SÖDRA PAIPIS GRUPPIS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Relevanta dokument
1. Enhetens verksamhets idé

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN (14)

NICKBY GÅRDS DAGHEM KARTANON PÄIVÄKOTI

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran

Plan för småbarnsfostran

Planen för småbarnsfostran

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

Verksamhetsplan för småbarnsfostran. Garantiföreningen för Kallbäck Barnträdgård r.f

Arbetsplan för Pjukala förskola

SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

DAGHEMMET ARKEN PLAN FÖR SMÅBARNS FOSTRAN

Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem.

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN ÄNGSKULLENS DAGHEM OCH FÖRSKOLA. Målsättning och värdegrund

Kyrkbackens daghem Planen för småbarnsfostran

Överby daghems. arbetsplan

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Plan för småbarnsfostran inom familjedagvården

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014/15

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Arbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:

ÖVERBY DAGHEM ARBETSPLAN

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Daghemmet. Tomtebo. verksamhetsplan

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Barnets namn och födelsetid: Offentlighetslagen 24 1 mom. 25 punkten. BARNETS BILD

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

FÖR PILGÅRDENS FÖRSKOLA SMÅLANDSSTENAR HT 04 / VT-05

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Arbetsplan för Pjukala förskola

DAGHEMMET FYRKLÖVERN. Arbetsplan för förskolan

Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

Arbetsplan Skogssidan 2017/2018

GRUPPFAMILJEDAGHEMMET BYSTUGAN LÄROPLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Landsängens Daghem Plan för småbarnsfostran Uppdaterad 2013

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Förskoleklassens verksamhetsplan

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Välkommen till föräldrakooperativet Klockargården

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Systematiska kvalitetsarbetet

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Verksamhetsplanering HT-VT

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Lokal arbetsplan för förskolan

Arbetsplan för förskolegruppen Blåbär

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

MÅNEN Verksamhetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen Amanda, Lasse, Mats och Linda

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018

Personalen i daghemmet finns till för barnet.

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Verksamhetsplan 2017

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem

Kvalitetsredovisning

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem

2015 Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 i lagen om den grundläggande undervisningen

Orrvikens förskola. Arbetsplan 2017/2018. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: NORMER OCH VÄRDEN. Avd. Sjösidan

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Lokal arbetsplan för förskolan

Orange Centrals Förskola

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Plutos verksamhetsplan

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

Arbetsplan för Ängen,

IGELKOTTENS Arbetsplan

Stjärnans verksamhetsplanering. Ht17/vt18.

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Arbetsplan läsåret

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Transkript:

SÖDRA PAIPIS GRUPPIS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2009-2010

SÖDRA PAIPIS GRUPPIS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2009-2010 ENHETENS VERKSAMHETSIDE FÖR 2-5 ÅRINGAR Vår verksamhet bygger på: - Att vi ger tid, uppmärksamhet, närhet och trygghet individuellt åt barnen - Strävar efter att barnen lär sig att samarbeta, visa hänsyn och ta ansvar för gemensamt material och gemensamma lekar - stimulerar och stärker det svenska språket genom att läsa mycket böcker och arbeta runt sagor, rim och ramsor och språklekar - arbetar temainriktat (alltifrån någon vecka till flera månader efter barnens intresse) - dokumenterar lek och aktiviteter genom fotografering och antecknar barnens tankar och funderingar - miniförskola för 5-åringar en gång / vecka där barnen övar att aktivt uttrycka sig på svenska, vänta på sin tur, lära känna siffror, former, begrepp m.m - samarbetar med förskolan i vissa aktiviteter - informerar om månadens händelser på infotavlan för att föräldrarna skall få en bättre inblick i verksamheten INLÄRNINGSMILJÖ Gruppiset är i skolbyggnaden i två lägenheter, med egen ingång. Gruppiset har två grupper. Uppe i övrevåningen (2r+ k) fungerar förskolan med en förskolelärare och en vårdare. I förskolan finns för tillfället 11 barn, varav 9 har morgon och/eller eftermiddagsvård. I nedre våningen (3r+k) är vi 12 barn i åldern 2-5 år och tre vårdare. Vår adminstrativa daghemsföreståndare, besöker gruppis ungefär varannan vecka. Vi har en stor gård att leka på med gungor, sandlåda, gunghäst och grön natur och skogen alldeles invid husknuten. Gården är gemensam för skolbarnen och dagvårdsbarnen. Våra utrymmen inomhus är rymliga, barnen kan där leka i smågrupper i olika rum. Det finns t.ex madrasser och dynor för byggande av kojor, en kista med utklädningskläder m.m. Papper, sax, lim, böcker och annat material är lätt tillgängliga för barnen.

Vi lär barnen ta hänsyn till varandra och ta ansvar för gemensamma lekar och gemensamt material. Det är viktigt att lyssna på och respektera barnet, men samtidigt ge gränser. Vi har ett eget kök som vi alla äter i. Vi strävar till att barnen lär sig ett gott bordskick och smakar på all mat. Säkerhetsplan finns om det uppstår brand eller andra faror och den är gjord i samarbete med skolan. Säkerhetsplanen finns i köket på en bestämd plats. FOSTRINGSGEMENSKAPEN Före dagvårdsstarten har familjen möjlighet att bekanta sig med daghemmet, personalen och de övriga barnen. Vi kommer tillsammans överens om hur och när bekantningen görs. Under bekantningsdagarna har föräldrarna ansvar över sitt barn. Vi samarbetar och stöder familjernas uppfostringslinjer, men föräldrarna har alltid huvudansvaret över att uppfostra sina barn. Vi försöker tillsammans hitta en gyllene medelväg som t.ex vid vilan eller maten. Föräldrarna känner sitt barn bäst hur det fungerar i familjen och näromgivningen. Vi fostrare ser hur barnet fungerar i dagvårdsmiljön. Målet med gemensam fostran är att vi i personalen och föräldrarna skall ha ett så öppet förhållande med varandra som möjligt. Grunden till ett öppet förhållande kommer från den dagliga kontakten till föräldrarna, som sker när de lämnar och hämtar sina barn. Månadskalendern på infotavlan berättar om kommande verksamhet. Vi har föräldramöten varje höst med allmän information och diskussion om kommande verksamhet. Då har föräldrarna möjlighet att påverka verksamhetsåret. Gruppis och förskola ordnar fester tillsammans.

BARNETS INDIVIDUELLA PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN För alla barn görs en egen individuell plan. Då är det ett ypperligt tillfälle för föräldrarna att berätta om sina barn och önskemål för vårdaren. T.ex vad barnet kan, är speciellt duktig på eller vad det kanske behöver lite stöd och hjälp med. Utvecklingssamtalet hålls 1-2 gånger per år. Vid behov även oftare, om föräldrarna så önskar. Målet är att det alltid är samma vårdare som har samtal med samma familj under barnets hela daghemstid. Blanketten för den individuella planen följer med barnet under hela dagvårdstiden, även då när barnet byter dagvårdsplats. Den dagliga tamburs kontakten mellan föräldrarna och personalen är en viktig sak. Då utbyts tidsenlig information. ENHETENS VÅRD, FOSTRAN OCH UNDERVISNING Målet med vår verksamhet är att ge barnen tid, trygghet, närhet och uppmärksamhet individuellt. Det är extra viktigt att barnen får känna sig betydelsefulla och omtyckta. Vi stimulerar och stärker det svenska språket, genom att läsa mycket böcker och arbeta runt sagor, rim och ramsor och språklekar. Veckans bok Barnen får turvis ta med sin egen favoritbok och berätta om den inför gruppen. Personalen dokumenterar och fotograferar. Temainriktad verksamhet Vissa gånger kan barnens intresse och lek vara början på temat. Barnen inspireras ofta till lek som berör temat. T.ex dockteater blir vi vuxna ofta bjudna på. Tidigare hade vi t.ex bondgården som ett tema, och vi jobbade ganska länge kring det. Sagoprojekt Vi arbetar runt en viss saga en längre tid (3-5 veckor). Sagan följer som en röd tråd igenom hela projektet. Vi pysslar, sjunger, har sagojumpa, visar dockteater för varandra (både barn och vuxna). Projektet dokumenteras och fotograferas och sätts upp på väggen i tamburen.

Miniförskola Miniförskola för 5- åringar en gång / vecka, där barnen övar att aktivt uttrycka sig på svenska, vänta på sin tur, lära känna siffror, former, begrepp m.m Då har vi möjlighet att samlas i en mindre grupp och diskutera, spela eller göra uppgifter. Sångstund Varannan vecka har vi gemensam sångstund med förskolan. Däremellan sjunger vi i egen grupp. INRIKTNINGAR Delarna från de olika inriktningarna syns i den dagliga verksamheten. Matematisk inriktning - i samlingen får barnen turvis jobba med kalendern (antal, ordningsföljd, färg, veckodagar) - i sånger och ramsor: En och två och tre indianer... - i spel Naturvetenskaplig inriktning - har speciellt på våren och hösten följt med naturens växlingar - samlar naturmaterial till olika projekt - hade vår vårutfärd i skogen, där fick barnen orientera till olika kontroller i vilka det sedan fanns uppgifter och frågor. Hade också med luppar. Historisk samhällelig inriktning - har vi tagit upp om Finland och dess självständighet. Hade frågesport angående Finland - traditioner som t.ex Lucia fest Estetisk inriktning - olika sagoprojekt - målar, pysslar temainriktat eller någonting från sagor - lyssnar mycket på sagor - bordsteater, barnen har också möjlighet att själva visa Etisk inriktning - vänskap, känslor, hur man skall vara emot varandra - barnen lagat våra regler - gott bordskick - diskuterat om hur det finns olika människor i världen (FN dagen)

Religions-åskådningsanknuten inriktning - Jul / Påskkyrka - diskuterat med barnen speciellt julens händelser Planering av verksamhetsperioden sker en gång per termin, på sommaren och vintern. I planeringen deltar alla från personalen. Veckoprogrammet strävar vi till att planera en gång i veckan. Team möten veckovis. Personalen har olika former av möten och planering för att kunna se till att barnen alltid möts av en attraktiv pedagogisk miljö. ENHETENS SAMARBETE / NÄTVERKSBILDNING En av enhetens närmaste samarbetspartners är förskola, skola, bokbussen och byns familjedagvårdare. Även specialbarnträdgårdsläraren besöker oss regelbundet, ungefär varannan - var tredje vecka. Vi besöker teatrar, kyrkan och till en av våra traditioner hör gemensam lillajulsfest med förskolan, familjedagvårdare och dagbarn. Vid behov är en del av familjedagvårdarens dagbarn hos oss i reservvård. Tillsammans med förskolan har vi gemensamma sång / rörelsestunder. Våra miniförskolebarn (5-åringarna) har gemensamma rörelsestunder (jumppa) med förskolan. Övriga samarbetspartners är rådgivning, talterapeut / familjearbetare, Folkhälsan m.m Information om dem finns på anslagstavlan. UTVÄRDERING INDIVIDRELATERAD UTVÄRDERING (BARNET) Vi gör regelbundet observationer av barnet, för att vi i personalen och föräldrarna bättre skall kunna följa med barnets utveckling. Vid behov kan vi uppmuntra, öva och stöda barnet i hans/hennes framsteg. En viktig del av utvärderingen är också utvecklingssamtals blanketterna, som vi går igenom tillsammans med föräldrarna. Det är viktigt att alla barn har rätt att utvecklas i egen takt, alla behöver inte kunna samma saker.

BARNETS SJÄLVVÄRDERING Barnets självvärdering sker spontant. De säger oftast när de tycker om någonting, vad de inte tycker om eller vad de är bra på osv. I dagliga samvaron med barnen, ser vi hur de trivs i gruppen. Vi har också årligen gjort en matförfrågan som köket skickat åt oss, tillsammans med barnen. GRUPPRELATERAD UTVÄRDERING Vi tycker att vi har lyckats i vårt arbete, när föräldrarna är nöjda med vår verksamhet och barnen gärna kommer till gruppis. I stort sett tycker vi att vi nått våra mål. En sak som vi i fortsättningen också kommer att få jobba med är att stärka det svenska språket, vilket också hör till ett av de viktigaste målen i vår verksamhet. Fördelningen av arbetsuppgifterna fungerar jättebra, vi har klart för oss vem som gör vad. Arbetsuppgifterna varierar beroende på arbetsturerna. Men vi är också flexibla, och kan ändra oss beroende på hur stor barngruppen är och ifall vi har brist på personal. Vi har inte några bestämda tider för någon grupputvärdering. Genom spontana samtal och team möten går vi igenom hur vi har lyckats i vårt jobb. Däremot har vi personliga utvecklingssamtal tillsammans med vår chef en gång i året. Då går vi tillsammans med henne igenom hur vi har lyckats med våra arbetsuppgifter och mål. Den bästa feedbacken får vi spontant av barnen efter varje tema eller sagoprojekt. Våra personalresurser har vi varit ganska nöjda med, då vi har haft möjlighet att få vikarie då någon av personalen varit sjuk eller ledig längre tider. FÖRÄLDRARNAS UTVÄRDERING TAK-förfrågan görs ungefär vartannat år. Då får föräldrarna anonymt fylla i blanketter och säga sina åsikter om vår verksamhet. Vid utvecklingssamtalen med föräldrarna går vi igenom positiva och negativa saker. Vid föräldramöten har föräldrarna anonymt fått fylla i sina önskemål angående gruppis verksamhet. Genom dagliga samtal med föräldrarna får vi den bästa feedbacken.

UPPFÖLJNING OCH DOKUMENTERING UPPFÖLJNING Om vi tittar bakåt i tiden, och ser hur vi har förändrats är det ganska svårt att göra gemförelser, för att barngrupperna har varit så olika både i gruppens sammansättning och storlek. Från och med hösten 2007 hör också förskolan under dagvården, vilket betyder att vi är fler i personalen. Samarbetet med förskolan är naturligare och bättre. Verksamheten har utvecklats (sagoprojekt, veckans bok, dokumentering och fotografering). Svenska språket i barngruppen har blivit bättre (språklekar, dockteatrar...). DOKUMENTERING Vi har sparat alla våra veckoprogram flera år bakåt. Vi har ett planeringshäfte, som vi aktivt använder. Ibland sagoterar vi också tillsammans med barnen och deras teckningar hängs upp på väggarna. Vi fotograferar barnen i deras lek och i verksamheten. Kommentarer / tankar och fotografier sätter vi upp på väggen för att föräldrarna skall få en bättre inblick i verksamheten.