande av sorgreaktioner De med komplex sorg bör få tillgång till KBT i komb. med SSRI I övrigt finns det inget vetenskapligt stöd för behandling av sorg (Manicini el al 2012) The Dual Process Modell of coping with bereavement (M Stroebe & Schut 1999, 2001) Definition av stressor associerad med förluster 1. Loss- orientation alla aspekter av upplevelsen av förlusten i sig 2. Restoration- orientation sekundära stressorer till följd av förlusten Båda innebär stress förenliga med såväl ångest som smärta och sorg men restoration- orientation innebär stress pga nytänkande n n n n Motståndskraft (rescilience) Socialt stöd kommunikationsförmåga positiva känslor, humor uppskattning altruism Självtillit n känsla av kontroll n självförtroende n positiv självbild n känsla av mening n flexibilitet n kognitiv förmåga n problemlösningsförmåga Motståndskraft; individen Personlighetsaspekter Positiv grundhållning, optimism, humor Kognitiv flexibilitet (Emotional Expressive Flexibility), förmåga att omvärdera Upplevd kontroll, självförstärkning Locus of control, bemästring, mentalisering Självtillit, acceptans, andlighet, altruism God fysisk kondition, träning Genetik, neurobiologi (Normala nivåer av DHEA, Neuropeptid Y, serotonin) Utvecklingspsykologi (Positivt föräldrabeteende) (Impact-kenniscentrum, 2006) (Southwick et al 2005;; Bonanno et al. 2011;; Gupta et al. 2011) 4

5 Motståndskraft; miljön Coping/Bemästring Socialt stöd Ekonomiska faktorer Förebilder Stöd från organisationen Ledarskap Utbildning Stressvaccinering Anpassade bemästringsstrategier Strategier som tillämpas för att bemästra de påfrestningar som drabbar oss Mentala och beteendemässiga reaktioner som vidtas för att bemästra, tolerera eller reducera påfrestningar eller de känslor som påfrestningarna orsakar (Southwick et al. 2005;; Bonanno et al. 2011;; Mealer et al. 2012;; Jones et al ) Psychological stress and the coping process R Lazarus 1966 R Lazarus & S Folkman 1986 Psykologisk stressteori Kognitiv bedömning av stressorn Stressfyllda händelser måste upplevas som påfrestande av individen för att en stressreaktion skall uppstå Individens bakgrund påverkar hotbedömningen hotsituationen är inte objektiv utan subjektiv Copingteori har tre grundläggande egenskaper: Processperspektiv Copingbegreppet måste betraktas i sitt aktuella sammanhang Copingstrategier är delar av processen redskap - och säger därmed ingenting om resultatet Två modeller Lazarus & Folkman 1986 forst The Coping Process Problemfokuserad coping Känslofokuserad coping Analysera problemet och vidta nödvändiga åtgärder för att minska hotet, själv eller med andra Försöka hantera de negativa känslor som påfrestningen orsakar Försöker ändra den relationella meningen Figure 12.1 The coping process Source: Adapted from Lazarus (1999: 198) Reprinted by permission of Free Association Books. 5

6 Lazarus & Folkman 1986 forst När behövs professionellt stöd? Bör ha tillgång till olika copingstrategier och kunna använda dem varierat för att ha god copingkompetens Copingmekanismer konfrontation, distansering, självkontroll, söka socialt stöd, ta ansvar, flykt- undvikande, planerad problemlösning, positiv omtolkning Komplicerad sorg och kris n Starka fysiska symtom n Starka skuldkänslor n Vrede n Ihållande depression n Våldsam förtvivlan n Livet har blivit inskränkt n Suicidalitet Psykotraumatologi PTSD DSM V Trauma och stressrelaterade symtom Ångesttillstånd till följd av en svår händelse eller chockartad upplevelse. PTSD karaktäriseras av återupplevanden ("flashbacks"), undvikande av det som påminner om händelsen, och överspändhet. Diagnoskriterier Händelsen A - Upplevt, bevittnat eller konfronterats med händelse som innebär död, allvarlig skada, hot om detta, eller hot mot egen eller andras fysiska integritet, sexuellt våld, fått info om död av nära vän/anhörig, exponerad för motbjudande händelse i sitt yrke B - Påträngande symptom (intrusiva symtom - återupplevande) C - Undvikande symptom D - Negativa kognitiva förändringar och neg förändringar av sinnesstämning E Markanta förändringar av stimulusreaktion (vigilans) F - Varaktighet mer än 1 mån G - Funktionsnedsättning Symtom Sömnsvårigheter Irritabilitet eller utbrott av ilska Koncentrationssvårigheter Hypervigilans - Vara på sin vakt, ständigt uppmärksam på omgivningen Förstärkt startle respons - förstärkta skrämslereaktioner Extrem stress är inte lika med PTSD 6

7 Förekomst Situationsfaktorer 5,6% livstidsförekomst i Sverige Allvarlighetsgrad Största risk; våldtäkt, sexuella övergrepp eller då det finns ett tydligt uppsåt - ca 70% Kris, katastrof, terrorism 30-60% Naturkatastrofer 20-50% Svåra sjukdomstillståd som hjärtinfarkt, cancer 5-20% Dos- respons (Rodriguez et al. 1998) Kroppsliga skador (Acierno et al. 1999; Koren et al. 2006) Att man själv är drabbad (Breslau et al. 1987) Möjlighet att påverka, klarhet (Enander et al. 1993) Markörer och riskfaktorer Kontroll - klarhet Upplevt livshot Bristande socialt stöd Uttalade reaktioner under och direkt efter händelsen Kön, ålder Begåvning och utbildningsnivå Socialgruppstillhörighet; minoritetsstatus Sårbarhet pga tidigare utsatthet. Parallell livsstress. Klarhet Påverkan, kontroll Brist på klarhet (Kreamer 1997, 2001; Brewin et al. 2000; Ozer et al. 2003) Ingen möjlighet att påverka (Enander et al. 1993) Traumatisering Före Under Efter Före Under Efter objektiva situationsfaktorer Skyddsfaktorer Genetik;; Traumatisk Reaktion Återhämtning Livshistoria händelse Centrala Traumatisering traumatiska teman Subjektiva bemästringsmöjligheter Riskfaktorer (Fritt efter Fischer et al. 2003;; Dunker 2009) Peritraumatiska upplvelser som sker i samband med Upplevda känslor Kategorier Rädsla Ilska Ledsenhet Avsky Stumhet Dimensioner Grader av arousal Emotionell upplevelse Värdering Händelsen hotar välbefinnandet och överstiger individens resurser Reaktioner Kognitioner Ytligt processande Oförmåga att relatera till sig själv Dissociation Peritraumatiskt beteende Aktivt/passivt Fysiologiska reaktioner Förhöjd hjärtfrekvens Yrsel Ytlig andning Värmevallningar Illamående Svettningar (Bovin et al. 2011) 7

8 Överaktivitet i amygdala Stressreaktioner Prefrontala cortex Thalamus Amygdala Hippocampus Hypathalamus Överlevnad när fara hotar Kamp och flykt Frys och underkastelsereaktioner Hjärna är förprogrammerad att hitta den bästa lösningen för överlevnad Anpassar oss som organism i den miljö vi samspelar med för att försäkra överlevnad (LeDoux 2003, Egidius 2008) Neurobiologi Akut åtgärd HPA- axeln (hypotalamus, hypofysen samt binjurebarken) Amygdala tolkar situationen Beroende på situation, hur hotet bedöms, tidigare erfarenheter och genetiska förutsättningar, agerar hjärnan utifrån vad som bedöms som ändamålsenligt och möjligt (Preussner m.fl. 2010) Skapa förutsättningar för nedreglering av amygdala Skapa trygghet, försäkra omhändertagande Bidra till en upplevelse att den svåra händelsen nu är avslutad Om möjligt minska exponeringen Samtala så lite som möjligt i det akuta skedet Lugna Skapa hopp Tetris! Nedreglering Andas Avleda Iskyla Stå- ut- färdigheter Använda sinnena Göra bra saker för sig själv Can playing the computergame Tetris reduce the build- up of flashbacks for trauma? Holmes et al Hjärnan har begränsade resurser att utföra flera likartade saker samtidigt timmars fönster för påverkan av minneskonsolidering Falshbacks är ett minne av visuospatial karaktär. Tetris är ett spel som kräver visuospatial tillgång Hjärnan klarar inte av att hantera både lagring av traumaminne och spela Tetris samtidigt utan Tetris konkurrerar ut flashbacks! Emily A. Holmes, Molecular Psychiatry, online 28 March

9 Inriktning av tidiga insatser Interventioner kan störa naturlig återhämtning Målet bör vara att öka motståndskraft och förmåga att återhämta sig (Ursano et al. 1996) Reaktioner bör betraktas som signaler snarare än symtom (Hart et al. 2005) Samverka med de drabbade (Hart et al. 2005) Inriktningen bör vara att interventioner baseras på bästa tillgängliga kunskap (Hobfoll et al. 2007) Det är inte situationen som avgör utan reaktionen/upplevelsen (Bonanno 2004, Bonanno & Mancini 2008, 2012) Omhändertagande och stöttning av motståndskraft, inte behandling (NICE 2005) Varken uppmuntra eller hindra människor från att berätta (TENTS 2009) Varje intervention som genomförs inom ett par dagar efter en mindre traumatisk händelse eller inom en månad efter en svår traumatisk händelse kommer sannolikt att störa den naturliga återhämtningsprocessen. Det är viktigt att akuta interventioner stör den egna återhämtningen i så liten utsträckning som möjligt. (Brewin, 2001) Bästa tillgängliga kunskap Processer över tid ISTSS Guidelines (Foa et al. 2009) NICE- report (2005) TENTS (2009) Fem principer med empiriskt stöd (Hobfoll et al. 2007) Stresstålighet och motståndskraft (Layne et al. 2007, Bonanno, 2006) Socialt stöd (Fullerton et al. 1992b; Norris et al. 1996, 2002; Kilpatrick et al. 2007; Bonanno et al. 2007; Prueksaritanond et al. 2007; Feng et al. 2007) Psykologisk första hjälp (National child traumatic stress network and National centre for PTSD, 2006) Krisstöd vid allvarlig händelse Socialstyrelsen 2008 KAMEDO- rapport 97 Socialstyrelsen 2011 OPSIC June2015 europeisk guideline Låg Funktionsnivå Hög Potentiellt traumatisk händelse 1 år 2 år Kontinuerliga besvär 5-15 % Kroniske besvär 5-30% Senare besvär 0-15% Återhämtning 15-25% Tidigare besvär 5-10 % Motståndskraft efter tillfällig händelse 35-65% (APA DSM- IV, 1997) (Bonanno, 2004;; Norris et al. 2009;; Bonanno et al. 2013) National Institute for Clinical Excellence Fem principer för intervention med empiriskt stöd Drabbade bör få möjlighet till empatiskt stöd Stöd kan vara praktiskt, emotionellt och socialt Information om vanliga reaktioner och råd för bemästring För individer med milda reaktioner och som varat mindre än fyra veckor är observerande väntan (eng. watchful waiting) tillräckligt Psykologisk debriefing vid ett tillfälle med enskilda individer bör man avstå från Screening med enkelt instrument av högriskindivider 1 månad efter traumat De med uttalade PTSD- symtom ska ha tillgång till KBT- behandling inom en månad (NICE- report, 2005) Förstärka känsla av säkerhet Lugna Förstärka känsla av självtillit och tillit till samhällets förmåga Understödja samhörighet Förstärka känsla av hopp (Hobfoll et al. 2007) Hobfoll et al

10 Psykologisk första hjälp PFA Är ett anpassat, tillvägagångssätt för att stödja människor omedelbart efter allvarliga händelser Är evidence- informed (interventionerna vilar på vetenskaplig grund men att helheten ännu inte har testats vetenskapligt) (Child Traumatic Stress Network and National Center for PTSD, Psychological First Aid: Field Operations Guide, Second Edition, 2006) Psykologisk första hjälp PFA krisstöd i praktiken Kontakt och engagemang: Etablera mänsklig kontakt på ett icke- inträngande och medkännande sätt Säkerhet och trygghet: Tillgodose basala behov, förstärk känslan av säkerhet och trygghet Stabilisering: Lugna drabbade som är emotionellt överväldigade och panikslagna Behovsinventering: Bidra till att de drabbade kan formulera sina omedelbara behov Praktiskt stöd: Lämna stöd så att de drabbade kan tillgodose sina behov Socialt stöd: Bidra till att de drabbade kommer i kontakt med närstående och andra hjälporganisationer Info och bemästring: Psykoedukation Kontakt med övriga stödinsatser: Underlätta för fortsatta kontakter Psykologisk första hjälp PFH - krisstöd i praktiken Utmärkande drag i PFH Presentera dig själv och din organisation För drabbade till säker plats Lugna dem med uttalade reaktioner Undersök aktuella behov Förmedla praktiskt stöd i samarbete med drabbade Gör allt som underlättar socialt stöd Informera om vanliga reaktioner och positiva bemästringsstrategier Undersök bästa sättet för fortsatt stöd över tiden Child Traumatic Stress Network and National Center for PTSD, Psychological First Aid: Field Operations Guide, Second Edition, 2006) Fokuserar på omedelbara praktiska behov och problem som de drabbade har Fokuserar på att stödja positiva hanteringsstrategier som individen redan använder sig av Fokuserar på att göra de drabbade delaktiga och aktiva Betonar att det är av avgörande vikt att göra allt för att sammanföra människor och stärka sociala relationer Om att möte en drabbad PFH forst Starka känslor validera ;de 4 Hna Intensiva känslor t.ex. intensiv gråt behåll ditt lugn, informera, psykoedukation, det är inte farligt att gråta, det är jobbigt Frustration aggressivitet; normalisera Om någon är saknad ta tag i det och var problemlösande, lyssna och försök att skaffa information Om drabbade uttrycker tankar på att skada sig själv eller andra tag kontakt med sjukvård/polis Kom ihåg att drabbade inte har behov av att höra vad du känner (sympati) drabbade har behov att du försöker förstå vad de känner (empati) 10

11 Principer för att främja egenkontroll PFH Aktivitet Redan kända beteenden Att återupprätta egenkontroll kontrollförlust Barn och egenkontroll Stabilisering PFH Identifiera om det finns drabbade som verkar vara känslomässigt överväldigade av händelsen Vägled drabbade som är känslomässigt överväldigade så att de får kontakt med nuet igen Stabilisering med hjälp av grundning, läkarkontakt, psykologkontakt eller läkemedel Forts PFH Tidsaxel - Återhämtning Problem och behovsinventering Praktiskt stöd Socialt stöd Informera om reaktioner och bemästring faser som alla definierar olika behov, krav och risker för att avgöra vem som är drabbad och behöver vård och vem som klarar sig utan professionell hjälp. Immediate (akutfas) Acute (mellanfas) primära behoven är säkerhet, trygghet samt praktiskt, emotionellt och socialt stöd. Reaktionerna under denna fas är ofta starka, personer kan vara förvirrade, känslorna är intensiva och någon är desorienterad vilka är normala och förväntade reaktioner. Under dessa första dygn är sam- talsbehandling inte lämpligt då de drabbade inte är mottagliga. I mellanfasen handlar det om att avläsa hur den drabbade anpassar sig till konsekvenserna av det inträffade. Här är det avgörande med organisation, kontakt med professionella eller hjälpare, struktur från såväl samhällets sida som i det sociala nätverkets. De som behöver behand- ling bör ha identifierats under denna fas. 11

12 Chronic (Långtidsfas) Debriefing? I den sista fasen, långtidsfasen, handlar det om att behandla och följa upp de personer som har bestående svårigheter till följd av traumat (Michel et al 2010, Litz 2010, Bonanno 2011 ) Varför gör man det? Minska stressreaktioner efter trauma samt påskynda återhämtningsprocessen 7 faser introduktion, fakta, tanke, känslor, symtom, undervisning, avslutning 1-3 dagar efter trauma Möte ca 2-3timmar Max 12 stycken i gruppen Kritik STUBBE Per- Olof Michel 2011 Förebygger inte PTSD problematik Retraumatisering De heterogena grupperna skapar svårigheter sekundär traumatisering Rekommenderas ej längre som regelmässig åtgärd Screen and treat Stöd Psykologisk första hjälpen Förmåga till psykisk återhämtning Uppföljning Utse kontaktperson Proaktiv kontakt Bedömning Screening; 1, 3, 12 mån Värdera behandlingsbehov Behandling Evidensbaserad Traumafokuserad Evidensbaserad behandling Barn specifikt riskfaktorer EMDR KBT TR PE (Prolonged Exposure) SSRI- preparat Barn och vuxna framgångsrika studier med Tetris! Låg grad av socialt stöd Peritraumatisk rädsla Upplevt livshot Socialt undandragande Samtidiga psykiska problem Bristande familjefunktion PTSD fanns redan före händelsen Undviker att tänka otäcka tankar Trickey et al

13 Frågeställningar med utgångspunkt för ensamkommande flyktingbarn Christina Fischler Psykologi A B Bra länkar /material Rädda barnen Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri (KcKP) Svenska psykotrauma föreningen (SPTF) Sveriges Ensamkommande Förening SEF FORTE Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Linköpings Universitet / Nyanlända barn och den svenska mottagningsstrukturen Barnombudsmannen Barn på flykt 2016 Barn och ungdomspsyk. Skåne Regionalt vårdprogram traumarelaterade tillstånd Avhandling Soorej Puthoopparannbil Uppsala Univ. Life in immigration Detention Centers: An exploration of health of immigrant detainees in Sweden and three other EU member states Självvald utsatthet Christina Fischler Psykologi A B Stöd till personal Christina Fischler Psykologi A B Christina Fischler Psykologi A B Hur såg familjelivet ut? Vad avgjorde att man valde att skicka iväg sitt barn? Hur såg flyktvägen ut? Hur såg mottagandet i Sverige ut? Asylprocessens olika steg? Adekvata reaktioner? Psykiatri / Omvårdnad? Kartläggning och process följer samma mönster som för vuxna dvs Fas 1 kartläggning/kontakt, Fas 2 tekniker för ångestreducering/nedreglering, uppföljning, screening, barn och unga bör bedömas och följas upp vad gäller riskfaktorer och motståndskraft etc Fas 3 behandling Bäst utfall för behandling är KBT i grupp eller individuellt Depression, ångest och sorg kan minska genom att fokusera på traumasymtomen Sorg bör inte behandlas med terapi annat än då det är väldigt allvarligt Farmakologiska interventioner rekommenderas inte annat än då det är absolut nödvändigt. Pfefferbaum et al 2013 Personal är mer skyddad än de drabbade då de är utbildade och har valt att frivilligt medverka i den här typen av arbete. Personal har övning och erfarenhet som bidrar till bättre skyddsfaktorer än om de var drabbade Groteska moment kan vi inte alltid skydda oss mot - sårbarhetsfönster Christina Fischler Psykologi A B Exponeringen är t.ex. att veta om att en förälder drabbats Påträngande symtom inte alltid uppenbara, syns i t.ex. lek Innehållet i ev mardrömmar behöver inte handla om den specifika händelsen Barn behandling Christina Fischler Psykologi A B Barns uttryck av ev trauma 13

14 Organisation - Arbetsmiljö En bra organisation som utbildar och förbereder personalen väl Bra ledarskap och god sammanhållning System för stöd, uppföljning, bedömning och behandling av personal Systemen vilar på de 5 principerna för stöd genom PFH, Första hjälpen vid Stress After Action Review - samling efter händelse Social stöd inom organisationen för individer och grupper kamratstödsverksamhet Fem stödprinciper Förstärka säkerhet/trygghet Lugna, stabilisera Förstärka självtillit och tillit till samhället Understödja samhörighet Förstärka känsla av hopp michelmentor.se (Hobfoll et al. 2007) Kamratstödjares uppgifter Samling efter händelse (informell AAR) Att vara empatiskt lyssnande Förmedla icke- professionellt psykologiskt stöd Identifiera kamrater som är i behov av stöd Att underlätta kontakt med professionellt stöd Efter varje händelse, ställ följande frågor Vad var vår uppgift? Vad gick bra? Vad kunde ha gått bättre? Vad kunde vi ha gjort annorlunda? Vem behöver veta detta? michelmentor.se (Creamer et al. 2012) michelmentor.se (Nash et al. 2010;; NFFF, Watson et al. 2013) ( Gruppmöten After Action Review AAR Syfte att göra utvärdering av insats Vad fungerade bra? Vad fungerade mindre bra? Vad kan vi lära till nästa gång? Combat and Operational Stress First Aid (COSFA) Nash et al 2013 Firefighters First Stress Aid (FSA) (Första hjälpen vid stress FHS)Watson et al 2013 Kontinuerlig koll av medarbetare Kamratstödjare Vid behov remittera till företagshälsovård eller dylikt Stresskontinuum michelmentor.se ghters_and_emergency_medical_services_personnel 14

15 Vanliga stressreaktioner Varierande aktivitetsförmåga Sömnsvårigheter Känslomässig stumhet/avdomning Irritation, ilska och frustration Du kan själv komma att uppleva chock, rädsla, skräck eller hjälplöshet Känsla av förvirring, förlorad uppmärksamhet och oförmåga att bestämma dig Kroppsliga reaktioner som huvudvärk, magbesvär eller lättskrämdhet Nedstämdhet eller ångest Minskade sociala aktiviteter Extrema stressreaktioner På grund att du är medkännande kan du uppleva stressreaktioner som hjälplöshet, förvirring, isolering Utmattningssymtom som demoralisering, främlingsskap eller resignation Upptagenhet eller tvångsmässigt återupplevande av traumatiska händelser, direkt eller indirekt Behov av att i vissa situationer överkontrollera dig själv eller andra Att du drar dig undan eller isolerar dig Förhindrar känslor genom att ta något lugnande, hänger dig åt överarbete eller låter bli att sova, alternativt sover för mycket Nedstämdhet med hopplöshetskänslor Onödigt risktagande Vad leder till påverkan? Många dödade och skadade Där barn dör eller blir skadade Händelser med stor massmedial bevakning Händelser där man känner någon som drabbats Bristande ledarskap Välkända faktorer kopplade till stressreaktioner och känd ökad belastning på personal (Michel 2010) Andra exempel på påfrestningar som leder till stress Att arbeta i en kaotisk och oförutsägbar miljö som kommer att präglas av ny information, motsägelsefull information och brist på information Att tvingas göra hårda prioriteringar bland dem som är skadade och behöver hjälp Uppleva bristande förståelse från omgivningen kring vad som görs eller inte görs Arbeta i miljöer där det finns risk för den egna hälsan Arbeta med drabbade som inte önskar eller vill ha någon hjälp Arbeta tillsammans med personer man normalt inte arbetar med och där alla inte är lämpliga för uppdraget Child Traumatic Stress Network and National Center for PTSD, Psychological First Aid: Field Operations Guide, Second Edition, 2006 REDO REAGERAR PÅVERKAD SYMTOM Optimal funktion Anpassnings- förmåga Välmående TECKEN Är som bäst Välutbildad och förberedd Fysiskt, mentalt och andligt välfungerande Fokuserad på uppgiften Motiverad Lugn och samlad Har trevlig Beter sig moraliskt oklanderligt Milda, övergående reaktioner och funknedsättningar Återhämtar sig helt Låg risk ORSAKER Vilken stressor som helst TECKEN Irriterad, orolig, nedstämd Förlorat motivation Tappat fokus Sömnsvårrigheter Muskelspänningar Inget roligt längre Svårare kvarstående reaktioner Minnes kvarstår Högre risk ORSAKER Livshot, förlust, brott mot egen moral Långvarig stress, slitage TECKEN Kontrollförlust Panik, aggressivitet. Nedstämdhet Inte som vanligt Uttalad skam/skuld Kliniskt syndrom Oläkt stressskada med nedsatt funktionsnivå TILLSTÅND PTSD Despression Ångestsyndrom Missbruk TECKEN Symtom kvarstår och förvärras över tid Svåre reaktioner eller uttalad påverkan på socialt eller arbetsfunktion Tidiga reaktioner Psykologisk första hjälp 2006 Typ Negativa reaktioner Positiva reaktioner Kognitiva Känslomässiga Sociala Kroppsliga Förvirring, desorientering, oro, påträngande tankar och bilder, självanklagelser Chock, bedrövelse, sorg, nedstämdhet, rädsla, ilska, känslomässig stumhet/avdomning, irritation, skuld och skam Extremt undandragande, interpersonella konflikter Trötthet, huvudvärk, muskelspänningar, magbesvär, ökad hjärtfrekvens, sprittighet, sömnsvårigheter Beslutsamhet och bestämdhet, skärpt uppfattningsförmåga, mod, optimism, förtröstan Känsla av närvaro, utmaning och att man är samlad Social samhörighet, behov av att hjälpa andra Alert, beredd att ingripa, ökad energi 15

16 Vad göra efteråt? Ge dig tid att fundera på hur du har det Du behöver inte prata om du inte vill! Gör det du mår bra av! Ev ledighet Ta emot omtanke och stöd Var med på sånt som får dig att skratta Släpp ansvaret och undvik att fortsätta vara expert som under insatsen Undvik Alkohol Stora förändringar i livet Nedvärdera ditt bidrag Sätta upp egna hinder som att prioritera och hjälpa andra isstället för dig själv Child Traumatic Stress Network and National Center for PTSD, Psychological First Aid: Field Operations Guide, Second Edition, 2006 Take- home- message Aktuella guidelines utifrån modern kristeori För tidiga interventioner kan skada återhämtningen Att prata om händelsen kräver kunskap om individuella faktorer. Samtalet är inte en första åtgärd Psykologisk Första Hjälpen/Första Hjälpen vid Stress Få personer är i behov av professionellt stöd De som är i behov av professionellt stöd bör ges bästa tillgängliga behandling vilket idag är TR- KBT, EMDR Kunskap om trauma är föränderligt vilket betyder att yrkespersoner har skyldighet att hålla sig uppdaterade Boken är här! Psychological First Aid APP Sara Hedrenius Sara Johansson Röda Korset University of minesota Fler Appar på väg! SAM Smart Assessment on Your Mobile Psykologipodden - Jacquline Levi Support coach( Miranda Olff) På svenska under 2017 PTSD Coach Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Christina Fischler Vuxna trauma- och- krishantering- fokus- vuxna- med- psykolog- christina- fischler Anna Norlén Barn hur- bemter- jag- mitt- barn- med- psykolog- anna- norln 16

17 Tack för uppmärksamheten! Christina Fischler Psyklogi AB

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap Leg psykolog Skyldighet att vara uppdaterad visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Brand 2014

Läs mer

Krisstöd vid allvarlig händelse

Krisstöd vid allvarlig händelse Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd

Läs mer

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap. Skyldighet att vara uppdaterad. Kris och utveckling 1975 Johan Cullberg. Hur uppstår psykisk ohälsa?

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap. Skyldighet att vara uppdaterad. Kris och utveckling 1975 Johan Cullberg. Hur uppstår psykisk ohälsa? Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap Christina Fischler Leg psykolog Ledningsdagarna Elevhälsan 2016 Uppsala Skyldighet att vara uppdaterad visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare

Läs mer

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap Christina Fischler Leg psykolog Skyldighet att vara uppdaterad visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin

Läs mer

Kris / sorg - the stress and coping paradigm

Kris / sorg - the stress and coping paradigm Kris / sorg - the stress and coping paradigm 1 - Kris Livshändelser som utgör ett direkt hot mot individens känsla av säkerhet och kontroll Christina Fischler leg psykolog, doktorand Institutionen för

Läs mer

Modernt krisstöd för drabbade och insatspersonal

Modernt krisstöd för drabbade och insatspersonal Modernt krisstöd för drabbade och insatspersonal Göteborg, 17 april, Stockholm 12 maj, 2015 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Fältet Återhämtning Samhället/insatsorganisationen Individ

Läs mer

Modern krishantering:

Modern krishantering: Modern krishantering: Flexibilitet, ledarskap och stärkta egna resurser Magnus Brolin leg psykolog, leg psykoterapeut Per Calleberg leg psykolog, biolog Mikael Westrell socionom, leg psykoterapeut Kollektiva

Läs mer

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Krisen en del av våra liv För

Läs mer

Trauma, stress och krisstöd

Trauma, stress och krisstöd Trauma, stress och krisstöd Sunne, 25 maj 2018 Per-Olof Michel Tfn: +4670 7201662 po.michel@telia.com michelmentor.se (http://www.marshu.com/collection-self-test-stress.php) Utfall Vad är stress? Förhoppning

Läs mer

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare Kris och krishantering Regionhälsan 2018-10-26 Ebba Nordrup, beteendevetare AFS 1999:7 Vad är en kris? Definition: En händelse där ens tidigare erfarenheter, kunskaper och reaktionssätt inte räcker till

Läs mer

Trauma och återhämtning

Trauma och återhämtning Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.

Läs mer

Materialet får endast användas tillsammans med korrekt hänvisning till författaren. Det är främst framtaget för kursdeltagare som tagit del av

Materialet får endast användas tillsammans med korrekt hänvisning till författaren. Det är främst framtaget för kursdeltagare som tagit del av Materialet får endast användas tillsammans med korrekt hänvisning till författaren. Det är främst framtaget för kursdeltagare som tagit del av innehållet i sin helhet. Krisstöd vid svåra händelser: Att

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Krisstöd Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Dimensioner av krisstöd Samhälle Grupper TID Akut Intermediärt Lång sikt Individer * Psykologi

Läs mer

Planeringsenheten NU sjukvården. När svåra händelser inträffar Information och praktiska råd till dig som har varit med om en allvarlig händelse

Planeringsenheten NU sjukvården. När svåra händelser inträffar Information och praktiska råd till dig som har varit med om en allvarlig händelse Planeringsenheten NU sjukvården När svåra händelser inträffar Information och praktiska råd till dig som har varit med om en allvarlig händelse 2 3 Förord Den här skriften vänder sig till dig som har varit

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning

Läs mer

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel 181206 Ensamkommande flyktingbarn Heterogen grupp, begreppet problematiskt Högre sysselsättning än barn som kommer med familj Fler trauma än flyktingbarn

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Katastrofpsykiatri. Jörgen Skov Distriktsläkare Kiruna

Katastrofpsykiatri. Jörgen Skov Distriktsläkare Kiruna Katastrofpsykiatri Jörgen Skov Distriktsläkare Kiruna 1 Stress Generell Kumulativ Traumatisk 2 Kumulativ stress Stress Immunisering Sensibilisering 3 Traumatisk/Akut stressreaktion Kroppsliga symtom Skakningar,

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Krisstöd - att stärka människors motståndskraft

Krisstöd - att stärka människors motståndskraft Barnahusdagen Linköping 2016-09-20 Krisstöd - att stärka människors motståndskraft sara.hedrenius@redcross.se Krisstöd att stärka människors motståndskraft Idag Modern kunskap Motståndskraft Reaktioner

Läs mer

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Freeze Kamp Underkastelse/ spela död Flykt Vad

Läs mer

Anna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog

Anna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog Anna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade UPPDRAG Att utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet erbjuda vård och stöd till

Läs mer

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken Barn och ungdomar på flykt: Psykologiska perspektiv på trauma och smärta Andrea Valik, leg. psykolog En PTSD-patient dyker först upp i somatiken dr. Björn Magnér specialist i barn- och ungdomspsykiatri

Läs mer

Att förstå posttraumatisk stress

Att förstå posttraumatisk stress Att förstå posttraumatisk stress En normal reaktion på onormala händelser Introduktion En traumatisk händelse är en känslomässig chock. Det är inte lätt att ta in vad som hänt och att komma till rätta

Läs mer

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN Agenda Traumateori utvecklingspsykologi, anknytningsteori, neurobiologi

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av

Läs mer

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping Roland Betnér, Leg psykoterapeut roland.betner@regionostergotland.se 2 Potentiella trauman Vad är ett trauma? Ett psykiskt trauma kan definieras som: eftereffekterna

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Helena Prochazka MD PhD Försvarsmedicinska Centrum Göteborg Kriser Utvecklingskriser En naturlig reaktion (Livskris) Traumatiska kriser Inträffar oväntat, oftast

Läs mer

Post Traumatiskt StressSyndrom. Jäv. Disposition. Vad är det, i korthet och detalj Varianter Diagnostik Behandling Fallresonemang. regiongavleborg.

Post Traumatiskt StressSyndrom. Jäv. Disposition. Vad är det, i korthet och detalj Varianter Diagnostik Behandling Fallresonemang. regiongavleborg. Post Traumatiskt StressSyndrom Jäv Disposition Vad är det, i korthet och detalj Varianter Diagnostik Behandling Fallresonemang 1 Vad är det i korthet Något traumatiskt Återupplevande Kognitiva och emotionella

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Vår underbara hjärna 1 Vår underbara hjärna 100 miljarder neuron,

Läs mer

VÅLDTÄKT. Lotti Helström

VÅLDTÄKT. Lotti Helström VÅLDTÄKT Öppnade 7 oktober 2005 Hela SLL Hela vård-kedjan Dygnet runt 20 mars 2013 2 2005 2012 4500 nya = 51 / månad 232 3840 91 4323 14730 av vilka 24% < 18 år 24 000 återbesök av vilka - 15 000 till

Läs mer

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum Kognitiv Beteende Terapi Konsten att göra det som fungerar för patienten Historik och utveckling Fas 1 Beteendet i fokus (1920) Fas 2 Tankarna i fokus (1970) Fas 1 och 2 Blir KBT (1980) Fas 3 Känslor och

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD. Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens. 13 maj 2011.

Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD. Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens. 13 maj 2011. Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens 13 maj 2011 Tom Lundin professor i katastrofpsykiatri Är vår tidsålder den säkraste

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Vad. Hur kan man hjälpa hjälparna?

Vad. Hur kan man hjälpa hjälparna? Vad Hur kan man hjälpa hjälparna? Krisstöd för insatspersonal och stödpersoner Att bevittna svåra händelser kan också ge posttraumatiska symtom intrusion, avoidance och arousal. Risken för en svårare reaktion

Läs mer

Trauma och psykisk sjukdom

Trauma och psykisk sjukdom Trauma och psykisk sjukdom -vad ser vi, vad missar vi och varför? Mikaela Lindström Leg. psykolog Traumatisering Vad är ett trauma? Trauma är grekiska och betyder sår eller skada vid traumatisering uppstår

Läs mer

Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri. Trauma och neurobiologi

Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri. Trauma och neurobiologi Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri Trauma och neurobiologi Huddinge, 13 maj 2011 Per-Olof Michel Tfn: +46 18 6118825 per-olof.michel@neuro.uu.se www.katastrofpsykiatri.uu.se Återhämtningsförmåga Individfaktorer

Läs mer

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Problematik Förståelse - Förhållningssätt Hantering av olika typer av kriser Marie Balint fil dr, leg psykolog/leg psykoterapeut divisionssamordnare för vård av

Läs mer

Modern kristeori. Bästa tillgängliga kunskap. Chris&na Fischler Leg psykolog Chris&na Fischler Psykologi AB Ledningsdagarna Elevhälsan 2016 Uppsala

Modern kristeori. Bästa tillgängliga kunskap. Chris&na Fischler Leg psykolog Chris&na Fischler Psykologi AB Ledningsdagarna Elevhälsan 2016 Uppsala Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap Chris&na Fischler Leg psykolog Chris&na Fischler Psykologi AB Ledningsdagarna Elevhälsan 2016 Uppsala Skyldighet att vara uppdaterad visa förmåga ae iden&fiera

Läs mer

Materialet får inte kopieras utan korrekt hänvisning till källan. Om du önskar mer fördjupning samt referenser rekommenderas boken Krisstöd (Natur &

Materialet får inte kopieras utan korrekt hänvisning till källan. Om du önskar mer fördjupning samt referenser rekommenderas boken Krisstöd (Natur & Materialet får inte kopieras utan korrekt hänvisning till källan. Om du önskar mer fördjupning samt referenser rekommenderas boken Krisstöd (Natur & Kultur). Boken köps in som handbok av kommuner och landsting

Läs mer

Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut

Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade UPPDRAG Att utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet erbjuda vård och stöd till

Läs mer

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog Välkommen! Bemötande av patienter med särskilda behov Samarbete mellan tandsköterska och psykolog Shervin Shahnavaz, leg. psykolog Katarina Edentorp Eriksson, tandsköterska Tandvårdspsykologi sida ki.se/dentmed/kbt

Läs mer

Hur bemöter vi människor i akut kris

Hur bemöter vi människor i akut kris Hur bemöter vi människor i akut kris Traumadagen 13 september 2017 Charlotte Therup Svedenlöf Enhetschef, psykolog, psykoterapeut, doktorand KI Regionalt kunskapscentrum kris- & katastrofpsykologi charlotte.therup-svedenlof@sll.se

Läs mer

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD Vad är trauma? Demens och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Vad innebär PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)? Framtiden? Hur bemöter vi personer med PTSD och

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Att arbeta med suicidnära patienter

Att arbeta med suicidnära patienter Att arbeta med suicidnära patienter Grete Holm Czarnecki, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut i KBT Unga Vuxna mottagningen, Psykiatrin, USÖ 701 85 Örebro Telefon: 019-602 56 56 Email: grete.holm-czarnecki@regionorebrolan.se

Läs mer

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera Visualisera Traumamedveten Omsorg Hälsopedagoger Andrea Ramos Da Cruz Therese Eklöf BUP Asylmottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Agenda Salutogent förhållningssätt Migrationsprocessen och insatser Vad är

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert

Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert SSG 2015-03-24 Strategier för det mänskliga omhändertagandet Kris ur individens perspektiv Lat Crisis Grek Krisis Söndring,

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog De flesta som överlevt krig, tortyr och flykt utvecklar inte psykisk ohälsa men för den som behöver det ska det finnas god vård. Igår: Exilrelaterad

Läs mer

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET

Läs mer

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Lite info om hälsa & livsstil

Lite info om hälsa & livsstil Lite info om hälsa & livsstil -Fakta, tips & råd För att vi ska må bra och få en fungerande vardag är det flera faktorer som är viktiga för oss. Framförallt är det viktigt att vi får tillräckligt med sömn,

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Trauma och Prostitution

Trauma och Prostitution Trauma och Prostitution Brottsoffermyndighetens seminarium 1 oktober 2009 Ann Wilkens Leg psykoterapeut SAGE Stand up Against Global Exploitation Organisation i San Fransisco grundad av Norma Hotaling

Läs mer

Till dig som drabbats av skogsbränder 2018

Till dig som drabbats av skogsbränder 2018 Till dig som drabbats av skogsbränder 2018 Allvarliga kriser utsätter oss människor för starka påfrestningar, men vi hanterar dem väldigt olika. I den här foldern berättar vi kort om vilka reaktioner du

Läs mer

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell. Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Psykisk ohälsa bland asylsökande och nuvarande situation Risken för psykisk ohälsa är förhöjd hos asylsökande och den yttre stressen förvärrar ofta psykiatriska

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Naturliga reaktioner vid Trauma

Naturliga reaktioner vid Trauma Naturliga reaktioner vid Trauma Författare Christina Fischler Leg psykolog christina.fischler@gmail.com Inom området trauma, kris och sorg finns i dag omfattande kunskaper som är metodologiskt hållbara,

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

Naturliga reaktioner vid Trauma

Naturliga reaktioner vid Trauma Naturliga reaktioner vid Trauma Författare Christina Fischler Leg psykolog christina.fischler@gmail.com Inom området trauma, kris och sorg finns i dag omfattande kunskaper som är metodologiskt hållbara,

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Små barn och Trauma Stöd och behandling Små barn och Trauma Stöd och behandling Anna Norlén Leg Psykolog Leg Psykoterapeut Verksamhetschef Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Små barn, våld och övergrepp Små

Läs mer

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv BUPs asylpsykiatriska enhet Anneli.Eriksson-Bagri@sll.se Karin.Hedberg@sll.se 1 januari 2016 fanns i Stockholm 5000 asylsökande ensamkommande barn och 3600

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket Traumatisk stress Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2016 Att hantera traumarelaterad dissociation : färdighetsträning för patienter och deras terapeuter (2012) Av Suzette Boon,

Läs mer

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori

Läs mer

Hantera förlust, trauma och kris - individens och organisationens perspektiv

Hantera förlust, trauma och kris - individens och organisationens perspektiv Hantera förlust, trauma och kris - individens och organisationens perspektiv 2248 Vad menar vi med kris? Ställföreträdande Utvecklingskris traumatisering Traumatisk kris Livskris Sorg 225 0 Exempel på

Läs mer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter

Läs mer

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010 Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma Presentation Konferens kring Ensamkommande barn och ungdomar 19 januari 2010 Ole Hultmann, psykolog, psykoterapeut Disposition Hur mår ensamkommande ungdomar?

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer