Kris / sorg - the stress and coping paradigm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kris / sorg - the stress and coping paradigm"

Transkript

1 Kris / sorg - the stress and coping paradigm 1 - Kris Livshändelser som utgör ett direkt hot mot individens känsla av säkerhet och kontroll Christina Fischler leg psykolog, doktorand Institutionen för klinisk neurovetenskap psykologisektionen Mognadsbundna (kriser) / utvecklingsrelaterade Traumatiska kriser/ situationsbundna kriser Barn och ungdomsåren -spädbarnets utveckling - trotsåldern -skolåldern -tonårsperioden Vuxenårens kritiska utveckling -flytta hemifrån -arbete/studier -att finna en partner -att bilda familj - 40-årskris /medelåldern -pensionering -ålderdom En närståendes död Olycka / sjukdom Otrohet / skilsmässa / lögner Sociala misslyckanden och skamsituationer Uppsägning och påtvingade sociala uppbrott Yttre katastrofer Terrordåd 2 - Sorg Upplevelser av sorg / kris Innebär alltid en förlust Ett objektivt fakta Förlusten innebär en förändring Förändringen påverkar det sociala samspelet Emotionella ledsen, arg, skuld, lättnad, ångest etc Fysiska snabbandning, ont i bröstet, hjärtklappning, halsbränna etc Kognitiva förvirring, sänkt koncentration, sänkt minne, sänkt omdöme, hallucinationer etc 1

2 Sorg och kris, ett naturligt förlopp Individer som befinner sig i kris / sorg behöver olika sorters bemötande Omständigheterna avgörande -Händelsen -Vad som hände / vem man förlorade -Plötsligt eller förväntat -Våldshandling / den skadade personen går ej att känna igen Individuella förutsättningar -Livsfas -Ålder -Ekonomi -Hälsa -Kulturella faktorer Heterogena reaktioner Kris Sorg Måttlig reaktion Upplever sig stärkt av situationen Teoretiska modeller om människans psyke Psykoanalytisk / psykodynamisk teori Behaviorismen Kognitiv teori Psykoanalytisk / dynamisk teori Människan formas av biologiska behov och drifter samt de upplevelser vi har i den tidiga barndomen Problem beror på bortträngda tankar och känslor vilka leder till störningar och psykisk sjukdom Problem kan lösas genom rekonstruktion och genom att göra det omedvetna medvetet Behandlingar består av analyser och tolkningar Behaviorismen Människan kan förstås genom observerbara och mätbara beteenden Problem uppstår när beteenden är dysfunktionella eller när användbara beteenden saknas Problem kan lösas genom beteendekorrigering Behandlingen består i kontroll av betingelser i omgivningen och i att utforma nya beteenden 2

3 Kognitiv teori Individen formas av erfarenheter Problem beror på att tidigare erfarenheter och förhållningssätt inte anpassas efter ändrade förhållanden, dysfunktionalitet Problem kan lösas genom att hitta alternativa förhållningssätt Behandlingen består i att man utforskar sina erfarenheter och förhållningssätt Stadie / fasteori trad.kristeori Johan Cullberg (psykoanalytisk teori) -Chockfas -Reaktionsfas -Bearbetningsfas -Nyorienteringsfas Bowlby -Chock tror inte att det är sant -Sökandet efter den förlorade -Förtvivlan och upplösning -Reorganisering och återhämtning Kubler-Ross -Förnekande -Ilska och frustration -Depression -Anpassning Myter om sorg/kris Att inte uppvisa oro/sorg/kris leder till komplicerad reaktion Man måste bearbeta negativa och svåra erfarenheter Avsaknad av sorgreaktion är patologiskt Uppskjuten reaktion orsakad av förnekande leder till patologisk anpassning Burnett & Martinek 1993 Bereavement (Boerner & Wortman, 2001) Författarna levererar kritik mot stadie-teorier om sorg / kris Den huvudsakliga invändningen består i att teorierna inte förklarar de stora individuella variationerna i sorgreaktioner samt att de inte tar hänsyn till sammanhanget som påverkar reaktioner Saknar empirisk evidens Wortman&Borner 2007, Wortman& Silver 2001 Bereavement forst forts Några antaganden som kritiseras: -att efter en förlust kommer man att genomgå en period av intensiv sorg -om man inte upplever detta är det en signal om att sorgeprocessen inte fungerar normalt och att man som en följd av detta kommer att få hälsoprobelm -att bibehålla anknytningen till den förlorade personen ses som patologiskt -att i slutet av ett normalt förlopp kommer man att acceptera förlusten -för att komma igenom sorgen måste ett arbete till i form av konfrontation eller bearbetning av de egna känslorna 3

4 forts Coping att komma igenom sorgen kontrasteras av studier som visar att det tvärtom är så att de som inte bearbetar sin förlust är de som har minst symtom Som kontrast till antagandet om att bibe-hållandet av anknytningen till den förlorade personen skall vara patologisk finns studier som visar att i normalfallet bibehålls anknytningen till den bortgångne och att det upplevs som en trygghet Strategier som tillämpas för att bemästra de påfrestningar som drabbar oss Mentala och beteendemässiga reaktioner som vidtas för att bemästra, tolerera eller reducera påfrestningar eller de känslor som påfrestningarna orsakar Psychological stress and the coping process R Lazarus 1966 Psykologisk stressteori Kognitiv bedömning av stressorn Stressfyllda händelser måste upplevas som påfrestande av individen för att en stressreaktion skall uppstå Individens bakgrund påverkar hotbedömningen hotsituationen är inte objektiv utan subjektiv R Lazarus & S Folkman 1986 Copingteori har tre grundläggande egenskaper: Processperspektiv Copingbegreppet måste betraktas i sitt aktuella sammanhang Copingstrategier är delar av processen redskap - och säger därmed ingenting om resultatet Två modeller Lazarus & Folkman 1986 forst Lazarus & Folkman 1986 forst Problemfokuserad coping Analysera problemet och vidta nödvändiga åtgärder för att minska hotet, själv eller med andra Känslofokuserad coping Föröka hantera de negativa känslor som påfrestningen orsakar Försöker ändra den relationella meningen Bör ha tillgång till olika copingstrategier och kunna använda dem varierat för att ha god copingkompetens Copingmekanismer konfrontation, distansering, självkontroll, söka socialt stöd, ta ansvar, flykt-undvikande, planerad problemlösning, positiv omtolkning 4

5 The Coping Process 2. Strävar efter balans Försöker upprätthålla balans, 3. Anpassning (coping/ acceptance) Livet har nya villkor Figure 12.1 The coping process Source: Adapted from Lazarus (1999: 198) Reprinted by permission of Free Association Books. 1. Sammanbrott Allt faller i bitar, kaos, fragmentarisering Hur gör man i mötet med patient eller anhörig i en svår situation? orolig, virrig, nervös, springer omkring nedstämd, är trött, orkar ingenting gräver ned sig i arbete, rusar mellan aktiviteter KRIS- SYMPTOM avskärmar sig bryr sig inte fysiska symptom, smärta, illamående röker dricker, tablettmissbruk När behövs professionellt stöd? Forskning i dag Komplicerad sorg och kris Starka fysiska symtom Starka skuldkänslor Vrede Ihållande depression Våldsam förtvivlan Livet har blivit inskränkt Hur vet man vem som behöver professionellt stöd? The prediction of bereavemant outcome: Development of an integrative risk factor framwork(2006) Stroebe M, Folkman S, Hansson R, Schut H Vilken typ av behandling leder till förbättrad psykisk hälsa? Grief work, Disclosure and counseling: Do they help the bereaved (2005) Stroebe W, Schut H, Stroebe M 5

6 Schut & Stroebe Få personer med sorgreaktion behöver professionellt stöd 2. Generella behandlingsrutiner för alla som har sorg har inget empiriskt stöd 3. Att uppsöka/uppmana till terapeutisk stöd ger sämre resultat än om personen själv söker stöd 4. Terapeutisk stöd i ett tidigt skede kan påverka självläkningen negativt (gäller ej barn) Boelen & van den Bout & van den Hout Personer som anser att krisreaktioner är ett tecken på onormalt bt upplever stark stress och oro 2. Personer som blir kraftigt påverkade/ handikappade i sin vardag upplever stark stress och oro 3. Personer som anser att sorg är negativt använder sig av undvikande strategier för att slippa bli påmind om sorgen Tsunamirapporten 2006 Kerstin Bergh Johannesseon el al 25% uppskattar att de har en nedsatt psykiskt välbefinnande Fler kvinnor än män upplever psykisk ohälsa Proffesionell hjälp har sökts hos krisgrupper, vårdcentraler, psykologer, kuratorer. Det viktigaste stödet har funnits hos vänner, anhöriga, närstående Viktig artiklar Expressing thoughts and Feelings following a collective trauma, Mark D Seery et al Trauma, PTSD and Resilience. A review of the literature Christina E Agaibi, John P Wolson Trauma, PTSD and resilience Agaibi & Wilson 2005 Motståndskraft Trauma Påverkan på individen Aktivering av allostatisk stress respons 1)Personlighet 2)emotionsreglering 3)jagmekanismer 4)val av copingsrategier 5)mobilisering av skyddsfaktorer Låg resilience Anpassning och återgång/motståndskraft (resilience) Hög resilience Socialt stöd kommunikationsförmåga positiva känslor, humor uppskattning altruism Självtillit känsla av kontroll självförtroende positiv självbild känsla av mening flexibilitet kognitiv förmåga problemlösningsförmåga Låg coping Hög coping (Impact-kenniscentrum, 2006) 6

7 Myter om sorg Atle Dyregreov Familjens integritet Att sorgprocessen är indelad i stadier Att alla måste gå igenom en sorgbearbetning Att alla måste tala om det svåra Att sorg är en process med en fast början och ett väldefinierat slut Består av gemensamma regler, värderingar och gränser utåt Sjukdomen förändrar förutsättningarna -sjukvårdens regler -andra värderingar -andra gränser för familjens privatliv Familjeperspektivet Hur kommunicerar familjen Mellan vilka familjemedlemmar Vad kommuniceras fakta/känslor? Hur är rollfördelningen? Hur såg familjelivet ut före skadan? Behandling och bemötande Behandling ges av en person speciellt utbildad för ändamålet psykoterapeut, psykolog Bemötande är något alla deltar i! Litteraturtips Salander Per. Den kreativa illusionen Studentlitteratur 2003 Michel Per-Olof et al Psykotraumatologi Studentlitteratur 2001 Falk Kati & Lönnroth Ami Nära döden, nära livet Wahlström & Widstrand 1999 D Elia Giacomo. Det kognitiva samtalet i vården Natur och Kultur 2004 Fyhr Gurli. Hur man möter människor i sorg Natur och Kultur 2003 Werkelin Pigge, Swanberg Lena Katarina kl påmorgonen i Khao Lak Albert Bonniers förlag 2005 CEFAM Tillbaka i Stockholm efter Tsunamikatastrofen Rapport 2007:1 Atle Dyregrov. Sorg hos barn. Studentlitteratur 2007 Kari & Atle Dyregrov. Det sociala närverkets stöd vid plötsligt dödsfall. Studentlitteratur 2008 Socialatyrelsen 2008 Krisstöd vid allvarlig händelse 7

Kris / sorg - the stress and coping paradigm

Kris / sorg - the stress and coping paradigm Kris / sorg - the stress and coping paradigm Hur ser det ut i Sverige? Folkhälsorapport 2005 Socialstyrelsen Christina Fischler leg psykolog, doktorand Institutionen för klinisk neurovetenskap psykologisektionen

Läs mer

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap Leg psykolog Skyldighet att vara uppdaterad visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Brand 2014

Läs mer

Naturliga reaktioner vid Trauma

Naturliga reaktioner vid Trauma Naturliga reaktioner vid Trauma Författare Christina Fischler Leg psykolog christina.fischler@gmail.com Inom området trauma, kris och sorg finns i dag omfattande kunskaper som är metodologiskt hållbara,

Läs mer

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Vår underbara hjärna 1 Vår underbara hjärna 100 miljarder neuron,

Läs mer

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Helena Prochazka MD PhD Försvarsmedicinska Centrum Göteborg Kriser Utvecklingskriser En naturlig reaktion (Livskris) Traumatiska kriser Inträffar oväntat, oftast

Läs mer

Psykosociala behov och åtgärder

Psykosociala behov och åtgärder Psykosociala behov och åtgärder Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Psykiska Existentiella Fysiska Sociala 2 Ämnesområdet psykosocial onkologi

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

I skuggan av självmordet

I skuggan av självmordet I skuggan av självmordet Den plötsliga och traumatiska förlusten medför ofta ett komplicerat sorgearbete Sorg Bearbetning Barn Trauma Suicid och dess efterverkningar Förlust, sorg och tomrum Sorg är en

Läs mer

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap Christina Fischler Leg psykolog Skyldighet att vara uppdaterad visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin

Läs mer

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket Traumatisk stress Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2016 Att hantera traumarelaterad dissociation : färdighetsträning för patienter och deras terapeuter (2012) Av Suzette Boon,

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

Krishanteringsplan för

Krishanteringsplan för Krishanteringsplan för 2015-02-10 Förord I vårt samhälle försöker vi på alla sätt undvika olyckor och kriser. Trots alla ansträngningar som görs vet vi att någon gång händer det som inte går att förutse

Läs mer

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:

Läs mer

Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer

Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer Jonas Pang Leg psykolog & handledare Mottagning Unga Män MUM Ungdomsmottagningen Centrum Privatpraktiserande Målgrupp för MUM, 18-30 år Män

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Övertorneå kommun. Krisplan. Förskola, grundskola och gymnasieskola

Övertorneå kommun. Krisplan. Förskola, grundskola och gymnasieskola Övertorneå kommun Krisplan Förskola, grundskola och gymnasieskola 2013/2014 1 Innehållsförteckning Förklaringar 3 Stödgrupp vid olycka eller dödsfall 3 Åtgärder vid barns/elevs dödsfall 4 Åtgärder vid

Läs mer

Krisstöd och förebyggande åtgärder

Krisstöd och förebyggande åtgärder Krisstöd och förebyggande åtgärder Riktlinjer för det psykosociala stödet i Polisen December 2008 www.polisen.se Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm Upplaga: Upplaga3 Grafisk form Tryck

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

Hälsa enligt WHO (1945)

Hälsa enligt WHO (1945) Hälsa enligt WHO (1945) Hälsans bestämningsfaktorer Bearbetning efter original av Svanström & Haglund Psykisk hälsa i ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Psykisk hälsa och social situation under graviditet

Psykisk hälsa och social situation under graviditet Psykisk hälsa och social situation under graviditet ABCD-inskrivning ABCD (inklusive AUDIT och MHV 1) Reaktion på graviditetsbeskedet hos kvinnan/partnern Omställning/ambivalens Hälsohistoria, psykisk

Läs mer

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG Seminarium med psykolog och Fil. Dr. Atle Dyregrov och psykolog Magne Raundalen Senter for Krisepsykologi, Fortunen 7, 5013 Bergen atle@uib.no www.krisepsyk.no www.kriser.no

Läs mer

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är

Läs mer

Krisplan Annelundsskolan del 2

Krisplan Annelundsskolan del 2 Bildning Krisplan Annelundsskolan del 2 Fastställd av skolledning och personal Reviderad 2016-02-11 Bildning Christina Larsson 046-73 98 00 Christina.Larsson@kavlinge.se Annelundsskolan Västergatan 15,

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

Handlingsplan för krissituation

Handlingsplan för krissituation PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för krissituation Rostaskolan Oktober 2015 orebro.se/rostaskolan Innehållsförteckning INLEDNING... 2 VIKTIGA TELEFONNUMMER... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

TIDEN LÄKER INTE ALLTID ALLA SÅR

TIDEN LÄKER INTE ALLTID ALLA SÅR Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2008 TIDEN LÄKER INTE ALLTID ALLA SÅR Om förskollärarens roll i barns sorgearbete Eva Hagenbrant Boel Månsson Sammanfattning Arbetets art:

Läs mer

2016-03-02. Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

2016-03-02. Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak - Lektion 5 Att acceptera och tillåta oss själva att ha jobbiga känslor och kroppstillstånd utan att behöva tappa kontrollen över beteendet. mariahelander.se mariahelander.se Tänk om det handlar om dina

Läs mer

Naturliga reaktioner vid Trauma

Naturliga reaktioner vid Trauma Naturliga reaktioner vid Trauma Författare Christina Fischler Leg psykolog christina.fischler@gmail.com Inom området trauma, kris och sorg finns i dag omfattande kunskaper som är metodologiskt hållbara,

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Bo Blåvarg leg psykolog Verksamhetschef Ersta Vändpunkten Ordförande SEPT 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende

Läs mer

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk

Läs mer

Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket

Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket Toleransfönstret Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket en individ har kontroll över sina känslor, impulser och beteenden. Affektteorin och affektsmitta som förklarades i den

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytningssystemets betydelse

Läs mer

MÄNNISKANS LIVSCYKEL

MÄNNISKANS LIVSCYKEL MÄNNISKANS LIVSCYKEL Livscykelpsykologi Elämänkaaripsykologia Life-span psychology vill förklara människans utveckling som en helhet, ej koncentrera sig på utvecklingsskeden - helheten mer än summan av

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt.

Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt. Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt. Om försoning som redskap i socialt arbete. (Kapitelrubrik) De som arbetar i frivilligt socialt arbete möter människor som bär på olika trauman

Läs mer

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Region Östergötland Läkare med Gränser www.viktigtpariktigt.nu

Läs mer

2016-03-31. Regionalt kunskapscentrum Kris-& Katastrofpsykologi (RKK) Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser

2016-03-31. Regionalt kunskapscentrum Kris-& Katastrofpsykologi (RKK) Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser Temadag för Region Gotland 23/3-16 Stor katastrof och liten olycka - Likheter och skillnader Charlotte Therup Svedenlöf Enhetschef, leg. psykolog,

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta? Maria Ottosson & Linda Werner Examensarbete 10 p Utbildningsvetenskap 41-60 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle

Läs mer

Flyktingbarnteamet Göteborg

Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky Att

Läs mer

Sjuksköterskans omhändertagande och bemötande av familjer som mist ett barn

Sjuksköterskans omhändertagande och bemötande av familjer som mist ett barn Sjuksköterskans omhändertagande och bemötande av familjer som mist ett barn En kvalitativ intervjustudie Författare: Josefin Källqvist och Åsa Tiljander Handledare: Sylvia Larsson Projektplan Januari 2006

Läs mer

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens särskilda betydelse M Weinstock 2008, Van den Bergh 2004, O

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?

Läs mer

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Krisstöd Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Dimensioner av krisstöd Samhälle Grupper TID Akut Intermediärt Lång sikt Individer * Psykologi

Läs mer

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god

Läs mer

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Att vara sin egen fiende

Att vara sin egen fiende Att vara sin egen fiende Att möta aggressivitet Funderingar, strategier, metoder, ansvar, förklaringar Kunskap Owe Sjölander 2015 Vem är förövaren? En person, ofta en man, som utför Handlingar mot en annan

Läs mer

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS organisatorisk och social Organisatorisk och social arbetsmiljö arbetsmiljö - om hantering av psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har nu fattat

Läs mer

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression - förstämningssyndrom En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression kännetecknas av utdragen nedstämdhet, trötthet, förlorat intresse och engagemang för dagliga aktiviteter

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Förhållningssätt Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt

Läs mer

Problemformulering och frågor

Problemformulering och frågor Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Rekarnegymnasiet 2014-02-24 1 (6) Krisplan

Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Rekarnegymnasiet 2014-02-24 1 (6) Krisplan Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Rekarnegymnasiet 2014-02-24 1 (6) Krisplan Sedan 2000-07-01 gäller en ny lag, AFS 1999:7, för första hjälpen och krisstöd som stadgar att

Läs mer

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig Sida 1/8 Handlingsplan för hantering av trakasserier och osakligt bemötande inom Ålands gymnasium Behandlad i allmänna förvaltningens samarbetskommitté den 17 juni 2010 Behandlad i allmänna förvaltningens

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Telefonrådgivning inom psykiatrin

Telefonrådgivning inom psykiatrin Gå 4 betala för 3! Telefonrådgivning inom psykiatrin Suicidriskbedömning hur fångar du upp patientens tankar och funderingar? Sekretess, anonymitet och dokumentation vilka lagar påverkar telefonrådgivningen?

Läs mer

Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund.

Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund. Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund. Emma Dahlson, leg. Psykolog Första linjen Malmö 60 miljoner människor

Läs mer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart

Läs mer

Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD. Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens. 13 maj 2011.

Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD. Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens. 13 maj 2011. Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens 13 maj 2011 Tom Lundin professor i katastrofpsykiatri Är vår tidsålder den säkraste

Läs mer

Träffa Wenell. Hur klarar man pressen som ledare i interna förändringsprojekt?

Träffa Wenell. Hur klarar man pressen som ledare i interna förändringsprojekt? Träffa Wenell Hur klarar man pressen som ledare i interna förändringsprojekt? Interna förändringsprojekt Inkluderar oss alla på ett eller annat sätt 70 % av interna förändringsprojekt misslyckas Problemområden:

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun 2012-05-21 Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-06-14 143 Innehåll Inledning 3

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs Maria Landberg Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Beskriver HUR arbetsgivaren förväntas arbeta förebyggande. 1 Arbetsolyckor Bidragande orsaker till

Läs mer

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN

Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN Både arv och miljö bidrar till uppkomsten och förloppet av psykisk ohälsa. Dess interaktion beskrivs i den så kallade stress-sårbarhetsmodellen,

Läs mer

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA Hur lyckas vi hitta våra mammor som är i behov av extra stöd? Hur får vi förtroende från våra kvinnor med funktionsnedsättning som väntar barn? Hur lägger man

Läs mer

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an

Läs mer

Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur

Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur ( sten (Lars Winnerbäck Hugger i att förstå att det är olika Svårighet att förstå

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! Om sorg Att mista en livskamrat, en förälder, ett barn eller en nära vän är en av livets mest omvälvande

Läs mer

KRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA 2013-14

KRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA 2013-14 KRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA 2013-14 Elev blir svårt skadad A. Ge medicinsk första hjälp! B. Ambulans och polis tillkallas. Lärarkåren underrättas. Lärare stannar hos barnet. C. Föreståndaren samlar stödgruppen.

Läs mer

VÅLDTÄKT. Lotti Helström

VÅLDTÄKT. Lotti Helström VÅLDTÄKT Öppnade 7 oktober 2005 Hela SLL Hela vård-kedjan Dygnet runt 20 mars 2013 2 2005 2012 4500 nya = 51 / månad 232 3840 91 4323 14730 av vilka 24% < 18 år 24 000 återbesök av vilka - 15 000 till

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi

Läs mer

Stresshantering en snabbkurs

Stresshantering en snabbkurs Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog

Läs mer

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14. Examinationsuppgift.

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14. Examinationsuppgift. Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström 2011-11-14 Examinationsuppgift Inledning Inom barnpsykiatrin har det blivit allt mer sällan som barn erbjuds

Läs mer

Mål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011

Mål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011 Mål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011 Mats Granlund Hälsohögskolan Högskolan i Jönköping Vad är en familj? Biologiskt

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Vad är SOFIA-studien?

Vad är SOFIA-studien? Vad är SOFIA-studien? En vetenskaplig studie av barns utveckling och anpassning i samarbete mellan Örebro universitet, Karlstads universitet och Karlstads kommun. 1 Övergripande syften och mål Att bättre

Läs mer

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet

Läs mer

Krisplan för Equmenia Nords läger

Krisplan för Equmenia Nords läger Krisplan för Equmenia Nords läger 1 Innehållsförteckning: 1. Varför en krisplan? 2. Förberedelser innan lägret 3. Vid trafikolycka 4. Vid dödsfall 5. Vid övergrepp 6. Hur man går vidare 7. Vid brand 8.

Läs mer

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Projektledare, Vägar till jobb ingela.halvarsson@attention-riks.se 1 Mina erfarenheter Möten med människor Möten med kommuner/myndigheter Möten

Läs mer

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och

Läs mer