Delårsrapport 2016 för vårdstyrelsens verksamhetsområde

Bilaga VS 2016 119 2016-09-20 Dnr VS 2016-0159 Delårsrapport 2016 för vårdstyrelsens verksamhetsområde

2 (20) INNEHÅLL Sammanfattande analys och framtidsbedömning... 3 Viktiga händelser... 5 PERSPEKTIV: Medborgare och kund (kvalitet och tillgänglighet)... 8 PERSPEKTIV: Produktion... 9 PERSPEKTIV: Medarbetare... 11 PERSPEKTIV: Ekonomi... 12 Måluppfyllelse styrkort... 14 Bilagor... 17 Bilaga 1. Årsprognos för vårdstyrelsens totala ekonomi... 18 Bilaga 2. Specifikation av vårdstyrelsens egen verksamhet... 19

3 (20) SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Landstinget använder sedan 2012 balanserat styrkort med fem olika perspektiv som fokuserar på det som är strategiskt viktigt för verksamheten. Styrkortet innehåller strategiska mål, framgångsfaktorer och årliga mål. Medborgare och kund Avseende tillgängligheten inom primärvården ligger telefontillgängligheten totalt på 90 procent, vilket är en förbättring sedan tidigare månader. Dock har flera mottagningar svårt att leva upp till den nivån och variationerna mellan vårdcentralerna är stora. När det gäller möjligheten att få en läkartid inom 7 dagar ligger den för vårdcentraler i landstingets egen regi fortfarande på 86 procent, vilket är samma nivå som föregående månad. En bidragande orsak till svårigheter att leva upp till vårdgarantins krav för telefontillgänglighet och läkarbesök inom 7 dagar är svårigheter med att rekrytera läkare och sjuksköterskor. Tillgängligheten inom Folktandvården har förbättrats inom både allmän- och specialisttandvård, men en hög vårdefterfrågan med ett kontinuerligt inflöde av nya patienter påverkar väntetiderna. Måluppfyllelsen för styrkortet avseende perspektivet medborgare och kund visar att målet om att vårdgarantin ska uppnås delvis har uppnåtts under 2016. Den största anledningen till att måluppfyllelsen inte nås helt är att primärvården inte klarar målsättningarna för tillgängligheten och vårdgarantin. Produktion Inom primärvården, både inom de offentliga och privata vårdcentralerna, har det totala antalet besök ökat jämfört med tidigare år, framför allt sjuksköterskebesök och besök hos fysioterapeut. Dock ligger primärvårdens totala produktion under perioden januari-augusti månad lägre än budgeterad produktionsvolym. Den offentliga primärvården bedömer att budgeterad produktionsvolym för 2016 inte kommer att uppnås, oavsett besökstyp. Även när det gäller produktionen, liksom för tillgängligheten (se ovan), anges orsakerna vara svårigheterna med att rekrytera vårdpersonal. Vad avser produktion i privat regi kan noteras att antalet besök hos naprapater fortsätter att öka kraftigt. Även besök inom hemläkarjouren har ökat, samt samtal till sjukvårdsrådgivningen. Barnhälsovården noterar ett ökat antal besök vid barnavårdscentraler. Även besök till privat psykoterapi ökar. Hälsa och habiliterings totala produktion ligger under budgeterad volym för perioden januari-augusti och prognosen är att produktionsbudgeten inte kommer att uppnås. Folktandvårdens produktion ligger i nivå med budgeterad volym för perioden och jämfört med samma period föregående år är produktionen högre. Även Folktandvården bedömer att produktionsvolymerna inte helt kommer att uppnås för 2016. Styrkortets mål för produktion handlar om att förvaltningarna skulle utveckla en sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering, en samlad schemaläggning och identifierade, dokumenterade och standardiserade huvudprocesser. Prognoserna visar dock att målen delvis kommer att uppnås under 2016.

4 (20) Medarbetare Trots den ökning som skett av närvarotiden inom den offentliga primärvården nås inte den planerade bemanningstiden vid samtliga enheter. Behovet av inhyrd personal är också fortfarande betydande och har ökat jämfört med samma period föregående år. Vad avser sjukfrånvaron har årsprognosen för den offentliga primärvården höjts och arbetet med ett aktivt rehabiliteringsarbete fortgår. Ekonomi Vårdstyrelsens resultat för perioden januari-augusti månad är +85 miljoner kronor, vilket är en positiv avvikelse med 51 miljoner kronor. Intäkterna ligger i princip i nivå med budgeterade intäkter. Riks- och regionintäkterna ökar, medan övriga intäkter minskar, vilket beror på en minskad vårdproduktion. Personalkostnaderna, kostnader för köpt vård och medicinsk service understiger budget, medan läkemedelskostnader och övriga kostnader har blivit högre än vad som budgeterats. Även här påverkar vakanser och svårigheter att rekrytera personal att dessa kostnader inte når upp till budgeten. Årsprognosen för vårdstyrelsens totala verksamhet är +21 miljoner kronor, vilket ger en förbättring på totalt 14 miljoner kronor jämfört med föregående månad. Vad avser styrkortets mål om att hålla budgeten är prognosen att målet uppnås för 2016. Målet om att totalkostnaden i förhållande till total produktion ska vara samma som föregående år eller lägre bedöms inte kunna nås, förutom för Primärvården, som klarar målet. Förnyelse Målet inom styrkortets område förnyelse är att samtliga förvaltningar ska ha stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden och prognosen är att målet uppnås 2016 för samtliga förvaltningar inom vårdstyrelsens område. Avseende målet att samtliga hälsooch sjukvårdsförvaltningar ska arbeta utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmodeller är bedömningen att målet delvis kommer att uppnås under 2016. Merparten av förvaltningarna arbetar utifrån en modell för ordnat införande, men ytterligare utvecklingsarbete krävs för att målet ska uppnås. Samlad bedömning Sammanfattningsvis kan konstateras att problem med att rekrytera såväl läkare som sjuksköterskor inom primärvården påverkar både möjligheterna att nå målen för tillgänglighet som budgeterade produktionsvolymer. Det är därför angeläget att de särskilda insatser som vidtas inom primärvården för att förbättra och utveckla nya arbetssätt och framtagandet av nya rekryteringsformer fortsätter, såväl inom verksamheter i offentlig som privat regi. Även utökningen av antalet ST-platser är en viktig faktor för att komma tillrätta med personalbristen. Annars finns risken att tillgängligheten för patienterna även fortsättningsvis kvarstår på nuvarande nivåer. Inom Folktandvården är trenden under året kortare väntetider, men ytterligare åtgärder behöver vidtas för att korta väntetiderna, framför allt för revisionspatienter, det vill säga patienter som kallas med individuella regelbundna intervaller. När det gäller det ekonomiska läget totalt sett för vårdstyrelsens ansvarsområde kan konstateras att ekonomin är god och prognosen i dagsläget är att det ekonomiska resultatet för 2016 kommer att bli bättre än budget. Totalkostnaderna i förhållande till den totala produktionen är högre för Hälsa och habilitering och Folktandvården. Sammantaget behöver produktionen öka inte bara inom primärvården, utan även för samtliga av vårdstyrelsens förvaltningar. Anledningen till att det ekonomiska resultatet är positivt hänger samman med lägre kostnader för personal och upphandlad/köpt vård. Lägre personalkostnader i sin tur är orsakade av rekryteringssvårigheterna, vilket leder till minskad produktion och sämre tillgänglighet till primärvården.

5 (20) VIKTIGA HÄNDELSER Tillgänglighet Uppföljning av tillgängligheten inom hälso- och sjukvården i länet har varit ett viktigt fokusområde under våren 2016. Framförallt har intresset varit stort för uppföljning av privata vårdcentraler och deras insatser att förbättra tillgängligheten. Tillgängligheten följs kontinuerligt under året och arbetet fortsätter även under hösten. Patientsäkerhet Landstinget har upprättat en övergripande strategi för patientsäkerhetsarbete med tillhörande handlingsplan. Av strategin framgår att landstinget antagit en nollvision för undvikbara vårdskador och målet är att ständigt minska antalet genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Vidare har såväl organisation som ansvar tydliggjorts för landstingets patientsäkerhetsarbete. Ett arbete pågår också med att upprätta landstingsövergripande rutiner för avvikelsehantering och en ny och förbättrad version av avvikelsehanteringssystemet MedControl kommer att driftsättas under hösten 2016. Närvårdsstrategi 2015-2018 En politisk viljeinriktning för närvårdsarbetet har antagits, liksom prioriterade aktiviteter för 2017. Inom de prioriterade områdena ingår att förbereda för ny lagstiftning om trygg utskrivning från slutenvården och förstärkt sjukvård i hemmet genom mobila insatser i länet. Dessutom avser landstinget att utveckla och förstärka tidiga insatser för barn och unga inom områdena psykisk ohälsa, missbruk och beroende tillsammans med kommunernas elevhälsa och socialtjänst samt erbjuda ett kvalitetssäkrat utbud på ungdomsmottagningarna i alla kommuner. Genomförande av handlingsplanen för psykisk hälsa Under året har arbete pågått med att ta fram åtgärder inom de förbättringsområden som identifierats i handlingsplanen för psykisk hälsa. Ett viktigt område är barn och ungas psykiska hälsa med fokus på nivå första linjen. Utifrån en genomförd kartläggning har framkommit att det finns ett behov av att förstärka mottagandet av barn och unga med lättare och medelsvår psykisk ohälsa. Ett förslag håller på att arbetas fram och beslut kommer att tas under hösten 2016. Andra områden där genomförande av handlingsplanen har pågått är revidering av förfrågningsunderlaget för vårdval psykoterapi, kompetensförstärkning inom primärvården genom ökad besöksersättning för psykologer och kuratorer, internetbaserad behandlingsform för psykisk ohälsa, inrättandet av ett programråd för psykisk hälsa och förbättrat omhändertagande för personer med neuropsykiatrisk problematik. Projekt mottagning för unga män (MUM) Projektet för mottagningen för unga män (MUM) vid Flogsta vårdcentral har permanentats med hela länet som upptagningsområde. Syftet med mansmottagningen är att erbjuda lättillgänglig hälso- och sjukvård till unga män genom att underlätta test för sexuellt överförbara sjukdomar och öka medvetenheten om sexuell och allmän hälsa. Verksamheten har haft fler besök än förväntat och mottagningen har sänkt tröskeln för vård, råd och stöd avseende unga mäns sexuella hälsa. Besöken har framförallt varit av sexual- eller reproduktionsmedicinsk karaktär, men en underliggande problematik har ofta har varit av psykosocial art, exempelvis depression och ångest, beroendeproblematik eller våld i nära relationer.

6 (20) Utvecklingsarbete inom Primärvården Inom området utbildning och fortbildning kan konstateras att det under första halvåret 2016 har skett en utökning av antalet ST-läkare inom Primärvården. Ett förnyelsearbete har dessutom påbörjats inom de offentliga vårdcentralerna och införandet av kliniska processer pågår för närvarande. I syfte att öka rekryteringen av läkare till Primärvården har ett nytt koncept för läkarrekrytering införts som består av digital rekryteringsannonsering på www.internetmedicin.se. Mobil hembesöksverksamhet I april 2016 beslutade landstinget i samverkan med länets kommuner att utveckla och förstärka hemsjukvården på primärvårdsnivå med stöd av mobila team. Därefter har möten med politiska styrgrupper för närvården genomförts i länets kommuner och dialog med kommunala tjänstemän påbörjats. Syftet är att utifrån en gemensam behovsanalys utveckla sjukvården i hemmet för äldre med omfattande vårdbehov och personer med tillfälliga eller långsiktiga funktionsnedsättningar. I arbetet ska hänsyn tas till kommunernas olika förutsättningar och genomförande ska ske under 2017-2018. Förnyad upphandling av Uppsala närakut med ortopedakut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i oktober 2015 att göra en förnyad upphandling av Uppsala närakut med ortopedakut. Upphandlingen annonserades i april 2016 och två företag visade intresse att bedriva tjänsten. Avtal kommer att tecknas med vårdgivaren för perioden 2017-02-01-- 2019-01-31 med möjlighet till förlängning i maximalt 24 månader. Verksamheten omfattade 59 000 besök hos sjuksköterska och läkare under 2015. Närakutens målgrupp är patienter från sex månader och uppåt. Asyl och integration Väntetiden avseende hälsoundersökningarna för asylsökande är nu på en rimlig nivå, jämfört med situationen under vintern/våren 2016. Verksamheten vid Asyl och Integrationshälsan Cosmos har anpassats till de nya förhållandena avseende asylinströmningen till landet, som för närvarande är mycket låg, samt till nuvarande uppdrag. För att i viss mån möta det ökade trycket relaterat till den stora asylinströmningen hösten/vintern 2015/2016 beslutades i april 2016 om medelsförstärkning till svenska Röda korset. Medlen ska kunna användas till att förstärka verksamheten vid Röda korsets behandlingscenter i Uppsala för patientmålgruppen, det vill säga flyktingar och migranter som är mottagna/boende i Uppsala län och som lider av posttraumatiskt stressyndrom eller annan svår psykisk påverkan, som följd av upplevelser av krig, tortyr eller systematisk förföljelse. Specialisthabilitering Specialisthabiliteringens verksamhetsområden har arbetat fram ett "Strukturerat mottagande", det vill säga ett arbetssätt för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får ett jämlikt mottagande och att de insatser som erbjuds är kunskapsstyrda. Arbetssättet kommer att provas i ett pilotprojekt inom verksamhetsområdet Habilitering Uppsala. Kunskapsstyrning Under 2016 har fem programråd varit aktiva; diabetes, astma/kol, hjärtsvikt, stroke och hälsoinriktad hälso-och sjukvård. Under augusti 2016 har utöver det ovan nämnda programrådet för psykisk hälsa även ett programråd för höga blodfetter bildats. Programråden arbetar länsövergripande med uppdrag att implementera berörda nationella riktlinjer i en landstingsövergripande process.

7 (20) Landstinget arbetar samordnat via nationella och regionala kunskapsstyrningsgrupperingar. I arbetet ingår att ta fram kvalitetsindikatorer, främst utifrån Vården i siffror samt kontinuerligt mäta dessa och säkerställa att förbättringsarbete sker. Inom läkemedelsområdet har en ny rekommendationslista framställts och kommunicerats med hälso- och sjukvården. Listan syftar till att erbjuda evidensbaserade rekommendationer om lämpliga, kostnadseffektiva preparat i samband med läkemedelsförskrivning. Genom hög följsamhet till rekommendationerna i denna lista kan onödigt dyr läkemedelsförskrivning undvikas. Fördjupad uppföljning I februari 2016 antog landstingsstyrelsen en strategi för fördjupad uppföljning och utvärdering, vilken kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Totalt har ett trettiotal vårdgivare granskats under våren 2016, det vill säga privata och offentliga vårdcentraler, naprapater, kiropraktorer, vaccinatörer samt fysioterapiverksamheten inom vårdcentralsuppdraget. Granskningarna har resulterat i två anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). E-hälsa Som ett led i landstingets satsning inom e-hälsa inrättades i mars en enhet för e-hälsa på landstingets ledningskontor. Enheten har till ansvar att vara koordinerande och drivande i landstingets utveckling inom området e-hälsa, på en övergripande nivå. Ett arbete pågår med att ta fram en landstingsgemensam strategi för e-hälsa. Strategin planeras att antas av landstingsfullmäktige under 2017. Försäkringsmedicin, fortbildning och rehabiliteringskoordinatorer Under första halvåret 2016 har ett fortbildningsutbud tagits fram för AT- och ST-läkare samt andra vårdgivare som berörs av sjukskrivningsarbete. Rehabiliteringskoordinatorer har också successivt införts på fem vårdcentraler i länet och arbetet fortsätter. Vidare har landstinget tagit del av statsbidraget för rehabilitering och rapporterar evidensbaserad rehabilitering för patienter med psykisk ohälsa och långvarig smärtproblematik. Utöver detta har en ny långsiktig samverkansmodell satts igång via Samordningsförbundet, som finansierar satsningen. Målet är att inga individer ska hamna mellan organisationsgränser avseende arbetslivsinriktad rehabilitering samt att identifiera om det saknas insatser för någon målgrupp. Smittskydd Vissa smittskyddsprover har sedan årsskiftet 2015/2016 blivit en fri nyttighet och kostnaden belastar inte enskilda vårdgivare utan finansieras gemensamt för landstinget. På grund av de stora flyktingströmmarna har kostnaden varit något större än budget och en ökning med en miljon kronor har därför äskats för 2017. Omfattningen av utförda smittskyddsprover, exempelvis för kikhosta, varierar mellan vårdcentraler och mellan vårdcentraler i egen och privat regi. En fortsatt analys av förekomst och orsaker till variationerna kommer att genomföras under hösten 2016. Tandvård När det gäller tillgängligheten inom Folktandvården har den förbättrats inom både allmän- och specialisttandvården, men en hög vårdefterfrågan med ett kontinuerligt inflöde av nya patienter påverkar resultatet. För att kunna bereda plats för ytterligare patienter utökas antalet behandlingsrum successivt inom Folktandvårdens mottagningar. Den mobila tandvården där patienten erbjuds tandvård i sitt eget boende ökar alltmer i omfattning. Detta är effekten av att Folktandvården vid årsskiftet 2015/2016 tog över ansvaret för den uppsökande verksamheten i hela länet. Efterfrågan är mycket stor både från patienter och personal i sär-

8 (20) skilda boenden. Inom äldreområdet drivs även ett treårigt projekt, Kompetenscentrum för äldretandvård (KÄT), och en utvärdering kommer att göras under hösten 2016. Flera forskningsprojekt är inne i slutfasen och rapporter och artiklar publiceras succesivt. Under våren har insatserna med fluorlackning vid skolor med sämre tandhälsa i Enköpings kommun utvärderats med positivt resultat. Satsningen utökas nu till att gälla även Heby kommun där tandhälsan visar tecken på att försämras. Nytt dokumenthanteringssystem, DocPlus Under våren har arbetet med DocPlus, landstingets nya system för dokumenthantering, gått framåt. Samtliga dokument från den gamla kvalitetshandboken har kopierats över till DocPlus. Systemet tillhandahåller ett elektroniskt dokumentflöde där dokument kan skapas, granskas, godkännas och revideras helt elektroniskt. Alla styrande dokument i landstinget kommer så småningom att vara sökbara i DocPlus. Systemet lanseras i månadsskiftet september/oktober och det övergripande syftet med DocPlus är att förbättra patientsäkerheten samt att landstingets medarbetare på ett enkelt sätt ska hitta kvalitetssäkrade dokument. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Primärvården i landstingets egen regi och i privat regi når inte upp till målen för vårdgarantin när det gäller telefontillgänglighet och läkarbesök inom sju dagar. Variationerna för tillgänglighet mellan olika vårdcentraler är dessutom stora. Särskilda insatser för vårdcentraler med stora avvikelser har genomförts och ytterligare åtgärder planeras. Bland annat ska telefontillgängligheten ses över ytterligare och förbättras genom ett effektivare utnyttjande av vårdcentralernas samlade resurser. Telefontillgängligheten har under de senaste månaderna förbättrats inom primärvården och ligger för närvarande på 90 procent. Förutom brist på sjuksköterskor kan telefontillgängligheten också ha påverkats negativt av den genomförda förändringen med ett-nummer-in till vårdcentralen. En förändring som ur andra perspektiv upplevs som positiv. Möjlighet att få en läkartid inom sju dagar ligger på samma nivå som för juli månad, det vill säga 86 procent. Mätningen för augusti månad har fördröjts på grund av Cosmic-avbrottet som skedde under månaden. Orsaken till att vårdgarantin för läkarbesök inte uppnås är att det för närvarande och inom en överskådlig tid kommer att finnas problem med att rekrytera specialister i allmänmedicin. Under våren har uppföljning av de privata vårdcentralerna visat att även dessa har svårt med rekrytering av läkare och sjuksköterskor, vilket anses orsaka tillgänglighetsproblem. Flera privata vårdgivare arbetar med att införa nya arbetssätt för att förbättra tillgänglighet. Tabell 1. Tillgänglighet inom primärvården enligt vårdgarantin, augusti respektive juli månad Tillgänglighet juli månad Vårdgaranti Telefontillgän glighet Vårdgaranti Besök inom 7 dagar Primärvård i egen regi 89% 86% Anm. Telefontillgänglighet innebär kontakt med vårdgivare per telefon samma dag. Besök innebär att bli erbjuden tid till läkare inom 7 dagar. Hälsa och habilitering rapporterar att beläggningen vid Närvårdsavdelningen i Uppsala var 81 procent i augusti månad, efter det att antalet vårdplatser ökades. Avdelningen avlastar Akademiska

sjukhuset och erbjuder patienten ett sammanhållet omhändertagande. Verksamheten vid integrationshälsan Cosmos är nu i fas med det aktuella behovet av hälsokontroller för asylsökande. Tabell 2. Nyckeltal för Hälsa och habilitering augusti månad 2016 9 (20) Anm. Väntetider till hälsoundersökningar vid Cosmos är ej mätbart, eftersom det inte går att registrera inflyttningsdag i bokningsunderlagen Folktandvården har under året haft en hög efterfrågan på sin verksamhet, vilket gjort att man utökat de verksamheter som bidrar till att korta väntetiderna. Trenden är kortare väntetider under perioden sedan den senaste tertialrapporten. Variationen mellan tandvårdsklinikerna är dock stor. Folktandvårdens bedömning är att målet för väntetider på högst 3 månader uppnås. Uppmätt väntetid förklaras i huvudsak med patientvald väntan efter utskickad kallelse, eller att patienten inte kunnat nås (inte mätbart). Inom specialisttandvården finns få väntande patienter inom barnspecialiteterna medan vuxna oprioriterade patienter har väntetider inom vissa specialiteter. Mätning av väntetiden för bettfysiologi visar en minskning med 3 månader under augusti månad. Tabell 3. Patienter som väntat på tandvård i 3 månader och förväntad väntetid efter 3 månader Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön PERSPEKTIV: PRODUKTION Inom primärvården finns det totalt 42 vårdcentraler och åtta filialer inom länet (filial är en mottagning med begränsade öppettider och ibland även begränsat vårdutbud). 20 vårdcentraler och sex filialer drivs i egen regi och 22 vårdcentraler och en filial drivs i privat regi. Det totala antalet besök inom vårdcentralsuppdraget har ökat jämfört med tidigare år, framför allt sjuksköterskebesöken och besök hos fysioterapeuter. Fysioterapi har ökat under flera års tid och varit en medveten satsning med en ersättningsmodell som stimulerar till ökat antal besök. Tabell 4. Produktion primärvård, upphandlade avtal

10 (20) 2016 2015 Förändr. Upphandlade avtal (LOU) Jan - aug Jan - aug 16-15 (%) Hemläkarjour, antal besök inkl telefon 1 309 1 152 13,6% Närakuten antal besök 19 735 20 288-2,7% Närakuten ortopedi läkarbesök 5 414 5 492-1,4% Sjukvårdsrådgivningen, antal samtal 172 643 162 530 6,2% Naprapater, antal besök 4 344 3 244 33,9% Kiropraktorer, antal besök 3 745 4 104-8,7% Tabell 5. Produktion primärvård, vårdval och egen regi 2016 2015 Förändr. Vårdval (LOV) privat och egen regi Jan - aug Jan - aug 16-15 (%) Läkarbesök vårdcentral 258 373 253 054 2,1% Sjuksköterskebesök vårdcentral 235 629 225 857 4,3% Fysioterapeutbesök vårdcentral 113 135 107 236 5,5% Mödrahälsovården antal besök 41 981 41 494 1,2% Barnhälsovård antal besök 47 665 41 592 14,6% Vaccinatörer antal besök 4 593 4 552 0,9% Privat psykoterapi, antal besök 1 15 528 14 711 5,6% Primär höreselrehabilitering, antal besök 5 095 5 786-11,9% 1) Enbart privat regi Primärvårdens totala produktion för perioden januari-augusti månad är lägre än budgeterad volym. Jämfört med samma period föregående år uppvisar emellertid produktionen en ökning på fyra procent. Orsaken till den lägre produktionen har sin grund i svårigheter att rekrytera kärnkompetens inom verksamheten. Såväl läkarbesök som övriga besök har en produktion under budgeterad volym, medan telefonrådgivning inom övriga besök ligger över budget. Fortsatta svårigheter med rekrytering inom primärvården påverkar således produktionen negativt och den lägre produktionen ger direkta konsekvenser för Primärvårdens tillgänglighet. Bedömningen är att budgeterad produktionsvolym för 2016 inte kommer att uppnås för varken läkarbesök eller övriga besök. Antal besök på Närakuten har stabiliserats efter att ha ökat under en längre period. Naprapatbesöken fortsätter dock att öka. En orsak till den kraftiga ökningen är att verksamheterna i Tierp och Enköping, som startade upp under 2015, har etablerats. Sjukvårdsrådgivningens samtal har ökat med cirka sex procent, vilket sannolikt beror på utökad marknadsföring av tjänsten 1177, att många mottagningar hänvisar till tjänsten när de själva har stängt samt ett troligt ökat behov hos länsinvånarna om snabb information. Enskilda fysioterapeuter finansierade enligt nationella taxan fortsätter att minska, samtidigt som fysioterapibesöken som ingår i vårdcentralsuppdraget som ett tilläggsåtagande ökar. Alltsedan vårdvalet inom psykoterapi infördes har antalet anslutna terapeuter och antalet besök ökat kraftigt, det vill säga 5,6 procent. Hälsa och habiliterings totala produktion ligger under budgeterad produktionsvolym för perioden januari-augusti månad, vilket beror på en lägre produktion för övriga besök. För att komma upp i planerad produktion tillsätter förvaltningens habiliteringsverksamheter vakanser och vidtar övriga åtgärder. Såväl slutenvård som läkarbesök överstiger budgeterad produktionsvolym. Inom läkarbesök har emellertid föregående perioders ökade antal besök vid asyl- och integrationshälsan Cosmos minskat. Tabell 6: Produktion Hälsa och habilitering

11 (20) Folktandvårdens produktion ligger i nivå med budgeterad produktionsvolym för perioden januari augusti månad. Jämfört med samma period föregående år är produktionen högre för såväl allmänsom specialisttandvården. Detta kan framförallt förklaras av en förbättrad bemanningssituation. Samtidigt som rekryteringsarbetet fortsätter kommer även fler nya behandlingsrum tas i bruk under juli-oktober månad och ytterligare produktionsökningar förväntas under hösten. Emellertid är det planerade öppnandet av en ny klinik i närheten av stationen i slutet av året framskjutet till nästa år och därmed prognostiserar Folktandvården att allmäntandvården inte riktigt kommer att nå budgeterad produktionsvolym för 2016. Prognosen för specialisttandvården är även den något under budget för 2016. Tabell 7: Produktion Folktandvården PERSPEKTIV: MEDARBETARE Primärvården bedöms inte nå den planerade bemanningsnivån vid samtliga enheter, trots en ökning av närvarotiden. Behovet av inhyrd personal är stort och ligger i genomsnitt på 13 årsarbetare till och med augusti månad. Det är en ökning med tre årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Ett nytt marknadsföringskoncept för läkarrekrytering prövas och antalet ST-platser har utökats. Den totala sjukfrånvaron ligger på 5,8 procent, men årsprognosen för 2016 har höjts till 5,6 procent. Ett kontinuerligt rehabiliteringsarbete pågår enligt landstingets riktlinjer för aktiv rehabilitering. Hälsa och habilitering har ökat antalet årsarbetare, bland annat vid Närvårdsavdelningen, där fler vårdplatser har öppnat, samt för sprutbytesmottagningen, som planerar att starta under hösten. Förvaltningen har inhyrd personal och behovet finns främst vid Närvårdsavdelningen. Den totala sjukfrånvaron är fyra procent och det är den längre sjukfrånvaron över 60 dagar som har ökat. Målet är att den totala sjukfrånvaron inte överstiger föregående års utfall på 3,9 procent. Folktandvården har ökat antalet årsarbetare, vilket även återspeglas i en ökad produktion. Målet är att öka tillgängligheten till tandvården. Folktandvården har ingen inhyrd personal. Den totala sjukfrånvaron är fem procent och har minskat något jämfört med föregående månad och även jämfört med utfallet för 2015. Arbetet med att minska sjuktalen har gett resultat med en svagt nedåtgående trend. Riktvärdet för sjukfrånvaron är 4,4 procent för 2016.

12 (20) Landstingets totala kostnader för inhyrd personal är 66 miljoner kronor till och med augusti månad. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är för augusti månad 5,2 procent. Tabell 8. Ett urval nyckeltal summerat för de tre förvaltningarna Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/ budget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprogno s 2016 Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) 1 210-1 183 - Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 2,2% Inhyrd personal, antal årsarbetare 17-10 - Inhyrd personal, mnkr 21 25 14 31 Anm. Inhyrd personal i antal årsarbetare gäller enbart Primärvården. Hälsa och habilitering har inte IT-stöd för att ta fram uppgiften. Definition av närvarotid mätt i antal årsarbetare: I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad. PERSPEKTIV: EKONOMI Vårdstyrelsens resultat för perioden är +85 miljoner kronor, vilket är en positiv avvikelse med 51 miljoner kronor jämfört med periodens budget på + 34 miljoner kronor. Intäkterna för perioden är i princip i nivå med budget. Riks- och regionintäkterna ökar, då det både säljs och köps mer vård mellan landstingen, medan övriga intäkter minskar, vilket beror på en minskad vårdproduktion och intäkter för denna. Personalkostnader, kostnader för köpt vård och medicinsk service understiger budget, medan läkemedelskostnader och övriga kostnader har blivit dyrare. Att personalkostnaderna inte når upp till budget beror på vakanser och svårigheter att rekrytera ny personal. Kostnaderna för upphandlad/köpt vård når inte heller upp till budget, vilket beror på att vårdstyrelsen haft ett budgetutrymme på 42 miljoner kronor för nya beslut inom hälso- och sjukvård som budgeterats inom köpt vård. Beslut är fattade inom flera områden och kommer att bekosta satsningar på bland annat mobila team och psykisk hälsa, men kostnaderna beräknas få helårseffekt först 2017. Kostnader för läkemedel ökar, vilket beror på införandet av nya och dyrare läkemedel. Dessutom ökar övriga kostnader, vilket främst beror på att vårdstyrelsen belastats med ökade kostnader för journalsystemet Cosmic. Sammantaget visar utfallet för vårdstyrelsens totala verksamhet på ett positivt resultat, vilket således främst beror på lägre kostnader för personal och upphandlad/köpt vård.

13 (20) Tabell 9. Ackumulerat utfall för vårdstyrelsens totala verksamhet Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Utfall jmf. Budget Riks- och regionintäkter 27 19 8 Övriga intäkter 2 487 2 497-10 Personalkostnader inkl inhyrd -644-672 28 Övriga kostnader -1 786-1 811 25 Resultat 85 34 51 100 000 50 000 0 50 000 Ackumulerat resultat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2016 Budget 2016 Tabell 10. Bruttokostnad och ackumulerad nettokostnad, vårdstyrelsens totala verksamhet Ack nettokostnad VS totala verksamhet, mnkr Innev. år ack. utfall Budget ack. Förändring budgetutfall i % Verksamhetens intäkter 890 896-0,6% Verksamhetens kostnader -2 131-2 184-2,5% Avskrivningar -10-10 2,1% Nettokostnad -1 250-1 299-3,7% Bruttokostnaden för vårdstyrelsens totala verksamhet har legat under budget under årets samtliga månader, med undantag för april och juni månad. Den totala bruttokostnaden efter augusti månads utfall ligger under budgeterad nivå. När det gäller den ackumulerade nettokostnaden för vårdstyrelsens totala verksamhet ligger den lägre än budget, vilket är positivt. Eftersom vårdstyrelsen infördes 2016 finns det inga jämförelsesiffror för 2015 för vårdsstyrelsens samlade uppdrag. Med anledning av detta görs ingen jämförelse mellan åren. Analys mellan åren för vårdstyrelsens förvaltningar återfinns i respektive förvaltnings delårsrapport. Vårdstyrelsens totala verksamhet lämnar vid delåret en årsprognos på +21 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på +6,6 miljoner kronor. Folktandvården, Hälsa och habilitering samt vårdstyrelsens egen verksamhet förbättrar alla sina prognoser. Primärvården försämrar sin prognos något och har nu en prognos på ett resultat vid årets slut på +- 0 kronor. Totalt är prognosen för hela vårdstyrelsen en förbättring med totalt 14 miljoner kronor jämfört med föregående månad. Vårdstyrelsens egen verksamhet förbättrar sin prognos med 10 miljoner kronor

14 (20) då hela budgetutrymmet för nya beslut inte kommer att nyttjas under 2016. Detta beror på att verksamheten kommer att vara igång fullt ut först 2017, och därmed senareläggs kostnaderna. Hälsa och habilitering förbättrar sin prognos med fyra miljoner kronor, vilket beror på att flera tjänster varit vakanta under början av året. Folktandvården förbättrar sin prognos med en miljon kronor, vilket beror på minskade lokal- och personalkostnader. Tabell 11. Ekonomi vårdstyrelsens egen verksamhet (inkluderar inte förvaltningarna) Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet (mnkr) Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Budget 2016 Prognos 2016 Anslagsintäkter egen verksamhet 1 336 1 336 2 003 2 003 Kostnad upphandlade avtal -34-38 -56-53 Kostnad vårdval -841-844 -1 284-1 292 Kostnader övrig primärvård -8-13 -20-14 Kostnader tandvård -102-101 -152-155 Kostnader fast ersättning egna verksamheter -288-288 -432-432 Kostnader övrig verksamhet -22-39 -59-48 Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet 39 12 0 10 MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Vårdgarantin ska uppnås. = Prognosen är att målet delvis uppnås 2016 Mål för vårdgarantin är att 100 procent av de som kontaktar vårdgivaren per telefon kommer i kontakt samma dag och att 100 procent av de som har behov av läkarbesök erbjuds detta inom sju dagar. Folktandvården omfattas inte av lagen om vårdgaranti, men har som mål att väntetiden för behandling inte ska överstiga tre månader. Förvaltningarna uppnår målet för väntetider under augusti månad, med undantag för Primärvården. Inom primärvården (offentlig och privat regi) är tillgängligheten via telefon 90 procent och erbjudande om läkartid inom sju dagar 83 procent. Stora variationer förekommer mellan vårdcentralerna. Orsaken till att målet inte uppfylls är främst en lägre bemanning än önskat för läkare och sjuksköterskor. Variationen mellan vårdcentraler hanteras med särskilda insatser. Därutöver pågår ett förbättringsarbete för att öka tillgängligheten genom samordning inom Primärvården. Ekonomi Budget ska hållas. = Prognosen är att målet uppnås 2016 Vårdstyrelsens resultat för perioden är 85 miljoner kronor, vilket är 51 miljoner kronor bättre än budget. Prognosen för helår är 21 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor bättre än budget. Totalkostnad i förhållande till total produktion ska vara samma som föregående år eller lägre. = Prognosen är att målet inte uppnås 2016 Hälsa och habilitering och Folktandvården har totala kostnader som är högre 2016 än 2015 i förhållande till total produktion. Hälsa och habilitering har tagit över verksamhet och kostnader som inte genererar

15 (20) MÅLUPPFYLLELSE kontakter, exempelvis beredskapsjouren, vilket ökat kostnaderna utan att produktionen ökat. Ytterligare en förklaring är att antalet vakanta tjänster var större 2015 jämfört med 2016, vilket bidrog till låga produktionskostnader 2015. Även Folktandvården hade lägre produktionskostnader 2015. Antalet besök har ökat mellan åren, men kostnaderna har ökat mer, vilket också kan förklaras av många vakanta tjänster under 2015. Primärvården klarar målet att ha en totalkostnad i förhållande till total produktion som är densamma eller lägre än föregående år. Produktion Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen. = Prognosen är att målet delvis uppnås 2016 Produktions- och kapacitetsplanering är en integrerad del av den samlade styrningen inom Primärvården och ett egenutvecklat verktyg används. Inom Hälsa och habilitering tillämpas landstingets modell för produktionsplanering för vård-, verksamhets-, forsknings-, och utbildningsproduktion. Inom Folktandvården pågår ett utvecklingsarbete för att ytterligare förbättra verktyg för planering och arbete pågår för att uppfylla målet. 75 procent av respektive förvaltnings verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen. = Prognosen är att målet delvis uppnås 2016 Inom Folktandvården har all kliniskt arbetande personal en samlad schemaläggning och målet kommer uppnås helt, liksom för Primärvården, som tillämpar daglig kapacitetsplanering. Hos Hälsa och habilitering pågår utvecklingen av produktionsbaserad schemaläggning, vilket leder till att målet delvis kommer uppnås. Prognosen för vårdstyrelsens samtliga förvaltningar är att målet delvis kommer att uppnås för 2016. Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade. = Prognosen är att målet delvis uppnås 2016 Primärvården har kartlagt och dokumenterat några av sina väsentliga kliniska processer och bedömer att målet kommer att uppnås helt, liksom även Folktandvården. Emellertid uppnås inte målet för Hälsa och habilitering och därmed är den samlade prognosen att målet delvis uppnås för 2016. Förnyelse Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. = Prognosen är att målet uppnås 2016 Samtliga förvaltningar inom vårdstyrelsens ansvarsområde har arbetat med att stärka sin forskning och utveckling inom prioriterade strategiska områden. Hälsa och habilitering har arbetat med att tydliggöra FoU-arbetet inom förvaltningen och har inrättat ett FoU-råd för att skapa förutsättningar för forskning inom sitt område. Primärvården har arbetat med att utveckla affärsmässigheten och utarbetat strategier för såväl etableringar som marknadskommunikation. Inom Folktandvården har flera forskningsprojekt genomförts.

16 (20) MÅLUPPFYLLELSE Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. = Prognosen är att målet delvis uppnås 2016 Merparten av förvaltningarna arbetar utifrån en modell för ordnat införande. Hälsa och habilitering har tagit fram en rapport om medarbetares och chefers kännedom och användning av Mini-HTA. Primärvården har inte testat modellen för ordnat införande enligt Mini-HTA, medan Folktandvården använder checklistan för God vård för att säkra effektiva behandlingsmetoder. Medarbetare Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion. = Prognosen är att målet uppnås 2016 Primärvården har upprättat en fungerande organisation för hantering av verksamhetsförlagd utbildning och introduktion för nyutexaminerande medarbetare. Vid Hälsa och habilitering finns en samordnare som företräder förvaltningen i alla frågor som rör verksamhetsförlagd utbildning, inklusive kontakter med handledare. I uppdraget ligger även att säkerställa att förvaltningens rutiner följs. Den verksamhetsförlagda utbildning som drivs inom Folktandvården rör tandsköterskorna och organisationen för denna utbildning är välfungerande. Ett ettårigt introduktionsprogram har startat för nya tandsköterskor. Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka jämfört med 2015 års mätning. Medarbetarenkäten ska genomföras under hösten 2016 och redovisning av måluppfyllelsen kommer därför att ske i årsredovisningen. Arbete pågår i förvaltningarna utifrån de handlingsplaner som upprättades efter 2015 års mätning. Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag ska vara 100 procent. = Prognosen är att målet uppnås 2016 Samtliga chefer inom Primärvården har ett skriftligt chefsuppdrag som tydliggör förvaltningens gemensamma uppdrag och affärsidé samt vad det innebär att vara chef i Landstinget i Uppsala län samt Primärvården. I chefsuppdragen fastställs även chefens ansvar utifrån de fem styrkortsperspektiven. Hälsa och habiliterings chefsuppdrag är nyligen reviderade och har tagits upp på respektive verksamhetsområdes ledningsgrupp. Även Folktandvården har uppfyllt målet.

17 (20) Carina Bäckström Tf hälso- och sjukvårdsdirektör BILAGOR 1. Årsprognos för vårdstyrelsens totala ekonomi 2. Specifikation av vårdstyrelsens egen verksamhet

18 (20) Bilaga 1. Årsprognos för vårdstyrelsens totala ekonomi Årsprognos vårdstyrelsen totalt Årsprognos, tkr Utfall 201601-201608 Budget 201601-201608 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag 1 335 608 1 335 610 2 003 415 2 003 415 0 Intäkt fast ersättning 288 066 282 063 432 096 432 096 0 Rörlig ersättning specialistvård 0 0 0 0 0 Vårdvalsersättning 490 537 504 243 761 108 740 358-20 750 1 Riks-/regionsjukvård 27 096 18 844 28 265 34 995 6 730 Patientavgifter sjukvård 26 723 29 011 44 386 40 913-3 474 Intäkter enligt tandvårdstaxan 253 882 255 228 391 891 388 391-3 500 Alf 2 992 2 858 4 956 4 956 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 Övrig finansiering 287 2 200 2 200 2 200 0 Övriga intäkter 89 118 85 551 128 919 129 732 814 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 Summa intäkter 2 514 308 2 515 606 3 797 236 3 777 056-20 180 Lönekostnader inkl inhyrd personal -630 934-656 475-1 016 943-979 748 37 196 2 Övriga personalkostnader -12 920-15 069-24 343-24 586-242 Kostnad fast ersättning -288 066-288 064-432 096-432 096 0 Köpt vård -791 134-821 246-1 249 633-1 225 263 24 370 3 Läkemedel -208 124-204 755-307 291-318 941-11 650 Medicinsk service -64 641-71 316-113 169-101 609 11 560 Köpt tandteknik och tandvård -117 714-118 034-177 852-178 852-1 000 Medicinskt material -35 324-34 226-54 449-54 514-65 Lokal- och fastighetskostnader -89 103-93 464-140 763-139 343 1 421 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -180 815-169 846-259 655-284 652-24 996 4 Finansiell nettokostnad -785 313 470-1 285-1 754 Avskrivningar/nedskrivningar -10 116-9 910-14 906-15 156-250 Summa kostnader -2 429 676-2 482 093-3 790 631-3 756 042 34 588 RESULTAT 84 632 33 514 6 605 21 014 14 408 INVESTERINGSVERKSAMHET -1 250 478-1 298 608-1 999 479-1 983 317 Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 Immateriella investeringar 0 0 0 0 0 Övriga materiella investeringar -9 350-16 000-24 000-19 800 4 200 1) Primärvården budgeterar för full bemanning. Vakanta tjänster har medfört att produktionsintäkterna minskat 2) Vakanta tjänster gör att lönekostnaderna minskat jämfört med budget 3) Kostnaderna för köpt vård är lägre än budgeterat då vårdstyrelsens budget för nya beslut kommer generera kostnader fullt ut först 2017 4) Kostnaderna ökar pga att vårdstyrelsen belastats med ökade kostnader för journalsystemet Cosmic.

19 (20) Bilaga 2. Specifikation av vårdstyrelsens egen verksamhet Specifikation av resultat och prognos vårdstyrelsens egen verksamhet augusti 2016 Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Intäkter av anslag vårdstyrelsens verksamhet, tkr 1 335 608 1 335 608-2 003 415 2 003 415 Kostnader primärvård - upphandlade avtal LOU, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Hembesöksverksamhet, Uppsala hemläkarjour 1 061 1 233 1 731 1 850 1 850 Uppsala Närakut och Ortopediakut 18 201 20 000 25 788 30 000 28 000 Naprapater 1 344 1 400 1 576 2 100 2 100 Kiropraktorer 1 021 1 667 1 467 2 500 2 000 Sjukvårdsrådgivning 12 330 13 333 19 912 20 000 19 000 Summa 33 957 37 633 50 474 56 450 52 950 Kostnader primärvård - vårdval LOV, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Vårdcentraler kapitering och besök inkl fysioterapi 575 438 578 006 836 577 880 000 880 000 Barnmorskemottagning 45 107 41 407 60 548 63 000 66 000 Barnhälsovård 45 568 43 361 61 921 66 000 68 000 Kapitering läkemedel 125 940 129 333 180 883 194 000 196 000 Läkarinsatser i särskilda boenden 26 288 26 666 38 246 40 000 40 000 Primär hörselrehabilitering 10 246 10 666 16 968 16 000 17 000 Psykoterapeuter 12 577 14 000 18 874 21 000 21 000 Influensavaccinationer 281 383 3 405 3 500 3 500 Summa 841 445 843 822 1 217 422 1 283 500 1 291 500 Kostnader övrig primärvård, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Primärvård utanför C-län 24 025 20 000-30 000 36 000 Primärvård icke C-länsinvånare -20 682-13 333-20 939-20 000-30 000 Apodos 5 121 6 666 9 454 10 000 8 000 Summa 8 464 13 333-20 000 14 000 Kostnader tandvård, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Tandvårdsstöd 29 886 28 000 41 501 42 000 44 000 Barntandvård 55 690 55 667 81 505 83 500 84 000 Tandreglering barn och ungdom 16 222 17 333 25 087 26 000 26 000 Tolk tandvård 566 466 593 700 800 Summa 102 364 101 466 148 686 152 200 154 800

20 (20) Kostnader vårdöverenskommelser egna verksamheter, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Ersättning Primärvården 35 480 35 480 62 091 53 214 53 214 Ersättning Hälsa och habilitering 218 536 218 536 302 806 327 807 327 807 Ersättning Folktandvården 34 050 34 050 50 098 51 075 51 075 Summa 288 066 288 066 414 995 432 096 432 096 Kostnader övrig verksamhet, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Närvårdsutveckling 2 093 2 667 3 221 4 000 4 000 Folkhälsomedel 233 1 000 1 500 1 500 1 500 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 762 1 067 1 649 1 600 1 600 Beslutade projektmedel 3 375 3 783-5 674 5 674 Reserverade verksamhetsmedel 15 946 30 930-46 395 35 295 Summa 22 409 39 447-59 169 48 069 Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet 38 903 11 842-0 10 000

Månadsrapport augusti 2016 T2 Primärvården Dnr: PV 2016-0005 SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Primärvården befinner sig på en konkurrensutsatt marknad där privata vårdgivare har en fri etableringsrätt utifrån specifika kvalificeringskrav. Den finansieringsform och det uppdrag som Primärvården har att förhålla sig till är den samma oavsett om vården bedrivs i offentlig eller privat regi. Detta gör att de förutsättningar som Primärvården har att arbeta i skiljer sig mycket från den rent anslagsfinansierade hälso- och sjukvården. Detta måste hela tiden tas med i beaktande i styrning och ledning av Primärvården. Primärvårdens sammanfattande bedömning efter åtta månaders verksamhetsutfall är liksom tidigare en verksamhet i linje med vad som budgeterats, men på en något lägre nivå. Den totala produktionen ligger på nivån 93 % av budget vilket avspeglar sig i såväl den rörliga vårdvalsersättningen som utfallet av personalkostnaderna. Orsaken till detta är Primärvårdens svårigheter att bemanna upp verksamheten för full produktion. Jämfört med motsvarande period föregående år uppvisar produktionen en ökning med 4 % totalt. Det prognosticerade resultatet för verksamhetsåret 2016 bedöms vara en ekonomi i balans genom att den lägre produktionen balanseras med lägre personalkostnader. Den lägre produktionen påverkar tillgängligheten negativt. Primärvården arbetar så här efter sommaren för att åter uppnå en balans mellan planerade och oplanerade besök. Detta för att på sikt återgå till och upprätthålla den tillgänglighet som föreskrivs i regelböckerna. Särskilda insatser för vårdcentraler med stora avvikelser kommer att göras. I dagsläget är det 65 % av vårdcentralerna som lever upp till 90 % av de föreskrivna tillgänglighetskraven. De höga kraven på produktion och tillgänglighet påverkar arbetsmiljön negativt. Därför blir arbetet med att finna nya arbetssätt och sätt att lösa patienternas behov ett prioriterat område för Primärvården framöver. Det största orosmolnet för Primärvårdens ekonomi är fortfarande läkemedlens kostnadsutveckling. Detta på grund av att flera nya läkemedel införs på marknaden som utbyte mot äldre läkemedel. Dessa läkemedel bedöms som mer effektiva och ger ett högre värde för patienten, men innebär kostnadsökningar för Primärvården. Därutöver rapporteras en risk för kostnadsökningar för så kallat vårdtungt material. Här finns en svårighet med gränsdragning mellan kommunens och landstingets kostnadsansvar. Kostnadsökningen inom dessa områden kommer att följas noga. Primärvården ser vidare kostnadsökningar som kan bli följden av arbetet med nytt system för kvalitetsdokument Doc Plus och nytt diariesystem Public 360. VIKTIGA HÄNDELSER Viktiga händelser som Primärvården vill lyfta fram är: införandet av kliniska processer pågår vid våra vårdcentraler att en utökning av Primärvårdens ST-läkare har skett att mottagningen för unga män nu är permanentad och finns vid Flogsta vårdcentral att ett nytt rekryteringskoncept för läkarrekrytering har införts som består av digital rekryteringsannonsering på www.internetmedicin.se att ett förnyelsearbete inom Primärvården har påbörjats PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Tillgänglighet juli månad Vårdgaranti Telefontillgän glighet Vårdgaranti Besök inom 7 dagar Primärvård i egen regi 89% 86%

2 (14) Telefontillgängligheten har under de senaste månaderna förbättrats som helhet inom Primärvården och ligger nu på 89 %, d.v.s. strax under kravet för den målrelaterade ersättningen. Några mottagningar har dock svårt att komma upp till denna nivå. Detta har sin orsak i en allt mer påtaglig brist på sjuksköterskor där det vid en bristsituation blir en prioritering mellan telefonservice och drop-in mottagning. Telefontillgängligheten kan också ha påverkats negativt av den genomförda förändringen med ett nummer in till vårdcentralen som ur andra perspektiv upplevs som en positiv förändring. Möjligheten att erhålla en läkartid inom 7 dagar ligger för augusti på nivån 86 % d.v.s. under kravet för den målrelaterade ersättningen. Av Primärvården mottagningar så är det 65 % som uppnår kravet för denna ersättning i augusti månad. Flera av Primärvårdens mottagningar har därmed svårt att uppnå nivån för den målrelaterade ersättningen. Orsaken till detta är att det för närvarande och inom en överskådlig tid kommer att vara stora problem att rekrytera specialister i allmänmedicin. Variationerna mellan olika vårdcentraler är på flera ställen stora. Särskilda insatser för vårdcentraler med stora avvikelser har gjorts och kommer att göras. Bland annat ser man över om telefontillgängligheten ytterligare kan förbättras genom utnyttjande av vårdcentralernas samlade resurser på ett annat sätt. PERSPEKTIV: PRODUKTION Den totala produktionen mätt i antal kontakter uppgår efter åtta månader till 93 % av det budgeterade värdet. Produktionen följer i stort bemanningsläget inom Primärvården. Orsaken till lägre produktion än budgeterat har sin grund i svårigheten att rekrytera kärnkompetens inom vår verksamhet. Genom att produktionen inte kan hållas på den nivå som planerats så får detta direkta konsekvenser för Primärvårdens tillgänglighet enligt nuvarande sätt att mäta. Nuvarande och framtida kompetensförsörjning är på grund av detta den enskilt viktigaste frågan för Primärvården nu och i överskådlig framtid. Jämfört med motsvarande period föregående år uppvisar produktionen en ökning med 4 % totalt.