Modernt krisstöd för drabbade och insatspersonal
|
|
- Jan-Olof Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Modernt krisstöd för drabbade och insatspersonal Göteborg, 17 april, Stockholm 12 maj, 2015 Per-Olof Michel Tfn:
2 Fältet
3 Återhämtning Samhället/insatsorganisationen Individ Händelse stöd
4 Individen - riskfaktorer för PTSD Före Tidigare psykiska problem Parallell livsstress Socioekonomisk status Personlighet, begåvning Kön, ålder Under Upplevt livshot Uttalade reaktioner Efter Bristande socialt stöd (Brewin et al. 2000; 2005; Ozer et al. 2003)
5 Händelsen Typ av händelse Olycka; naturkatastrof Interpersonellt våld; terrorhandling Allvarlighetsgrad Livshot Utmärkande drag Kontroll Klarhet Tidsutdräkt/frekvens Konsekvenser Förluster: närstående; boende; ägodelar Fysisk skada
6 Kontroll - klarhet Påverkan, kontroll Klarhet Brist på information Ingen möjlighet att påverka (Enander et al. 1993)
7 Akut stressreaktion Kroppsliga reaktioner Tanke och uppfattning Psykiska reaktioner (WHO 1992, ICD-10)
8 Hot, fara försvar Frysning - alarm Flykt Kamp Frysning - skräck Underkastelse Söka stöd (Baldwin, 2013)
9 Posttraumatiska tillstånd Direkt relaterade Akut stressyndrom Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Komplext PTSD Dissociativa syndrom Anknytningsstörning med social hämning Anknytningsstörning med soc distanslöshet Övriga Ihållande komplex sorgreaktion Egentlig depression Ångestsyndrom Kroppssyndrom Substansrelaterade syndrom och beroendesyndrom (APA, DSM-5, 2013)
10 Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) A. Exponering Faktisk död eller livsfara, allvarlig skada; sexuellt våld B. Påträngande symtom C. Undvikande av stimuli D. Negativa förändringar - Oförmåga att minnas viktiga aspekter - Negativa förväntningar på sig själv och omvärlden - Förvrängd skuld om orsaker eller konsekvenser - Negativa emotioner: rädsla, skräck, skuld, skam, vrede - Minskat intresse för aktiviteter - Känsla av likgiltighet eller främlingskap inför andra - Oförmåga att uppleva positiva känslor E. Markanta förändringar av stimulusreaktioner F. Varat en månad G. Lidande H. Beror inte på annat (APA 2013, DSM-5)
11 Överaktivitet i amygdala Prefrontal cortex Thalamus Gyrus cinguli Locus coeruleus Amygdala Hippocampus Hypofysen Hypothalamus
12 Inlagring av traumatiskt minne Sensoriska cortex Prefrontala Hippocortex campus Long loop ms Short loop 12 ms Sensorium Thalamus Amygdala (-) (-) Hypothalamus Locus coeruleus (Fritt efter LeDoux, 2000; Nutt, 2000)
13 Processer över tid Låg Kontinuerliga besvär 5-15 % Kroniska besvär 5-30% Funktionsnivå Senare besvär 0-15% Återhämtning 15-25% Hög Potentiellt traumatisk händelse 1 år 2 år Motståndskraft efter tillfällig händelse 35-65% (Bonanno, 2004; Norris et al. 2009; Bonanno et al. 2013)
14 Motståndskraft Individuella faktorer Genetik, anknytning Personlighet Locus of control Hardiness, mastery Emotionell expr. flexibilitet Optimism, mindfulness Altruism, andlighet God fysik, fysisk aktivitet Externa faktorer Socialt stöd Förebilder Ledarskap Stöd från organisationen Utbildning (Southwick et al 2005; Bonanno et al. 2011; Gupta et al. 2011; Southwick et al. 2011; Rusch et al. 2015)
15 Socialt stöd; kamratstöd Buffrande effekt Känsla av kontroll Självtillit Hjälp att omvärdera, bemästra Vet att man får stöd (Brewin et al 200; Ozer et al. 2003; Schumm et al. 2006; Kaniasty et al. 2008; Panagioti et al. 2013; Southwick et al. 2011)
16 Fem stödprinciper Förstärka säkerhet/trygghet Lugna, stabilisera Förstärka självtillit och tillit till samhället Understödja samhörighet Förstärka känsla av hopp (Hobfoll et al. 2007)
17 Psykologisk första hjälp -krisstöd i praktiken Kontakt/presentation Säkerhet/trygghet Lugna/stabilisera Undersök aktuella behov Praktiskt stöd Underlätta socialt stöd Information/psykoedukation Fortsatt stöd (Child Traumatic Stress Network and National Center for PTSD, Psychological First Aid: Field Operations Guide, Second Edition, 2006;
18 Stöd-uppföljning-bedömning-behandling (STUBBE) Stöd - Psykologisk första hjälp - Förmågor för psykologisk återhämtning Uppföljning - Utse kontaktpersoner - Proaktiv kontakt Bedömning - Screening: 1, 3 och 12 mån - Värdera behandlingsbehov Behandling - Evidensbaserad - Traumafokuserad (Brewin 2005; Watson et al. 2007, Handbook of PTSD, p. 528; Nash et al. 2012; tentsproject.eu; Pfefferbaum et al. 2013)
19 Presentera dig och gör kort bedömning Tillstånd Beteende (Se mall 1) Är individen Instabil? Suicidal? Fara för sig själv eller andra? I behov av akuta medicinska eller sociala insatser? Förmedla psykologisk första hjälp (PFH) Basala behov (Se mall 2) Nej Ja Stöd akutfas Sänd till lämplig instans Mall 1 Bedömning Reaktioner Trauma Riskfaktorer Status - Medicinskt - Psykiskt - Funktion - Farlighet Mall 2 PFH Säkerhet, informera Lugna Undersök behov Praktiskt stöd Socialt stöd Psykoedukation Fortsatt stöd Utse kontaktperson Proaktiv uppföljning De som avböjer stöd Kontaktinformation (Brewin 2005; Watson et al. 2007, Handbook of PTSD, p. 528; Nash et al. 2012; tentsproject.eu; Pfefferbaum et al. 2013)
20 Uppföljning akutfas: 1-3 dagar - första veckan Uppföljning Tillstånd Beteende Har akut stressreaktion avklingat? Ja Nej Förnyad uppföljning och bedömning 1 vecka 1 månad Sorg? Sömnproblem, ångest? Tidigare psykiska problem? Andra riskfaktorer? Tecken på akut stressyndrom (ASD)? (från dag 4) (Se mall 3) Mall 3 Akuta interventioner* Information Psykoedukation Normalisering Socialt nätverk Kort KBT vid ASD Om flera barn drabbade Interventioner i skolan Individuellt stöd Stöd till föräldrar och familjer Stödgrupper Förlustdrabbade Överlevande Stödcentrum Hemsida, sociala medier, telefonlinjer (Brewin 2005; Watson et al. 2007, Handbook of PTSD, p. 528; Nash et al. 2012; tentsproject.eu; Pfefferbaum et al. 2013) *Ev på arbetsplatser
21 Bedömning, behandling mellanfas: 1 vecka - 1 månad; långtidsfas Uppföljning Normalisering? Ja Förnyad uppföljning Efter behov Efter 3, 12 mån (screening) Nej Bedömning Depression? Ångest? Bruk av alkohol? Komplicerad sorg? Efter 1 månad Screening PTSD TSQ, PCL-C (Se mall 4) Mall 4 Efter 1-2 veckor Förmåga till psykologisk återhämtning Behandling vid behov Efter 1 månad Behandling PTSD - Evidensbaserad - Traumafokuserad (TF-KBT, EMDR) Långtidsfas Ihållande komplex sorgreaktion? Rehabilitering (Brewin 2005; Watson et al. 2007, Handbook of PTSD, p. 528; Nash et al. 2012; tentsproject.eu; Pfefferbaum et al. 2013)
22 Trauma Screening Questionnaire (TSQ) Dina egna reaktioner idag på den traumatiska händelsen. Fundera över de följande reaktionerna som ibland förekommer efter en traumatisk händelse. Detta frågeformulär handlar om dina egna reaktioner på den traumatiska händelsen som du har varit med om. Vänligen markera (Ja/Nej) om du har upplevt något av nedanstående vid minst två tillfällen under den gångna veckan. Markera Ja/Nej på varje rad 1 Upprörande tankar på eller minnen från händelsen som har kommit till dig mot din egen vilja. Ja Nej 2 Upprörande drömmar om händelsen. Ja Nej 3 Handlingar eller känslor som om händelsen inträffar på nytt. Ja Nej 4 Upprördhet inför sådant som påminner om händelsen. Ja Nej 5 Kroppsliga reaktioner (t.ex. hjärtklappning, magbesvär, svettningar, yrsel) vid påminnelser om händelsen. Ja Nej 6 Svårt att somna eller orolig sömn. Ja Nej 7 Irritabilitet eller vredesutbrott. Ja Nej 8 Svårt att koncentrera dig. Ja Nej 9 Ökad uppmärksamhet på möjliga faror och hot mot dig själv och andra. Ja Nej 10 Lättskrämdhet vid oväntade händelser. Ja Nej (Brewin CR, Rose S, Andrew B, Green J, Turner S, Foa E. Brief screening instrument for posttraumatic stress disorder. British Journal of Psychiatry. 2002;181: Svensk översättning: Michel PO, KcKP. reviderad: Arnberg, F. 2007)
23 Insatspersonal Balans Medvetenhet Socialt stöd
24 Riskfaktorer civil insatspersonal Att själv drabbas av förlust och sorg Att vara tidigt på plats Exponering för hot, död, lidande och förstörelse Långa arbetspass Inadekvat utbildning Rollkonflikt mellan insats och familj Grubblerier, negativ eller undvikande bemästring Ta på sig skuld (Michel, 2014)
25 Intensiv eller långvarig stress Livshot Förlust Inre Kronisk konflikt stress Trauma Sorg Moral- Utmattning konflikt Traumatisk skada Upplevt: - Livshot - Skräck - Hjälplöshet Förlustskada Förlust av: - Närstående - Kroppsfunktion - Tillhörigheter Etik/moralskada Själv begått eller bevittnat handlingar som går emot egen moral Utmattningsskada Ackumulerad stress av många orsaker, utan möjlighet till vila och återhämtning (Nash et al. 2010; NFFF, Watson et al. 2013)
26 Redo (Grön) Reagerar (Gul) Påverkad (Orange) Symtom (Röd) Optimal funktion Milda, övergående reaktioner och funktionsnedsättning Svårare kvarstående reaktioner; funktion nedsatt Kliniskt syndrom Anpassningsförmåga Återhämtar sig helt Minnen kommer att kvarstå Oläkt stresskada med nedsatt funktionsnivå Välmående Låg risk Högre risk Tecken Orsaker Orsaker Tillstånd Är som bäst Vilken stressor som helst Livshot PTSD Välutbildad och förberedd Tecken Förlust Depression Fysiskt, mentalt och andligt välfungerande Irriterad, orolig, nedstämd Brott mot egen moral Ångestsyndrom Fokuserad på uppgiften Förlorat motivation Långvarig stress, slitage Missbruk Motiverad Tappat fokus Tecken Tecken Lugn och samlad Sömnsvårigheter Kontrollförlust Symtomen kvarstår och förvärras över tid Har trevligt Beter sig moraliskt oklanderligt Muskelspänningar; andra fysiska problem Inget är roligt längre Panik, aggressivitet, nedstämdhet Känner sig inte längre som vanligt. Uttalad skuld och skam Svåra reaktioner eller uttalad påverkan på social eller arbetsmässig funktion
27 Första hjälp vid stress (FHS) Lugna Kontakt Kolla Samordna Funktion Kolla Samordna Säkerhet Kolla Samordna Kontinuerligt stöd Kolla Samordna Kolla Samordna Fortsätt Kolla Samordna Tillit Reaktion Nedsatt funktion Stressor Mår bra God funktion Första hjälpens sju punkter 1. Kolla (Check) Bedöm: observera, lyssna 2. Samordna (Coordinate) Sök hjälp, remittera vid behov 3. Säkerhet (Cover) Se till att komma i säkerhet! 4. Lugna (Calm) Sakta ner, avslappning, byt fokus 5. Kontakt (Connect) Ordna stöd från andra 6. Funktion (Competence) Återfå funktion 7. Tillit (Confidence) Återställ självtillit och hopp (Nash et al. 2010; NFFF, Watson et al. 2013)
28 Olika syften med gruppmöten Utvärdering av insats (UI) Information Psykoedukation, normalisering Ge möjlighet för enhetschef att bedöma fortsatta individuella behov Socialt stöd i grupp
29 Utvärdering av insats (UI) (After action review) Efter varje insats, ställ följande frågor Vad var vår uppgift? Vad gick bra? Vad kunde ha gått bättre? Vad kunde vi ha gjort annorlunda? Vem behöver veta detta? (Nash et al. 2010; NFFF, Watson et al. 2013) (
30 Time out/socialt stöd i grupp ½ - 1 tim, inte mer än ett par timmar Vanligt samtal med arbetskamrater Mål: minska hyperarousal Självvald grad av öppenhet i en stödjande miljö där man känner sig förstådd (Halpern J, Gurevich M, Schwartz B, Brazeau P. Interventions for critical incident stress in emergency medical services: a qualitative study. Stress and health 2009;25: )
31 Insatspersonal Bedömning Behov av stöd? (Se mall 1) Ja Ledare, kamratstödjare Första hjälp vid stress (FHS) Gruppstöd (Se mall 2) Räcker stödet? Screening TSQ Nej Professionell bedömning FHV Screening Nej Ja Stöd avslutas Mall 1 Bedömning Typ av exponering? Var i stresskontinuum? Tillstånd? PTSD Depression Ångest Missbruk Behandling Mall 2 Kontinuerlig FHS Kolla Samordna Övrig FHS Säkerhet Lugna Kontakt Funktion Tillit Gruppstöd Utvärdering av insats Socialt stöd i grupp - Information - Psykoedukation - Normalisering - Socialt nätverk (Nash et al. 2010; NFFF, Watson et al. 2013)
32 Utveckling av insatsorganisation Bättre prevention för allvarliga händelser och arbetsrelaterad stress Före Skapa hälsosammare miljöer med utvecklat teamarbete och ledarskap Selektion, förberedelser och utbildning före insats Stöd på fältet Erkännande från ledare, handledning Informellt stöd från arbetskamrater Stöd till hemmavarande familj Efter insats Utveckla stöd, uppföljning och behandling (Michel, 2014)
33 Frisk på jobbet Medveten organisation med tydliga mål Stödjande ledarskap Bra arbetsklimat, kreativ miljö Kontroll över arbetet Bra arbetsplanering, omväxling Bra socialt liv Fysisk träning (Johnsson et al. 2006; Gunnarsson 2010)
34 Mål
Krisstöd vid allvarlig händelse
Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd
Läs merTrauma, stress och krisstöd
Trauma, stress och krisstöd Sunne, 25 maj 2018 Per-Olof Michel Tfn: +4670 7201662 po.michel@telia.com michelmentor.se (http://www.marshu.com/collection-self-test-stress.php) Utfall Vad är stress? Förhoppning
Läs merModernt krisstöd. Oslo, 26 mars 2014. Per-Olof Michel. Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com. michelmentor
Modernt krisstöd Oslo, 26 mars 2014 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Kontext för återhämtning Samhället Individ Händelse Stöd Återhämtning Händelsen Typ av händelse
Läs merModern kristeori Bästa tillgängliga kunskap
Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap Leg psykolog Skyldighet att vara uppdaterad visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Brand 2014
Läs merAtt identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?
Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Krisen en del av våra liv För
Läs merNya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling
Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Freeze Kamp Underkastelse/ spela död Flykt Vad
Läs merPsykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv
Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari
Läs merVet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
Läs merModern krishantering:
Modern krishantering: Flexibilitet, ledarskap och stärkta egna resurser Magnus Brolin leg psykolog, leg psykoterapeut Per Calleberg leg psykolog, biolog Mikael Westrell socionom, leg psykoterapeut Kollektiva
Läs merPsykiskt trauma och krisstöd
Psykiskt trauma och krisstöd Piteå, 14 april 2016 Per-Olof Michel po.michel@telia.com 070 7201662 Allvarliga händelser 50-60 % kan exponeras (Kessler et al. 1995) Olyckor Krig/flykt Terrorism 2013 Bangladesh
Läs merPTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Läs merSmå barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merPost Traumatiskt StressSyndrom. Jäv. Disposition. Vad är det, i korthet och detalj Varianter Diagnostik Behandling Fallresonemang. regiongavleborg.
Post Traumatiskt StressSyndrom Jäv Disposition Vad är det, i korthet och detalj Varianter Diagnostik Behandling Fallresonemang 1 Vad är det i korthet Något traumatiskt Återupplevande Kognitiva och emotionella
Läs merDet finns minnen som inte lämnar någon ro
Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym
Läs merPlaneringsenheten NU sjukvården. När svåra händelser inträffar Information och praktiska råd till dig som har varit med om en allvarlig händelse
Planeringsenheten NU sjukvården När svåra händelser inträffar Information och praktiska råd till dig som har varit med om en allvarlig händelse 2 3 Förord Den här skriften vänder sig till dig som har varit
Läs merVad. Hur kan man hjälpa hjälparna?
Vad Hur kan man hjälpa hjälparna? Krisstöd för insatspersonal och stödpersoner Att bevittna svåra händelser kan också ge posttraumatiska symtom intrusion, avoidance och arousal. Risken för en svårare reaktion
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merTrauma och psykisk sjukdom
Trauma och psykisk sjukdom -vad ser vi, vad missar vi och varför? Mikaela Lindström Leg. psykolog Traumatisering Vad är ett trauma? Trauma är grekiska och betyder sår eller skada vid traumatisering uppstår
Läs merModern kristeori Bästa tillgängliga kunskap
Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap Christina Fischler Leg psykolog Skyldighet att vara uppdaterad visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin
Läs merKatastrofpsykiatri. Jörgen Skov Distriktsläkare Kiruna
Katastrofpsykiatri Jörgen Skov Distriktsläkare Kiruna 1 Stress Generell Kumulativ Traumatisk 2 Kumulativ stress Stress Immunisering Sensibilisering 3 Traumatisk/Akut stressreaktion Kroppsliga symtom Skakningar,
Läs merKrisstöd - att stärka människors motståndskraft
Barnahusdagen Linköping 2016-09-20 Krisstöd - att stärka människors motståndskraft sara.hedrenius@redcross.se Krisstöd att stärka människors motståndskraft Idag Modern kunskap Motståndskraft Reaktioner
Läs merKris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare
Kris och krishantering Regionhälsan 2018-10-26 Ebba Nordrup, beteendevetare AFS 1999:7 Vad är en kris? Definition: En händelse där ens tidigare erfarenheter, kunskaper och reaktionssätt inte räcker till
Läs mer2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD
Vad är trauma? Demens och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Vad innebär PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)? Framtiden? Hur bemöter vi personer med PTSD och
Läs mer2016-03-31. Regionalt kunskapscentrum Kris-& Katastrofpsykologi (RKK) Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser
Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser Temadag för Region Gotland 23/3-16 Stor katastrof och liten olycka - Likheter och skillnader Charlotte Therup Svedenlöf Enhetschef, leg. psykolog,
Läs merKrisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri
Krisstöd Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Dimensioner av krisstöd Samhälle Grupper TID Akut Intermediärt Lång sikt Individer * Psykologi
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merBarn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande
Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN Agenda Traumateori utvecklingspsykologi, anknytningsteori, neurobiologi
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merTrauma och stress. Stöd och uppföljning av drabbade och insatspersonal. Per-Olof Michel
Trauma och stress Stöd och uppföljning av drabbade och insatspersonal Per-Olof Michel 2016-06-17 2015 Michel Mentor AB Malménsgatan 4 65455 Karlstad po.michel@telia.com Ingen del av detta dokument får
Läs merAnna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut
Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade UPPDRAG Att utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet erbjuda vård och stöd till
Läs merTraumamedveten omsorg
Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i
Läs merPosttraumatiskt stressyndrom hos vuxna
Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning
Läs merAnna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog
Anna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade UPPDRAG Att utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet erbjuda vård och stöd till
Läs merVÅLDTÄKT. Lotti Helström
VÅLDTÄKT Öppnade 7 oktober 2005 Hela SLL Hela vård-kedjan Dygnet runt 20 mars 2013 2 2005 2012 4500 nya = 51 / månad 232 3840 91 4323 14730 av vilka 24% < 18 år 24 000 återbesök av vilka - 15 000 till
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merAtt förstå posttraumatisk stress
Att förstå posttraumatisk stress En normal reaktion på onormala händelser Introduktion En traumatisk händelse är en känslomässig chock. Det är inte lätt att ta in vad som hänt och att komma till rätta
Läs merHÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus
HÅGLÖSHET Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus Psykosomatik- håglöshet Alla psykiska störningar har kroppsliga komponenter involverande
Läs merEnsamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma
Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merFlyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv
Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv BUPs asylpsykiatriska enhet Anneli.Eriksson-Bagri@sll.se Karin.Hedberg@sll.se 1 januari 2016 fanns i Stockholm 5000 asylsökande ensamkommande barn och 3600
Läs merEn PTSD-patient dyker först upp i somatiken
Barn och ungdomar på flykt: Psykologiska perspektiv på trauma och smärta Andrea Valik, leg. psykolog En PTSD-patient dyker först upp i somatiken dr. Björn Magnér specialist i barn- och ungdomspsykiatri
Läs merBarn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Läs merTeaching Recovery Techniques. Anna Sarkadi Professor i socialmedicin, Uppsala universitet
Teaching Recovery Techniques Anna Sarkadi Professor i socialmedicin, Uppsala universitet Vad hände? 35 700 ensamkommande 2015 6-12 månaders kö Asylsökande - Inte stabil nog för TF-CBT behandling (?) Starka
Läs merStöd och behandling för barn som drabbats av våld
Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)
Läs merPsykiska första hjälpen Ångestsyndrom
Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se
Läs merF2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp
F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt
Läs merLokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret
Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Det är inte ovanligt att lokförare drabbas av långvariga psykiska symtom efter att ha varit med om en dödsolycka på spåret. Effekterna kan ibland vara svåra
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merTrauma och Prostitution
Trauma och Prostitution Brottsoffermyndighetens seminarium 1 oktober 2009 Ann Wilkens Leg psykoterapeut SAGE Stand up Against Global Exploitation Organisation i San Fransisco grundad av Norma Hotaling
Läs merKunskapscentrum för Katastrofpsykiatri. Trauma och neurobiologi
Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri Trauma och neurobiologi Huddinge, 13 maj 2011 Per-Olof Michel Tfn: +46 18 6118825 per-olof.michel@neuro.uu.se www.katastrofpsykiatri.uu.se Återhämtningsförmåga Individfaktorer
Läs merTill dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se
Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig
Läs merDen psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd
Den psykiska hälsan Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Översatt till vardagsspråk: Leva i vardagen Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merMentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:
Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad
Läs merSocialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest
Läs merTrauma och stress. Stöd och uppföljning av drabbade och insatspersonal. Per-Olof Michel
Trauma och stress Stöd och uppföljning av drabbade och insatspersonal Per-Olof Michel 2017-01-25 2017 Michel Mentor AB Malménsgatan 4 65455 Karlstad po.michel@telia.com Ingen del av detta dokument får
Läs merHur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg
Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som
Läs merSödra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera
Visualisera Traumamedveten Omsorg Hälsopedagoger Andrea Ramos Da Cruz Therese Eklöf BUP Asylmottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Agenda Salutogent förhållningssätt Migrationsprocessen och insatser Vad är
Läs merKris och trauma Beskrivning och konsekvenser
Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Helena Prochazka MD PhD Försvarsmedicinska Centrum Göteborg Kriser Utvecklingskriser En naturlig reaktion (Livskris) Traumatiska kriser Inträffar oväntat, oftast
Läs merÅngestsyndrom-Anxiety
Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM
Läs merTiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld
Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-
Läs merTill dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av
Läs merMaterialet får endast användas tillsammans med korrekt hänvisning till författaren. Det är främst framtaget för kursdeltagare som tagit del av
Materialet får endast användas tillsammans med korrekt hänvisning till författaren. Det är främst framtaget för kursdeltagare som tagit del av innehållet i sin helhet. Krisstöd vid svåra händelser: Att
Läs merUtmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS
Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS Giorgio Grossi Beteendevetare, leg psykoterapeut Docent i medicinsk psykologi www.stressmottagningen.com Stress Överlevnadsmekanism
Läs merVad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD. Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens. 13 maj 2011.
Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens 13 maj 2011 Tom Lundin professor i katastrofpsykiatri Är vår tidsålder den säkraste
Läs merArbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Läs merSjälvhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet
Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare
Läs merBarn utsatta för våld i Sverige
Barn utsatta för våld i Sverige Carolina Jernbro, PhD, lektor folkhälsovetenskap, Karlstads universitet Bengt Söderström, Stiftelsen Allmänna Barnhuset 1910 3990 Fysisk barnmisshandel över tid 1910 3990
Läs merVad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut
Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping Roland Betnér, Leg psykoterapeut roland.betner@regionostergotland.se 2 Potentiella trauman Vad är ett trauma? Ett psykiskt trauma kan definieras som: eftereffekterna
Läs merEnsamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010
Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma Presentation Konferens kring Ensamkommande barn och ungdomar 19 januari 2010 Ole Hultmann, psykolog, psykoterapeut Disposition Hur mår ensamkommande ungdomar?
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merEfter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)
Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Vår underbara hjärna 1 Vår underbara hjärna 100 miljarder neuron,
Läs merBarn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet
Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Psykisk ohälsa bland asylsökande och nuvarande situation Risken för psykisk ohälsa är förhöjd hos asylsökande och den yttre stressen förvärrar ofta psykiatriska
Läs merVanliga reaktioner efter en svår händelse
Vanliga reaktioner efter en svår händelse En svår händelse är när man överväldigad av något som är bortom ens kontroll, man upplever stor kontrollförlust. Då slås den rationella, tänkande hjärnan ut och
Läs merPsykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.
Psykisk Livräddning Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.com Tage Danielssons droppe En droppe, droppad i livets älv, har ingen
Läs merRÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd
RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter
Läs merBarn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet
Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Asylsökande barn och ungdomar inom BUP i Stockholm under 2015 (ej Prima Barn och Norrtälje) Period: 2015-01-01 2015-12-31 Fram till 160915 i parentes Ensamkommande
Läs merBella Stensnäs, leg psykolog
Bella Stensnäs, leg psykolog bellastensnas@hotmail.com Agenda Presenta(on av mig Forskning Fysiologiska och psykologiska konsekvenser av hög stressbelastning Strategier, stöd och förhållningssä> Utmattningssyndrom
Läs merSMART Utbildningscentrum
Kognitiv Beteende Terapi Konsten att göra det som fungerar för patienten Historik och utveckling Fas 1 Beteendet i fokus (1920) Fas 2 Tankarna i fokus (1970) Fas 1 och 2 Blir KBT (1980) Fas 3 Känslor och
Läs merVåld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)
Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD) Våld i samhället Nationella trygghetsundersökningen 2016 (n=11 600) (BRÅ) 2,7 procent uppgav att de utsatts för misshandel Utsatta
Läs merLokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter
Lokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter Valdimar Briem, Sonia de Lima, Camilla Siotis 1574 km Svenska järnvägssystemet Järnväg Spår i bruk Enkelspåriga Dubbelspåriga
Läs merLite info om hälsa & livsstil
Lite info om hälsa & livsstil -Fakta, tips & råd För att vi ska må bra och få en fungerande vardag är det flera faktorer som är viktiga för oss. Framförallt är det viktigt att vi får tillräckligt med sömn,
Läs merModernt krisstöd. Utveckling baserad på internationell litteratur. Per-Olov Michel 2014-02-01
Modernt krisstöd Utveckling baserad på internationell litteratur Per-Olov Michel 2014-02-01 Sammanfattning Kunskapsläget om krisstöd efter allvarliga händesler har utvecklats under senaste decenniet. Det
Läs merSmå barn och Trauma Stöd och behandling
Små barn och Trauma Stöd och behandling Anna Norlén Leg Psykolog Leg Psykoterapeut Verksamhetschef Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Små barn, våld och övergrepp Små
Läs merNär livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet
När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som
Läs merLångvarig smärta Information till dig som närstående
Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska
Läs merPsykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen
Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att
Läs merUr Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter AFS:1999:07 går följande att läsa.
Ur Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter AFS:1999:07 går följande att läsa. 5 På varje arbetsställe skall finnas den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens
Läs merPanikångest med och utan agorafobi (torgskräck)
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga
Läs merSömn och stress. www.somnhjalpen.se
Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt
Läs merHur bemöter vi människor i akut kris
Hur bemöter vi människor i akut kris Traumadagen 13 september 2017 Charlotte Therup Svedenlöf Enhetschef, psykolog, psykoterapeut, doktorand KI Regionalt kunskapscentrum kris- & katastrofpsykologi charlotte.therup-svedenlof@sll.se
Läs merTrauma och psykisk sjukdom
Trauma och psykisk sjukdom -vad ser vi, vad missar vi och varför? Mikaela Lindström Leg. psykolog September-oktober 2016 Traumatisering Vad är ett trauma? Trauma är grekiska och betyder sår eller skada
Läs merKvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:
Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merAtt bita ihop om stress och utmattningssyndrom
Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom Chatrin Andersson Leg. Fysioterapeut Bragée Rehab, Stockholm Jag kommer prata om Varför blir vi stressade? Vad blir konsekvenserna? Hur kan vi bryta stressen?
Läs merPraktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert
Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert SSG 2015-03-24 Strategier för det mänskliga omhändertagandet Kris ur individens perspektiv Lat Crisis Grek Krisis Söndring,
Läs mer