Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap
|
|
- Sandra Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap Christina Fischler Leg psykolog Skyldighet att vara uppdaterad visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Sveriges skolkuratorer Luleå oktober 2013 Utbildningsplan vid universitet Hur ser det ut i Sverige? Folkhälsorapport 2005 Socialstyrelsen Hur uppstår psykisk ohälsa? Ett psykiskt tillstånd påverkas av 1. Personens biologiska eller kroppsliga konstitution 2. Personens kognitiva förmåga att förstå och tolka omvärlden, kunna hantera dess krav för en optimal överlevnad 3. Miljöns utformning både socialt och materiellt inkl påfrestningar Den psykosomatiska helhetssynen Innnebär att man vetenskapligt kunnat bevisa att de flesta av kroppens friska och sjuka funktioner påverkas av och själva påverkar den psykiska funktionerna Vilket betyder.. Behandling eller förebyggande av psykisk ohälsa kan förmedlas genom Kroppslig (biologisk) påverkan t.ex medicinering Psykologisk påverkan t.ex olika former av psykoterapi Förändring av den omgivande miljön 1
2 Kris Mognadsbundna kriser Barn och ungdomsåren Vuxenårens kritiska utveckling Livshändelser som utgör ett direkt hot mot individens känsla av säkerhet och kontroll Krisstöd att stärka människors motståndskraft -spädbarnets utveckling - trotsåldern -skolåldern -tonårsperioden -flytta hemifrån -arbete/studier -att finna en partner -att bilda familj - 40-årskris /medelåldern -pensionering -ålderdom Traumatiska kriser/ situationsbundna kriser 2 Sorg En närståendes död Olycka / sjukdom Otrohet / skilsmässa / lögner Sociala misslyckanden och skamsituationer Uppsägning och påtvingade sociala uppbrott Yttre katastrofer Terrordåd Innebär alltid en förlust Ett objektivt fakta Förlusten innebär en förändring Förändringen påverkar det sociala samspelet Upplevelser av sorg / kris Emotionella ledsen, arg, skuld, lättnad, ångest etc Sorg och kris, ett naturligt förlopp Fysiska snabbandning, ont i bröstet, hjärtklappning, halsbränna etc Kognitiva förvirring, sänkt koncentration, sänkt minne, sänkt omdöme, hallucinationer etc 2
3 Individer som befinner sig i kris / sorg behöver olika sorters bemötande Heterogena reaktioner Omständigheterna avgörande Händelsen Vad som hände / vem man förlorade Plötsligt eller förväntat Våldshandling / den skadade personen går ej att känna igen Individuella förutsättningar Livsfas Ålder Ekonomi Hälsa Kulturella faktorer Kris Sorg Måttlig reaktion Upplever sig stärkt av situationen (posttraumatic growth) Kris och utveckling 1975 Johan Cullberg 2 artiklar i Läkartidning kvinnor vid Sabbatsbergs förlossningsklinik som förlorat ett barn i samband med eller en vecka efter förlossningen Ostrukturerade intervjuer, kvalitativ metodik Indelning i 4 faser utifrån svar i intervjuerna Tidsaspekterna del av den retrospektiva forskningsmetoden dvs intervjuerna gjordes 12 mån efter dödsfallet Boken skrevs 1975 står ej i boken att det endast rör sig om 59 kvinnor Cullberg Chockfas Reaktionsfas Bearbetningsfas Nyorienteringsfas Stadie / fasteori trad.kristeori Myter om sorg/kris Att inte uppvisa oro/sorg/kris leder till komplicerad reaktion Man måste bearbeta negativa och svåra erfarenheter Avsaknad av sorgreaktion är patologiskt Uppskjuten reaktion orsakad av förnekande leder till patologisk anpassning Burnett & Martinek myter om sorg Atle Dyregreov 1. Att sorgprocessen är indelad i stadier 2. Att alla måste gå igenom en sorgbearbetning 3. Att alla måste tala om det svåra 4. Att sorg är en process med en fast början och ett väldefinierat slut Saknar empirisk evidens Wortman&Borner 2007, Wortman& Silver
4 Ska sorgereaktioner behandlas? 50 60% klarar förluster bra 10 20% utvecklar normala former av sorg 10 15% kan utveckla complex bereavement related disorder Bör ej djupdyka i sorg Bör fokusera på normaliserande av sorgreaktioner De med komplex sorg bör få tillgång till KBT i komb. med SSRI I övrigt finns det inget vetenskapligt stöd för behandling av sorg (Manicini el al 2012) The Dual Process Modell of coping with bereavement (M Stroebe & Schut 1999, 2001) Definition av stressor associerad med förluster 1. Loss orientation alla aspekter av upplevelsen av förlusten i sig 2. Restoration orientation sekundära stressorer till följd av förlusten Båda innebär stress förenliga med såväl ångest som smärta och sorg men restorationorientation innebär stress pga nytänkande Forts. Dynamisk copingprocess Alternerar mellan loss orientation and restrorationorientation Alternerar mellan konfrontation och undvikande Nödvändigt med ett alternerande för att uppnå adaptiv coping Schut & Stroebe 2005 Motståndskraft (Rescilience) 1. Få personer med sorgreaktion behöver professionellt stöd 2. Generella behandlingsrutiner för alla som har sorg har inget empiriskt stöd 3. Att uppsöka/uppmana till terapeutisk stöd ger sämre resultat än om personen själv söker stöd 4. Terapeutisk stöd i ett tidigt skede kan påverka självläkningen negativt (gäller ej barn) Socialt stöd kommunikationsförmåga positiva känslor, humor uppskattning altruism Självtillit känsla av kontroll självförtroende positiv självbild känsla av mening flexibilitet kognitiv förmåga problemlösningsförmåga (Impact-kenniscentrum, 2006) 4
5 Coping/Bemästring Strategier som tillämpas för att bemästra de påfrestningar som drabbar oss Mentala och beteendemässiga reaktioner som vidtas för att bemästra, tolerera eller reducera påfrestningar eller de känslor som påfrestningarna orsakar Psychological stress and the coping process R Lazarus 1966 Psykologisk stressteori Kognitiv bedömning av stressorn Stressfyllda händelser måste upplevas som påfrestande av individen för att en stressreaktion skall uppstå Individens bakgrund påverkar hotbedömningen hotsituationen är inte objektiv utan subjektiv R Lazarus & S Folkman 1986 Två modeller Lazarus & Folkman 1986 forst Copingteori har tre grundläggande egenskaper: Processperspektiv Copingbegreppet måste betraktas i sitt aktuella sammanhang Copingstrategier är delar av processen redskap och säger därmed ingenting om resultatet Problemfokuserad coping Analysera problemet och vidta nödvändiga åtgärder för att minska hotet, själv eller med andra Känslofokuserad coping Försöka hantera de negativa känslor som påfrestningen orsakar Försöker ändra den relationella meningen The Coping Process Lazarus & Folkman 1986 forst Bör ha tillgång till olika copingstrategier och kunna använda dem varierat för att ha god copingkompetens Copingmekanismer konfrontation, distansering, självkontroll, söka socialt stöd, ta ansvar, flyktundvikande, planerad problemlösning, positiv omtolkning Figure 12.1 The coping process Source: Adapted from Lazarus (1999: 198) Reprinted by permission of Free Association Books. 5
6 När behövs professionellt stöd? Psykotraumatologi Komplicerad sorg och kris Starka fysiska symtom Starka skuldkänslor Vrede Ihållande depression Våldsam förtvivlan Livet har blivit inskränkt Suicidalitet Stressreaktioner Överlevnad när fara hotar Kamp och flykt Frys och underkastelsereaktioner Hjärna är förprogrammerad att hitta den bästa lösningen för överlevnad Anpassar oss som organism i den miljö vi samspelar med för att försäkra överlevnad (LeDoux 2003, Egidius 2008) Neurobiologi HPA axeln (hypotalamus, hypofysen samt binjurebarken) Amygdala tolkar situationen Beroende på situation, hur hotet bedöms, tidigare erfarenheter och genetiska förutsättningar, agerar hjärnan utifrån vad som bedöms som ändamålsenligt och möjligt (Preussner m.fl. 2010) Hög stressnivå beroende på ökning av stresshormon adrenalin och noradrenalin Ökar vår vakenhetsgrad och gör oss mer uppmärksamma Vid konstant påslag utvecklas negativ stress som skadar istället för främjar individen Kontroll klarhet Påverkan, kontroll Dynamisk reglering av ämnen väsentlig för vår överlevnad traumats dynamik Klarhet Brists på klarhet Viktigt med nedreglering efter traumat! Ingen möjlighet att påverka (Enander et al. 1993) 6
7 Traumatisering Före Under Efter Före Under Efter Bemästring av traumatisk stress individuella, sociala & kulturella faktorer (tidigare trauma; genetiskt ökad stress reaktivitet) objektiva situationsfaktorer Skyddsfaktorer Genetik; Traumatisk Reaktion Återhämtning Livshistoria händelse Centrala Traumatisering traumatiska teman Subjektiva bemästringsmöjligheter Riskfaktorer (Fritt efter Fischer et al. 2003; Dunker 2009) Ej möjligt at bemästra Potentiell traumatisk händelse Försvar (Undvikande distansering) Hög grad av kognitivt försvar Negativ värdering Bemästring Typ av, effektivitet, flexibilitet Hög grad av emotionellt fokuserad bemästring Emotionell/beteende respons peritraumatisk reaktion Neuroendokrin respons HPA-axel dysreglering; Sympaticus hyperaktivitet Söka efter/ta emot Socialt stöd Hög grad avlindrande bemästring (Alkohol) PTSD Depression Missbruk etc (Olff et al. 2005) Peritraumatiska upplvelser som sker i samband med Överaktivitet i amygdala Emotionell upplevelse Värdering Händelsen hotar välbefinnandet och överstiger individens resurser Prefrontala cortex Thalamus Upplevda känslor Kategorier Rädsla Ilska Ledsenhet Avsky Stumhet Dimensioner Grader av arousal Reaktioner Kognitioner Ytligt processande Oförmåga att relatera till sig själv Dissociation Peritraumatiskt beteende Aktivt/passivt Fysiologiska reaktioner Förhöjd hjärtfrekvens Yrsel Ytlig andning Värmevallningar Illamående Svettningar (Bovin et al. 2011) Amygdala Hippocampus Hypathalamus Inlagring av traumatiskt minne Sensoriska cortex Prefrontala cortex Hippocampus (-) (-) Sensorium Thalamus Amygdala Hypothalamus Locus coeruleus Akut åtgärd Skapa förutsättningar för nedreglering av amygdala Skapa trygghet, försäkra omhändertagande Bidra till en upplevelse att den svåra händelsen nu är avslutad Om möjligt minska exponeringen Samtala så lite som möjligt i det akuta skedet Lugna Skapa hopp Tetris! 7
8 Can playing the computergame Tetris reduce the build up of flashbacks for trauma? Holmes et al Hjärnan har begränsade resurser att utföra flera likartade saker samtidigt 2. 6 timmars fönster för påverkan av minneskonsolidereing Flashbacks är ett minne av visuospatial karaktär. Tetris är ett spel som kräver visuospatial tillgång Hjärnan klarar inte av att hantera både lagring av traumaminne och spela Tetris samtidigt utan Tetris konkurrerar ut flashbacks! Bästa tillgängliga kunskap ISTSS Guidelines (Foa et al. 2009) NICE report (2005) TENTS (2009) Fem principer med empiriskt stöd (Hobfoll et al. 2007) Stresstålighet och motståndskraft (Layne et al. 2007, Bonanno, 2006) Socialt stöd (Fullerton et al. 1992b; Norris et al. 1996, 2002; Kilpatrick et al. 2007; Bonanno et al. 2007; Prueksaritanond et al. 2007; Feng et al. 2007) Psykologisk första hjälp (National child traumatic stress network and National centre for PTSD, 2006) Krisstöd vid allvarlig händelse Socialstyrelsen 2008 (APA DSM- IV, 1997) National Institute for Clinical Excellence Inriktning av tidiga insatser Drabbade bör få möjlighet till empatiskt stöd Stöd kan vara praktiskt, emotionellt och socialt Information om vanliga reaktioner och råd för bemästring För individer med milda reaktioner och som varat mindre än fyra veckor är observerande väntan (eng. watchful waiting) tillräckligt Psykologisk debriefing vid ett tillfälle med enskilda individer bör man avstå från Screening med enkelt instrument av högriskindivider 1 månad efter traumat De med uttalade PTSD symtom ska ha tillgång till KBTbehandling inom en månad (NICE report, 2005) Målet bör vara att öka motståndskraft och förmåga att återhämta sig (Ursano et al. 1996) Reaktioner bör betraktas som signaler snarare än symtom (Hart et al. 2005) Samverka med de drabbade (Hart et al. 2005) Inriktningen bör vara att interventioner baseras på bästa tillgängliga kunskap (Hobfoll et al. 2007) Det är inte situationen som avgör utan reaktionen/upplevelsen (Bonanno 2004, Bonanno & Mancini 2008, 2012) Omhändertagande och stöttning av motståndskraft, inte behandling (NICE 2005) Markörer och riskfaktorer Upplevt livshot Bristande socialt stöd Uttalade reaktioner under och direkt efter händelsen Kön, ålder Begåvning och utbildningsnivå Socialgruppstillhörighet; minoritetsstatus Sårbarhet pga tidigare utsatthet. Parallell livsstress. Händelsen Typ av händelse Olycka; naturkatastrof Interpersonellt våld; terrorhandling Allvarlighetsgrad Livshot Utmärkande drag Kontroll Information Tidsutdräkt/frekvens Konsekvenser Förluster: nära anhörig; boende; ägodelar (Kreamer 1997, 2001; Brewin et al. 2000; Ozer et al. 2003) 8
9 Interventioner kan störa naturlig återhämtning Processer över tid Varje intervention som genomförs inom ett par dagar efter en mindre traumatisk händelse eller inom en månad efter en svår traumatisk händelse kommer sannolikt att störa den naturliga återhämtningsprocessen. Det är viktigt att akuta interventioner stör den egna återhämtningen i så liten utsträckning som möjligt. (Brewin, 2001) Låg Funktionsnivå Hög Potentiellt traumatisk händelse 1 år 2 år Kontinuerliga besvär 5-15 % Kroniske besvär 5-30% Senare besvär 0-15% Återhämtning 15-25% Tidigare besvär 5-10 % Motståndskraft efter tillfällig händelse 35-65% (Bonanno, 2004; Norris et al. 2009; Bonanno et al. 2013) Psykologisk första hjälp Är ett anpassat, tillvägagångssätt för att stödja människor omedelbart efter allvarliga händelser Är evidence informed (interventionerna vilar på vetenskaplig grund men att helheten ännu inte har testats vetenskapligt) Psykologisk första hjälp krisstöd i praktiken Presentera dig själv och din organisation För drabbade till säker plats Lugna dem med uttalade reaktioner Undersök aktuella behov Förmedla praktiskt stöd i samarbete med drabbade Gör allt som underlättar socialt stöd Informera om vanliga reaktioner och positiva bemästringsstrategier Undersök bästa sättet för fortsatt stöd över tiden (Child Traumatic Stress Network and National Center for PTSD, Psychological First Aid: Field Operations Guide, Second Edition, 2006) Child Traumatic Stress Network and National Center for PTSD, Psychological First Aid: Field Operations Guide, Second Edition, 2006) Tidsaxel Återhämtning faser som alla definierar olika behov, krav och risker för att avgöra vem som är drabbad och behöver vård och vem som klarar sig utan professionell hjälp. Immediate (akutfas) primära behoven är säkerhet, trygghet samt praktiskt, emotionellt och socialt stöd. Reaktionerna under denna fas är ofta starka, personer kan vara förvirrade, känslorna är intensiva och någon är desorienterad vilka är normala och förväntade reaktioner. Under dessa första dygn är samtalsbehandling inte lämpligt då de drabbade inte är mottagliga. Child Traumatic Stress Network and National Center for PTSD, Psychological First Aid: Field Operations Guide, Second Edition, 2006) Child Traumatic Stress Network and National Center for PTSD, Psychological First Aid: Field Operations Guide, Second Edition, 2006) 9
10 Acute (mellanfas) I mellanfasen handlar det om att avläsa hur den drabbade anpassar sig till konsekvenserna av det inträffade. Här är det avgörande med organisation, kontakt med professionella eller hjälpare, struktur från såväl samhällets sida som i det sociala nätverkets. De som behöver behandling bör ha identifierats under denna fas. Chronic (Långtidsfas) I den sista fasen, långtidsfasen, handlar det om att behandla och följa upp de personer som har bestående svårigheter till följd av traumat Child Traumatic Stress Network and National Center for PTSD, Psychological First Aid: Field Operations Guide, Second Edition, 2006) (Michel et al 2010, Litz 2010, Bonanno 2011 ) Child Traumatic Stress Network and National Center for PTSD, Psychological First Aid: Field Operations Guide, Second Edition, 2006) Debriefing? Varför gör man det? Minska stressreaktioner efter trauma samt påskynda återhämtningsprocessen 7 faser introduktion, fakta, tanke, känslor, symtom, undervisning, avslutning 1 3 dagar efter trauma Möte ca 2 3timmar Max 12 stycken i gruppen Kritik Förebygger inte PTSD problematik Retraumatisering De heterogena grupperna skapar svårigheter sekundär traumatisering Rekommenderas ej längre som regelmässig åtgärd Screen and treat forst its use is not advocated (ISTSS Guidelines, Foa et al. 2009) should not be offered on a routine basis (Australian Guidelines, 2007) kan inte entydigt rekommenderas som rutinåtgärd (SoS underlag från experter 2008) Framförallt pga brist på kontrollerade studier som påvisar entydigt positiva effekter Minskar inte risken för PTSD Kan skada om det genomförs med enskilda PTSD Ångesttillstånd till följd av en svår händelse eller chockartad upplevelse. PTSD karaktäriseras av återupplevanden ("flashbacks"), undvikande av det som påminner om händelsen, och överspändhet. (Carlier et al. 1998; Litz et al. 2002; McNally et al. 2003; Gersons et al.2006; Bisson et al. 2007; Hobfoll et al. 2007; Friedman et al. 2008) 10
11 Diagnoskriterier Händelsen A Upplevt, bevittnat eller konfronterats med händelse som innebär död, allvarlig skada, hot om detta, eller hot mot egen eller andras fysiska integritet B Återupplevande symptom C Undvikande symptom D Överspändhetssymptom E Duration mer än 1 mån F Funktionsnedsättning Förekomst 5,6% livstidsförekomst i Sverige Största risk; våldtäkt, sexuella övergrepp eller då det finns ett tydligt uppsåt ca 70% Kris, katastrof, terrorism 30 60% Naturkatastrofer 20 50% Svåra sjukdomstillståd som hjärtinfarkt, cancer 5 20% Behandling EMDR KBT SSRI preparat Barn; framgångsrika studier med Tetris! Socialt stöd i grupp avlastningssamtal Möjliga positiva effekter: Stöd från inkännande ledare Genom att lugna varandra Förstärker socialt stöd i gruppen Underlättar behovsinventering för enskilda och för gruppen Understödjer positiva, generella bemästringsstrategier Underlättar bemästring av skuld och skam efter eventuella tillkortakommanden eller misslyckanden under insatsen Underlättar formandet av en berättelse om händelsen SOS underlag från experter, 2008; Halpern et al. 2009) Tidiga reaktioner Psykologisk första hjälp 2006 Typ Negativa reaktioner Positiva reaktioner Kognitiva Förvirring, desorientering, oro, påträngande tankar och bilder, självanklagelser Beslutsamhet och bestämdhet, skärpt uppfattningsförmåga, mod, optimism, förtröstan Känslomässiga Sociala Kroppsliga Chock, bedrövelse, sorg, nedstämdhet, rädsla, ilska, känslomässig stumhet/avdomning, irritation, skuld och skam Extremt undandragande, interpersonella konflikter Trötthet, huvudvärk, muskelspänningar, magbesvär, ökad hjärtfrekvens, sprittighet, sömnsvårigheter Känsla av närvaro, utmaning och att man är samlad Social samhörighet, behov av att hjälpa andra Alert, beredd att ingripa, ökad energi STUBBE Per Olof Michel Stöd Psykologisk första hjälpen Förmåga till psykisk återhämtning Uppföljning Utse kontaktperson Proaktiv kontakt Bedömning Screening; 1, 3, 12 mån Värdera behandlingsbehov Behandling Evidensbaserad traumafokuserad 11
12 Take home message Aktuella guidelines utifrån modern kristeori För tidiga interventioner kan skada återhämtningen Att prata om händelsen kräver kunskap om individuella faktorer Få personer är i behov av professionellt stöd De som är i behov av professionellt stöd bör ges bästa tillgängliga behandling vilket idag är KBT, EMDR Kunskap om trauma är föränderligt vilket betyder att yrkespersoner har skyldighet att hålla sig uppdaterade Boken är här! Sara Hedrenius Sara Johansson Röda Korset Psychological First Aid APP Tack för uppmärksamheten! Christina.fischler@gmail.com DN artikelserie om trauma Naturliga reaktioner vid trauma University of minesota 12
Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap
Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap Leg psykolog Skyldighet att vara uppdaterad visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Brand 2014
Läs merKrisstöd vid allvarlig händelse
Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd
Läs merKris / sorg - the stress and coping paradigm
Kris / sorg - the stress and coping paradigm 1 - Kris Livshändelser som utgör ett direkt hot mot individens känsla av säkerhet och kontroll Christina Fischler leg psykolog, doktorand Institutionen för
Läs merModern kristeori Bästa tillgängliga kunskap. Skyldighet att vara uppdaterad. Kris och utveckling 1975 Johan Cullberg. Hur uppstår psykisk ohälsa?
Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap Christina Fischler Leg psykolog Ledningsdagarna Elevhälsan 2016 Uppsala Skyldighet att vara uppdaterad visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
Läs merKrisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri
Krisstöd Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Dimensioner av krisstöd Samhälle Grupper TID Akut Intermediärt Lång sikt Individer * Psykologi
Läs merModern krishantering:
Modern krishantering: Flexibilitet, ledarskap och stärkta egna resurser Magnus Brolin leg psykolog, leg psykoterapeut Per Calleberg leg psykolog, biolog Mikael Westrell socionom, leg psykoterapeut Kollektiva
Läs merModernt krisstöd för drabbade och insatspersonal
Modernt krisstöd för drabbade och insatspersonal Göteborg, 17 april, Stockholm 12 maj, 2015 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Fältet Återhämtning Samhället/insatsorganisationen Individ
Läs merModern kristeori Bästa tillgängliga kunskap
Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap Christina Fischler Leg psykolog Kalmar Län Kompetensutvecklingsdag Skolsjuksköterskor maj 2017 Skyldighet att vara uppdaterad visa förmåga att identifiera sitt
Läs merKatastrofpsykiatri. Jörgen Skov Distriktsläkare Kiruna
Katastrofpsykiatri Jörgen Skov Distriktsläkare Kiruna 1 Stress Generell Kumulativ Traumatisk 2 Kumulativ stress Stress Immunisering Sensibilisering 3 Traumatisk/Akut stressreaktion Kroppsliga symtom Skakningar,
Läs merPTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Läs merKris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare
Kris och krishantering Regionhälsan 2018-10-26 Ebba Nordrup, beteendevetare AFS 1999:7 Vad är en kris? Definition: En händelse där ens tidigare erfarenheter, kunskaper och reaktionssätt inte räcker till
Läs merEfter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)
Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Vår underbara hjärna 1 Vår underbara hjärna 100 miljarder neuron,
Läs merAtt identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?
Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Krisen en del av våra liv För
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merTrauma, stress och krisstöd
Trauma, stress och krisstöd Sunne, 25 maj 2018 Per-Olof Michel Tfn: +4670 7201662 po.michel@telia.com michelmentor.se (http://www.marshu.com/collection-self-test-stress.php) Utfall Vad är stress? Förhoppning
Läs merPlaneringsenheten NU sjukvården. När svåra händelser inträffar Information och praktiska råd till dig som har varit med om en allvarlig händelse
Planeringsenheten NU sjukvården När svåra händelser inträffar Information och praktiska råd till dig som har varit med om en allvarlig händelse 2 3 Förord Den här skriften vänder sig till dig som har varit
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merF2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp
F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt
Läs merMaterialet får endast användas tillsammans med korrekt hänvisning till författaren. Det är främst framtaget för kursdeltagare som tagit del av
Materialet får endast användas tillsammans med korrekt hänvisning till författaren. Det är främst framtaget för kursdeltagare som tagit del av innehållet i sin helhet. Krisstöd vid svåra händelser: Att
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merPosttraumatiskt stressyndrom hos vuxna
Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning
Läs merKrisstöd - att stärka människors motståndskraft
Barnahusdagen Linköping 2016-09-20 Krisstöd - att stärka människors motståndskraft sara.hedrenius@redcross.se Krisstöd att stärka människors motståndskraft Idag Modern kunskap Motståndskraft Reaktioner
Läs merKunskapscentrum för Katastrofpsykiatri. Trauma och neurobiologi
Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri Trauma och neurobiologi Huddinge, 13 maj 2011 Per-Olof Michel Tfn: +46 18 6118825 per-olof.michel@neuro.uu.se www.katastrofpsykiatri.uu.se Återhämtningsförmåga Individfaktorer
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merBarn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande
Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN Agenda Traumateori utvecklingspsykologi, anknytningsteori, neurobiologi
Läs merVet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merSmå barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
Läs merEn PTSD-patient dyker först upp i somatiken
Barn och ungdomar på flykt: Psykologiska perspektiv på trauma och smärta Andrea Valik, leg. psykolog En PTSD-patient dyker först upp i somatiken dr. Björn Magnér specialist i barn- och ungdomspsykiatri
Läs merEnsamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation
Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer
Läs merNaturliga reaktioner vid Trauma
Naturliga reaktioner vid Trauma Författare Christina Fischler Leg psykolog christina.fischler@gmail.com Inom området trauma, kris och sorg finns i dag omfattande kunskaper som är metodologiskt hållbara,
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merTrauma och Prostitution
Trauma och Prostitution Brottsoffermyndighetens seminarium 1 oktober 2009 Ann Wilkens Leg psykoterapeut SAGE Stand up Against Global Exploitation Organisation i San Fransisco grundad av Norma Hotaling
Läs merAnna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog
Anna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade UPPDRAG Att utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet erbjuda vård och stöd till
Läs merKris och trauma Beskrivning och konsekvenser
Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Helena Prochazka MD PhD Försvarsmedicinska Centrum Göteborg Kriser Utvecklingskriser En naturlig reaktion (Livskris) Traumatiska kriser Inträffar oväntat, oftast
Läs merPsykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv
Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari
Läs merVad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD. Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens. 13 maj 2011.
Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens 13 maj 2011 Tom Lundin professor i katastrofpsykiatri Är vår tidsålder den säkraste
Läs merPost Traumatiskt StressSyndrom. Jäv. Disposition. Vad är det, i korthet och detalj Varianter Diagnostik Behandling Fallresonemang. regiongavleborg.
Post Traumatiskt StressSyndrom Jäv Disposition Vad är det, i korthet och detalj Varianter Diagnostik Behandling Fallresonemang 1 Vad är det i korthet Något traumatiskt Återupplevande Kognitiva och emotionella
Läs merNya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling
Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Freeze Kamp Underkastelse/ spela död Flykt Vad
Läs merAffektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen
Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Disposition - Affekt - Vad är emotioner - Varför har vi emotioner - Emotionella komponenter
Läs merFrämjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013
Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro
Läs merBarn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Läs merVad. Hur kan man hjälpa hjälparna?
Vad Hur kan man hjälpa hjälparna? Krisstöd för insatspersonal och stödpersoner Att bevittna svåra händelser kan också ge posttraumatiska symtom intrusion, avoidance och arousal. Risken för en svårare reaktion
Läs merNaturliga reaktioner vid Trauma
Naturliga reaktioner vid Trauma Författare Christina Fischler Leg psykolog christina.fischler@gmail.com Inom området trauma, kris och sorg finns i dag omfattande kunskaper som är metodologiskt hållbara,
Läs merSocialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest
Läs merVÅLDTÄKT. Lotti Helström
VÅLDTÄKT Öppnade 7 oktober 2005 Hela SLL Hela vård-kedjan Dygnet runt 20 mars 2013 2 2005 2012 4500 nya = 51 / månad 232 3840 91 4323 14730 av vilka 24% < 18 år 24 000 återbesök av vilka - 15 000 till
Läs merAnna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut
Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade UPPDRAG Att utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet erbjuda vård och stöd till
Läs merHur bemöter vi människor i akut kris
Hur bemöter vi människor i akut kris Traumadagen 13 september 2017 Charlotte Therup Svedenlöf Enhetschef, psykolog, psykoterapeut, doktorand KI Regionalt kunskapscentrum kris- & katastrofpsykologi charlotte.therup-svedenlof@sll.se
Läs mer2016-03-31. Regionalt kunskapscentrum Kris-& Katastrofpsykologi (RKK) Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser
Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser Temadag för Region Gotland 23/3-16 Stor katastrof och liten olycka - Likheter och skillnader Charlotte Therup Svedenlöf Enhetschef, leg. psykolog,
Läs merTraumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket
Traumatisk stress Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2016 Att hantera traumarelaterad dissociation : färdighetsträning för patienter och deras terapeuter (2012) Av Suzette Boon,
Läs merTrauma och psykisk sjukdom
Trauma och psykisk sjukdom -vad ser vi, vad missar vi och varför? Mikaela Lindström Leg. psykolog Traumatisering Vad är ett trauma? Trauma är grekiska och betyder sår eller skada vid traumatisering uppstår
Läs merDet finns minnen som inte lämnar någon ro
Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym
Läs merÅngestsyndrom-Anxiety
Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM
Läs merSödra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera
Visualisera Traumamedveten Omsorg Hälsopedagoger Andrea Ramos Da Cruz Therese Eklöf BUP Asylmottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Agenda Salutogent förhållningssätt Migrationsprocessen och insatser Vad är
Läs merAtt förstå posttraumatisk stress
Att förstå posttraumatisk stress En normal reaktion på onormala händelser Introduktion En traumatisk händelse är en känslomässig chock. Det är inte lätt att ta in vad som hänt och att komma till rätta
Läs merPanikångest med och utan agorafobi (torgskräck)
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga
Läs merSjälvhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet
Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare
Läs merLångvarig smärta Information till dig som närstående
Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska
Läs merVad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut
Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping Roland Betnér, Leg psykoterapeut roland.betner@regionostergotland.se 2 Potentiella trauman Vad är ett trauma? Ett psykiskt trauma kan definieras som: eftereffekterna
Läs merTraumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer
Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merAnhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell
Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell Hur mår du? Känslor och tankar? Medberonde Stress Vad kan jag göra själv? Stämmer detta/funderar du på detta? Lars Björklund
Läs mer2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD
Vad är trauma? Demens och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Vad innebär PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)? Framtiden? Hur bemöter vi personer med PTSD och
Läs merEnsamkommande ungdomar i barnpsykiatrin
Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Problematik Förståelse - Förhållningssätt Hantering av olika typer av kriser Marie Balint fil dr, leg psykolog/leg psykoterapeut divisionssamordnare för vård av
Läs merFlyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.
Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten
Läs merKänslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Läs merVälkommen. till föreläsning om. utmattningssyndrom
Välkommen till föreläsning om utmattningssyndrom Kärt barn har många namn Neurasteni (1869) Utmattningsdepression (1989) Utmattningssyndrom (2003) Vad är stress? Biologiskt perspektiv Ett tillstånd då
Läs merTRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi
TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET
Läs merDe flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Läs merTill dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar
Läs merPsykologiska konsekvenser av elolycksfall
Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och
Läs merHantera förlust, trauma och kris - individens och organisationens perspektiv
Hantera förlust, trauma och kris - individens och organisationens perspektiv 2248 Vad menar vi med kris? Ställföreträdande Utvecklingskris traumatisering Traumatisk kris Livskris Sorg 225 0 Exempel på
Läs merAtt arbeta med suicidnära patienter
Att arbeta med suicidnära patienter Grete Holm Czarnecki, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut i KBT Unga Vuxna mottagningen, Psykiatrin, USÖ 701 85 Örebro Telefon: 019-602 56 56 Email: grete.holm-czarnecki@regionorebrolan.se
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se
Läs merVårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922
Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället
Läs merTill dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av
Läs merBättre hälsa: antagande
VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion
Läs merRiktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.
Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...
Läs merVad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot
Firma Margareta ivarsson Nedärvda stressreaktioner Work Shop i Örserum 5 oktober 2006 Tema stress Vid hot förbereder sig kroppen på antingen kamp, flykt eller genom att spela död beroende på vilken typ
Läs merReaktioner vid omskakande händelser
Reaktioner vid omskakande händelser När behövs professionell hjälp? En skrift av Tom Lundin, Kunskapscentrum för traumatisk stress, Akademiska Sjukhuset i Uppsala Innehåll Vad är ett trauma?............................4
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merInfektionssjukdomar. Välfärdssjukdomar. Bristsjukdomar. Schematisk bild över förändringar i sjukdomspanoramat
Arbetsliv och hälsa Mats Liljegren Institutionen för Hälsa och Samhälle mats.liljegren@ihs.liu.se Infektionssjukdomar Välfärdssjukdomar Bristsjukdomar? 1800 1900 2000 Schematisk bild över förändringar
Läs merKrishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation
Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation Antagen av förbundsstyrelsen 3 juni 2006 Reviderad av förbundsstyrelsen 18 maj 2013 1. Inledning Det här är en krishanteringsplan för Förbundet
Läs merInformationspuff för psykiskt stöd
Informationspuff för psykiskt stöd Grunderna i psykisk första hjälp Informationspuff för psykiskt stöd Mål att ge grundkunskap om faktorer som orsakar stress vid olyckor och i specialsituationer. att öka
Läs merTräffa Wenell. Hur klarar man pressen som ledare i interna förändringsprojekt?
Träffa Wenell Hur klarar man pressen som ledare i interna förändringsprojekt? Interna förändringsprojekt Inkluderar oss alla på ett eller annat sätt 70 % av interna förändringsprojekt misslyckas Problemområden:
Läs merBemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog
Välkommen! Bemötande av patienter med särskilda behov Samarbete mellan tandsköterska och psykolog Shervin Shahnavaz, leg. psykolog Katarina Edentorp Eriksson, tandsköterska Tandvårdspsykologi sida ki.se/dentmed/kbt
Läs merTraumamedveten omsorg
Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i
Läs merPsykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet
Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet Kurs i bemötande av brottsoffer under rättsprocessen Heli Heinjoki, utvecklingschef för krisarbetet, kris-
Läs merTRAUMA OCH HANDLEDNING. Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13
TRAUMA OCH HANDLEDNING Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13 ÖVERSIKT Vad är ett trauma? Behandling Hur påverkas psykoterapeuten av arbetet? Motöverföringsreaktioner Blir terapeuten traumatiserad?
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merRÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd
RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merPatienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:
Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL
Läs merBemötande aspekter för nyanlända.
Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merNär livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet
När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som
Läs merAtt bita ihop om stress och utmattningssyndrom
Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom Chatrin Andersson Leg. Fysioterapeut Bragée Rehab, Stockholm Jag kommer prata om Varför blir vi stressade? Vad blir konsekvenserna? Hur kan vi bryta stressen?
Läs mer