Aktuellt från Smittskydd Stockholm Mödrahälsovård SLL 18 oktober 2016 Helena Hervius Askling Bitr. Smittskyddsläkare
Aktuellt från Smittskydd Stockholm Vad är Smittskydd Stockholm? Kikhosta Influensa Hepatit B Zika HIV-information från LAFA
Vad är Smittskydd Stockholm och vad gör vi där?
Organisation av smittskydd i Sverige, från 1 juli 2015 Socialstyrelsen Vårdhygien, sprututbyte, blodprodukter mm Landstingsledning (Landstingsdirektör/Hälsooch sjukvårdsdirektör)/hsf Myndighetsrollen Behandlande läkare Tjänstemannarollen Folkhälsomyndigheten Normerande, samordnande och nationellt expertorgan Smittskyddsläkare i varje län Operativ myndighet
Aktörer i smittskydd Lokalt Sjukhus/ kommun Primärvård Vårdhygien Infektion Regionalt Smittskydd Stockholm/ Smittskyddsläkaren i SLL både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) läkare sköterskor epidemiologer jurist psykolog socionom smittspårningsassistenter administrativ personal Nationellt Socialstyrelsen Folkhälsomyndigheten Internationellt Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) Världshälsoorganisationen (WHO)
Indelning enligt smittskyddslagen Samhällsfarliga Allmänfarliga Smittspårningspliktiga Anmälningspliktiga Smittsamma
Humansmitta Djursmitta Objektsmitta (Livsmedel, luft, vatten) Lagar/Förordningar: Smittskyddslagen 2004:168 Smittskyddsförordn 2004:255 Epizootilagen1999:657 Zoonoslagen 1999:658 Miljöbalken 1998:808 Livsmedelslagen 2006:804 Aktörer: Socialstyrelsen FoHM Smittskyddsenheten Behandlande Läkare Jordbruksverket SVA Länsveterinärer (LST) Distriktsveterinärer (kommun) Livsmedelsverket Socialstyrelsen Miljöförvaltning Miljöinspektörer
eller ring oss: 08-123 143 00 vx 2016-11-02
Kikhosta ett problem? https://www.youtube.com/watch?v=s3ozrmg DMMw
Huvudbudskap Kikhosta finns i samhället och antalet anmälda fall har ökat Ovaccinerade barn < 6 månader har stor risk för andningsuppehåll och död Vuxna och vaccinerade barn har lindriga symptom med hosta och förkylning Tänk kikhosta om patienten är höggravid eller har kontakt med spädbarn; provtagning/behandling/profylax
180 160 140 120 146 Antal rapporterade fall av kikhosta i Stockholms län 2007-2015 158 123 150 169 100 80 77 89 77 60 40 45 20 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Rapporterade fall av kikhosta i Stockholms läns landsting uppdelat i åldersgrupp 2015 n=169 35 30 30 25 20 16 15 10 10 9 11 8 13 13 11 10 9 12 5 0 5 5 4 2 1 00-04 05-09 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 80-84 90-94
Vaccination mot kikhosta I barnvaccinationsprogrammet sedan 1996: Vid 3,5,12 månaders ålder Bra skydd efter de två första doserna Påfyllnadsdos i 5-6 års ålder och 14-16 års ålder (barn födda från 2002) Endast kombinationsvacciner Vaccinet skyddar bara i 6-7 år!
Vaccination till gravida? I tredje trimestern för att skydda barnet de första månaderna Vid varje graviditet Infört i bl.a Storbritannien och USA efter senaste årens epidemier men många dödsfall bland spädbarn Ingen rekommendation i Sverige (än?) Viktigt att uppmärksamma hosta/förkylning i familjen vid partus
Huvudbudskap Kikhosta finns i samhället och antalet anmälda fall har ökat Ovaccinerade barn < 6 månader har stor risk för andningsuppehåll och död Vuxna och vaccinerade barn har lindriga symptom med hosta och förkylning Tänk kikhosta om patienten är höggravid eller har kontakt med spädbarn; provtagning/behandling/profylax
Influensavaccination av gravida
Gravid Influensa ökad risk för komplikationer hos gravida Minskad lungkapacitet Ökad blodvolym Ökat proinflammatoriskt immunsvar Suppression av cellmedierad immunitet (ej humoral immunitet) Ökad risk för kardiopulmonella komplikationer, fr.a. i senare delen av graviditeten Ökad risk för behov av sjukhusvård hos gravida i 1:a trimestern vid samtidig co-morbiditet i andra halvan av graviditeten också hos friska
Bra skyddseffekt av influensavaccin hos gravida och det nyfödda barnet 2016-11-02 50% skyddseffekt mot influensa (mor) 63% (5-85%) lägre risk för influensa (barn) 49% (95% CI, 12-70) lägre risk för influensa (barn) 71% (95% CI: 24 89%) skydd mot influensa (barn) 64% (95% CI: 6 86%) skydd mot behov av sjukhusvård (barn) Thompson et al. Clin Inf Dis 2014;58(4):449 57 Zaman et al NEJM 2008;359:10 Madhi et al NEJM 2014; 371:918 Dabrera et al Euro Surveill. 2014;19(45):pii=20959
Influensavaccination är säkert att ge till gravida och foster Ingen ökad risk för fosterdöd enl. stora registerstudier efter pandemin 2009 i bl.a. Sverige, Norge, Danmark och Kanada. Lägre risk för fosterdöd i kanadensiska studien Minskad risk för prematuritet och låg födelsevikt enl. studier från Sverige, Bangladesh, USA och Kanada Nunes, Am J Perinatol 2016;33:1104 Louik, Vaccine 2016; 34: 4450 Chambers, Vaccine 2016; 34: 4443 Regan, Clin Inf Dis 2016; 62: 1221 Bratton et al Clin Infect Dis 2014 Nov 18. pii: ciu915
Slutsats influensavaccination av gravida 2016-11-02 Säsongsinfluensa innebär en ökad risk för den gravida som har någon annan medicinsk riskfaktor (hela graviditeten) är frisk men i andra halvan av graviditeten Influensavaccin skyddar mamman och ger barnet ett skydd under de första levnadsmånaderna (om vaccination sker i andra halvan av graviditeten) Influensavaccin är ofarligt för både mamma och barn Influensavaccinering är det bästa skydd vi kan ge, inte 100% men så bra som möjligt risk/kostnad nytta
Vaccination av gravida- Riktlinjer från Smittskydd Stockholm 2016-11-02 Vaccination av gravida görs lämpligen från vecka 17, gärna efter genomförd ultraljudsundersökning. Så länge inte influensasäsongen startat kan vaccinationen gärna skjutas på, eftersom det nyfödda barnet får bättre skydd under sina första levnadsmånader ju senare under graviditeten vaccination sker. Gravida med samtidig kronisk risksjukdom enligt ovan kan rekommenderas vaccination redan under tidig graviditet, d.v.s. i första trimestern, om influensa har börjat cirkulera i samhället. Mer information på
Hepatit B smitta från mor-till barn uppdatering
Kronisk hepatit B Smittar via blod och sex, samt mor-barn I världen lever c:a 240 miljoner med hepatit B 780 000 dödsfall/år (leversvikt/cancer) I Sverige: ca 30-40 000 personer (<0.5%) framförallt migranter från länder där hepatit B är vanligt (Asien, Afrika) Smittade som barn, av modern, oftast livslång infektion
Hur förhindra mor-barn smitta? Provtagning av alla gravida: HBsAg Ev behandling under graviditet (v34-4 pp) Postexpositionsprofylax (PEP) till barnet: vaccin + ev immunglobulin Första dosen inom 12 timmar, dos 2 vid 1 mån, sen vanliga programmet Uppföljning/provtagning av barnet Många aktörer hjälps åt; MHV, Infektionsklin, BB, BHV
Fyra dokument Uppdaterade 2016, hämta senaste versionen på vår webbplats! 1. Översikt: vem gör vad? MHV/BMM, förlossning/bb, BVC resp BUMM, infektionsklinik 2. Protokoll: Handläggning av gravid kvinna med hepatit B och hennes barn 3. Remiss gravid kvinna med hepatit B (från MHV till infektion, även om tidigare känd!) 4. Patientinformation för gravida bärare av hepatit B-virus (på flera språk)
Var hittar jag info? > Sjukdomar A-Ö->Hepatit B 2016-11-02
Uganda 1947 (apa) 1948 (myggor) Nigeria 1953 (människa) Flavivirus (Dengue, Japansk encefalit, TBE, West Nile) Två stammar (Afrikanska och Asiatiska)
Hur sprids Zika? Sprids av Aedesmyggan (A aegypti; A albopictus - kan även sprida dengue och gula febern) Person till person Sexuell smitta Mor-barn smitta Blodtransfusion (Organtransplantation?)
Utbrott Före 2007: sporadiska mindre utbrott i Sydostasien och Afrika Efter 2007: större utbrott Stilla Havsöarna/Micronesien 2014: Franska Polynesien 2015 maj: Till Sydamerikanska kontinenten 2016 sept: Aktiv spridning i > 70 länder, Syd-, Mellanamerika, Florida Sydeuropa har mygga (A albopictus) som är aktiv under sommarhalvåret
Brasilien 11/2/2016 30
Zikavirus infektion Inkubationstid: 3-12 dagar 60-80% asymptomatiska Symptom: feber 4-7 dagar, konjunktivit, utslag led- och muskelsmärtor, huvudvärk Tidigare inte kända dödsfall eller fosterskador Ingen behandling Inget vaccin Microcephali Guillain-Barré Public Health Emergency of International Concern 1 feb 2016
Ställningstaganden Inga reseförbud Dock rekommenderas gravida, eller de som planerar graviditet, att avstå eller senarelägga resor till zika drabbade områden. Om man varit i zika drabbat område avstå att bli gravida och praktisera safe sex i (2-)6 månader Symposium FoHM 4/10 med uppdateringar EU gemsamma direktiv gällande Thailand på gång (ECDC) Följ nationella riktlinjer på www.folkhalsomyndigheten.se
Sammanfattning Zika-symposium på Folkhälsomyndigheten 4/10 I auditoriet: epidemiologer, mikrobiologer, virologer, smittskyddsläkare, infektionsläkare, gynekologer och reproduktionsmedicinsk kompetens, barnläkare Konsensus om att fokus ligger på adekvat provtagning och riskbedömning av gravida kvinnor. Beroende på graviditetsvecka har Huddinge infektionsklinik som mål att vänta till > 32 dagar efter senaste exposition (utresa från riskområde) för att om möjligt kunna detektera utvecklat immunsvar mot zika. För kvinnor som önskar graviditet / står i kö för IVF ges rekommendation om karantänstid (2 månader enligt ECDC/CDC), ofta har sexualpartner också varit på resa/exponerad vilket då renderar karantänstid 6 månader (CDC, WHO) De kvarvarande individer / par som inte accepterar uppskjuten graviditet / IVF kan erbjudas testning (serologi, PCR-sädesvätska) via respektive vårdgivare, med information om laboratorieundersökningens begränsningar och det ständigt expanderande kunskapsläget. 2016-11-02 34
eller ring oss: 08-123 143 00 vx 2016-11-02 Tack och hej!