Vårdstyrelsens sammanträde måndagen den 3 oktober 2016

Transkript

1 Administrativa avdelningen Anna Sandström Tfn E-post Vårdstyrelsen Vårdstyrelsens sammanträde måndagen den 3 oktober 2016 Översänder föredragningslista, handlingar och förslag till beslut vid vårdstyrelsens sammanträde måndagen den 3 oktober Lokal: Eldaren (Observera att mötet äger rum i Ledningskontorets nya lokaler i Eldaren, Storgatan 27) Tid: Kl Kl Gruppsammanträde S, V och MP Gruppsammanträde Alliansen Informationer: Information om förändrad styrmodell och uppdrag för vårdstyrelsen Information från Primärvården om verksamhet och ekonomi m.m. Kl Kl Kl Kl Lunch Sammanträde Kaffe serveras Fortsatt sammanträde Med vänlig hälsning Anna Sandström Nämndsekreterare Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Vårdstyrelsens sammanträde måndagen den 3 oktober 2016 kl Eldaren, Storgatan 27, Uppsala Nr Ärende Val av justerare. I tur: Tid för justering: Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 119 Delårsrapporter 2016 för vårdstyrelsens verksamhetsområde 120 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för oktober 2016 VS VS Informationer: VS Information om förändrad styrmodell och uppdrag för vårdstyrelsen Process för införande av nya läkemedel i primärvården 122 Svar på motion om strategi för ökad tandhälsa, minskat sjukvårdsbehov och klokare resursanvändning 123 Rapport gällande landstingets patientsäkerhetsarbete och kartläggning av oplanerade återinskrivningar VS VS Möjlighet till privat asyltandvård för vuxna VS Konsekvenser och lärdomar av driftavbrott i Cosmic svar på initiativ VS Kompletteringar kring införandet av CNI-ersättning till barnmorskemottagningar svar på initiativ VS Anmälan av delegationsbeslut VS Anmälan av inkomna skrivelser

3 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Val av justerare Vårdstyrelsen utser Anna-Karin Klomp (KD) att jämte ordföranden Malena Ranch (MP) justera dagens protokoll. Tid för justering: xx, kl. xx.xx Landstingets ledningskontor, Slottsgränd 2A. 118 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Vårdstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Dnr VS Delårsrapport 2016 för vårdstyrelsens verksamhetsområde Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att lägga vårdstyrelsens och förvaltningarnas delårsrapporter 2016 till handlingarna. Bilaga 119 Ärendet I bilagor redovisas delårsrapport 2016 för vårdstyrelsens verksamhetsområde och delårsrapporterna 2016 för Primärvården, Hälsa och habilitering och Folktandvården. Kopia till: Landstingsstyrelsen Sjukhusstyrelsen Primärvårdsdirektören Tandvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, Hälsa- och habilitering Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj Sölvesdotter Verksamhetscontroller Tfn E-post Vårdstyrelsen Delårsrapport 2016 för vårdstyrelsens verksamhetsområde Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att lägga vårdstyrelsens och förvaltningarnas delårsrapporter 2016 till handlingarna. Ärendet I bilagor redovisas delårsrapport 2016 för vårdstyrelsens verksamhetsområde och delårsrapporterna 2016 för Primärvården, Hälsa och habilitering och Folktandvården. Bilagor Delårsrapport för vårdstyrelsens verksamhetsområde Delårsrapport T2 2016, Primärvården Delårsrapport T2 2016, Hälsa och habilitering Delårsrapport T2-2016, Folktandvården Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25 Månadsrapport augusti 2016 T2 Primärvården Dnr: PV SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Primärvården befinner sig på en konkurrensutsatt marknad där privata vårdgivare har en fri etableringsrätt utifrån specifika kvalificeringskrav. Den finansieringsform och det uppdrag som Primärvården har att förhålla sig till är den samma oavsett om vården bedrivs i offentlig eller privat regi. Detta gör att de förutsättningar som Primärvården har att arbeta i skiljer sig mycket från den rent anslagsfinansierade hälso- och sjukvården. Detta måste hela tiden tas med i beaktande i styrning och ledning av Primärvården. Primärvårdens sammanfattande bedömning efter åtta månaders verksamhetsutfall är liksom tidigare en verksamhet i linje med vad som budgeterats, men på en något lägre nivå. Den totala produktionen ligger på nivån 93 % av budget vilket avspeglar sig i såväl den rörliga vårdvalsersättningen som utfallet av personalkostnaderna. Orsaken till detta är Primärvårdens svårigheter att bemanna upp verksamheten för full produktion. Jämfört med motsvarande period föregående år uppvisar produktionen en ökning med 4 % totalt. Det prognosticerade resultatet för verksamhetsåret 2016 bedöms vara en ekonomi i balans genom att den lägre produktionen balanseras med lägre personalkostnader. Den lägre produktionen påverkar tillgängligheten negativt. Primärvården arbetar så här efter sommaren för att åter uppnå en balans mellan planerade och oplanerade besök. Detta för att på sikt återgå till och upprätthålla den tillgänglighet som föreskrivs i regelböckerna. Särskilda insatser för vårdcentraler med stora avvikelser kommer att göras. I dagsläget är det 65 % av vårdcentralerna som lever upp till 90 % av de föreskrivna tillgänglighetskraven. De höga kraven på produktion och tillgänglighet påverkar arbetsmiljön negativt. Därför blir arbetet med att finna nya arbetssätt och sätt att lösa patienternas behov ett prioriterat område för Primärvården framöver. Det största orosmolnet för Primärvårdens ekonomi är fortfarande läkemedlens kostnadsutveckling. Detta på grund av att flera nya läkemedel införs på marknaden som utbyte mot äldre läkemedel. Dessa läkemedel bedöms som mer effektiva och ger ett högre värde för patienten, men innebär kostnadsökningar för Primärvården. Därutöver rapporteras en risk för kostnadsökningar för så kallat vårdtungt material. Här finns en svårighet med gränsdragning mellan kommunens och landstingets kostnadsansvar. Kostnadsökningen inom dessa områden kommer att följas noga. Primärvården ser vidare kostnadsökningar som kan bli följden av arbetet med nytt system för kvalitetsdokument Doc Plus och nytt diariesystem Public 360. VIKTIGA HÄNDELSER Viktiga händelser som Primärvården vill lyfta fram är: införandet av kliniska processer pågår vid våra vårdcentraler att en utökning av Primärvårdens ST-läkare har skett att mottagningen för unga män nu är permanentad och finns vid Flogsta vårdcentral att ett nytt rekryteringskoncept för läkarrekrytering har införts som består av digital rekryteringsannonsering på att ett förnyelsearbete inom Primärvården har påbörjats PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Tillgänglighet juli månad Vårdgaranti Telefontillgän glighet Vårdgaranti Besök inom 7 dagar Primärvård i egen regi 89% 86%

26 2 (14) Telefontillgängligheten har under de senaste månaderna förbättrats som helhet inom Primärvården och ligger nu på 89 %, d.v.s. strax under kravet för den målrelaterade ersättningen. Några mottagningar har dock svårt att komma upp till denna nivå. Detta har sin orsak i en allt mer påtaglig brist på sjuksköterskor där det vid en bristsituation blir en prioritering mellan telefonservice och drop-in mottagning. Telefontillgängligheten kan också ha påverkats negativt av den genomförda förändringen med ett nummer in till vårdcentralen som ur andra perspektiv upplevs som en positiv förändring. Möjligheten att erhålla en läkartid inom 7 dagar ligger för augusti på nivån 86 % d.v.s. under kravet för den målrelaterade ersättningen. Av Primärvården mottagningar så är det 65 % som uppnår kravet för denna ersättning i augusti månad. Flera av Primärvårdens mottagningar har därmed svårt att uppnå nivån för den målrelaterade ersättningen. Orsaken till detta är att det för närvarande och inom en överskådlig tid kommer att vara stora problem att rekrytera specialister i allmänmedicin. Variationerna mellan olika vårdcentraler är på flera ställen stora. Särskilda insatser för vårdcentraler med stora avvikelser har gjorts och kommer att göras. Bland annat ser man över om telefontillgängligheten ytterligare kan förbättras genom utnyttjande av vårdcentralernas samlade resurser på ett annat sätt. PERSPEKTIV: PRODUKTION Den totala produktionen mätt i antal kontakter uppgår efter åtta månader till 93 % av det budgeterade värdet. Produktionen följer i stort bemanningsläget inom Primärvården. Orsaken till lägre produktion än budgeterat har sin grund i svårigheten att rekrytera kärnkompetens inom vår verksamhet. Genom att produktionen inte kan hållas på den nivå som planerats så får detta direkta konsekvenser för Primärvårdens tillgänglighet enligt nuvarande sätt att mäta. Nuvarande och framtida kompetensförsörjning är på grund av detta den enskilt viktigaste frågan för Primärvården nu och i överskådlig framtid. Jämfört med motsvarande period föregående år uppvisar produktionen en ökning med 4 % totalt.

27 Antal kontakter Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal % % Läkarkontakter, antal* % % Besök Vårdcentralsuppdraget % % Besök Övrig vård % % Telefonrådgivning/Recept Vårdcentralsuppdraget % % -318 Telefonrådgivning/Recept Övrig vård % % -357 Övriga kontakter, antal** % % Besök Vårdcentralsuppdraget % % Besök Övrig vård % % Telefonrådgivning/Recept Vårdcentralsuppdraget*** % % Telefonrådgivning/Recept Övrig vård*** % % 445 * inkl säbo och BVC, ansvaret Arbetsterapi hör 2015 till Vårdcentralsuppdraget, **inkl MVH, sjukgymn BVC, *** exkl 2015 års utfall tel BVC Antal läkarkontakter 2016 ligger generellt på en lägre nivå än både budget och utfall Övriga kontakter 2016 ligger under det budgeterade värdet 2016 men klart över utfallet för Telefonrådgivning kraftigt över budgeterat värde. Sammanfattningsvis så bedömer därmed Primärvården att varken budgeterat antal läkarbesök eller antal övriga besök kommer att uppnås PERSPEKTIV: FÖRNYELSE Ett nytt marknadsföringskoncept för läkarrekrytering prövas och antalet ST-platser har utökats och tillämpas på flera håll. Säkerställande av kvalitet och optimalt resursutnyttjande är strategiskt viktiga utvecklingsområden. Detta möjliggörs genom kartläggning, beskrivning och införande av elva definierade kliniska processer. Utgångspunkten i processerna är best practice och hälsoekonomiska studier används som del i underlaget. I arbetet ingår systematisk uppföljning för lärande och ständiga förbättringar. Arbete med produktionsplanering och tidböcker, kopplat till BEON, fortgår. ERSPEKTIV: MEDARBETARE Primärvårdens enskilt största utmaning är att säkra kompetensförsörjningen för att kunna upprätthålla planerad verksamhet. Mest påtaglig är bristen på distriktsläkare varför en långsiktig ökning av antalet ST-tjänster inom allmänmedi-

28 4 (14) cin är av största vikt för att på sikt säkra kompetensförsörjningen av distriktsläkare. Trots att den planerade bemanningsnivån inte uppnås uppvisar Primärvården en god produktion. För att produktionsnivån ska bibehållas på ett över tid hållbart sätt är det nödvändigt att planerade produktionen och bemanningen ligger i nivå. Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/b udget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprogn os 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 0,1% 1) 1) Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 2,1% Inhyrd personal, antal årsarbetare 13 2) 10 3) Inhyrd personal, mnkr 16, Total sjukfrånvaro, % 5,8% 5,3% 5,2% 5,6% 1) Utvecklingen av timlönekostnaden är mycket svårbedömd utifrån rådande rekryteringsläge, därför lämnas varken riktvärde eller årsprognos. 2) Finns endast budgeterat ekonomiskt riktvärde. 3) Finns endast ekonomisk prognos. 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 4,0% Total sjukfrånvaro och > 60 dagar 5,7%5,8%5,8%5,9%5,9%5,9%5,8% 5,5% År 2016 År 2015 >60dgr 2016 >60dgr 2015 Fortsatt ökning av närvarotiden jämfört med föregående år. Dock nås inte den planerade bemanningen vilket påverkar verksamhetens möjlighet att klara av den budgeterade produktionsnivån. Höga krav på produktion och tillgänglighet påverkar sjukfrånvaron negativt. Kontinuerligt rehabiliteringsarbete enligt landstingets riktlinjer för aktiv rehabilitering. PERSPEKTIV: EKONOMI Det ekonomiska utfallet avspeglar såväl bemanningsläget och produktionen. Den rörliga vårdvalsersättningen avspeglar att vi inte har den produktion som planerats. Detta samtidigt som Primärvårdens rekryteringssvårigheter avspeglar sig i att vi ej uppnår budgeten för personalkostnaderna. Resultatutfallet följer den budgeterade resultatutvecklingen väl. Vissa orosmoln finns kring det ekonomiska läget. Dessa redovisas i sammanfattningen på sidan 1. Årets delårsresultat efter åtta månader är ett positivt resultat på 13 mnkr. Motsvarande delårsresultat 2015 var ett positivt resultat på 15 mnkr. Detta innebär en resultatförsämring på 2 mnkr. Denna resultatförsämring kan i sin helhet härledas till ökade kostnader för läkemedel samtidigt som kostnaden för medicinsk service minskar. Nettoeffekten för detta blir en kostnadsökning på 7 mnkr mellan dessa delårsresultat. Övriga förändringar ligger i nivå med erhållna pris- och löneökningar mellan åren samt förändringar i Primärvårdens uppdrag.

29 Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Resultatutfallet följer budgeterad resultatutveckling mycket väl. Förväntat ack budgeterat resultat 13 Mnkr och utfall 8 Mnkr dvs något bättre än budgeterat. Föranleder dock ingen ändrad ekonomisk prognos. Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring i % Verksamhetens intäkter ,4% Verksamhetens kostnader ,4% Avskrivningar ,9% Nettokostnad ,5% Bruttokostnad i nivå med budgeterat värde. Verksamhetens intäkter uppvisar en högre ökningstakt än verksamhetens kostnader för perioden.

30 6 (14) RIKTADE FRÅGOR Följande riktade frågor har ställts till Primärvården i anvisningarna för tertial 2 rapporten Vilka konsekvenser innebär det ökade flyktingmottagandet inom förvaltningen? Fokus ska främst vara från det att uppehållstillstånd har erhållits och folkbokföring sker (d.v.s. ej asyltiden, denna ersätts via LRC)? Vilka verksamheter ser effekter? Vad är effekterna? Ekonomiska konsekvenser inom verksamheterna? o Beräkningsunderlag skall bifogas separat. Det ökade flyktingmottagandet, i dess olika faser, innebär för Primärvården en ökad ansträngning på en redan hårt ansträngd organisation. Detta påverkar ytterligare Primärvårdens möjligheter att upprätthålla föreskriven tillgänglighet. Den försämrade tillgängligheten resulterar i att nivåerna för den målrelaterade ersättningarna inte uppnås och därmed får de ekonomiska konsekvenser. Belastningen på Primärvårdens mottagningar till följd av det ökade flyktingmottagandet är mycket ojämnt fördelat, där vissa mottagningar tar emot många asylsökande dagligen.

31 7 (14) MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT Nedan redovisas förväntad måluppfyllelse av målen från landstingets balanserade styrkort kompletterat med Primärvårdens förvaltningsspecifika målsättningar, här markerade med blått. = Prognosen är att målet uppnås 2016 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2016 = Prognosen är att målet inte uppnås 2016 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Vårdgarantin ska uppnås. Primärvården uppfyller uppställda krav på tillgänglighet till samtliga professioner Mål prognos Primärvården har hittills haft störst problem med att uppfylla kravet att erbjuda läkarbesök inom sju dagar. Orsaken till detta är att det för närvarande och inom överskådlig tid kommer att vara stora problem att rekrytera specialister i allmänmedicin. Från årsskiftet och framåt har problem att upprätthålla telefontillgängligheten blivit mer påtaglig. Detta har sin orsak i en allt mer påtaglig brist på sjuksköterskor där det vid en bristsituation ofta blir en prioritering mellan telefonservice och drop-in mottagning. Telefontillgängligheten påverkas också negativt av den genomförda förändringen med ett nummer in till vårdcentralen som ur andra perspektiv upplevs som en positiv förändring. Variationen mellan olika vårdcentraler är på flera ställen stora. Särskilda insatser görs för vårdcentraler med stora avvikelser. Primärvården kommer fortsättningsvis att arbeta för att upprätthålla den tillgänglighet som föreskrivs i regelböckerna. Parallellt arbetar Primärvården vidare med inriktningen att mobilisera Primärvårdens samlade resurser för att erbjuda våra patienter och kunder en god tillgänglighet till vårdcentralens service oavsett profession. Upplevelsen av gott bemötande i alla kontakter med Primärvården har ökat. Under 2015 gjorde Primärvården en bemötandesatsning vilket resulterat i ett bra resultat i den nationella patientenkäten som Sveriges kommuner och landsting genomfört. Uppsala län är bland de fem landsting och regioner som får bäst betyg avseende detta i landet. Primärvården bidrar inom sitt verksamhetsområde till att minska vårdrelaterade infektioner Primärvården säkerställer att klädregler och regler för handhygien upprätthålls. Primärvården har utvecklat det hälsoinriktade arbetet för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar Den nationella strategin för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar och de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder möjliggör prioritering av insatser till personer med störst behov. De förbättringsområden som lyfts

32 8 (14) fram är; patientcentrering, kunskapsbaserad vård, tidig upptäckt och rekommenderad åtgärd. I framtagna beskrivningar av våra kliniska processer tydliggörs de hälsoinriktade insatserna vilka i större utsträckning än idag möjliggör att rekommenderade åtgärder erbjuds patienten. Processerna tydliggör vad som bör erbjudas, till vem och av vem. Primärvården säkerställer god vård genom kliniska processer Primärvården säkerställer god vård genom kartläggning, beskrivning och införande av tre definierade kliniska processer. Utgångspunkten i processen är best practice och hälsoekonomiska studier används som en del i underlaget. I arbetet ingår systematisk uppföljning för lärande och ständig förbättring. Ekonomi Budget ska hållas Primärvården levererar ett ekonomiskt resultat lika med noll kronor eller bättre Mål prognos Primärvårdens bedömning efter åtta månaders utfall är en ekonomi i balans med erhållen ersättning. Produktionen ej i nivå med planering på grund av stora vakanser. Totalkostnad i förhållande till total produktion ska vara samma som föregående år eller lägre Produktiviteten d.v.s. kostnaden per producerat besök påverkas negativt av ökade läkemedelskostnader. Vad avser personalkostnad per producerat besök är kostnaden i stort sett oförändrad. Produktion Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen Primärvården har vidareutvecklat process-/produktionsstyrningen av verksamheten. Primärvården använder jämförelsetal i sitt utvecklingsarbete. Mål prognos Produktions- och kapacitetsstyrning är en integrerad del av den samlade styrningen inom Primärvården. Primärvården använder ett egenutvecklat verktyg för produktions- och kapacitetsplanering där all planering utgår från faktiskt behov. I detta planeringsverktyg all tid d.v.s. även tid utöver ren vårdproduktion. Jämförelsetal finns där mottagningar kan jämföra sig med varandra vad avser resursåtgång per aktivitet mm. 75 % av respektive förvaltnings verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen.

33 9 (14) Primärvårdens personal är huvudsakligen anställd på ekonomitid dvs vardagar mellan kl till kl För daglig kapacitetsplanering används inom Primärvården tidbokningen i journalsystemet. I denna kapacitetsplanering har varje personalkategori tidsbeting på hur många patienter som skall hanteras per tidsenhet. Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade. Primärvården har genomfört kartläggning och införande av tre definierade kliniska processer. Se nedan. Primärvården har infört ett processbaserat ledningssystem enligt införandeplan Primärvården har kartlagt och dokumenterat några av sina väsentliga kliniska processer. Arbetet med att införa ett lokalt processbaserat ledningssystem kommer under året att fortsätta bland annat med att fastställa organisation och roller. Primärvården har en bibehållen marknadsandel, jämfört med i form av antal listade patienter och i form av antal producerade besök Primärvårdens marknadsandel är i stort sett oförändrad sedan årsskiftet. Primärvården förbättrar kvalitet i verksamheten Primärvårdens arbete med införandet av kliniska processer inkluderar arbetet med ständiga förbättringar vilket är och kommer att vara en garanti för förbättrad kvalitet i verksamheten. Förnyelse Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Primärvården har stärkt sin utveckling inom minst två prioriterade strategiska områden Mål prognos Primärvården har stärkt sin utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Primärvården fortsätter sitt arbete med att utveckla affärsmässigheten i syfte att stärka den samlade verksamheten. Inom ramen för den samlade planen finns strategier för såväl etableringar som marknadskommunikation. Med stöd av bland annat den nationella patientenkäten har prioriterade områden såsom bemötandefrågor fångats upp. Detta resulterade i att en stor bemötandesatsning inom Primärvården genomfördes under Alla HoS-förvaltningar ska arbeta utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Primärvården inför nya effektiva behandlingsmetoder bland annat inom ramen för etablerade kliniska processer Det finns behov av en modell för ett mer strukturerat införande av nya behandlingsmetoder. I landstinget är det beslutat att Mini-HTA ska användas, denna har ännu inte testats i Primärvården. Idag används Uppdrag/Projektil vid initiering, planering, och uppföljning av utvecklingsaktiviteter och det bör utvärderas om

34 10 (14) Mini-HTA tillför något ytterligare. Processarbetet som påbörjats i och med införandet av ledningssystem kan ytterligare möjliggöra att kontrollen/styrningen av utvecklingsinsatser ökar. Primärvården har ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen, planering och uppföljning Primärvårdens målsättning har varit att använda handfasta exempel på hälsoekonomiska analyser till stöd för styrning, planering och uppföljning. Några sådana exempel finns i nuläget men är inte tillräckligt spridda i organisationen ännu. Framtagande av beskrivningen av våra kliniska processer har hälsoekonomiska studier som del i underlaget. Medarbetare Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion. Primärvården har upprättat en fungerande organisation för hantering av introduktion nyutexaminerande medarbetare Mål prognos Primärvården tillhandahåller kliniska utbildningsplatser för studerande vid vårdoch läkarutbildningen i enlighet med avtal. Då det gäller läkare-, sjuksköterskeoch fysioterapeutprogrammen så finns en upparbetad modell som anger hur många studenter varje vårdcentral förväntas ta emot. Varje vårdcentralchef har stöd i Klipp-verktyget, ett administrativt stöd för en god översikt av studenter/elever inom landstingets verksamheter. Studenter för övriga program placeras i dialog mellan utvecklingschef och Centrum för Verksamhetsförlagd Utbildning, CVU. I enlighet med kvalitetskriterierna så finns inom sjuksköterskeprogrammet utsedda huvudhandledare som tillsammans med verksamhetschef ansvarar för introduktion av nya studenter. Även på övriga program finns utsedda handledare med motsvarande uppdrag. Innehållet i introduktionen har tagits fram tillsammans med programansvariga/kliniska adjunkter på Uppsala universitet. Varje termin utvärderar studenterna sin verksamhetsförlagda utbildning. Resultatet kopplas tillbaka till verksamhetschefer och handledare och används i arbetet med att göra VFU-placeringen ännu bättre för kommande studenter. Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka jämfört med 2015 års mätning. Hållbart medarbetarengagemang (HME) bibehålls jämfört med 2015 års mätning Vid 2015-års mätning redovisade Primärvården ett EMI motsvarande 4,1 vilket är något över det genomsnittliga värdet för landstinget. Samtliga verksamheter inom Primärvården har utifrån resultatet sett över och vid behov kompletterat befintliga handlingsplaner. Med bakgrund mot det höga EMI-resultatet 2015 är vår ambition att minst bibehålla resultatet vid 2016-års mätning. Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag ska vara 100 %.

35 11 (14) Samtliga chefer i Primärvården har ett tydligt chefsuppdrag Samtliga chefer inom Primärvården har ett skriftligt chefsuppdrag som tydliggör Primärvårdens gemensamma uppdrag och affärsidé samt vad det innebär att vara chef i Landstinget i Uppsala län samt Primärvården. I chefsuppdragen fastställs även chefens ansvar utifrån de fem styrkortsperspektiven. Primärvården tillämpar Landstingets chefspolicy

36 12 (14) UPPFÖLJNING MILJÖMÅL Nedan redovisas Primärvårdens bedömning och prognostiserad måluppfyllelse av de mål som fastställts i förvaltningsledningen för att bidra till uppfyllelse av landstingets miljöprogram = Prognosen är att målet uppnås 2016 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2016 = Prognosen är att målet inte uppnås 2016 MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL Mål Minskad klimatpåverkan Prognos Transporter Öka andelen tankad etanol med 10 % i leasade bilar i jämförelse med Enligt rapport har andelen tankad etanol ökat från 51 % januari juni 2015 till 55 % första halvåret 2016 för PV:s leasingbilar. Alltså en ökning med 4 %, vilket ger en utvecklingen åt rätt håll men arbetet måste fortsätta för att nå PV:s mål. Inte öka utsläppen av koldioxid från Primärvårdens tjänsteresor under 2016 jämfört med 2015, utan bibehålla. Utsläppen av koldioxid från PV:s tjänsteresor under januari-juni 2016 har ökat med 16,94% jämfört med 2015, enligt rapport. Målet uppfylls inte det första halvåret och PV måste vända utvecklingen. Förbrukningsvaror Målen, förutom minska förbrukning av kontorspapper, för PV, är att minska användandet av engångsmuggar i plast, britspapper och traditionella sopsäckar. Primärvården har minskat förbrukning av kontorspapper från 2112 ark/årsarbetare 2015 till 2017 ark/årsarbetare för Övriga mål vad gäller förbrukningsvaror redovisas inte i miljö- och kemienhetens delårsrapport. Förvaltningen arbetar dock vidare för minskad användning. Hälsosam och giftfri miljö Läkemedel Utsläpp av läkemedel med stor risk för miljöpåverkan har minskat jämfört med år (LULs mål 2016) Medverka till att målet uppfylls. (PVs mål 2016)

37 13 (14) Primärvården har under första halvåret 2016 minskat förskrivning av diklofenak med 23 % och förskrivning av kinoloner minskar med 22 % jämfört med första halvåret Mål Minskad klimatpåverkan Transporter Kommentar/lägesbeskrivning Energi Kommentar/lägesbeskrivning Förbrukningsvaror Kommentar/lägesbeskrivning Hälsosam och giftfri miljö Kemikalier Kommentar/lägesbeskrivning Läkemedel Kommentar/lägesbeskrivning Livsmedel Kommentar/lägesbeskrivning Hållbar och effektiv resursanvändning Miljöanpassade fastigheter Kommentar/lägesbeskrivning Avfall Kommentar/lägesbeskrivning Prognos Alla förvaltningar LSU AS, FTV, KoB, LE, PV, UL VF AS, LE, PV KoB LSU AS, LE

38 14 (14) BILAGA 1 - ÅRSPROGNOS Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Noter 1) Primärvården budgeterar full bemanning. Vid vakanser sjunker både lönekostnader och produktionsintäkter. 2) Primärvården har fått ersättning ur medel för "En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess", samt återbetalning av moms för hyrläkare. Detta budgeteras inte. 3) Då Primärvården haft färre anställda har inte utbildning och friskvård använts i den utsträckningsom budgeterats 4) Läkemedelskostnaden har ökat markant ( tkr per månad) främst på grund av nya blodförtunnande medel (NOAK). Denna ökning var inte känd när budgeten fastställdes. 5) Kostnaden för medicinsk service har minskat främst på grund av lägre produktion, än beräknat, av läkarbesök. 6) I primärvårdens budget ligger ett besparingsparkrav på övriga kostnader (2,7 mnkr) där sedan utfall hamnar på andra rader. I Primärvårdens finns energikostnader budgeterade i hyran, men utfallet på övriga kostnader. 7) Pågående avskrivningar är för lågt budgeterade på grund av sena investeringar 2015.

39 Delårsrapport T2, 2016 Folktandvården SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Antalet besök inom Folktandvården har jämfört med samma period förra året ökat med 4 % eller drygt 8000 besök. Besöksökningen kan kopplas till en förbättrad bemanning där antalet årsarbetare hittills i år har ökat med 3,7 %. Sjukfrånvaron visar nu också en nedåtgående trend. Tillgängligheten har förbättrats inom både allmän- och specialisttandvård men en hög vårdefterfrågan med ett kontinuerligt inflöde av nya patienter påverkar resultatet. För att kunna bereda fler patienter plats utökas antalet behandlingsrum successivt, senast i samband med att Folktandvården Dragarbrunn bytt lokaler. Den mobila tandvården där patienten erbjuds tandvård i sitt eget boende ökar alltmer i omfattning. Detta är en effekt av att Folktandvården vid årsskiftet övertog ansvaret för den uppsökande verksamheten i hela länet. Mobila Kliniken utökar successivt sin personalstyrka för att kunna möte det stora vårdbehov som finns i dessa patientgrupper. Inflödet av asylsökande har minskat radikalt men pga att många finns registrerade är antalet besök redan 50 % högre än under hela Detta beror på en lång asylprocess kombinerat med stora vårdbehov. Folktandvårdens ekonomiska resultat för tertial 2 är 17,0 MSEK, vilket är 4,5 MSEK över budgeterad nivå. Resultatet är förbättrat med 1 MSEK jämfört med motsvarande period Totala intäkter ligger 1,6 MSEK under budget och personalkostnaderna 2,9 MSEK under budget. Personal- och hyreskostnader förväntas öka under hösten p.g.a. nyrekryteringar och byte av lokaler för två kliniker. Folktandvården förväntas överträffa budgeterat resultat och prognostiserar ett resultat på 7,1 MSEK, en ökning med 1 MSEK. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön

40 2 (16) Allmäntandvård: Cirka vuxna revisionspatienter har väntat mer än 3 månader på kallelse för undersökning. Detta är en minskning med 900 patienter sedan föregående månad och en minskning med cirka patienter sedan förra tertialrapporten. Den genomsnittliga förseningen för vuxna är 6,1 månader. Variationen mellan klinikerna är 0-20 månader. Totalt har FTV cirka vuxna revisionspatienter. Det finns risk att antalet väntande överskattas på grund av att: 1) patienter tackar nej till vård när de kallas på grund av att de vill skjuta upp undersökningen till senare tillfälle, 2) att de själva väljer förlängd väntetid eftersom de vill gå till viss tandläkare, eller 3) för korta revisionstider i förhållande till patientens riskprofil har valts från början. Av cirka listade barn är det 101 som har en försenad kallelse. Den troliga förklaringen är att vissa barn är svåra att nå då de kallas. Specialisttandvård: tandreglering och sjukhustandvård har inga patienter som väntat mer än tre månader, medan den specialiserade barntandvården har ett fåtal patienter med längre väntetid. Inom vuxenspecialiteterna är väntetiderna längre. Siffrorna i tabellen anger oprioriterade patienter. Väntetiderna inom tandlossning, protetik och endodonti är 2-5 mån, dvs. en minskning jämfört med förra månaden. Längst är väntetiden inom bettfysiologi, men väntetiden har senaste månaden minskat med tre månader. PERSPEKTIV: PRODUKTION Under januari-augusti 2016 har allmäntandvården haft fler besök jämfört med både budget och föregående år. I specialisttandvården ligger antalet besök 13 % över förra årets resultat, men 5 % under budget. Antalet besök i allmäntandvården överstiger föregående år med cirka och i specialisttandvården med knappt besök. Flera nya specialister har kunnat rekryteras och rekryteringsarbetet fortsätter. I allmäntandvården tas fyra nya behandlingsrum i bruk i juli-oktober. Det planerade öppnandet av en ny klinik i närheten av Stationen i slutet av året är framskjutet till nästa år. Årsprognosen för antal besök för allmäntandvården är därför sänkt till besök. För specialisttandvården är prognosen justerad till besök. Antal besök jan-aug ligger 1 % över budget och 2 % över föregående år. Antal besök jan-aug ligger 5 % under budget och 13 % över föregående år.

41 3 (16) PERSPEKTIV: FÖRNYELSE Förnyelse utifrån mål och aktiviteter i styrkortet: En mobil tandvårdsklinik startade januari 2016 för uppsökande verksamhet och mobil tandvård för äldre. En strukturerad journalgranskning för att identifiera vårdrelaterade infektioner har genomförts och analysarbete pågår. Inom äldretandvården genomförs fyra forsknings-/utvecklingsprojekt. Arbetet med att ta fram en strategisk utvecklingsplan för FTV pågår. En arbetsgrupp har utvärderat teknik och arbetssätt inom endodonti. PERSPEKTIV: MEDARBETARE Den största utmaningen vad gäller medarbetare inom Folktandvården har sedan en tid varit kompetensförsörjningen. Vårt mål är hela tiden att öka tillgängligheten för våra patienter genom att bli fler och vi ser sedan en tid tillbaka att antalet årsarbetare ökar stadigt. Många av de medarbetare vi anställer är nyutexaminerade tandläkare och tandsköterskor, att de är nya i yrket påverkar i viss mån produktionen. Arbetet med att sänka sjuktalen ger resultat om än ett svagt men vi ser en stadigt nedåtgående trend. Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/budget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprognos 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 2,2% 2,7% 2,7% Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 3,7% Inhyrd personal, antal årsarbetare Inhyrd personal, mnkr Total sjukfrånvaro, % 5,0% 4,4% 5,5% 4,4% Årsarbetare, rullande 12 månader 8% 6% 4% 2% 0% Total sjukfrånvaro och > 60 dagar 3,0% 5,3%5,3%5,4%5,3% 5,1%5,1%5,0% 5,4% År 2014 Febr 14 jan 15 Mars 14 febr 15 Apr 14 mars 15 Maj 14 apr 15 Juni 14 maj 15 Juli 14 juni 15 Aug 14 juli 15 Sept 14 aug 15 Okt 14 sept 15 Nov 14 okt 15 Dec 14 nov 15 År 2015 Febr 15 jan 16 Mars 15 febr 16 Apr 15 mars 16 Maj 15 apr 16 Juni 15 maj 16 Juli 15 juni 16 Aug 15 juli 16 Sept 15 aug 16 År 2016 År 2015 >60dgr 2016 >60dgr 2015 Antalet årsarbetare stiger stadigt vilket även syns i den ökade produktionen. Vi ser en svagt nedåtgående trend i långtidsjukfrånvaron.

42 4 (16) PERSPEKTIV: EKONOMI Folktandvården visar ett resultat på 17,0 MSEK ackumulerat perioden och överträffar budgeterad nivå med 4,5 MSEK. De totala intäkterna ligger 1,6 MSEK under budget vilket motsvarar 0,5 % av budget. Intäktsökningen exkl. prislisteökning jämfört med samma period föregående år beror till största delen på ett ökat antal bokade patienttimmar med 2,6 %. Personalkostnaderna ligger 2,9 MSEK under budget, en direkt effekt av att vårens rekryteringar ännu inte fått fullt genomslag i utfallet. Personalantalet ökar under andra halvåret och personalkostnaderna kommer därför att öka under hösten. Jämfört med utfallet föregående år har antalet årsarbetare hittills i år ökat med 3,7 %. Rensat för löneökningar utgör det den största förklaringen till ökningen av lönekostnaden jämfört med förra året. Lokal- och fastighetskostnaderna ligger under såväl budgeterad nivå som utfall föregående år beroende på det nya städavtalet samt två klinikflyttar under sommaren som kommer att innebära högre hyreskostnader under hösten. Den ökade produktionen har gjort att kostnaden för medicinskt material och övriga kostnader har ökat jämfört med föregående år. Den finansiella nettokostnaden har förändrats med 3 MSEK jämfört med förra året då vi bokfördes interna ränteintäkter. I årets budget var planerat för öppnandet av en ny klinik vid Stationen i slutet av året. Den nya kliniken kommer inte kunna öppnas förrän nästa år och vår prognos justeras därför med minskade intäkter och minskade personalkostnader. Folktandvården förväntas överträffa budgeterat resultat och prognostiserar ett resultat på 7,1 MSEK, en ökning med 1,0 MSEK Ackumulerat resultat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2016 Budget 2016 Ack utfall 2015 Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Resultatet är bättre än budget och utfall föregående år. Kostnaderna är lägre än budgeterat vilket påverkar resultatet positivt. Resultatet är bättre än budget och utfall föregående år. Kostnaderna är lägre än budgeterat vilket påverkar resultatet positivt.

43 5 (16) Bruttokostnad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Nettokostnad Bruttokostnad Utall 2016 Bruttokostnad Budget Bruttokostnad % förändring ack jmf fg år Den totala produktionen har hittills i år ökat med 4 %. Bruttokostnadsökningen på 6 % är lägre än budgeterat. Nettokostnaden är lägre än både budget och utfall föregående år. VIKTIGA HÄNDELSER Här anges de fem viktigaste händelserna. Antalet patientbesök har ökat med 5 % jämfört med motsvarande period förra året. Detta kan framför allt kopplas till en förbättrad bemanning men också till förändrade arbetssätt i tandvårdsteamen. Den mobila tandvården fortsätter att öka i volym. Efterfrågan är mycket stor, både från patienter och personal i de särskilda boendena. Folktandvården Dragarbrunn flyttade vid halvårsskiftet till nya lokaler i S:t Per Gallerian. I samband med detta har kliniken utökats med tre behandlingsrum och man har också bytt namn till Folktandvården S:t Per. Kompetenscentrum för äldretandvård (KÄT) drivs som ett treårigt projekt där en utvärdering kommer att göras under hösten. Flera forskningsprojekt är inne i slutfasen och rapporter och artiklar publiceras successivt. Under våren har insatserna med fluorlackning vid skolor med sämre tandhälsa i Enköpings kommun utvärderats med positivt resultat. Satsningen utökas nu till att gälla även Heby kommun där tandhälsan visar tecken på att försämras. RIKTADE FRÅGOR Hälso- och sjukvårdsförvaltningar plus Landstingets resurscentrum Vilka konsekvenser innebär det ökade flyktingmottagandet inom förvaltningen? Fokus ska främst vara från det att uppehållstillstånd har erhållits och folkbokföring sker (ej asyltiden, denna ersätts via LRC)? Vilka verksamheter ser effekter? Effekterna ses främst inom allmäntandvården och den specialiserade barntandvården. Få patienter har hittills fått uppehållstillstånd. Vad är effekterna? Effekter för behandling: Asylsökande barn och unga har en avsevärt sämre tandhälsa än de barn som varit folkbokförda i länet hela sitt liv eller en längre tidsperiod. Dessutom är de ovana vid tandvårdssituationer och besöken blir längre. I många fall måste behandlingarna utföras under sedering eller narkos. Administrativa effekter: Tandvårdsrutinerna är tidskrävande av flera orsaker: 1) De flesta besöken görs med hjälp av tolk. Bokningsrutinerna innebär mertid men även behandlingsmomenten tar längre tid när all kommunikation ska ske via tolk. 2) Det är vanligare med uteblivanden för personer med flyktingbakgrund. Se bilaga.

44 6 (16) De ekonomiska konsekvenserna av det ökande flyktingmottagandet efter asyltidens utgång är mycket svåra att beräkna. Beräkningar visar att kostnaden per individ för barn upp till 19 år är tre-fyra gånger högre än för de som är födda i landet eller bott i landet många år under de första tre åren. För närvarande finns cirka asylsökande barn i vårt län. Om barn folkbokförs i Uppsala län skulle det ge en merkostnad på 4,6 MSEK per år. Den förväntade utökningen av tandvård för barn och unga upp till 23 år kommer att få svåröverskådliga effekter då många asylsökande anländer hit i sena tonåren med stora uppdämda behandlingsbehov. Eftersom skatteverket är försenad med att folkbokföra personer uppstår ett glapp mellan uppehållstillstånd och folkbokföring då ersättningen för tandvård inte är klarlagd. Regelverket under övergångstiden är komplicerad och tidskrävande. Enligt reglerna ska alla, även barn, själva betala sin tandvård under perioden, men har rätt att få tillbaka pengarna retroaktivt när folkbokföringen är verkställd. Återbetalning är alltför komplicerad process och FTV tar därför inte betalt av barnen för behandling under perioden. Samma regler gäller för hälso- och sjukvård men där har landstinget beslutat att kostnadstäckning ska ges via anslag men för tandvården gäller alltså inte detta regelverk. Folktandvården anser inte att ersättningen via LRC täcker de totala kostnaderna för asyltandvården, enbart behandlingskostnader täcks den vägen. Däremot täcks inte kostnader för ökade basprofylaxinsatser vid flyktingboende och i förberedelseklasser, ökad administration samt högre frekvens uteblivande. Se bilaga. MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Vårdgarantin ska uppnås. FTV: Väntetid för kund/patient överstiger inte tre månader För barn är det enstaka individer som väntat mer än tre månader, och det beror oftast på att vi inte når patienten med kallelsen. För vuxna i allmäntandvården överstiger väntetiderna tre månader för ca av Folktandvårdens vuxna patienter. Den genomsnittliga väntetiden utöver tre månader är 6,1 månader. Väntetiderna varierar mellan klinikerna. Fem kliniker har inga väntetider längre än tre månader. Inom specialisttandvården finns väntetider inom vuxenspecialiteterna medan specialisttandvården för barn inte har väntetider. Mål prognos FTV: System skapas där patientstockens status och utveckling kan följas. En SAS-rapport som beskriver väntetider för olika patientgrupper och kliniker har tagits fram. Dessutom har en rapport som följer antalet nya patienter i Folktandvården och antalet patienter som slutat få tandvård i Folktandvården. FTV: Andelen barn som inte får tandvård ska minska med 20 %. Uppföljning görs i årsrapporten. FTV: Kundnöjdheten har ökat jämfört med föregående mätning.

45 7 (16) En patientenkät har genomförts under april månad. Den gjordes som en webenkät och knappt 2000 patienter svarade. 98 % av patienterna ansåg att de blivit respektfullt bemötta. 74 % uppgav att de fått kostnadsinformation före behandlingen vilket var en förbättring med 27 % sedan förra mätningen. Vårdrelaterade infektioner, VRI, har minskat med 10 % jämfört med Målet gäller inte Folktandvården. Dock genomför FTV en journalgranskning för att kartlägga förekomsten av VRI i tandvården. Ekonomi Budget ska hållas FTV: Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än 6 MSEK. Folktandvårdens prognostiserade resultat är 7,1 MSEK. Mål prognos Totalkostnad i förhållande till total produktion ska vara samma som föregående år eller lägre Antalet besök har ökat med 4%, dock har kostnaderna ökat mer och därmed är totalkostnaden / total produktion högre än föregående år. FTV: Klinisk tid är minst 33% mätt på hela kliniken. Klinisk tid för allmäntandvården är 32,25% för perioden. Produktion Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen Arbete pågår för att uppfylla målet. Folktandvården har sedan flera år ett datastöd som styr hur vårdresurser fördelas utifrån patientens behov, t.ex. intervall mellan undersökningar och vilken personalkategori som tar hand om patienten. Utvecklingsarbete pågår för att ytterligare förbättra verktyg för planeringen. Mål prognos FTV: Klinikernas tillgänglighet ökar genom att bokad patienttid ökar med minst 10 % Klinikernas bokade patienttid har ökat med 2,6 % årets första åtta månader. Tidsåtgången för den uppsökande verksamheten är inte inräknad i bokad tid. Omfattningen av den uppsökande verksamheten är avsevärt större 2016 jämfört med föregående år eftersom Folktandvården nu har uppdraget i hela länet. Hittills i år har ca munhälsobedömningar utförts. 75 % av respektive förvaltnings verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen. All kliniskt arbetande personal har en samlad schemaläggning i Folktandvården. Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade. FTV: Alla mål för 2016 i projektplanen för införande av processbaserat ledningssystem är uppnådda. Folktandvården tog hösten 2014 fram en projektplan för införande av processbaserat ledningssystem. Arbetet fortskrider enligt denna plan.

46 8 (16) Förnyelse Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. FTV: FoU-projekt ska genomföras inom vårdhygien/vårdrelaterade infektioner infektioner och äldretandvård enligt fastställd plan. En strukturerad journalgranskning av kirurgiska och endodontiska behandlingar pågår. Inom äldretandvården har ett flertal forskningsprojekt genomförts och är nu i publiceringsfasen. Mål prognos FTV: Ny organisatorisk enhet för Mobil äldretandvård är införd som servar 84% av de kunder som tackat ja till munhälsobedömning Den nya enheten är i funktion sedan årsskiftet. Resultatet för uppsökande verksamheten redovisas i årsrapporten. FTV: Ta fram strategisk plan över fem-sju år för Folktandvården Arbetet med strategisk plan pågår. Alla HoS-förvaltningar ska arbeta utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Checklistan för God vård som används kontinuerligt av alla kliniska verksamheter har kontrollfunktioner för att säkra effektiva behandlingsmetoder. En särskild satsning har gjorts inom ämnet endodonti under våren 2016 då en arbetsgrupp kartlagt vilka metoder och material som är effektiva. Medarbetare Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion. Den verksamhetsförlagda utbildning som drivs inom FTV rör tandsköterskorna, organisationen för denna utbildning är välfungerande från Folktandvårdens sida. För att säkerställa Folktandvårdens långsiktiga ledarförsörjning samt för att vara en attraktiv arbetsgivare med utvecklingsmöjligheter anordnar Folktandvården för tredje omgången programmet utvecklingstjänster för blivande chefer inom Folktandvården. Programmet startade i juni och kommer att pågå under två år, de fyra deltagarna arbetar kliniskt på en för dem ny klinik där de även deltar i ledningsarbetet ca 20 %. Under våren har Folktandvården startat ett strukturerat ettårigt introduktionsprogram för nya tandsköterskor i syfte att ge tandsköterskorna en bra start i yrket samt möjlighet att stärka dem i sin nya roll. Programmet innebär att tandsköterskan får en handledare på kliniken samt utbildning och erfarenhetsutbyte i grupp med andra nya tandsköterskor. Mål prognos Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka jämfört med 2015 års mätning. Medarbetarundersökning för 2016 kommer att genomföras i november Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag ska vara 100 %. Verksamhetschefernas uppdrag är tydliga.

47 9 (16) FTV: Antalet tandsköterskor är fler, andelen tandhygienister har ökat till 0.7 i relation till antalet tandläkare och antalet tandläkare är minst oförändrat, allt mätt i årsarbetare och jämfört med Antalet årsarbetare för tandsköterskor har ökat från 165 till 172, en ökning med 7 årsarbetare. Andelen tandhygienister av tandläkare är i dagsläget 0,65. Antalet årsarbetande tandläkare har ökat med 2, från 91 till 93. UPPFÖLJNING MÅL FRÅN VERKSAMHETSUPPDRAG MÅLUPPFYLLELSE Mål Närvård Antal personer som tackat ja till uppsökande verksamhet i förhållande till antal som blivit uppsökta Sedan 1 januari 2016 har Folktandvården uppdraget att utföra uppsökande verksamhet i hela länet. Till och med augusti har 2050 personer i särskilt boende fått en munhälsobedömning och 441 personer i ordinärt boende. Resultatet innebär att knappt 70 % av årsmålet uppnåtts efter två tertialer. Detaljerad redovisning per kommun kommer att göras i årsrapporten. Prognos Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Nationella indikatorer för tandvård ska följas. Tandvården har haft nationella riktlinjer för vuxentandvård sedan Riktlinjerna är grunden för att arbeta kunskapsbaserat när vårdprogram, nya rutiner och processer etc. tas fram. Under 2016 pågår arbetet med att fram processer för ortodonti och endodonti. Följsamheten följs även i ledningens genomgång av vårdkvalitet där mål inom alla God vård-områden regelbundet följs upp. Vid läkemedelsförskrivning ska Rek-listan beaktas. Folktandvården förskriver läkemedel via e-recept. IT-systemet markerar de läkemedel som rekommenderas i listan både med text och symboler som en hjälp till förskrivarna att välja rekommenderat läkemedel. Folktandvården följer även upp att förskrivningar av antibiotika följer nationella rekommendationer. Redovisningen görs i årsrapporten. Leverera data till kvalitetsregister för karies och parodontit, SKaPa. Folktandvården har sedan 2011 överföra data från patientjournaler till SKaPa. I år har SKaPa kunnat leverera data som medger jämförelser mellan kliniker, vilket innebär att fördjupade analyser av vårddata nu kan göras. Säker vård

48 10 (16) Ett systematiskt patientsäkerhetsarbete ska bedrivas. Patientsäkerhetsarbetet bedrivs med avvikelsehanteringen i Medcontrol som bas. Dessutom genomförs strukturerade journalgranskningar för att kartlägga förekomsten av vårdskador. Under 2016 har inom kvalitetsledningssystemet genomförts ledningens genomgång där kvaliteten inom alla God vård-områden systematiskt följs upp. Helheten i patientsäkerhetsarbetet beskrivs i patientsäkerhetsrapporten som tas fram efter årsskiftet. Patientfokuserad vård Det ska finnas ett system för att systematiskt och regelbundet ta reda på patientupplevd kvalitet. Folktandvården använder olika sätt att ta reda på patienternas uppfattning patientenkät, fokusgruppsintervjuer och enkla frågor via incheckningsskärmarna. I april genomfördes en webenkät med svar från knappt 2000 patienter. En stor majoritet, 98 %, ansåg att de blivit respektfullt bemötta. Tre av fyra patienter uppgav att de fått kostnadsinformation före behandlingen. Detta var en stor förbättring jämfört med den senaste enkäten som genomfördes 2013 då 47 % av patienterna uppgav att de fått kostnadsinformation. Fortsatt arbetet med att öka patienternas möjlighet till att använda webbtjänster. Under 2015 började Folktandvårdens kalla sina patienter via SMS. Under 2016 pågår uppföljning av resultatet av det nya arbetssättet, t.ex. om SMS-kallelser resulterar i färre eller fler uteblivanden. Våren 2016 genomförde Folktandvården en patientenkät och för första gången gjordes den i from av en webenkät. Alla patienter som varit på ett besök under två utvalda veckor fick några dagar efter besöket en enkät via sin mobiltelefon. Jämfört med pappersenkät blev svarsfrekvensen avsevärt lägre, men cirka 2000 patienter valde att lämna omdömen om Folktandvården. Administrationen av frisktandvårdsavtalen har ytterligare utvecklats. Patienterna får nu individuellt anpassade egenvård utskrivna på avtalet. Effektiv vård Patienterna ska omhändertas på bästa effektiva omhändertagandenivå, BEON. För att vårdresurserna ska täcka hela befolkningens vårdbehov måste alla personalkategorier i tandvården delta i patientarbetet. Mål har satts upp för hur stor andel av vården som ska ges av andra än tandläkare. Under har måluppfyllelsen försvårats av rekryteringsproblem. Både tandsköterskor och tandhygienister har varit svåra att anställa. Särskilt gäller detta tandhygienister som har en nyckelposition i BEON-arbetet. Målen har därför reviderats under 2016 och är nu 1,5 för friska barn (kvot annan personal/tandläkare) och för frisktandvård 0,9. Efter årets första åtta månader är nyckeltalen för BEON 1,37 för barn och 0,85 för frisktandvård. Nyckeltalen sjunker under sommarmånaderna eftersom de planerade behandlingarna då blir färre. Vårdinsatsen ska vara relaterad till hälsobedömningen. Sedan 2011 använder Folktandvården R2 som är ett databaserat beslutsstöd för hälsobedömning kopplat till den elektroniska patientjournalen. Hälsobedömningen styr vårdinsatserna, både vad gäller innehåll, intervall mellan insatserna och vilken personalkategori som ska utföra vården. 95 % av patienterna hälsobedöms. Jämlik vård Målsättningarna i landstingets likabehandlingsplan ska konkretiseras.

49 11 (16) Folktandvården har tagit fram en likabehandlingsplan med inriktning på medborgare. Planen innehåller ett antal aktiviteter som ska genomföras och följas upp under perioden Flera av aktiviteterna i likabehandlingsplanen genomförs kontinuerligt under perioden och några kan också återfinnas på andra ställen i årsredovisningen. Utbildning om våld i nära relationer genomfördes i december 2015 och ett pilotprojekt genomförs nu på FTV i Östhammar. Folktandvården har också löpande certifierat om aktuella kliniker inom HBT- området. Landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter ska följas. Folktandvården har tagit fram en förvaltningsspecifik aktivitetsplan som bidrar till genomförandet av den policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter som Landstinget i Uppsala län tagit fram för Som ett led i detta arbete har Folktandvården flera aktiviteter, till exempel har fem fiktiva patientfall tagits fram för dialoger på klinikerna som alla belyser situationer som kan uppstå i den kliniska verksamheten. Andra exempel är ett projekt för att hitta barn som inte kommer till tandvården och att ta fram kallelser till små barn för att redan innan barnet kommer till kliniken ge en bild av vad som ska hända vid besöket. Asylsökande och tillståndslösa barn och ungdomar ska erbjudas tandvård. Under januari till augusti har 1522 asylsökande barn och ungdomar 3-18 år fått behandling i Folktandvården. Den genomsnittliga behandlingstiden har varit 138 minuter/patient. Under hela 2015 fick 1088 asylsökande barn och ungdomar tandvård inom Folktandvården. Dessutom har tandvården besökt asylboenden och förberedelseklasser i skolan för att bedriva hälsofrämjande arbete. Genomföra projekt riktade till befolkningsgrupper med svag socioekonomi eller mångkulturell bakgrund Flera projekt genomförs riktade till områden med sämre munhälsa: 1. Gottsunda. Ett projekt för att nå fler barn och föräldrar i riskområden senast vid 2 års ålder för att tidigt identifiera barn med risk för karies och kunna göra adekvata insatser. 2. Enköping. Sedan 2011 har fluorlackning genomförts i skolan och projektet fortsätter. En utvärdering har gjorts under våren som visar att kariesförekomsten minskat med 25 % i de områden där fluorlackning införts. 3. Heby. Fluorlackning i skolan startar hösten Vård i rimlig tid Revisionsintervallet för vuxna patienter ska hållas För vuxna revisionspatienter är väntetiderna för planerade behandlingar längre än tre månader på flera av länets nitton allmäntandvårdskliniker. Antalet vuxna patienter som väntat mer än tre månader på att bli kallad är Detta är en minskning med patienter sedan SAS-rapporten började användas i februari Fem kliniker har inte väntetider som överskrider tre månader. Erbjuda vård till nya patienter inom tre månader Alla kliniker tar emot nya patienter. Helt nya patienter för Folktandvården, t.ex. nyinflyttade och patienter som vill byta vårdgivare, får vänta på behandling på de kliniker som har väntetider för revisionspatienter. Väntetiden är lika lång som förseningen för de ordinarie revisionspatienterna. Hittills under 2016 har Folktandvården tagit emot nya vuxna patienter och nya barn.

50 12 (16) Väntetiden till specialisttandvård ska vara högst tre månader. Prioriterade patienter får tid inom tre månader. För oprioriterade patienter klarar sjukhustandvården och tandregleringen målet att inte ha längre väntetider än tre månader. Väntetiderna till den specialiserade barntandvården är 1 mån, tandlossning 2 månader, till endodonti och protetik 4-5 månader. Bettfysiologi har längst väntetider, 9 månader. Det är mycket svårt att rekrytera specialister, men under 2016 har tre nya specialister kunnat rekryteras. Fem ST-tandläkare är under utbildning. Hälsoinriktad tandvård Minst 95 procent av barn och ungdomar ska nås av populationsinriktad profylax. Målet följs upp läsårsvis. Under läsåret har samtliga skolor nåtts av populationsinriktad profylax. Andelen kariesfria barn och ungdomar ska bibehållas eller öka Målet följs upp i årsrapporten. Andelen barn och ungdomar med nya kariesangrepp ska minska. Målet följs upp i årsrapporten. Forskning, utveckling och utbildning FoU-arbete inom landstinget ska utvecklas. Cirka 35 forsknings- och utvecklingsprojekt får ekonomiskt stöd av Folktandvården. Projekten framskrider enligt plan. Ett kunskapscentrum för äldretandvård ska utvärderas. Kunskapscentrum för äldretandvård startade i januari 2014 som ett treårigt projekt. Utvärdering av projektet pågår och en preliminär rapport finns. UPPFÖLJNING MILJÖMÅL MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL Mål Minskad klimatpåverkan Transporter Mål FTV: Inte öka utsläppen av koldioxid från Folktandvårdens totala tjänsteresor under 2016 jämfört En ökning har skett av koloxidutsläpp/årsarbetare med 7,79 % Ökningen beror på att utsläpp från hyrbil har ökat med 139,97%/årsarbetare. Under året har en ökning av mobila verksamheten skett. Prognos Förbrukningsvaror Mål FTV: Under 2016 skall minst 50 % av klinikerna gått över till pappersmuggar. 75 % av klinikerna har redan gått över till pappersmuggar.

51 13 (16) BILAGOR 1. Årsprognos 2. Produktionstabell 3. Kostnader asyl

52 14 (16) Bilaga 1 Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar

53 Bilaga 2 15 (16) Folktandvården, Vårdproduktionsutfall 2016 Besökstyp jan 16 feb 16 mar 16 apr 16 maj 16 jun 16 jul 16 aug 16 sep 16 okt 16 nov 16 dec 16 Tot Allmäntandvård, antal besök Specialisttandvård, antal besök Totalsumma

54 16 (16) Bilaga 3. Kostnader för ett ökat flyktingmottagande - asylperioden Asylkostnader Aktivitet Beräkningsgrund à pris Tidsåtgång Omfattning 2015 Omfattning 2016 Kostnad 2015 Kostnad 2016 Enl månadsrapp HKU administration timpris % tjänst Populationsstrateg, Eva H timkostnad Basprofylax, inhyrda timkostnad, medellön ATV tsk Administration kliniker timkostnad, medellön ATV tsk minuter / besök Förlängd behandlingstid, tdl timpris tdl 1860 för 2015, 1980 för 2016 Förlängd behandlingstid, thyg timpris thyg 1140 för 2015, 1200 för minuter / besök 80% av besöken, 2016 för jan + feb 20 minuter / besök 20% av besöken, 2016 för jan + feb Resursteam uppstart utanför timkostnad, medellön ATV tsk+tdl timmar 1 team behandlingsrummet Resursteam uppstart i behandlingsrummet timpris tdl 1860 för 2015, 1980 för timmar 1 team Resursteam uppstart handledning, tdl timpris tdl 1860 för 2015, 1980 för timmar timkostnad, AL timmar Resursteam uppstart handledning, tsk Uteblivande, tdl Uteblivandegrad 9,5% för asyl 2,7% för FK08 = Ökad uteblivandegrad 6,8%, timpris tdl Uteblivande, thyg Uteblivandegrad 14,5% för asyl 4,9% för FK08 = Ökad uteblivandegrad 9,6%, timpris thyg 1860 för 2015, 1980 för för 2015, 1200 för 2016 Antal timmar Antal timmar Summa

55 Delårsrapport T Hälsa och habilitering Hälsa och habiliterings ledningskontor Kungsgärdets center S:t Johannesgatan 28 A Box Uppsala hoh@lul.se

56 2 (28) SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Hälsa och Habilitering är en väl fungerande förvaltning med ansvarsfulla chefer och medarbetare vilket leder till god måluppfyllelse och följsamhet till planerad produktion och budget. Arbetet med att rekrytera och återbesätta vakanta tjänster fortgår. Det fortsatta utvecklingsarbetet inom Hjälpmedelscentralen har även fortsättningsvis lett till minskad kostnadsökning. Habiliteringsverksamheternas fortsätter arbetet med att säkerställa en jämlik vård och specialisthabilitering i hela länet. Samtliga Centrumbildningar (funktionshinder, äldrevård samt hälsa och integration) är nu i full gång. Angeläget för effektivitet och förbättringsarbete är att frågorna styrs för samverkan i centrumledningsgrupperna. Planeringsarbetet inför region Uppsala engagerar förvaltningen som helhet och framför allt på ledningsnivå engageras alla. Hälsa och habiliterings samtliga verksamhetsområden har ett nära samarbete och samverkan med flera primärkommunala verksamheter i länet. Ett samarbete som kommer att utvecklas till att omfatta ytterliga verksamheter i hela regionen.

57 3 (28) VIKTIGA HÄNDELSER Specialisthabiliteringens verksamhetsområden har arbetat fram ett "Strukturerat mottagande", ett arbetssätt framtaget för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får ett jämlikt mottagande och att de insatser som erbjuds är kunskapsstyrda. Arbetssättet kommer att provas i ett pilotprojekt i en enhet inom verksamhetsområdet Habilitering Uppsala. Hälsosamtalen är nu i fas på Asyl och Integrationshälsan (Cosmos) och verksamheten har anpassats till de nya förhållandena. En markant ökning av medicinsk vårstyngd har skett i hemsjukvården och ansvariga läkare i äldrevårdsenheten har fått en arbetsbelastning till följd av detta. Det finns dessutom bemanningssvårigheter av sjuksköterskor i Uppsala kommun. Sammantaget leder det till en försämrad kontinuitet och att patienter kan försämras utan att det uppmärksammas i god tid. Hälsa och habilitering har, utifrån sin utredning om mobila team, fått i uppdrag att delta i landstingets ambition att implementera mobila team i hela länet för att förstärka primärvårdens roll och därmed förbättra hemsjukvården. Hälsoäventyret, som ger stöd till de kommunala skolorna, finns i flera kommuner och är oerhört uppskattade. Hälsoäventyret i Uppsala kommun är det enda som inte är samfinansierat med kommunen. Nuvarande hyresavtal på Svartbäcksgatan går ut i mars Förvaltningen och enheten har tillsammans med LSU letat efter nya lokaler i centrala Uppsala, men de ekonomiska förutsättningarna finns inte. Förvaltningen har beslutat sig för att satsa på lokaler på Kungsgärdets center. Möjlighet ges därmed att utöka verksamheten inom befintlig ekonomisk ram. Planeringen inleds i september. Organisatoriskt flyttar Infoteket för funktionshinder och SUF Kunskapscentrum (arbetar med att samla och sprida kunskap om föräldraskap där en, eller båda, har kognitiv funktionsnedsättningnedsättning) till verksamhetsområdet Funktionsstöd och hälsa vid inkommande årsskifte. Infoteket har samarbete sedan tidigare med Hjälpmedelscentralen och SUF har bra möjligheter till samarbete med Hälsoäventyren, som båda finns under verksamhetsområdet idag. Centrum för kognition och kommunikation, som organisatoriskt legat under hjälpmedelscentralen, flyttade vid halvårsskiftet till Infoteket. Förvaltningen ser stora samordningsvinster med detta framför allt ur ett medborgerligt informationsperspektiv där Infoteket har många upparbetade kanaler. Arbetet fortskrider väl med att lägga ut ansvaret för budgeten för inkontinenshjälpmedlen på förskrivande enhet. Dock fattas ännu formellt beslut.

58 4 (28) PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) 1 Vårdgarantin är lagstadgat. Telefontillgänglighet innebär att komma i kontakt med vårdgivare per telefon samma dag. Besök innebär att bli erbjuden tid till läkare inom 7 dagar Tillgänglighet primärvård i privat regi Telefontillgänglighet Besökstillgänglighet 2 1 Det går inte att registrera inflyttningsdag i bokningsunderlagen så vi kan se hur länge patienten får vänta och om de avviker från tiden de blivit kallad. 2 Besökstillgängligheten ej tillgänglig förrän 16 september på grund av driftstopp Cosmic. BålstaDoktorn hade ej inkommit med telefonuppgift vid sammanställningen av materialet 6 september.

59 5 (28) PRODUKTION Under perioden ligger förvaltningens totala produktionsutfall något lägre än vad som har budgeterats. Produktionen har påverkats av vakanser inom aktuella verksamheter vilket verksamheterna anstränger sig för att få till en lösning för under verksamhetsåret. Övrigt som påverkat produktionen under perioden är nytt avtal för hörapparater som lett till en stor utbildningsinsats, förändrad registreringsrutin för individuella/gruppbesök. Förvaltningens habiliteringsverksamheter tillsätter vakanser för att komma upp i planerad produktion. Utfallet för slutenvård ligger över både budget och utfallet i augusti föregående år. Antalet läkarbesök för aktuell period i nivå med budget. Föregående perioders ökade antal av besök vid Asyl och integrationshälsan (Cosmos) har minskat. Utfallet för övriga besök ligger något under budget och utfall föregående år. Förvaltningens habiliteringsverksamheter tillsätter vakanser och vidtar övriga åtgärder för att komma upp i planerad produktion.

60 6 (28) PERSPEKTIV: MEDARBETARE Den ackumulerade timlönekostnaden har ökat marginellt jämfört med juli månad. Ökningen under våren beror till stor del på att förvaltningen från och med 15 januari 2016 tog över Beredskapsjouren från Primärvården. Vi vet i dagsläget inte vad effekten av övertagandet blir på årsbasis. Att andelen vakanta tjänster har minskat är en av anledningarna till att antalet årsarbetare ökat. Ytterligare en anledning är att förvaltningens Närvårdsavdelning öppnande fler vårdplatser under våren och som medförde nyrekryteringar av sjuksköterskor och undersköterskor. Antalet årsarbetare kommer att öka ytterligare under året då förvaltningen kommer att starta en sprutbytesmottagning under hösten, vilket medför nyrekryteringar. Förvaltningen har inhyrda sjuksköterskor vid Närvårdsavdelningen (3 160 tkr) och på grund av sjukdom, en läkare vid Äldrevårdsenheten (1 011 tkr). Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/budget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprognos 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 1,26 % 2.1% 2.5 % Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 3,5% Inhyrd personal, antal årsarbetare Inhyrd personal, mnkr Total sjukfrånvaro, % 3,98 % 3,9 % 3,94% Årsarbetare, rullande 12 månader Årsarb Budget År 2014 Febr 14 jan 15 Mars 14 febr 15 Apr 14 mars 15 Maj 14 apr 15 Juni 14 maj 15 Juli 14 juni 15 Aug 14 juli 15 Sept 14 aug 15 Okt 14 sept 15 Nov 14 okt 15 Dec 14 nov 15 År 2015 Febr 15 jan 16 Mars 15 febr 16 Apr 15 mars 16 Maj 15 apr 16 Juni 15 maj 16 Juli 15 juni 16 Aug 15 juli 16 Sept 15 aug 16 5% 4% 3% 2% 1% 0% Total sjukfrånvaro och > 60 dagar 3,5% 4,0% 4,2%4,1%4,2%4,1%4,0% 3,9% 3,0% År 2016 År 2015 >60dgr 2016 >60dgr 2015 Under 2015 har Hälsa och habilitering haft ett flertal vakanser vilket dels berodde på att vissa yrkeskategorier är svåra att rekrytera samt att det är svårt att rekrytera till verksamheterna i ytterkommunerna. Under 2016 har gapet mellan önskad och därmed budgeterad bemanning och aktuell bemanning minskat något men kvarstår fortfarande vilket påverkar förvaltningens resultat. En del i detta är nya tjänster vilka ännu ej är tillsatta. I viss mån täcks gapet av inhyrd personal. Hälsa och habilitering har totalt sett en relativt låg sjukfrånvaro jämfört med landstingets övriga hälsooch sjukvårdsförvaltningar. Dock är den totala sjukfrånvaron i förvaltningen högre än motsvarande period 2015, däremot mindre än föregående månad. Det är framför allt sjukfrånvaro mer än 60 dagar som ökat jämfört med föregående år. Det rör sig om 24 medarbetare som under året, helt eller delvis, varit sjukskrivna. I augusti 2016 är 12 medarbetare helt eller delvis sjukskrivna och där ett aktivt rehabiliteringsarbete pågår. Den korta sjukfrånvaron, 2-14 dagar, är i stort densamma som motsvarande period föregående år, 1,13 % 2015 mot 1,16 % Hälsa och habiliterings mål för 2016 är att sjukfrånvaron inte överstiger 3,94 som var helårsvärdet för 2015.

61 7 (28) EKONOMI Hälsa och habilitering har ett positivt resultat på 16,2 mnkr för perioden (Tertial 2). Det positiva resultatet beror framför allt på att förvaltningen under året haft ett flertal vakanser. Vakanserna beror dels på att vissa yrkeskategorier är bristyrken och dels på lokaliseringen av tjänster, dvs. det är svårare att bemanna utanför de större städerna (Enköping och Uppsala). FOU avdelningen arbetar med att säkerställa att samtliga ansökningar ska uppfylla kriterier för beviljat bidrag. Detta arbete har under 2016 delvis påverkat till de positiva resultatet för förvaltningen. Förvaltningen vill också lyfta fram hjälpmedelscentralens förbättringsarbete som genom att verka för ordning och reda på lagerutrymmen och beställningar har det i sin tur lett till kostnadssänkningar. Prognosen för 2016 förväntas vara ett överskott på 3,9 mnkr men en riskintervall på +4 mnkr. Det ackumulerade resultatet år 2016 är 16.2 mkr vilket är 3,8 mkr lägre än Personalkostnaderna ligger 8 mnkr lägre än budgeterat för De lägre kostnaderna beror framför allt på att samtliga budgeterade tjänster ännu inte är tillsatta och det finns ställtider vid återbesättning av tjänster. I budget 2016 budgeterades för en ny verksamhet som heter Sprutbytet, enligt budget skulle verksamheten vara igång 1 mars tyvärr har den försenats och kommer inte att komma igång förrän tidigast oktober/november Lägre övriga kostnader är framför allt ej fördelade FOU medel och lägre kostnader för hjälpmedel.

62 8 (28) Nettokostnaderna har ökat mellan 2015 och 2016 men ligger inom budgetram för aktuell period. I jämförelsen av nettokostnader mellan åren måste hänsyn tas till förvaltningens nya verksamheter och uppdrag. Förvaltningens intäkter och kostnader påverkas också av den nedskrivna flyktingprognosen. Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring i % Verksamhetens intäkter ,0% Verksamhetens kostnader ,7% Avskrivningar ,1% Nettokostnad ,7%

63 9 (28) Not: 1. Periodiserad budget för att ta höjd för högre kostnader under senare del av året. 2. Lägre intäkter Cosmic än förväntat p g a minskat antal flyktingar. 3. Ett flertal vakanser och hög personalomsättning första delen av året. 4. Kostnaderna kommer öka under hösten men ett överskott kommer förmodligen att uppkomma för övriga kostnader. FoU medlen kommer inte att fördelas ut. 5. Budgetering gjordes för audionommottagningens förmodade underskott år Därför avvikelsen för finansiella nettokostnader. 6. Under året har förvaltningen gått över till att leasa bilar vilket innebär lägre investeringskostnader. Även inköp av hjälpmedel öve ett basbelopp har minskat.

64 10 (28) RIKTADE FRÅGOR Hälso- och sjukvårdsförvaltningar Vilka konsekvenser innebär det ökade flyktingmottagandet inom förvaltningen? Fokus ska främst vara från det att uppehållstillstånd har erhållits och folkbokföring sker (dvs ej asyltiden, denna ersätts via LRC)? Vilka verksamheter ser effekter Vad är effekterna? Ekonomiska konsekvenser inom verksamheterna? Ökningen har direkt påverkat vår asyl- och integrationshälsa mest, men även de olika funktionerna vid förvaltningens ledningskontor har under en längre period involverats. Med förändringarna i flyktingströmmarna och att Asyl- och integrationshälsan (Cosmos) kommit ifatt med hälsoundersökningar har arbetet kunnat återgå till mer normala former. Det som framkommit under den period när så många skulle tas emot är att det behövs en helt annan beredskap, en beredskap som förvaltningen nu arbetar fram. Det blir också tydligt att vi inte har de uppföljningsverktyg som krävs för att helt kunna svara på ovanstående fråga. Inom specialisthabilitering bedömer man att antalet funktionshindrade som kom med flyktingströmmarna har ökat. Antalet behöver inte vara så många för att vårdtyngden ska öka väsentligt. De kommer bland annat med tidigare obehandlade kontrakturer och stora felställningar. Personer som kommer från länder där det inte finns en utvecklad habiliteringsverksamhet kräver stora insatser med både behandlingstillfällen och förskrivning av hjälpmedel. Remissinflödet har ökat, stor del inom autismspektrumområdet. Antalet remisser har fördubblats jämfört med föregående år och en stor del av dessa kom i samband med flyktingmottagandet.

65 11 (28) MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT Återredovisning av målen i landstingets balanserade styrkort. Habilitering och Hjälpmedel ska bedöma och sammanfattande beskriva måluppfyllelsen för varje enskilt förvaltningsmål. Så långt det är möjligt, skall en bedömning avseende prognostiserad måluppfyllelse av målen från landstingets balanserade styrkort ske. En redogörelse ska även göras för respektive mål. = Prognosen är att målet uppnås 2016 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2016 = Prognosen är att målet inte uppnås 2016 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Vårdgarantin ska uppnås. Mål prognos 1 a) Andelen besökare som upplever att de fått ett gott bemötande är lika med eller högre än 2015 Under perioden har verksamheter utfört uppföljning av bemötande med positivt resultatet varmed resultatet för förvaltningen kommer att uppnås. 1 b) Förvaltningens handlingsplan för likabehandling är uppdaterad ja/nej Ja, förvaltningens handlingsplan är uppdaterad. 2 a) Minst en enhet per verksamhetsområde har öppettider anpassade efter kundernas behov enligt kartläggning 2015 Tillgängligheten har kartlagts och brukarna är nöjda med öppettiderna. 2 b) 100 % av de enheter som har tidsbokade besök erbjuder sina kunder bokningsbara tider via webben De enheter, i huvudsak inom habiliteringen, som finns på 1177.se kommer inom kort att publicera bokade tider. Detta är det första steget mot att erbjuda bokningsbara tider. Ett arbete med att lägga ut sk vårdtjänster i tidböcker pågår och först efter detta kommer det att bli möjligt med avbokning och ombokning och nybokning av tider. I år uppskattar vi att tre enheter kommer att uppfylla målet. Det alla erbjuder idag är att man som patient via 1177.se kan ta kontakt för att avboka eller önska tid. Tolkcentralen har precis bytt bokningssystem till BokaTolk, och där är modulen för webbtidbokning ännu inte används. Patienter på asyl- och integrationshälsan (Cosmos) är nyanlända och saknar personnummer och där är webbtidbokning inte möjligt. 2 c) 100 % av verksamheterna har kartlagt och rapporterat möjliga mobila lösningar för sin verksamhet. Förvaltningens verksamhet arbetar med mobila lösningar eller att ta fram mobila lösningar varmed målet antas uppnås för förvaltningen.

66 12 (28) % av de enheter där det är relevant visar följsamhet till handlingsplanen för patientsäkerhetskultur Verksamheten följer handlingsplanen varmed prognosen är att målet uppnås % av de enheter där det är relevant använder rutinerna kring levnadsvanor i Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Prognosen är att målet uppnås. Kontinuerlig uppföljning och utbildning sker kring riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 5. Förvaltningen har en handlingsplan för införande av personcentrerat arbetssätt ja/nej Ja. Framförallt Närvårdsavdelningen arbetar för att införa ett personcentrerat arbetssätt. Stora delar av habiliteringens verksamheter har till viss del detta då de arbetar aktivt med medbestämmande och gemensamt framtagna habiliteringsplaner. Ekonomi Budget ska hållas Mål prognos Förvaltningen prognostiserar med ett överskott vilket innebär att budgeten kommer hållas. Totalkostnad i förhållande till total produktion ska vara samma som föregående år eller lägre Den totala kostnaden för perioden år 2016 är kr/kontakt. För 2015 var kostnaden kr/kontakt. En förklaring är att förvaltningen har fått ökad budget för verksamheter som inte genererar kontakter, under året tillkom även beredskapsjouren. Under under 2015 hade förvaltningen hög personalomsättning med många vakanser vilket bidrog till låga lönekostnader vilket ger lägre produktionskostnader. 1 a) 95 % av förvaltningens intäkter och kostnader budgeteras och redovisas där de genereras I samband med budgetering förs över 95% av kostnaderna ut på respektive enhet och verksamhetsområde. 1 b) Förvaltningens resultat är lika med eller större än noll Förvaltningens prognostiserar ett överskott vilket främst härleds lägre lönekostnader gentemot budget. 2. Nettokostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Nettokostnaden i år för perioden uppgår till kr/kontakt. För samma period föregående år blir summan kr. Förklaringen är det samma som för total kostnad/total produktion.

67 13 (28) Produktion Mål prognos Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen 1 a) 100 % av förvaltningens verksamheter tillämpar landstingets modell för produktionsplanering för vård-, verksamhets-, forsknings- och utbildningsproduktion Ja. Produktionsplanen arbetas fram enligt framtagen modell. 1 b) 75 % av förvaltningens verksamhet har en samlad schemaläggning där samtliga personalkategorier utifrån produktionsplaneringen ingår Utveckling av produktionsbaserad schemaläggning pågår varmed målet delvis kommer att uppnås för Hälsa och habilitering. 2 a) 100 % av förvaltningens huvudprocesser är identifierade och dokumenterade Förvaltningsledningen identifierade i samband med pilotprojektet ledningssystem för kvalitet förvaltningens huvudprocesser. Arbetet var tänkt att fortsätta med kartläggning och dokumentation i projektet Processbaserat ledningssystem, vilket inte kunde fullföljas när landstingets projekt på övergripande nivå lades ned och resurstillskott för arbetet uteblev. 2 b) Förvaltningen har en handlingsplan för närvårdsarbetet ja/nej Förvaltningen äger inte utvecklingen av närvårdsarbetet, men har tagit fram en plan för förvaltningens representation i närvård samt hur närvårdsfrågor som berör förvaltningen ska processas. 3 a) 100 % av förvaltningens verksamheter har använt analyser av öppna jämförelser, Nysamrapporter, kvalitetsregister etc. i sitt förbättringsarbete Samtliga verksamheter medverkar i olika forum och bevakar olika kvalitetsregistrer där analyser av resultaten används i förbättringsarbetet samt i viss mån som basvärden i styrkort. 3 b) Kvalitetsutveckling har drivits inom två fokusområden i den samlade primärvården ja/nej Ja. Förvaltningen har fått i uppdrag att ansvara för arbetet med PrimärvårdsKvalitet. Ett antal uppföljningsindikatorer har valts ut för styrning och ledning utifrån nationella riktlinjer. Ett särskilt fokus ligger på hjärtsviktsindikatorer eftersom patienter med hjärtsvikt har en relativt hög återinskrivningsfrekvens.

68 14 (28) Förvaltningen är drivande i arbete för att minska återinskrivningar, där primärvård har en viktig roll i vårdprocessen. Inför ny lagstiftning om utskrivning från slutenvård involverar förvaltningen primärvård i det utvecklingsarbete som sker tillsammans med kommunerna i länet. 3 c) Förvaltningen har identifierat tre nyckelindikatorer för kvalitet Ja. Hälsa och habilitering har bidragit med indikatorer till den landstingsgemensamma styrmodellen för vilken beslut tas den 30 november. Förnyelse Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Mål prognos Förvaltningsledningen har beslutat om att tydliggöra hela strukturen rörande FoUarbetet på hela förvaltningen. Bland annat kommer ett FoU-råd att inrättas under hösten, vilket ger goda förutsättningar att beforska samtliga av förvaltningens verksamheter. Alla HoS-förvaltningar ska arbeta utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Alla verksamheter har tidigare utbildats och handleds vid behov. HOH-rapport kring medarbetares och enhetschefers kännedom och användning av Mini-HTA genomfördes under våren 2016 och sammanställs under hösten a) Förvaltningen har ökat användningen av ehälsa jämfört med 2015 Hälsa och habilitering prioriterar området och har bildat SAFE, en strategisk arbetsgrupp för e-hälsa. Tekniken finns men ett kunskapslyft krävs. Nu fokuserar vi på medarbetare och chefer. En chefsdag i juni hade temat digitalisering och e- Hälsa. I november kommer förvaltningen ha en medarbetardag Digitalisering skapar möjligheter som är tänkt att inspirera alla medarbetare. Relevanta enheter finns sedan 2013 tillgängliga via 1177.se. Antal kontakter via 1177.se ökar, men vi arbetar på att marknadsföra det bättre. E-hälsa är inte bara 1177.se. Vi har levererat gamla journaldata från Profdoc till R7e arkivet och de finns nu tillgängliga via webben. Försök med uppföljningar av behandling via Skype pågår och Habiliteringens kurskatalog är nu helt digital och alla kursbokningar görs på nätet. Förvaltningen deltar i arbetet med en e-hälsostrategi för Landstinget och upphandling av terminaler för ankomstregistrering. 1 b) Kommunikation med patienter och brukare sker via säkra kommunikationskanaler. ja/nej Det har blivit bättre, men kommunikation med patienter, anhöriga och samverkansparter sker fortfarande inte fullt ut via säkra kommunikationskanaler. Arbete med att öka användningen av 1177.se för kommunikation med patienter och anhöriga pågår. Nationell patientöversikt, NPÖ, används också i högre grad i takt med att våra samverkansparter får möjlighet att ta del av informationen där. Funktionsbrevlådor hanteras enligt gällande riktlinjer.

69 15 (28) 1 c) Minst tre projekt inom området kommunikativt och kognitivt stöd har genomförts med CKK som nav CKK genomgår en förändring som bäst och har flyttats organisatoriskt till Infoteket för funktionshinder för att skapa en bättre plattform för kommunikationen med externa parter. Samtidigt ses personalen över och kompetenser anpassas för det nya upplägget. Projekt gällande invändig skyltning för en kommunikativt och kognitivt tillgänglig miljö pågår. 1 d) För samtliga centrum har råd och ledningsgrupper haft konstituerande möten och verksamhetsplaner för 2017 är framtagna - ja/nej Nej sammansättning av samtliga centrums råd och ledningsgrupper pågår där de olika centrumen har kommit olika långt. Samtliga centrum har dock gemensamt att någon verksamhetsplan för 2017 ej arbetats fram ännu % av förvaltningens verksamheter arbetar enligt modellen för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder och produkter samt utmönstring av gamla metoder och produkter Alla verksamheter har tidigare utbildats och handleds vid behov. HOH-rapport kring medarbetares och enhetschefers kännedom och användning av Mini-HTA genomfördes under våren 2016 och sammanställs under hösten Modellen Mini-HTA inbegriper även ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder.

70 16 (28) Medarbetare Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion. Mål prognos 1 a) 100 % av förvaltningens verksamheter följer handlingsplanen och checklistan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion vid VFU 1 Ja. I förvaltningen finns sedan ett år tillbaka en VFU-samordnare som företräder förvaltningen i alla frågor som rör VFU, inklusive kontakter med handledare. I uppdraget ligger även att säkerställa att förvaltningens rutiner följs. b) 100 % av förvaltningens rekrytering sker med produktionsutfall och prognos som grund Ja. I samband med nyrekrytering förs en diskussion mellan rekryterande chef och berörd verksamhetschef om behovet av kompetens utifrån verksamhetens uppdrag och mål. Under hösten 2016 kommer än mer fokus att läggas på frågan då HRchef och ekonomichef tillsammans kommer att ha regelbundna möten med förvaltningens verksamhetschefer där behov av kompetens, produktion och ekonomi kommer att följas upp och diskuteras. Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka jämfört med 2015 års mätning. 2. Värdet för Hållbart medarbetarengagemang (HME) är lika med eller högre än 2015 Följs upp i årsredovisningen 2016 då resultatet för 2016 års medarbetarundersökning presenterats. Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag ska vara 100 %. 3 a) Chefsuppdragen är etablerade och 100 % av cheferna har ett tydligt chefsuppdrag Ja. Förvaltningens chefsuppdrag är nyligen reviderade och har tagits upp på respektive verksamhetsområdes ledningsgrupp. 3 b) 100 % av verksamheterna tillämpar landstingets chefspolicy Ja. Den beslutade chefspolicyn samstämmer med de nyligen reviderade chefsuppdragen och har tagits upp och diskuterats på respektive verksamhetsområdes ledningsgrupp.

71 17 (28) UPPFÖLJNING MÅL FRÅN VERKSAMHETSUPPDRAG Hälsa och habilitering ska i tabellen nedan återrapportera respektive mål från verksamhetsuppdraget. Respektive förvaltning går igenom målen i verksamhetsuppdraget och återrapporterar utifrån anvisningarna i respektive verksamhetsuppdrag (för HoH är det avsnitt 4 och 5). Hälsa och habilitering ska även göra en bedömning av summan på en eventuell återbetalning av den målrelaterade ersättningen. Om förvaltningen bedömer att pengar behöver betalas tillbaka till SHS/VS ska detta tas med i den ekonomiska årsprognosen. Symbolerna nedan samt en lägesbeskrivning för respektive mål används för beskriva måluppfyllelsen. = Prognosen är att målet uppnås 2016 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2016 = Prognosen är att målet inte uppnås 2016 MÅLUPPFYLLELSE 4. Närvård Prognos Mål: Utveckling av Närvård HoH ska medverka i utvecklingen av Närvården i samarbete med berörda aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att utveckla Närvården och samarbetet med berörda aktörer. I dagsläget medverkar representanter från förvaltningen i de lokala närvårdssammanhangen. Inför 2017 och regionbildningen har samordningschef i uppdrag att tillsammans med en arbetsgrupp ta fram ett förslag på regional struktur för samverkan inom området hälsa, vård och omsorg. 2. Redovisning av arbetet med den nationella psykiatrisatsningen (PRIO). Den nya PRIO-satsningen är bred. Förvaltningen medverkar på olika sätt: - Representeras i länsgemensam arbetsgrupp - Samordning runt ungdomsmottagningar - Representeras i arbetsgrupp om första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa - Följer arbetet med nya PRIO inom Centrum för funktionshinder Mål: Närvårdsavdelningarna HoH ska arbeta för att minska vårdrelaterade infektioner och återinskrivningar vid närvårdsavdelningen. Uppföljning 1. Redovisning av andel vårdrelaterade infektioner Alla vårdrelaterade infektioner journalförs i Cosmic. Dock är det så kallade infektionsverktyget i planeringsfasen för införande.

72 18 (28) 2. Redovisning av återinskrivningar (inklusive hjärtsviktgruppen) Återinskrivningar inom de olika diagnosgrupperna följs inte på landstingsnivå. HoH följer återinskrivningar. Tillförlitligheten i materialet kontrolleras under året. 5. Kvalitet genom god vård 5.1: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Prognos Mål: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård HoH ska säkerställa en god kvalitet på den hälso- och sjukvård som utförs inom förvaltningens uppdrag. Uppföljning 1. Redovisning av minst ett exempel på hur man arbetar med resultaten från kvalitetsregister. Under året har tillfällen för återrapportering från kvalitetsregistren skett (CPUP och HabQ). Analyser av resultaten används och kommer att användas i förbättringsarbetet Mål: Ny kunskap och nya effektivare metoder HoH ska medverka i implementering av nationella riktlinjer vid stroke, diabetes, hjärtsvikt, astma/kol och demens. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att implementera nationella riktlinjer. Hälsa och habilitering deltar i, eller tar del av, programrådens arbete. Hälsa och habilitering samlar regelbundet primärvårdens företrädare för analys och diskussion av de fakta som finns tillgängliga i uppföljningssystemen. 5.2: Säker hälso- och sjukvård Prognos Mål: Hög patientsäkerhet HoH ska säkerställa en hög patientsäkerhet för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom förvaltningens uppdrag. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder med utgångspunkt från resultaten från årets patientsäkerhetsberättelse Hälsa och habilitering följer planen för åtgärder baserade på patientsäkerhetsberättelsen

73 19 (28) 5.3: Patientfokuserad hälso- och sjukvård Prognos Mål: Samordnade vårdprocesser HoH ska samordna vårdprocesserna för brukare/patienter med behov av insatser från flera aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att i samverkan med länets kommuner och annan landstingsintern verksamhet implementera riktlinjer och rutiner för samordnad individuell plan (SIP). Förvaltningen samordnar revideringen av länets riktlinjer för SIP. SIP är ett av utvecklingsområdena inom Centrum för funktionshinder, där förvaltningarna kontinuerligt rapporterar förbättringsarbetet. Inom habiliteringen utses särskilda stödfunktioner för SIP-processen. Mål: Behovsanpassad patient- och anhöriginformation HoH ska behovsanpassa patient- och anhöriginformationen. Uppföljning 1. Redovisning och analys av hur HoH arbetar med att systematiskt och kontinuerligt ta reda på brukarens/patientens och närståendes behov och förväntningar på verksamheten (inkl. information, tillgänglighet, bemötande, delaktighet och hur rätten till integritet tillgodoses). Via uppföljningsenkäter, lämnas vid varje genomgång och avslut av insatser överenskomna i aktuell habiliteringsplan, ges brukare/anhöriga möjlighet att anonymt svara på hur nöjda de är med insatserna som givits, hur de upplever att de satta målen är nådda och hur delaktiga de varit i planeringen av insatserna. Detta genomförs på liknande sätt nationellt inom habiliteringsverksamheterna och ger bra jämförelsetal. Utöver detta genomför Nysam en Tolkanvändarenkät nu under hösten som kommer att kunna ge en del besked om hur vi ligger med inflytande och delaktighet. Informationsmaterial finns på ett flertal språk vid Asyl och integrationshälsan (Cosmos). Syncentralen har sedan länge metoder och tillvägagångsätt för att anpassa information och bemötande till personer med synnedsättning. Vår observation är dock att såväl HoH som Landstinget som helhet kan göra mer för denna målgrupp och många andra. Exempelvis hur våra kallelse är utformade, såväl grafiskt som semantiskt. 2. Redovisning av hur HoH har utvecklat de administrativa rutinerna för kommunikation med anhöriga och arbetet med att implementera handlingsplanen för anhörigstöd. Tre enheter inom habiliteringen deltar tillsammans med andra verksamheter inom Landstinget i en pilot för införande av aktiviteterna enligt handlingsplanen för anhörigstöd och användandet av mall i Cosmic Implementering av detta arbete på samtliga enheter kommer att påbörjas i slutet av året.

74 20 (28) Mål: Inflytande och delaktighet HoH ska tillse att brukarna/patienterna har inflytande och delaktighet i insatserna. Uppföljning 1. Redovisning av andelen brukare/patienter som har en individuell habiliterings-/rehabiliteringsplan (med undantag av brukare vid hjälpmedelscentralen och tolkcentralen). Verksamhet Andel brukare med handlingsplan (inklusive SIP, samordnad individuell plan) Habilitering 80% Syncentralen 48% Hörcentralen 51% Landstingets audionommottagning 70% Brukare med behov av ny habiliteringsplan varierar under året därför kan det förekomma en viss variation av antalet aktuella planer vid mättillfället. 2. Redovisning av resultat från brukarens bedömning avseende måluppfyllelse, delaktighet, nöjdhet. Målet är minst 90 %. Verksamhet Måluppfyllelshet Delaktig- Nöjdhet Habilitering Uppsala 80% 89% 91% Redovisning av sker för fler verksamheter under T3 då mätningar sker under hösten. 5.4: Effektiv hälso- och sjukvård Prognos Mål: Effektiva vårdprocesser HoH ska bidra till effektiva vårdprocesser i samarbete med berörda vårdgivare. Uppföljning 1. Redovisning av interna och externa samarbeten med berörda vårdgivare (ex rutiner för remisshantering, ansvarsfördelning och gränsdragning mellan olika vårdnivåer). Sammantaget är samverkan både internt i landstinget och externt en gemensam plattform för hela förvaltningen. Några exempel; Hälsa och habilitering samverkar med Akademiska sjukhuset angående remiss för TBC screening. Samordningschef ansvarar för möten med primärvård i primärvårdsråd. Särskilt avtal med AS ortoped och geriatriken ang. inläggning av patienter på Närvårdsavdelningen i Uppsala (NÄVA). För personer med funktionsnedsättningar som har behov av specialistmottagningar inom ortopedi och psykiatri finns ett sedan länge etablerat samarbete. På barnsidan finns ett välfungerande samarbete med barnsjukhuset. Samordningschef ingår i länets redaktionsråd för samverkansdokument (TKL s beredningsgrupp), där riktlinjer och rutiner för samverkan följs upp och revideras.

75 21 (28) Förvaltningen deltar aktivt i utvecklingsarbetet i länet inför ny lagstiftning om inoch utskrivningsprocessen från slutenvården. I arbetet involveras primärvård. Förvaltningsdirektören sitter för landstinget i det nationella SKL-nätverket som träffas i frågan samt i den länsövergripande styrgruppen. Specialisthabilitering har aktivt medverkat, tillsammans med länets kommuner och landstinget i övrigt, deltagit i framtagande av riktlinjer om samverkan runt barn och unga. Regelbundna möten sker med vuxenpsykiatri, primärvård, barnpsykiatri och äldrepsykiatri och länets logopedmottagningar för att diskutera rutiner, ansvarsfördelning och gemensam planering. Skriften "Barn och unga i samverkan" ligger till grund för olika samarbetsformer med vårdgrannar när det gäller insatser till barn och unga. Syncentralen: Remissgången från ögonkliniken har förbättrats efter avvikelserapportering och dialog med ansvarig chefsläkare. Hörcentralen har uppdaterat remissmallen samt lagt in ett observandum för att minska Vårdcentralernas remisser till hörapparatutprovning. Detta för att minska väntan för patienterna och för att minska felaktiga remisser. Under året har samarbetet med Hörsel och balans ökat angående rutinerna för CI patienter, rutinerna har reviderats och implementering pågår av förbättringarna. Samverkan inom hörselvården i länet pågår med ett årligt möte varje höst. Uppdraget för den medicinska enheten har kartlagts under sommaren. En handlingsplan kommer att tas fram för att öka samarbete och överenskommelser med andra vårdgivare. 2. Redovisning av samverkan med patient-/brukar-, anhörig- och handikapporganisationer för att aktivt ta tillvara deras erfarenheter och synpunkter i förbättringsarbetet. Samordningsstrateg utgör ett tjänstemannastöd i Rådet för delaktighet. Handikapporganisationernas delaktighet efterfrågas i Centrum för funktionshinder där svar inväntas från HSO. Delaktighet är ett av utvecklingsområdena i årsplanen 2016 (Centrum för funktionshinder). VO Habilitering Uppsala har precis startat i dess nuvarande form och en ny modell för samverkan med brukarorganisationer i länet kommer att etableras under året. Enheterna inom hörselvården bjuder in till Hörselråd två gånger per år. Hörselrådet består av representanter från Hörcentralen, Landstingets audionommottagning, Hörselmottagningen på Akademiska samt Arbetsförmedlingen Hörsel, döv, syn. Representerade brukarorganisationer är HRF, VIS och FSDB. Syncentralen kallas till SRF Brukarråd 2-4 ggr per år. Syncentralen träffar även Arbetsförmedlingen för samarbetsmöten kring gemensamma brukare 2-4 ggr per år Hörcentralen träffar Dövföreningen regelbundet, några ggr per termin. Tolkcentralen träffar intresseorganisationerna 2 gånger per år för en dialog om tjänsternas utveckling.

76 22 (28) 5.5: Jämlik hälso- och sjukvård Prognos Mål: Likabehandling och jämställdhet HoH ska aktivt arbeta för likabehandling och jämställdhet. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder utifrån landstingets likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan så att hälso- och sjukvården tillhandahålls och fördelas på lika villkor oberoende av kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Samtliga verksamheter följer Hälsa och habiliterings handlingsplan för likabehandling- ur ett medborgarperspektiv. Handlingsplanen fokuserar på aktiviteter inom bemötande, tillgänglighet och god vård på lika villkor. Aktiviteter har funnits med i styrkort och aktivitetskort. Exempel på åtgärder är att Likabehandlingspolicyn och handlingsplanen ingår i introduktion av nyanställda. Verksamheterna har vidtagit åtgärder för att skapa en kommunikativ miljö. 2. Redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att implementera landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. Som rutin informeras vårdnadshavare/anhöriga och barn vid första besöket om barnets rättigheter och broschyr delas ut. Barnambassadörer finns på varje enhet. 3. Redovisning och analys av givna habiliterings-/rehabiliteringsinsatser utifrån ett genusperspektiv (NYSAM-data). Analys av forskning och baserat på besöksmönster ger för handen att pojkar som inte har behov av kontakt i vuxen ålder faller ifrån samt att unga kvinnors behov visas allt tydligare inom AST (Autism spektrum tillstånd) och de söker hjälp. Habiliteringen Uppsala ger fler insatser till flickor än pojkar trots att flickorna är färre i antal. Flickor har stora behov när de väl kommer till habiliteringen (AST) Vad gäller vuxna brukare får männen fler insatser än kvinnorna (52 % av insatser till män respektive 48 % av insatser till kvinnor). Skillnaderna mellan könen har jämnats ut. Män och kvinnor får i stort sett lika många besök. Stämmer väl överens med nationell jämförelse För att belysa detta är andelen kvinnor och män som fått insatser av audionommottagningen återspeglar nästan exakt andelen personer med hörselnedsättning i riket. Det beror delvis på att traditionellt sett har män varit mer utsatta för buller i arbetslivet och på fritiden. Skillnaden håller dock på att utjämnas. Könsfördelningen på Hörcentralen visar att fler kvinnor än män är i behov av utvidgad hörselrehabilitering samt väljer att delta i t ex rehabiliteringsgrupper.

77 23 (28) 5.6: Hälso- och sjukvård i rimlig tid Prognos Mål: Ökad tillgänglighet HoH ska öka tillgängligheten till Hälsa och habilitering. Uppföljning 1. Redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra tillgängligheten Inom Habilitering och hälsa arbetas med insatser och projekt med målet att förbättra tillgängligheten. För att nämna ett par Asyl och integrationshälsan (Cosmos) har mobila team och vid behov kvälls och lördagsmottagning. Projekt "Strukturerat mottagande" med syfte att på ett effektivt sätt använda medarbetares arbetstid till att ta emot brukare utan onödiga tidstjuvar testas under hösten. Huvudsyfte är att förbättra tillgängligheten för dem som behöver habiliteringens insatser. Hörcentralen och Syncentralen har kontrastmålat på enheterna. Hörcentralen filmar aktuell information och lägger upp på skärm i väntrummet för döva brukare/besökare. Även informationsfilmer läggs ut på Facebook till teckenspråkiga brukare. Tolkcentralen kommer att förbättra tillgängligheten i samband med en uppdatering av det nyligen anskaffade BokaTolk-programmet. 2. Redovisning av arbetet med att förbättra brukarens/patientens möjlighet till påverkan och inflytande över sin tidsbokning Exempel på möjligheter att påverka möjligheterna till inflytande över tidsbokningen nedan. Tid för besök är alltid i överenskommelse med patient/anhörig Återbesöket bokas på plats vid första besöket. Avbokning kan göras via 1177, per telefon eller i den gemensamma receptionen. 3. Redovisning av antal utförda hälsoundersökningar 2016 Antal utförda undersökningar vid Asyl och integrationshälsan (Cosmos) under perioden januari juni Hälsoundersökningar för asylsökande Andra hälsoundersökningar Totalt antal hälsoundersökningar st 722 st st 4. Redovisning av hur HoH arbetar med rutiner för att säkerställa att alla asylsökande och nyanlända som kommer till länet kallas Asyl och integrationshälsan (Cosmos) har tillgång till migrationsverkets utdatasystem. Där hämtas majoriteten av uppgifterna på vilka som ska kallas till HU men har även rutiner som används av arbetsförmedlingen och skolhälsovården för att säkerställa att kalla alla som har rätt till hälsoundersökning.

78 24 (28) 5. Redovisning av hur HoH arbetat med rutiner för att upprätthålla ett jämnt patientflöde vid uteblivna besök. Generellt är det är svårt att alltid upprätthålla ett jämt patientflöde. Alla besök är inplanerade och återbud kommer mycket tätt inpå inplanerat besök. Med kort varsel är det svårt att få in en annan brukare. Alla enheter ringer in från väntelistan vid avbokade besök. Uteblivna besök debiteras enligt fastställd rutin. Mål: Uppfyllelse av vårdgarantin HoH ska uppfylla vårdgarantins regler för besök och behandling. 3 Uppföljning 1. Redovisning av väntetider till Habiliteringen Väntetiderna till första besöket överstiger inte tre månader för verksamhetsområdet Habilitering Uppsala 2. Redovisning av väntetider till Syncentralen Syncentralens uppfyller vårdgarantins regler för besök och behandling. 3. Redovisning av väntetider till Hörcentralen Hörcentralen uppfyller just nu inte vårdgarantins regler för vissa vuxenbesök men på årsbasis kommer målet att uppnås. 4. Redovisning av andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 30 och andelen som påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar Kommentar återrapportering: Rapportering i särskild ordning om avvikelser från måluppfyllelsen samt vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av avvikelserna Rapportering i särskild ordning om avvikelser från måluppfyllelsen samt vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av avvikelserna 73 stycken barn och ungdomar med remissdatum under har berörts av den förstärkta vårdgarantin inom VO Habilitering Uppsala. 96 % har fått en första bedömning inom 30 dagar och 80 % har påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar De avvikelser som finns till första bedömning beror på försening hos remittent (ett ärende) samt den mänskliga faktorn (ett ärende som utgjorde 17 dagars försening) Åtgärder: förbättring av rutiner kring nya remisser har vidtagits samt information till familj/er och remittent om orsaken till försening Avvikelser gällande fördjupad utredning beror på (4 ärenden) vakanta tjänster Åtgärd: kommer att följa avvikelserna och lägga en plan för att åtgärda dess 3 Målrelaterad ersättning: tkr om väntetiderna till första besöket inte överstiger tre månader (punkt 1) tkr om väntetiderna inte överstiger tre månader (punkt 2) tkr om väntetiderna inte överstiger tre månader (punkt 3) tkr om minst 90% har fått en första bedömning inom 30 dagar (punkt 4) tkr om minst 80% med beslut om en fördjupad utredning/behandling har påbörjat en fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar (punkt 4)

79 25 (28) 5.7: Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Prognos Mål: Hälsoinriktade insatser HoH ska utveckla hälsoinriktade insatser för relevanta grupper enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder integrerat med respektive divisions/enhets verksamhet. HoH ska aktivt medverka i metod- och utvecklingsarbetet av motiverande samtal. Uppföljning 1. Redovisning av arbete med att införa arbetsrutiner för hälsoinriktade insatser integrerat med respektive enhets verksamhet (frågor, råd och dokumentation av levnadsvanor) Utbildningar/information till relevanta enheter har genomförts och fortsätter under året för fortsatt implementering av rutiner för levnadsvanearbetet. Material för Hälsa och habiliterings lokala rutiner har tagits fram med relevanta verksamheter vad gäller frågor och råd om levnadsvanor och uppdateringar i det landstingsgemensamma kunskapsunderlaget. 2. Redovisning av arbete med kvalitetssäkring av registrering av levnadsvanor i journalerna Kvalitetssäkring av registrering av levnadsvanor i journalerna sker kontinuerligt genom bevakning av vilka enheter, professioner, levnadsvana (tobak, mat, fysisk aktivitet, alkohol) och nivå av rådgivning som dokumenteras och kodas. Mål: Stöd för minskad tobaksanvändning HoH ska bidra med stöd till brukarna/patienterna för minskad tobaksanvändning. Uppföljning 1. Redovisning av antal brukare/patienter i relevanta grupper inom den egna förvaltningen som tillfrågats om tobaksvanor. Totalt 182 personer har tillfrågats om tobaksvanor inom HOH hittills under Mål: Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor HoH ska bidra med stöd till brukarna/patienterna för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor. Uppföljning 1. Redovisning av antal brukare/patienter i relevanta grupper inom den egna förvaltningen som tillfrågats om matvanor. 4 Totalt 163 personer har tillfrågats om matvanor inom Hälsa och habilitering hittills under Målrelaterad ersättning matvanor: 300 tkr (punkt 1)

80 26 (28) 2. Redovisning av arbetet med att utveckla strategier och metodstöd kring ohälsosamma matvanor Lokalt patientmaterial för rådgivning av matvanor samt lokal rutin kring matvanefrågor har tagits fram. Implementering av detta har påbörjats. Mål: Stöd för fysisk aktivitet HoH ska bidra med stöd till brukarna/patienterna för fysisk aktivitet. Uppföljning 1. Redovisning av antal brukare/patienter i relevanta grupper inom den egna förvaltningen som tillfrågats om fysisk aktivitet. 5 Totalt 158 personer har tillfrågats om fysisk aktivitet inom HOH hittills under Redovisning av vidtagna åtgärder för att utveckla ett systematiskt arbetssätt inom den egna förvaltningen för rekommendationer av fysisk aktivitet. Lokal rutin kring fysisk aktivitet har tagits fram och implementeras under året. 3. Redovisning av arbetet med att verka för en tillförlitlig och rationell förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) inom den egna förvaltningen. En anpassning av receptblanketten för Hälsa och habiliterings brukare har påbörjats. Arbetet sker i samverkan med övriga förvaltningar. Habiliteringen representeras i landstingets samordningsgrupp för FaR och friskvårdslotsning. 5 Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1)

81 27 (28) UPPFÖLJNING MILJÖMÅL Habilitering och hjälpmedel ska så långt det är möjligt göra en bedömning kring prognostiserad måluppfyllelse av de mål som fastställts i förvaltningsledningen för att bidra till uppfyllelsen av landstingets miljöprogram Landstingets förvaltningar har sina specifika miljömål resultatmål och utredningsmål, som härleds till landstingets miljöprogram och dessa miljöområden. I tabellen skall nedan anges en kort kommentar hur status är för respektive mål. I prognoskolumnen fylls någon av följande figurer i. = Prognosen är att målet uppnås 2016 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2016 = Prognosen är att målet inte uppnås 2016 MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL Mål Minskad klimatpåverkan Prognos Transporter Minska koldioxidutsläppen från Hälsa och habiliteringens tjänsteresor under första halvåret 2016 jämfört med Koldioxidutsläppen från tjänsteresor har minskat med ca 15 procent per årsarbetare i jämförelse med samma period förra året. Främst på grund av minskat antal flygresor. Förbrukningsvaror Ingen ökat förbrukningen av kontorspapper under 2016 jämfört med år 2015 En fortsatt minskning har skett under första halvåret i jämförelse med året innan. Hälsosam och giftfri miljö Läkemedel Utföraren ska säkerställa att förskrivning/ordination av läkemedel med stor risk för miljöpåverkan har minskat jämfört med år Hälsa och habilitering har mätbara mål för 2016 men inte för Därför kan inga jämförelse göras mellan åren. Målet kommer däremot redovisas under E.T. Hållbar och effektiv resursanvändning Avfall Hälsa och habilitering har inga avfallsmål som är mätbara. Målet har varit att utreda möjligheten att öka materialåtervunnit avfall. Ett fortsatt arbete under år 2016 har gjorts, främst på hjälpmedelscentralen, med att öka andelen materialåtervunnit avfall av den totala avfallsmängden.

82 28 (28) BILAGOR 1. Årsprognos laddas från Excelerator a. Avvikelser ackumulerat utfall mot ackumulerad budget på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas. Övriga intäkter och övriga kostnader ska alltid notas b. Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas. Övriga intäkter och övriga kostnader ska alltid notas 2. Produktion AS och LE (excelbilaga) 3. Riks- och regionintäkter (excelbilaga)

83 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Dnr VS Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för oktober 2016 Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att lägga hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport till handlingarna enligt bilaga. Bilaga 120 Ärendet Hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar muntlig samt skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet inom landstinget. Även landstingsdirektörens skriftliga rapport biläggs handlingarna för kännedom (KOMPLETTERAS). Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

84 Dnr SHS Dnr VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport oktober 2016 Tillgänglighet Primärvård Telefontillgängligheten till den samlade primärvården är 90 %. Tillgängligheten för nybesök till läkare i den samlade primärvården är i augusti ej redovisat till följd av datorproblemen i månadsskiftet, och efterregistreringar ej är fullständigt vid denna rapportering. Variationer ses mellan vårdcentraler, över sommaren har tillgänglighet till vårdcentraler varit god trots semestrar, vilket förklaras av att färre söker vård och de som söker har en hög medicinsk prioritering. Tillgänglighet LUL Vårdgaranti Telefontillgänglighet Vårdgaranti Besök inom 7 dagar Primärvård i egen regi 89 % 86 % Primärvård i privat regi 94 % * Samtlig primärvård inom LUL 90 % * *sammanställning saknas pga datorproblem Specialiserad vård Resultatet kan vara påverkat av datorproblem i augusti. Vårdgarantin försämras under sommaren då de högst medicinskt prioriterade tas omhand först både till nybesök och till operation. Sommaren har inneburit en ökning av antalet väntande till både nybesök som till operation. Framförallt ökar de som väntat mer än 90 dagar. Vårdgaranti Akademiska sjukhuset Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100 % Besök* 56 % 34 % 64 % Operation** 60 % 35 % 69 % Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

85 2 (8) Vårdgaranti Lasarettet i Enköping Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100 % Besök* 81 % 51 % 89 % Operation** 90 % 61 % 98 % *Besök avser första besök inom specialiserad vård **Operation avser operation i specialiserad vård Folktandvården Väntetiden för revisionspatienter har ökat något men antalet väntande mer än 3 månader har minskat jämfört med föregående månad. Tillgängligheten har förbättrats inom allmän- och specialisttandvård. Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse. Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader. Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön Vårdgarantienheten Vårdgarantienheten har under augusti hjälpt 28 (totalt 2016, 292 personer) personer som åberopat vårdgarantin och tidig slussning inom 60 dagar av 176 personer (totalt 2016, 760 personer). Verksamheten startades under 2013 och har ökat antal slussade patienter inom 60 dagar jämfört med samma period föregående år. Sommartid tas färre kontakter med verksamheten. Ökad slussning inom 60 dagar borde leda till minskning av åberopad vårdgaranti.

86 3 (8) Information om den nationella psykiatrisatsningen 2016 och aktiviteter Landstinget och kommunerna har totalt fått cirka 21 miljoner kronor under 2016 för genomförande av den statliga psykiatrisatsningen. Målet med satsningen är framför allt att förbättra befolkningens psykiska hälsa och skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Dessutom ska det ingå i satsningen att erbjuda befolkningen behovsanpassade och effektiva insatser av god kvalitet samt skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Det ska även tas nya initiativ för att nå unga och en förstärkning och förtydligande av ungdomsmottagningarnas arbete ska ske. Aktiviteter som helt eller delvis har genomförts är analyser för vuxna och barn som resulterat i prioriterade åtgärder enligt följande fokusområden: förebyggande och främjande insatser, tillgängliga och tidiga insatser, enskildas delaktighet och rättigheter, utsatta grupper och ledning, styrning och organisation. Länet ska även sätta upp mål och ta fram handlingsplaner både lokalt och regionalt. En regional handlingsplan för fem fokusområden med långsiktiga mål på 5 års sikt ska tas fram liksom kortsiktiga mål och aktiviteter under Även mål och indikatorer ska formuleras för alla målgrupper. Därutöver ska första linjens psykiatri definieras och kartläggas. En samordnare vid Hälsa och habilitering har projektanställts med uppdrag att bidra till kompetensutveckling i samverkan med kommunernas socialtjänst och elevhälsa, verksamhetschefer för länets alla ungdomsmottagningar och företrädare för mödrahälsoenheten.

87 4 (8) Sammanställning av åtgärder utifrån handlingsplanen för psykisk hälsa Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 15 december 2015 att anta en viljeinriktning och handlingsplan inklusive huvudsakliga förbättringsområden (HSS ). Viljeinriktningen och handlingsplanen ska framför allt leda till att tydliggöra landstingets vårdsystem för psykisk ohälsa där vårdgivarna har tydliga roller och funktioner. Handlingsplanen utgår från ett helhetsperspektiv och intar en bred ansats för att skapa en trygg hälso- och sjukvård för samtliga personer med psykisk ohälsa oavsett ålder och om det är frågan om lindriga psykiska besvär eller mer allvarliga former av psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Under 2016 har implementering av ett flertal förbättringsområdena genomförts. Nedan följer en sammanställning av genomförda, pågående och/eller planerade åtgärder utifrån handlingsplanen. Anpassning av vårdval psykoterapi beslut i vårdstyrelsen juni 2016 Kompetensförstärkning på vårdcentraler beslut i vårdstyrelsen juni 2016 Internetbaserad behandlingsplattform inom PV projekt pågår Alternativa behandlingsmöjligheter vägledda grupper beslut i sjukhusstyrelsen juni 2016 att föreslå landstingsstyrelsen att föreslå landstingsfullmäktige att beakta ett förslag om att förstärka verksamhetsområdet psykiatri, Akademiska sjukhuset. Inrättande av programråd psykisk hälsa beslut i vårdstyrelsen februari 2016 Neuropsykiatriskt närvårdsteam beslut i vårdstyrelsen maj 2016 om förlängning ett år. Förstärkning vid samsjuklighet/neuropsykiatri beslut i vårdstyrelsen juni 2016 Barn och unga med psykisk ohälsa politiska beslut fattas i november Nationella psykiatrisatsningen pågår Permanentning av mottagning för unga män beslut i vårdstyrelsen april 2016 Tillfällig förstärkning av partnerskapet med Röda korset beslut i vårdstyrelsen april 2016 Närvårdsutveckling i Tierp Våren 2014 presenterades en utredning om närvårdsplatser i Tierp gjord i samverkan mellan Tierps kommun, Älvkarleby kommun och Landstinget i Uppsala län. Närvårdsplatserna föreslogs organiseras med landstinget som huvudman. Utredningen rekommenderade att en fördjupad behovsanalys görs för att fastställa antalet vårdplatser. En sådan fördjupad analys genomfördes våren I dialog med kommunerna Tierp och Älvkarleby har ett förslag tagits fram. Utifrån förslaget öppnades sex direktinläggningsplatser i september 2016, platserna finns vid geriatrikavdelning 2 i Tierp med landstinget som huvudman. Moderna folktandvårdkliniker - en del av ökad tillgänglighet Folktandvården har nu öppnat sina två modernaste och nybyggda kliniker i S:t Pergallerian och Gottsunda centrum. Totalt utökar Folktandvården i år med fyra behandlingsrum med möjlighet att ta emot tusentals fler besök. Därtill har andra kliniker i länet moderniserats, fått ny inredning och delvis byggts om. Arbetet är en del av det som görs för att öka tillgängligheten för länsinvånarna.

88 5 (8) Barnspecialistmottagningen i Uppsala lämnar Samariterhemmet. Från och med 12 september finns Akademiska barnsjukhusets mottagning i Muninhuset där man också etablerar ett barnallergicentrum. Främsta syftet är att samla multiprofessionell kompetens runt barn med långvariga hälsoproblem. Dessutom ska forskning och utbildning integreras med vården på ett nytt sätt. Alkoholstopp inför operation ska ge snabbare läkning 2009 införde Akademiska rökstopp inför planerade, ortopediska operationer, med gott gensvar. Nu tar sjukhuset nästa steg och inför även alkoholstopp en månad före operation inom ortopedi och handkirurgi. Syftet är detsamma, att patienterna ska slippa komplikationer, få snabbare läkning och återhämtning. Vaccinationer Efter influensasäsongen 2015/2016 samlade Smittskyddsenheten (Sme) med hjälp av Landstingets ledningskontor in data över hur många personer 65 år och äldre som vaccinerat sig mot influensa. Data för att beräkna vaccinationstäckningen erhölls från slutenvård, primärvård både för landstingets vårdcentraler och de privata vårdcentraler som använder Cosmic samt från de privata vaccinationsbyråerna via en kodning som måste göras för att få ersättning för vaccinationen från landstinget. Data togs också in om antalet vaccinerade inom SÄBO. Totalt beräknades 39,8 % av länets invånare 65 år och äldre ha vaccinerat sig mot influensa säsongen 2015/2016. Det är under riksgenomsnittet på 48 %. Inför kommande influensasäsong 2016/2017 har Smittskyddsenheten tillsammans med landstingets kommunikationsavdelning planerat en kampanj för att öka vaccinationstäckningen i denna riskgrupp för allvarlig influensa. I kampanjen ingår ett vykortsutskick till samtliga personer i länet som är 65 år och äldre, där man uppmanar till vaccination och ger information om var man kan vaccinera sig. Via 1177 och andra informationskanaler kommer man att särskilt uppmärksamma influensa under hösten 2016, uppmana till vaccination och ge detaljerade uppgifter om var man kan vaccinera sig. Vaccinationen är gratis för alla riskgrupper i Uppsala län, inklusive de som är 65 år och äldre. En ny datainsamling av vaccinationsdata kommer att göras efter avslutad säsong för att utvärdera resultatet av insatsen. Läkemedelskostnader recept och rekvisition Vårdcentralerna har ökat sina kostnader med 14 % (16 milj.kr, av totalt 130 milj.) jämfört med samma period förgående år. Detta är ett kraftigt trendbrott jämfört med tidigare års minskade kostnader. Flertalet läkemedel på vårdcentral är nu generika, vilket innebär att nya original-läkemedel som ex blodproppsförbyggande (NOAK) och diabetes typ 2 läkemedel nu ökar kostnaden. Landstingets totala läkemedelskostnad för perioden är 800 milj. kr, vilket är en ökning på 30 milj. kr (4 %). Inom denna förändring har kostnaden för hepatit C läkemedlen minskat med 30 milj. kr. De svårast sjuka har nu behandlats, men kostnaden kommer åter att öka med en utökad prioritering. Akademiska sjukhuset har en kostnad på 530 miljoner kronor, en ökning med 20 miljoner kronor eller 4 %. Landstingets kostnadsmässigt största preparat är TNF-a vid reumatiska sjukdomar, läkemedel vid hepatit C, NOAK och cancerläkemedel.

89 6 (8) Hörcentralen uppskattad Hörcentralen vid Hälsa och habilitering utvärderas årligen genom den nationella enkätundersökningen Hörselbron. Resultatet från senaste patientenkäten som gjordes 2015 visar på en ökad nöjdhet hos Hörcentralens patienter. Det finns också ett ökat intresse från patienter från andra län för att få komma till Hörcentralen i Uppsala. Habiliteringen satsar på jämlik vård Hälsa och habiliterings specialisthabilitering har under senare tid vidtagit flera åtgärder för att säkerställa en jämlik vård i hela länet, bland annat genom att tillskapa en utvecklingsenhet för habilitering. Ett prioriteringsarbete har påbörjats för att identifiera och likrikta interventionerna samt säkerställa att rätt insatser görs utifrån behov. Infoteket om funktionshinder har ett utökat uppdrag Centret för kommunikativt och kognitivt stöd som tidigare låg under Hjälpmedelscentralen blir nu en del av Infoteket om funktionshinder. Centret har sedan tidigare en visningsmiljö med syfte att informera och inspirera till nya vägar att kommunicera, läsa och skriva, organisera och planera vardagen. Visningsmiljön utvecklas nu vidare och blir en del av infotekets informationsutbud. Arbetet kommer att pågå under hösten. Den nya visningsmiljön beräknas stå klar för invigning i januari Infoteket är samfinansierat av flera landstingsförvaltningar och leds via centrum för funktionhinder. Organisatoriskt är infoteket en del av Hälsa och habilitering. SUF-Kunskapscentrum blir permanent verksamhet Från årsskiftet 2017 övergår SUF-Kunskapscentrum från projekt till permanent verksamhet. Verksamheten har hittills som projekt finansierats till hälften av kommunerna och till hälften av landstinget. Uppsala kommun har fattat ett positivt beslut om finansieringen för år 2017 och vi väntar på liknande besked från de övriga kommunerna i länet, som också är mycket positivt inställda till verksamheten. SUF-Kunskapscentrum arbetar med kunskapsspridning, metodutveckling och forskning kring familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter som påverkar föräldraförmågan. För barns lek och delaktighet Hjälpmedelscentralen inviger i dagarna sin nya utprovningsmiljö. Här visas hjälpmedel som underlättar för barn med funktionsnedsättning att styra leksaker och andra föremål i sin omgivning. Utprovningsmiljön är framtagen i samverkan med Uppsala kommuns avdelning konsultativt stöd. Mediebilden av landstingets hälso- och sjukvård under augusti Under augusti var medierapporteringen om landstingets verksamheter totalt sett till största delen neutral eller positiv. Journal via nätet uppmärksammades i SVT riks, där en positiv bild gavs av tjänsten och att landstinget varit en föregångare. Nyheten att Akademiska sjukhuset startat en

90 7 (8) cancerpodcast fick stort genomslag, även på riksnivå. Enzymrening av avloppsvatten var en annan positiv nyhet som fick stor spridning. Lokalt rapporterade medier om formerna för inköpet av en ny strålkanon, vilket gav blandad publicitet. I slutet av månaden gjorde UNT en fördjupad granskning av psykiatrin, vilket gav en negativ bild. Den sista augusti gick landstinget in i förstärkningsläge, sedan journalsystemet Cosmic slutat fungera. Redan första dagen rapporterades det om detta i medierna i neutrala, måttfulla ordalag.

91 8 (8) Bilaga Tilldelningsbeslut och etableringar till och med september 2016 Tilldelningsbeslut vårdval primär hörselrehabilitering Nedan följande vårdgivare är godkänd och tilldelas avtal inom vårdval för primär hörselrehabilitering. Avtalstid är till och med Vårdgivare Verksamhet Lokalisering av mottagning Hörseltjänst i Skåne AB Primär hörselrehabilitering Svartbäcksgatan 41, Uppsala Sandgatan 13B, Enköping Tilldelningsbeslut vårdval privat psykoterapi Nedan följande vårdgivare är godkänd och tilldelas avtal inom vårdval för Privat psykoterapi. Avtalstid är till och med Vårdgivare Verksamhet Lokalisering av mottagning Psykoterapi Drottninggatan 7, AB Forsberg KBT-konsult Uppsala Nedan följande vårdgivare är godkänd och tilldelas avtal inom vårdval för privat psykoterapi. Avtalstid är till och med Vårdgivare Verksamhet Lokalisering av mottagning Vinna psykoterapi Psykoterapi Drottninggatan 12, Uppsala

92 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Informationer Förslag till beslut Dnr VS Vårdstyrelsen beslutar att lägga den muntliga och skriftliga informationen till handlingarna. Bilaga 121 Ärendet Vid dagens sammanträde erhåller vårdstyrelsen information i nedanstående frågor: Information om förändrar styrmodell och uppdrag för vårdstyrelsen (se bilaga för förslag till uppdrag). Information om process för införande av nya läkemedel i primärvården. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

93 Vårdstyrelsens uppdrag De strategiska utvecklingsområdena är: En region för alla Region Uppsala ska främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna En nyskapande region Region Uppsala tar fasta på förmågan till förnyelse och tar ansvar för en hållbar utveckling En växande region - Region Uppsala utvecklas med fokus på ekologisk hållbarhet Varje nämnd ska besluta om totalt nio uppdrag som nämnden anser bäst stärker regionen inom de strategiska utvecklingsområdena. Det ska vara tre uppdrag inom respektive utvecklingsområde. Alla, ett, flera eller inget av dessa kan då vara uppdrag som redan finns i Regionplan och budget (RPB:n.) De nio uppdragen ska rapporteras till regionfullmäktige. Förslag till uppdrag för vårdstyrelsen En region för alla Under 2017 ska Region Uppsala, i samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänst, utveckla och förstärka tidiga insatser mot psykisk ohälsa hos barn och unga. (ur RPB ) Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador (ur RPB ) Levnadsvanearbetet ska integreras i de landstingsövergripande kliniska processer som arbetas fram i programråden under (ur RPB ) En nyskapande region Under 2017 ska det, inom varje programråd, utvecklas indikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp. (ur RPB ) Under 2017 ska Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster för såväl verksamhet som invånare och patienter. (ur RPB ) Primärvården ska under 2017 ha infört funktionen Se och avboka tid vid alla vårdcentraler samt ha infört funktionen Boka och omboka tid vid minst en enhet inom Primärvården. En växande region Hembesöksverksamheten i form av mobila team för äldre och multisjuka ska under 2017 utökas i omfattning och geografisk spridning över länet. (ur RPB ) Särskild analys och riktade åtgärder ska under 2017 genomföras inom områden som över tid uppvisat problem i tillgänglighet. (ur RPB ) Under 2017 ska Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering, ur ett lokaliseringsoch bemanningsperspektiv, ta fram en strategisk utvecklingsplan för de kommande fem åren.

94 På förfrågan kom följande förslag på uppdrag in från förvaltningarna Förslag på uppdrag från Hälsa-och habilitering Den information som ges vid utskrivning ska tydliggöras under Likaså information till patienten om sjukhusvistelsen och kommande besök och behandlingar. (ur RPB ) I syfte att tidigt kunna få in hälsoperspektivet i mottagandet ska Centrum för hälsa och integration under 2017 utveckla och fördjupa samarbetet med Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, kommunerna och frivilligorganisationerna. (ur RPB ) Under 2017 ska Region Uppsala, i samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänst, utveckla och förstärka tidiga insatser mot psykisk ohälsa hos barn och unga. (ur RPB ) Under 2017 ska arbetet påbörjas med att implementera den landstingsövergripande ehälsostrategin. (ur RPB ) Under 2017 ska det, inom varje programråd, utvecklas indikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp. (ur RPB ) Levnadsvanearbetet ska integreras i de landstingsövergripande kliniska processer som arbetas fram i programråden under (ur RPB ) Hembesöksverksamheten i form av mobila team för äldre och multisjuka ska under 2017 utökas i omfattning och geografisk spridning över länet. (ur RPB ) Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska andelen vårdrelaterade infektioner. (ur RPB ) Under 2017 ska Region Uppsala införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster för såväl verksamhet som invånare och patienter. (ur RPB ) Förslag på uppdrag från Folktandvården Särskild analys och riktade åtgärder ska under 2017 genomföras inom områden som över tid uppvisat problem i tillgänglighet (ur RPB ) Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska andelen vårdrelaterade infektioner (ur RPB ) Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador (ur RPB ) Åtgärder och aktiviteter utifrån likabehandlingsplanen ska genomföras under 2017 (ur RPB ) Under 2017 ska Region Uppsala införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster för såväl verksamhet som invånare och patienter (ur RPB )

95 Fortsatt FoU-arbete utifrån SBU:s identifierade kunskapsluckor inom tandvården. Under 2017 ska följande ha uppnåtts: Äldretandvård. Forskning om faktorer som underlättar och försvårar sköra äldres tillgång till tandvård ska vara genomförd och publicerad. Bettfysiologi. Effekten av användningen av bettskena för att minska smärta i käkmuskulatur och käkfunktionsstörning ska vara utredd och publicerad. Endodonti. Studier av långsiktig effekt av rotbehandlingar på tandöverlevnad och livskvalitet för patienten ska vara planerad och godkänd av etikprövningsnämnd. Under 2017 ska Folktandvården, ur ett lokaliserings- och bemanningsperspektiv, ta fram en strategisk utvecklingsplan för de kommande fem åren För att möta behovet av tillgänglighet inom tandvården krävs en ökning av tandvårdspersonal med tio årsarbetare till 31 december 2017 jämfört med 31 december För att nå detta mål ska följande aktiviteter genomföras under 2017: Strategiskt arbete med nischtjänster för att skapa attraktivitet Utveckla en organisatorisk struktur för att anställa personal med utländsk utbildning Skapa modell för att nyttja kompetensen hos personer som gått i pension Förslag på uppdrag från Primärvården Primärvården ska under 2017 ha implementerat fyra kliniska processer i sin verksamhet. Primärvården ska under 2017 påbörjat användningen av webb-tidbok på minst hälften av alla vårdcentraler. Offentlig Primärvård ska fortsatt vara en stor aktör som kan möta efterfrågan på första linjens sjukvård i en växande region. Primärvården har vid utgången av 2017 samma marknadsandel som vid utgången av Särskild analys och riktade åtgärder ska under 2017 genomföras inom områden som över tid uppvisat problem i tillgänglighet. (ur RPB ) Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska vårdrelaterade infektioner. (ur RPB ) Åtgärder och aktiviteter utifrån likabehandlingsplanen ska genomföras under (ur RPB ) Under 2017 ska det erbjudas ett kvalitetssäkrat utbud på ungdomsmottagningarna i alla länets kommuner. (ur RPB ) Under 2017 ska Region Uppsala införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster för såväl verksamhet som invånare och patienter. (ur RPB ) Region Uppsala ska under 2017 fortsätta att minska spridningen av farliga ämnen genom minskad spridning av kemikalier och läkemedel med farliga egenskaper. (ur RPB )

96 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Dnr VS Svar på motion om strategi för ökad tandhälsa, minskat sjukvårdsbehov och klokare resursanvändning Förslag till beslut Vårdstyrelsen föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att avslå motionen med hänvisning till det omfattande arbete som redan bedrivs på området. Ärendet I en motion av Lina Nordquist (L), Lena Lundberg (L), Carl Nettelblad (L), Kajsa Dovstad (L) och Janine Bichara (L) föreslås att landstingsfullmäktige ger landstingsstyrelsen i uppdrag att ta fram en strategi för att förbättra riskgruppers tandhälsa och minska deras sjukvårdsbehov. I motionen framförs vikten av att tandvård och hälso- och sjukvård behöver samverka för att hitta lösningar. I motionen hänvisas till forskningsresultat som kan användas som utgångspunkt för att förbättra riskgruppers tandhälsa samt minska deras sjuklighet, vilket i sin tur kan ge friskare befolkning och samtidigt spara resurser till andra patienter. Folktandvården ansvarar sedan 1 januari 2016 för all uppsökande verksamhet som ingår i landstingets tandvårdsstöd för äldre, vissa sjuka och personer med funktionsnedsättning. Verksamheten sker i samverkan med länets kommuner. I uppdraget ingår erbjudande om årlig avgiftsfri professionell munhälsobedömning till personer som själva inte har förmåga att sköta sin munhälsa. Folktandvården erbjuder munvårdutbildning riktad till vårdpersonal för att förbättra kompetensen att hjälpa till att sköta den dagliga munvården för dessa personer. Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister med främsta syfte att kvalitetssäkra och utveckla vården och omsorgen. För att bedöma munhälsa i Senior alert används instrumentet Revised Oral Assessment Guide (ROAG) som är ett standardiserat formulär med symptombeskrivningar och åtgärder. Hälso- och sjukvårdpersonalen gör bedömning av munhälsa av alla patienter 65 år eller äldre vid inskrivning på sjukhus eller vid första vårdkontakten. Folktandvården erbjuder utbildning om munhälsa till hälso- och sjukvårdspersonal inom landstinget och kommunerna. Inom landstingets programrådsarbete, t.ex. diabetes och stroke, deltar en representant för tandvårdsområdet. En god tandhälsa bidrar till att förbättra många patienters kroniska sjukdomstillstånd och det är därför viktigt att detta beaktas i programråden och vårdprogrammen. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

97 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Från 2013 finns ett landstingsfinansierat tandvårdsstöd till personer med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Stödet omfattar elva sjukdomar eller funktionsnedsättningar t.ex. Parkinsons sjukdom och Reumatoid artrit. Ett särskilt läkarintyg krävs som visar om patienten har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling. Omfattas patienten av stödet erbjuds tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift. Kopia till: Landstingsstyrelsen Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

98 Dnr VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Agneta Roos Tfn E-post Vårdstyrelsen Strategi för ökad tandhälsa, minskat sjukvårdsbehov och klokare resursanvändning svar på motion Förslag till beslut Vårdstyrelsen föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att avslå motionen med hänvisning till det omfattande arbete som redan bedrivs på området. Ärendet I en motion av Lina Nordquist (L), Lena Lundberg (L), Carl Nettelblad (L), Kajsa Dovstad (L) och Janine Bichara (L) föreslås att landstingsfullmäktige ger landstingsstyrelsen i uppdrag att ta fram en strategi för att förbättra riskgruppers tandhälsa och minska deras sjukvårdsbehov. I motionen framförs vikten av att tandvård och hälso- och sjukvård behöver samverka för att hitta lösningar. I motionen hänvisas till forskningsresultat som kan användas som utgångspunkt för att förbättra riskgruppers tandhälsa samt minska deras sjuklighet, vilket i sin tur kan ge friskare befolkning och samtidigt spara resurser till andra patienter. Folktandvården ansvarar sedan 1 januari 2016 för all uppsökande verksamhet som ingår i landstingets tandvårdsstöd för äldre, vissa sjuka och personer med funktionsnedsättning. Verksamheten sker i samverkan med länets kommuner. I uppdraget ingår erbjudande om årlig avgiftsfri professionell munhälsobedömning till personer som själva inte har förmåga att sköta sin munhälsa. Folktandvården erbjuder munvårdutbildning riktad till vårdpersonal för att förbättra kompetensen att hjälpa till att sköta den dagliga munvården för dessa personer. Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister med främsta syfte att kvalitetssäkra och utveckla vården och omsorgen. För att bedöma munhälsa i Senior alert används instrumentet Revised Oral Assessment Guide (ROAG) som är ett standardiserat formulär med symptombeskrivningar och åtgärder. Hälso- och sjukvårdpersonalen gör bedömning av munhälsa av alla patienter 65 år eller äldre vid inskrivning på sjukhus eller vid första vårdkontakten. Folktandvården erbjuder utbildning om munhälsa till hälso- och sjukvårdspersonal inom landstinget och kommunerna. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

99 2 (2) Inom landstingets programrådsarbete, t.ex. diabetes och stroke, deltar en representant för tandvårdsområdet. En god tandhälsa bidrar till att förbättra många patienters kroniska sjukdomstillstånd och det är därför viktigt att detta beaktas i programråden och vårdprogrammen. Från 2013 finns ett landstingsfinansierat tandvårdsstöd till personer med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Stödet omfattar elva sjukdomar eller funktionsnedsättningar t.ex. Parkinsons sjukdom och Reumatoid artrit. Ett särskilt läkarintyg krävs som visar om patienten har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling. Omfattas patienten av stödet erbjuds tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift.

100

101 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Dnr VS Rapport gällande landstingets patientsäkerhetsarbete och kartläggning av oplanerade återinskrivningar Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Bilaga 123 Ärendet Vid vårdstyrelsens sammanträde den 20 april 2016 beslutades om fortlöpande återrapportering av patientsäkerhetsarbetet och att information om oplanerade återinläggningar och förebyggande åtgärder skulle ges vid sammanträdet i september. Oplanerade återinläggningar inom 30 dagar Måttet för oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar uppges vara antal patienter som är 65 år och äldre med utvalda sjukdomstillstånd och som återinskrivits inom 30 dagar. Kvalitetsbrister som kan påverka måttet är bl.a. vård som inte utformats i samverkan med patienten, för tidig utskrivning från slutenvården samt bristande vårdövergångar och samverkan mellan landstinget och berörd kommun. Under januari maj 2016 var andelen oplanerade återinläggningar inom 30 dagar 13,2 % vilket var en ökning jämfört med samma tidsperiod för 2015 då resultatet var 10,5 %. Oplanerade återinskrivningar hos patienter 65 år och äldre kartlades i en studie under tidsperioden juni 2015 till december samma år. Totalt hade 1179 patienter (65 år och äldre) blivit oplanerat återinskrivna i slutenvård i Uppsala län under tidsperioden. Av dessa var 54 % män och 46 % kvinnor. Patienterna inkom i hög utsträckning från det egna hemmet. Största orsakerna till återinläggning var följande diagnoser; hjärtsvikt, urinvägsinfektion, lunginflammation, förmaksflimmer och KOL. Studien visade att den vanligaste anledningen till återinskrivning var progress av sjukdom. Studien presenteras i sin helhet i bilaga till ärendet och vid dagens sammanträde erhåller vårdstyrelsen en muntlig redogörelse av studien och resultaten av denna. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

102 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Åtgärder för att förebygga oplanerade återinläggningar inom 30 dagar Arbetet med att förebygga oplanerade återinläggningar och säkra vårdövergångar sker bl.a. genom förstärkt utskrivningsprocess som innebär följande; en utskrivnings-sköterska identifierar sköra äldre patienter och genomför ett förstärkt samtal inför hemgången samt ansvarar för vårdplanering inför eventuell övergång till kommunal sjukvård. Vidare genomförs läkemedelsgenomgångar av kliniska apotekare som säkerställer att läkemedelslistor är korrekta samt att rätt läkemedel skickas med patienten vid utskrivning. Värdebaserad- och processbaserad vård samt omvårdnadssatsningar är nya arbetssätt som har införts vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Arbetssätten antas bidra till säkrare vårdövergångar eftersom arbetssätten förutsätter en nära samverkan med berörda specialiteter men också med primärvården och länets kommuner. Lasarettet i Enköping har utvecklat den lasarettsanslutna specialiserade hemsjukvården som syftar till att minska undvikbara återinläggningar och skapa tryggare hemgång samt tidig rehabilitering för utvalda patientgrupper. Under året har Akademiska sjukhuset påbörjat en översyn av utskrivningsprocessen inför kommande förändringar i betalningsansvarslagen. Som en del i detta arbete planeras även en djupare analys kring återinläggningar. Kopia till: Primärvårdsdirektören Förvaltningschefen, Hälsa och Habilitering Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

103 Dnr VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann-Lis Söderberg Tfn E-post Vårdstyrelsen Rapport gällande landstingets patientsäkerhetsarbete Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Vid vårdstyrelsens sammanträde den 20 april 2016 beslutades om fortlöpande återrapportering av patientsäkerhetsarbetet och att information om oplanerade återinläggningar och förebyggande åtgärder skulle ges vid sammanträdet i september. Oplanerade återinläggningar inom 30 dagar Måttet för oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar uppges vara antal patienter som är 65 år och äldre med utvalda sjukdomstillstånd och som återinskrivits inom 30 dagar. Kvalitetsbrister som kan påverka måttet är bl.a. vård som inte utformats i samverkan med patienten, för tidig utskrivning från slutenvården samt bristande vårdövergångar och samverkan mellan landstinget och berörd kommun. Under januari maj 2016 var andelen oplanerade återinläggningar inom 30 dagar 13,2 % vilket var en ökning jämfört med samma tidsperiod för 2015 då resultatet var 10,5 %. Oplanerade återinskrivningar hos patienter 65 år och äldre kartlades i en studie under tidsperioden juni 2015 till december samma år. Totalt hade 1179 patienter (65 år och äldre) blivit oplanerat återinskrivna i slutenvård i Uppsala län under tidsperioden. Av dessa var 54 % män och 46 % kvinnor. Patienterna inkom i hög utsträckning från det egna hemmet. Största orsakerna till återinläggning var följande diagnoser; hjärtsvikt, urinvägsinfektion, lunginflammation, förmaksflimmer och KOL. Studien visade att den vanligaste anledningen till återinskrivning var progress av sjukdom. Åtgärder för att förebygga oplanerade återinläggningar inom 30 dagar Arbetet med att förebygga oplanerade återinläggningar och säkra vårdövergångar sker bl.a. genom förstärkt utskrivningsprocess som innebär följande; en utskrivningssköterska identifierar sköra äldre patienter och genomför ett förstärkt samtal inför hemgången samt ansvarar för vårdplanering inför eventuell övergång till kommunal sjukvård. Vidare genomförs läkemedelsgenomgångar av kliniska apotekare som säkerställer att läkemedelslistor är korrekta samt att rätt läkemedel skickas med patienten vid utskrivning. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

104 2 (2) Värdebaserad- och processbaserad vård samt omvårdnadssatsningar är nya arbetssätt som har införts vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Arbetssätten antas bidra till säkrare vårdövergångar eftersom arbetssätten förutsätter en nära samverkan med berörda specialiteter men också med primärvården och länets kommuner. Lasarettet i Enköping har utvecklat den lasarettsanslutna specialiserade hemsjukvården som syftar till att minska undvikbara återinläggningar och skapa tryggare hemgång samt tidig rehabilitering för utvalda patientgrupper. Under året har Akademiska sjukhuset påbörjat en översyn av utskrivningsprocessen inför kommande förändringar i betalningsansvarslagen. Som en del i detta arbete planeras även en djupare analys kring återinläggningar. Kopia till: Primärvårdsdirektören Förvaltningschefen, Hälsa och Habilitering

105 Rapport Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar i Landstinget i Uppsala län för perioden juni december 2015 Robert S Kristiansson Robert Chefsläkare Kristiansson Hälsa och habilitering Chefsläkare Hälsa och habilitering möjligheter

106 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Bakgrund... 3 Oplanerade återinskrivningar och arbetet inom länet... 3 Från pilot till huvudstudie... 4 Syfte... 4 Metod... 4 Resultat... 5 Avslutande sammanfattning Utskrivningsprocessen Hjärtrelaterade sjukdomar Självgranskning Fortsatt arbete Bilaga Studiens roll i landstingets systematiska kvalitetsutveckling: teoretiska utgångspunkter 20 1) Ta reda på nuläge ) Formulera ett övergripande syfte ) Skapa flödesschema över aktuella processer ) Diagram över orsak och verkan ) Komma med förslag på olika lösningar ) Komma med förslag på utfallsmått ) Plan Do Study Act pröva och mäta resultat Referenser... 23

107 Introduktion Alla som skrivs ut från sjukhus ska uppleva trygghet och säkerhet. Om personen efter sin vårdvistelse behöver söka akut vård och blir oplanerat återinskriven upplevs detta vanligen som en avvikelse från den planerade vården. Oplanerade återinskrivningar i slutenvård är således inte eftersträvansvärt, varken för patienter eller vårdgivare. Patienter önskar i regel undvika återinskrivningar och för vårdgivaren medför oplanerade återinskrivningar ett antal negativa konsekvenser, exempelvis betydande kostnadsökningar och ineffektivt utnyttjande av vårdplatser. I landstinget i Uppsala län (LUL) har flera kartläggningar av återinskrivningar genomförts på övergripande nivå. Än så länge har inte orsakerna till återinskrivningarna kartlagts i någon större utsträckning, något detta projekt ämnat att bidra till. Arbetet initierades av Äldregruppen genom tillförande av projektmedel och har avslutats inom ramen för Centrum för äldrevård. Bakgrund Människor 65 år och äldre och som vårdats i slutenvård är ofta i behov av ett omfattande omhändertagande från flera olika vårdnivåer och vårdaktörer för att de ska få en god vård. Normalt sker detta omhändertagande i kommunal vård och omsorg eller via primärvården. Utöver detta är ett gott samlat omhändertagande ofta beroende av att patienten har ett nätverk av anhöriga som efter patientens sjukhusvistelse kan ta vid med stöd och trygghet. Eftersom sjuka äldre är en patientgrupp som har ett särskilt stort behov av individanpassad, välkoordinerad och kontinuerlig vård kommer den relativa befolkningsökningen för gruppen 65 år och äldre ställa nya krav på framtidens hälso- och sjukvård vad gäller samordning och organisering (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013). För att möta dessa krav har ett antal initiativ tagits. Till exempel har undvikbara slutenvårdstillfällen och återinskrivningar i slutenvård studerats i syfte att beskriva och mäta kvaliteten på en sammanhållen vård och omsorg. Dessutom har Socialstyrelsen (2014) utvecklat de svenska indikatorerna Undvikbar slutenvård och Oplanerade återinskrivningar vars intention är att redogöra för, samt jämföra den sammanhållna vården och omsorgen för mest sjuka äldre. Undvikbar slutenvård tar sin utgångspunkt i uppfattningen att en optimalt samordnad vård kan resultera i att personer med dessa specifika sjukdomstillstånd undviker slutenvårdsinläggning. De får på så sätt en adekvat och god vård i en annan vårdnivå än inneliggande slutenvård. Indikatorn Oplanerade återinskrivningar har utvecklats för att mäta antalet patienter, 65 år och äldre som blir återinskrivna i slutenvård inom 30 dagar. Oplanerade återinskrivningar och arbetet inom länet Via de årliga jämförelserna av oplanerade återinskrivningar mellan landsting och regioner i Sverige, vilket samordnas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), har det synliggjorts att Uppsala på inget sätt är sämst i klassen, men att vi samtidigt inte är nöjda med de nivåer som föreligger. Då en stor andel patienter återinskrivs oplanerat efter slutenvårdsbesök har landstinget i Uppsala län beslutat att ägna särskilt fokus åt att belysa, samt försöka reducera, antalet oplanerade återinskrivningar hos målgruppen 65 år och äldre. Efter fördjupningen i ämnet kan vi konstatera att sättet på vilket vi planerar vården för personer 65 år och äldre varierar i landstinget. Stor variation brukar vara en mycket god utgångspunkt för en diskussion om förbättring och mot bakgrund av detta har vi noterat att det föreligger en, inte försumbar, förbättringspotential. Förutom de övergripande jämförelserna har Regionförbundet i Uppsala län (2015) genomfört djupanalyser för patienter med hjärtsviktsdiagnos, en av de mest förekommande 3

108 huvuddiagnoserna hos återinskrivna patienter, i syfte att identifiera och analysera primära faktorer som ligger till grund för denna patientgrupps höga risk att oplanerat återinskrivas i slutenvård. För att fördjupa förståelsen ytterligare beslutades i mars 2015 att en pilotstudie, med avsikten att analysera samtliga fall av oplanerade återinskrivningar inom LUL hos patienter 65 år och äldre, skulle genomföras. I studien insamlades information från vårdtillfälle 1 (det så kallade indexvårdtillfället) och vårdtillfälle 2 (VTF2) baserat på en granskningsmall utvecklad av Agency for Healthcare Research and Quality (AHRQ). Totalt identifierades 133 enskilda fall av oplanerat återinskrivna patienter inom målgruppen. Resultatet påvisade bland annat skillnader i vårdprocessen hos de kliniker som vårdat patienterna. Som en del i studien valdes att löpande informera respektive slutenvårdsklinik om vilka patienter som blivit oplanerat återinskrivna och därigenom ge klinikerna möjlighet till diskussion, eget lärande och verksamhetsutveckling. Från pilot- till huvudstudie Erfarenheterna från pilotstudien synliggjorde inte enbart skillnader i vårdprocessen hos berörda kliniker, utan visade även att det existerade faktorer under vårdförloppet som direkt kunde kopplas till faktumet att patienterna blivit oplanerat återinskrivna inom 1-30 dagar. Vidare tydliggjordes hur återkopplingen till klinikerna som vårdat patienten under indexvårdtillfället samt klinikernas egen granskning av vårdprocessen möjliggjorde värdefullt eget lärande och verksamhetsutveckling. Mot denna bakgrund, samt med intentionen att intensifiera granskningen av hur onödigt lidande för patienter kan undvikas och hur verksamheten kan effektiviseras, valdes att utvidga pilotstudien. Samtliga oplanerade återinskrivningar i målgruppen kartlades under perioden Tillåtelse att genomföra journalgranskningar i kvalitetsutvecklingssyfte, vilket inkluderade att fastställa orsak till återinskrivningarna, gavs från verksamhetschefer vid länets slutenvårdskliniker. Syfte Syftet med föreliggande studie var tredelat: 1. identifiera samtliga patienter (65 år och äldre) inom landstinget i Uppsala län som blivit oplanerat återinskrivna i slutenvård 1-30 dagar efter deras första slutenvårdsbesök samt kvalitetssäkrat återkoppla dessa till verksamhetsnivå; 2. undersöka orsakerna till de oplanerade återinskrivningarna; och 3. erbjuda vårdgivare möjligheten att genomföra egenanalyser. Metod Data över oplanerat återinskrivna patienter togs fram veckovis genom att förfina SAS institute rapporter samt säkerställa korrekta data via EPJ och Beslutsstöd. Därefter har analyser gjorts i Cosmic 1. För respektive återinskriven patient utfördes en informationsinsamling baserad på en granskningsmall AHRQ. Granskningsmallen var således densamma som användes under pilotstudien i mars Syftet med informationsinsamlingen var att dels identifiera möjliga orsaker till återinskrivningarna men även undersöka i vilken utsträckning till exempel vårdrutiner följdes vid slutenvårdsklinikerna. Ett flertal i förväg fastställda parametrar i granskningsmallen analyserades. Resultaten ägs i sin helhet av den egna kliniken fram till dess att en eventuell 1 Informationsinsamlingen avseende oplanerat återinskrivna patienter har genomförts genom journalgranskningar i journalsystemet Cosmic. 4

109 tillåtelse ges att redovisa dessa. Syftet var således inte primärt att generera data som kunde jämföras, utan data som kunde återkopplas till verksamheterna och att de därigenom gavs förutsättningar att förbättra de egna rutinerna. Respektive klinik som vårdat patienterna vid indexvårdtillfället samt den vårdcentral där patienten varit listad vid återinskrivningstillfället har därefter uppmuntrats till att göra vad vi valt att benämna självgranskning. Detta genom att respektive kontaktperson vid klinikerna och vårdcentralerna erhållit frågeformulär för varje enskilt fall av oplanerad återinskrivning. Syftet med frågeformulären har varit dels (a) att kontaktpersonen vid kliniken och vårdcentralen ges en sammanfattning av respektive återinskrivning samt (b) får möjligheten att kortfattat besvara ett antal frågor rörande återinskrivningen och därigenom bidra med sin egen analys avseende varje enskilt fall av oplanerad återinskrivning 2. Formen av informationsinsamling för oplanerade återinskrivningar, det vill säga central sammanställning i kombination med klinikernas egen självgranskning, är framtagen med avsikten att optimera möjligheterna till kontinuerligt självlärande, kunskapsinhämtning och verksamhetsutveckling för varje enskild slutenvårdsklinik såväl som för primärvårdsverksamheter. Resultat Totalt har 1179 patienter (65 år och äldre) blivit oplanerat återinskrivna i slutenvård i Uppsala län under perioden Information avseende samtliga patienters sjukhusvistelse har, som ovan nämnts, samlats in efter tillåtelse från verksamhetschefen vid respektive slutenvårdsklinik. Nedan följer en sammanfattning av de resultat informationsinsamlingarna har genererat. 2 I likhet med orsaksbedömningen som genomfördes under journalgranskningen (på central nivå) uppmuntrades även kliniker och vårdcentraler att ange primär orsak till återinskrivningen i de frågeformulär som skickades ut. En sammanfattning över besvarade frågeformulär såväl som klinikers och vårdcentralers orsaksbedömning återfinns i resultatavsnittet nedan. 5

110 Förklaring och metodik Vad menas med en oplanerad återinskrivning? Indexvårdtillfället Utskrivningsperioden Vårdtillfälle 2 (VTF2) Patientens första vårdtillfälle kallas indexvårdtillfället och är planerat eller oplanerat. Utskrivningsperioden markerar den tid då patienten inte är inskriven i slutenvård; det vill säga perioden mellan patientens första och andra vårdtillfälle. Utskrivningsperioden är mellan 1-30 dagar. Patienten blir oplanerat återinskriven i slutenvård. En oplanerad återinskrivning sker då en patient igen efter sitt första vårdtillfälle (indexvårdtillfället) oplanerat skrivs in i slutenvård inom 1-30 dagar. Det finns således två centrala tidpunkter; indexvårdtillfället och vårdtillfälle 2 (här förkortat VTF2). Materialet i denna studie utgick från indexvårdtillfällen som var både planerade och oplanerade. Totalt har 1100 återinskrivningar granskats Första urval Totalt 1179 oplanerade återinskrivningar inom 1-30 dagar; patienter 65 år och äldre under perioden 1 juni 31 december exkluderades 26 p.g.a. <24 h mellan vårdtillfällena 22 p.g.a. VTF2 planerat 6 p.g.a. ej utskriven från slutenvård 4 p.g.a. indexvårdtillfälle makulerat 4 p.g.a. neurokirurgi 17 p.g.a. övriga orsaker Inkluderade i analysen 1100 återinskrivningar har granskats 839 unika individer (cirka 24% hade fler än en återinskrivning under perioden) 6

111 Översikt Drygt hälften av de återinskrivna patienterna är män Ålder vid återinskrivning Kön 16% 18% 19% 17% 19% 9% Kvinnor 46% Män 54% 54% 2% Inskrivningsdiagnos Fanns en inskrivningsdiagnos? Indexvårdtillfälle VTF2 Nej 54% Ja 46% 19 (54%) 14 (40%) Nej 44% Ja 56% Hos majoriteten av de granskade återinskrivningarna framgår inte någon inskrivningsdiagnos i journalsystemet Cosmic. 7

112 Utlokaliserade patienter Var patienten utlokaliserad någon gång under vårdtillfället? Indexvårdtillfälle VTF2 Ja 18% 14 (40%) Ja 21% Nej 82% 19 (54%) Nej 79% Utlokalisering innebär att en patient vårdas på en annan avdelning än den patienten naturligt skulle vårdas på med hänsyn till dennes diagnos. Ett exempel på en utlokalisering är då en patient med hjärtsvikt får en vårdplats på kirurgavdelningen. Cirka 20 % av patienterna var utlokaliserade vid indexvårdtillfället och VTF2. Boendesituation vid indexvårdtillfället Majoriteten av patienterna bor i ordinärt boende Sammanboende 43% Ensamboende 35% 37% Framgår ej 9% 60% SÄBO 9% Övrigt 1% Växelboende 1% 8

113 Plats varifrån patienterna inkom till slutenvård Patienterna inkom i hög utsträckning från hemmet både vid indexvårdtillfället och VTF2 Indexvårdtillfälle VTF2 Hemmet 60,9 % Hemmet 70,6 % Avdelning 11,6 % Avdelning 0,8 % Särskilt boende 8,5 % Särskilt boende 9,6 % Övrigt 6,8 % Övrigt 7,0 % VC 4,8 % VC 4,6 % Framgår ej 4,3 % Framgår ej 0,5 % Korttidsplats 2,4 % Korttidsplats 6,3 % Vårdenhet utanför LUL 0,5 % Vårdenhet utanför LUL 0,2 % Växelboende 0,2 % Växelboende 0,3 % Återinskrivningar per vårdcentral De 20 vårdcentralerna med flest återinskrivningar i förhållande till antal listade patienter 65 år och äldre VC 1 VC 2 VC 3 VC 4 VC 5 VC 6 VC 7 VC 8 VC 9 VC 10 VC 11 VC 12 VC 13 VC 14 VC 15 VC 16 VC 17 VC 18 VC 19 VC ,005 0,01 0,015 0,02 0,025 0,03 0,035 Antal återinskrivningar VC 1 har i förhållande till VC 20 dubbelt så många återinskrivningar per listad patient. Det kan vara av intresse för den enskilda vårdcentralen att fördjupa sig i det egna arbetssättet och eventuellt jämföra sig med andra vårdcentraler. 9

114 De 10 vanligaste huvuddiagnoserna vid indexvårdtillfället Av 10 vanligaste huvuddiagnoserna ser fördelningen ut enligt nedan (baserat på 272 granskningar) Hjärtinsufficiens, ospecificerad 26% Urinvägsinfektion Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Paroxysmalt förmaksflimmer Bakteriell pneumoni, ospecificerad Förmaksflimmer och förmaksfladder, ospecificerat Lungcancer Akut subendokardiell infarkt Ateroskleros i extremitetsartärer Kollumfraktur 12% 11% 9% 8% 8% 7% 7% 6% 6% Det är känt att vissa diagnoser är vanligare än andra; något som även framgår i bilden ovan. Förutom dessa 10 mest förekommande diagnoser förekommer ett flertal andra diagnoskoder, dock i mindre utsträckning, hos granskade patienter. Patienternas väg till sjukhus Indexvårdtillfälle VTF2 Framgår ej 63% Framgår ej 59% 35% Ambulans 24% Ambulans 30% 60% Övrigt 6% Gående 7% Gående 5% Sjuktransport 3% Sjuktransport 2% Övrigt 1% 10

115 Plats efter utskrivning från indexvårdtillfälle Majoriteten av patienterna återgår till hemmet efter utskrivning Hemmet 78% Särskilt boende 9% Korttidsplats 7% Framgår ej 2% Vårdenhet utanför LUL 1% Växelboende 1% Avdelning 1% Övrigt 1% Utskrivning Utskrivningsprocessen vid indexvårdtillfället skiljer sig mellan kliniker Klinik 1 Antal vårdtillfällen 158 Utskrivningsmeddelande Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Vårdplanering Journalkopia Uppföljningsremiss Uppföljningsbesök Utskrivningsplanering (Standardvårdplan, Vårdplan, Individuell vårdplan) Ja Nej Klinik 2 Klinik 3 Klinik 4 Klinik 5 Klinik 6 Klinik 7 Klinik 8 Klinik 9 Klinik 10 Klinik 11 Klinik Övriga 83 Bilden påvisar stora variationer i klinikernas utskrivningsprocess. Sammanställningen kan ha ett värde för de enskilda klinikerna och deras interna uppföljning. 11

116 Inskrivande och utskrivande klinik hur ser fördelningen ut? Antal vårdtillfällen indexvårdtillfälle Antal vårdtillfällen VTF 2 Diff. VTF 2 och indexvårdtillfälle Klinik Klinik Klinik Klinik Klinik Klinik Klinik Klinik Klinik Klinik Klinik Klinik Övriga Från samma klinik som indexvårdtillfälle Från annan klinik Hälften av patienterna som ingår i det granskade materialet återkommer till samma klinik. Den andra hälften av patienter återinskrivs till annan klinik än den de vårdades vid under indexvårdtillfället. Plats efter utskrivning VTF2 Drygt 5 % av patienterna avled under andra vårdtillfället Hemmet 60,6% Avdelning 13,4% Särskilt boende Korttidsplats Avliden VTF2 Övrigt Framgår ej Hospice Växelboende Vårdenhet utanför LUL 8,9% 8,7% 5,2% 1,2% 0,9% 0,7% 0,2% 0,2% För respektive sjukhusklinik kan det vara av intresse att följa upp vart patienterna skrivs ut efter VTF2. 12

117 Veckodag för inskrivning och utskrivning Patienterna skrivs ut och återinskrivs i mindre utsträckning under helgen Utskrivningsdag Indexvårdtillfälle Utskrivningsmeddelande Nej Ja Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag VTF2 Inskrivningsdag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Antal återinskrivningar per månad Antalet oplanerade återinskrivningar var relativt jämnt fördelat (månadsvis) under andra halvåret Juni Juli Augusti September Oktober November December 13

118 Ifyllt frågeformulär mailas till eller De 10 vanligaste huvuddiagnoserna vid VTF2 Av de 10 vanligaste huvuddiagnoserna ser fördelningen ut enligt nedan (baserat på 297 granskningar). Hjärtsvikt 26,2% Urinvägsinfektion 15,4% Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Bakteriell pneumoni, ospecificerad Pneumoni, ospecificerad Paroxysmalt förmaksflimmer Gastrointestinal blödning, ospecificerad Förmaksflimmer och förmaksfladder, ospecificerat Dyspné Lungcancer 10,4% 8,7% 7,4% 7,0% 6,4% 6,4% 6,0% 6,0% Frågeformulär Frågor skickades ut till utskrivande kliniker och vårdcentraler för egen granskning av återinskrivningen Analys av oplanerade återinskrivningar Förfrågan till utskrivande klinik/vårdcentral där patienten är listad 1 Kände ni till att patient x blev återinskriven? 2 Enligt er, vad är orsaken till återinskrivningen? 3 Kommentar till återinskrivningsorsak. 4 Vad kunde gjorts annorlunda av er vid kliniken/vårdcentralen för att undvika återinskrivningen? 5 Vad kunde gjorts annorlunda av andra för att undvika återinskrivningen? 6 Övriga kommentarer. Bakgrund Landstinget i Uppsala län genomför en analys i syfte att öka kunskapen om orsakerna till varför patienter i landstinget återinskrivs inom 30 dagar. Ett andra syfte är att stimulera till en diskussion hos berörda verksamheter om vilka förbättringar som kan göras för att minska antalet återinläggningar. Datainsamlingen består av tre delar: Journalgranskning (genomförs centralt), Frågeformulär till utskrivande klinik och Frågeformulär till vårdcentral där patienten är listad. Det insamlade materialet kommer att sammanställas och användas som underlag för Arbetsgruppen för Bättre liv för sjuka äldre. Vi är mycket tacksamma för ert deltagande i arbetet. Vid frågor om projektet kontakta: Robert Kristiansson Margareta Öhrvall Chefläkare, Hälsa & Habilitering Chefläkare, Akademiska sjukhuset Landstinget i Uppsala län Landstinget i Uppsala län robert.kristiansson@lul.se margareta.ohrvall@akademiska.se Sammanställning utifrån journal 1. Huvudorsak till första inskrivning: 2. Utskrivande klinik: 3. Datum för första utskrivning: 4. Plats efter första utskrivning: 5. Antal dagar första utskrivning andra inskrivning: 6. Klinik vid andra inskrivning: 7. Huvudorsak till andra inskrivning: 8. Plats efter andra utskrivning: Frågeformulär till utskrivande klinik/vårdcentral där patienten är listad Fråga Svar 1. Kände ni till att [patient x] blev återinskriven den DATUM? 2. Läkemedel a. Enligt er, vad är orsaken till Oro/ångest återinskrivningen? Sociala förhållanden Progress av sjukdom Annan sjukdom Bristande kommunikation mellan vårdgivare Övrigt b. Kommentar till återinskrivningsorsak: 3. Vad kunde gjorts annorlunda av er vid kliniken/vårdcentralen för att undvika återinskrivningen? 4. Vad kunde gjorts annorlunda av andra för att undvika återinskrivningen? 5. Övriga kommentarer: Alla patienter granskades av projektteamet. En sammanställning skickades till respektive sjukhusklinik och till de vårdcentral där patienten varit listad. Ovan framgår de frågor som ingick i frågeformuläret. 14

119 Egen granskning av återinskrivningarna Utskick av frågeformulär till kliniker inleddes september 2015 och strax därefter även till vårdcentraler Klinikers granskning 100% = 538 utskickade frågeformulär Totalt 77 besvarade frågeformulär Vårdcentralers granskning 100% = 373 utskickade frågeformulär Totalt 160 besvarade frågeformulär 35 (26%) Besvarade 14% Ej besvarade 86% 56 (42%) Ej besvarade 57% Besvarade 43% I nästan hälften av fallen gjorde vårdcentralerna en egen granskning. Vid sjukhusklinikerna gjordes detta i ungefär 1/8 av fallen. De vanligaste orsakerna till att den egna granskningen uteblev var tidsbrist och/eller otillräckliga resurser. Fråga 1: Kände ni till att patient x blev återinskriven? Majoriteten av svaren antyder att man inte kände till återinskrivningen Klinikers granskning (Totalt antal svar: 70) Vårdcentralers granskning (Totalt antal svar: 136) Nej 51% Ja 49% 19 (54%) 14 (40%) Nej 67% Ja 33% 15

120 Orsaksanalys av analyspersoner Primär anledning till återinskrivningarna progress av sjukdom är vanligast Progress av sjukdom 45% Annan sjukdom 35% Övrigt 9% Sociala förhållanden 5% Läkemedel 4% Oro/ångest 1% Bristande kommunikation mellan vårdgivare 1% Projektteamet bestående av tre läkarstudenter, en sjuksköterska samt en beteendevetare granskade samtliga oplanerade återinskrivningar under perioden och gjorde en subjektiv orsaksbedömningen avseende den primära anledningen till återinskrivningen. Orsaksanalys vid klinikerna Klinikernas orsaksbedömning 100% = 73 svar från klinikerna Annan sjukdom Progress av sjukdom 29% 36% Exempel på kommentarer från klinikerna gällande orsak till återinskrivning Oro hos anhörig om bristande intag av mat och dryck. Övrigt Ej angett 10% 19% Hade [patienten] tagit medicin hemma enligt ordination? Oro/ångest Sociala förhållanden Läkemedel Bristande kommunikation mellan vårdgivare 4% 1% 1% 0% Nekade vårdplanering. Upptaget alkoholmissbruk efter hemkomst. Pat planerades för uppföljning via [vårdmottagning] men hade behövt palliativa insatser i hemmet. De 73 egenanalyser som genomfördes av kliniker pekar på att Annan sjukdom är den vanligaste orsaken till återinskrivningarna. Även om detta ger en indikation gällande varför patienter återinskrivs oplanerat behövs ett större underlag för att uppnå statistisk signifikans. 16

121 Orsaksanalys vid vårdcentralerna Vårdcentralernas orsaksbedömning 100% = 160 svar från vårdcentralerna Exempel på kommentarer från vårdcentralerna gällande orsak till återinskrivning Progress av sjukdom Annan sjukdom 18% 41% Förefaller som vårdbehovet överstiger boendeformens kapacitet. Ej angett 15% Vet inte eftersom vi inte varit inblandade. Övrigt 9% Oro/ångest Läkemedel 7% 6% Patienten har en ohållbar hemsituation. Behöver hjälp via kommunen, men oroar sig för kostnaden Sociala förhållanden 4% Bristande kommunikation mellan vårdgivare 0% För tidig utskrivning Av de 160 egenanalyser som genomfördes vid vårdcentralerna utgör Progress av sjukdom den vanligaste orsaken till återinskrivningarna. Även här behövs ett större material för att resultaten ska kunna betraktas statistiskt signifikanta. 17

122 Avslutande sammanfattning Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar är ett övergripande mått som kan användas för att analysera vården inom LUL. Tidigare har detta företrädesvis skett på övergripande nivå. Vi vet dock av erfarenhet att förbättringar sker först då verksamheterna själva känner delaktighet i framtagande av mål och därefter aktivt deltar i ett förbättringsarbete som uppfattas som viktigt. Patientens egen roll är inte heller helt tydlig. Till exempel framgår det inte i detta material huruvida patienten verkligen är införstådd med eventuell planering vid hemgång. Vad som dock tydligt framgår av primärvårdens självgranskningar är att endast i 1/3 av fallen kände personalen till det faktum att patienten blivit oplanerat återinskriven. Detta stärker förbättringspotentialen som exempelvis har föreslagits i Statens offentliga utredning (SOU 2016:02). Utredningen pekar på den potential som existerar i att primärvården involveras i patienternas utskrivningsprocess från sjukhus samt ges ett tydligare planeringsansvar. Den poängterar även att resurser måste tillföras primärvård för att det skall kunna genomföras. Nedan följer några områden vi valt att kommentera. Utskrivningsprocessen I materialet med 1100 vårdtillfällen ser vi att att det råder stora skillnader i hur sjukhusens kliniker följer utskrivningsprocessen. Variationer vid utskrivningen kan betraktas som oönskad variation, något som ofta tyder på en möjlighet till förbättring. Vidare har vi konstaterat att verksamheterna, redan vid indexvårdtillfället, har ytterligare förbättringspotential i och med att hälften av de studerade återinskrivningarna saknar en inskrivningsdiagnos i journalen. Hälften av patienterna som oplanerat återinskrivits har, under deras andra vårdtillfälle, vårdats vid en annan avdelning än den de vårdades på under indexvårdtillfället. Man får således ingen direkt feedback i form av man får tillbaka sin egen patient i hälften av fallen, de ligger helt enkelt någon annanstans utan att utskrivande enhet får återkoppling. Det pekar på att det kan finnas behov av en övergripande uppföljningsrutin för att upptäcka dessa patienter. Hjärtrelaterade sjukdomar Som i flera tidigare undersökningar kring oplanerade återinskrivningar dominerar även i detta material patienter med hjärtrelaterade diagnoser. Det finns stora ambitioner hos flera av sjukhusets verksamheter och vårdcentralerna i länet att förbättra vården för denna patientgrupp. Det har dock skett förbättring 2015 jämfört med 2014 och mot denna bakgrund är det rimligt att ytterligare fördjupa analysen av patientgruppen. Självgranskning Projektteamet gjorde veckovisa sammanställningar och analys enligt AHRQ. Sjukhusens kliniker och vårdcentralerna fick därefter möjlighet att göra sin analys av de egna patienterna. Denna analys beräknades ta 5-10 minuter. Vi kan nu konstatera att återkopplingen till projektteamet genom självgranskningarna har varierat i relativt stor utsträckning. Sjukhusklinikerna har genomfört egna analyser i 15 % av fallen, detta trots att självgranskningarna i regel uppfattats som en viktig del i arbetet med att reducera antalet oplanerade återinskrivningar. Här vill vi dock poängtera att det ofta är antingen eller, det vill säga vissa verksamheter har återkopplat alla självgranskningar medan andra inte har återsänt några till projektteamet. Ett liknande mönster syns för vårdcentralerna, där vissa haft ett stort engagemang medan andra inte kunnat delta. Dock 18

123 har självgranskningarna skett i större utsträckning vid vårdcentralerna jämfört med sjukhusklinikerna. När man i självgranskningen anger orsak till återinskrivningen är det uppenbart att sjukhusklinikerna oftast anger att en annan diagnos (än den som var huvuddiagnos vid indexvårdtillfället) är huvudorsaken till återinskrivningen. Vårdcentralerna såväl som projektteamet har bedömt att den vanligaste orsaken till återinskrivningarna är progress av samma sjukdom som vid indexvårdtillfället. Här föreligger en möjlig skillnad i hur man betraktar och analyserar orsakerna till återinskrivningar samtidigt som det är viktigt att konstatera det faktum att antalet analyser i verksamheterna är för lågt för att med statistisk signifikans fastställa orsaksanalyserna. Mot denna bakgrund föreligger därmed skäl till att ytterligare undersöka denna möjliga diskrepans samt föra en diskussion kring orsaksanalys i framtida analyser. Vidare kan vi slå fast att det under arbetets gång blivit tydligt hur verksamheterna betraktar arbetet att försöka reducera andelen oplanerade återinskrivningar i länet som mycket viktigt då de upptar en stor del av den löpande verksamheten. Flera har uttryck ett behov av fortsatt stöd för att kunna göra egna analyser och då gärna jämföra sjukhusets och vårdcentralernas syn på orsakssamband. Fortsatt arbete För att vi i länet skall fortsätta att minska antalet oplanerade återinskrivningar behövs fortsatt fokus på frågan. Det framgår i materialet att ingen enskild vårdaktör, varken sjukhusens kliniker eller vårdcentraler, har en god helhetsbild. Det föreligger goda skäl att fortsättningsvis följa återinskrivningar på övergripande nivå och engagera de aktörer som är involverade i vården av oplanerat återinskrivna patienter och därigenom säkerställa återkoppling och kontinuerligt lärande. Andra förbättringsprojekt som till exempel Förstärkt utskrivning, olika former av mobila team eller andra specialistmottagningar kan kopplas samman med ett sådant arbete. Det finns även goda skäl till att studera andra vårdgivare som har arbetat länge och systematiskt och nått ytterligare förbättringar. Uppsala den Robert S. Kristiansson Hälsa och habilitering Spec. i Allmänmedicin Chefläkare Projektgrupp Torbjörn Holmström Hälsa och habilitering Fil. kand. Beteendevetenskap Fil. mag. Ledarskap och organisation Ylva Lindberg Hälsa och habilitering Medicine masterexamen Folkhälsa Leg. Sjuksköterska 19

124 Bilaga Studiens roll i landstingets systematiska kvalitetsutveckling: teoretiska utgångspunkter Framgångsrik förändring sker genom samverkan av flera olika aktörer. I många organisationer sker förändringar genom projekt eller piloter och ibland tenderar dessa att inte fångas upp i ett systematiskt arbetssätt eller i ett integrerat system. Bilden nedan beskriver på ett övergripande sätt de processteg som är vanligt förekommande i framgångsrika förändringsarbeten inom hälsooch sjukvård. Nedan diskuteras det arbete som har gjorts inom LUL, detta med syfte att få en samlad bild av vilka steg vi har belyst och vad som kan finnas kvar att göra. Föreliggande studie beskrivs i vissa av stegen och det finns även med några idéer för fortsatt arbete. Genom detta upplägg kan vi tillsammans se vilka steg som kan behöva vidtas för en varaktig förbättring. Kvalitetsprojekt i vården Måldatum Börja med a ta reda på nuläget Formulera e övergripande sy e Skapa flödesschema över aktuella processer Diagram över orsak och verkan Komma med förslag på olika lösningar Komma med förslag på u allsmå Plan Do Study Act : pröva och mäta resultat Intressenter från de olika delarna i processen, inklusive pa enten! Modell över ingående delar ofta förknippade med framgångsrika vårdprojekt (Nelson, Batalden & Godfrey, 2011), sammanställd av Anna Sarkadi, Docent, CHAP, institutionen för Kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet och Robert S Kristiansson, Chefläkare, Hälsa och habilitering, landstinget i Uppsala län. 20

125 1) Ta reda på nuläge Landstinget har som en del av satsningen De mest sjuka äldre genomfört övergripande analyser över andelen oplanerade återinskrivningar inom 1-30 dagar i slutenvård. Här har vi sett hur stor andel som återinskrivs vid respektive klinik samt vilka de vanliga huvuddiagnoserna är. I mars 2015 genomfördes ett pilotprojekt som syftade till att dels kartlägga orsaker till återinskrivningar, dels ge verktyg för egenanalys vid slutenvårdskliniker för att analysera de fall där man vårdat patienten vid indexvårdtillfället. Pilotprojektet fokuserade på analys av samtliga oplanerade återinskrivningar under en bestämd tidsperiod inom länet. Via Regionförbundet Uppsala län har vi i landstinget även kunna ta del av orsaker till återinskrivningar för patienter med hjärtsvikt, då 20 patienter djupstuderades i ett forskningsprojekt. Dessa initiativ, tillsammans med erfarenheterna vilka genererats i föreliggande studie har fördjupat kunskapen kring våra patienters sjukdomsbild såväl som orsakerna bakom det faktum att dessa personer oplanerat återinskrivs i slutenvård. 2) Formulera ett övergripande syfte Det huvudsakliga syftet med att studera samtliga oplanerade återinskrivningar i länet under den givna tidsperioden var, utifrån ett övergripande landstingsperspektiv, att undersöka möjligheterna för att göra enkla orsaksanalyser och att därmed på sikt reducera antalet återinskrivningar i slutenvård. 3) Skapa flödesschema över aktuella processer För närvarande pågår en kartläggning genom en arbetsgrupp utsedd av TKL (Tjänstemannaberedningen - Kommun - Landsting) Effektiv och säker utskrivning där företrädare för slutenvården, primärvården och kommunerna är representerade. Genom arbetsgruppens försorg genomförs bland annat en processkartläggning som innehåller en flödesbeskrivning. Genom detta kommer en generell process att beskrivas och ligga till grund för diskussion av överenskommelser och bästa möjliga vård, liksom uppföljning, i både primär- och slutenvård. I en god processbeskrivning har alla vårdnivåer gemensamma mål och utfallsmått. Varje verksamhet har egna delmål som alltid stäms av mot de gemensamma målen. 4) Diagram över orsak och verkan I ett transparent förbättringsarbete brukar man ofta upprätta någon form av gemensam bild mellan vad man tror, eller vet, orsakar det man vill förbättra. Det betyder att man gemensamt diskuterar aspekter såsom värderingar, kultur, arbetssätt, vårdkvalitet och så vidare samt enas om vilka områden som bör belysas. Bortsett från de resultat och rekommendationer som presenteras i denna rapport förekommer inga ytterligare övergripande analyser av orsak och verkan. Dock har ett flertal orsakssamband föreslagits i publicerade studier och ännu fler genom diskussioner med vårdgivare. I en god processkartläggning där man väjer att gå vidare med tydliga mål måste orsakssamband diskuteras. 5) Komma med förslag på olika lösningar Det här steget är ett vanligt ingångssteg i förbättringsarbete men att gå in här har visat sig vara betydligt mindre effektivt än att göra ett grundarbete. Vi kan se att flera olika förbättrings- och förändringsförslag har presenterats, både genom föreliggande studie och andra initiativ, och genomförts i länet, om än i mindre skala. Ett exempel på ett sådant förslag är Förstärkt utskrivning. Både Geriatriken och Infektionskliniken vid Akademiska sjukhuset har infört olika former av förstärkta utskrivningsåtgärder, till exempel sjuksköterska med särskilt 21

126 uppföljningsansvar. Andra kliniker har infört specifika mottagningar, till exempel hjärtsviktsmottagning, för att genom dessa säkra en tryggare hemgång för patienten och därmed även reducera risken för oplanerade återinskrivningar. I arbetet med återinskrivningar behöver förslag på lösningar vara både övergripande och lokala. En samordning och koordinering är dock av största vikt och det uppdraget skall ligga på en funktion. 6) Komma med förslag på utfallsmått Det centrala utfallsmåttet är reducerat antal oplanerade återinskrivningar inom landstinget. Det ger även möjligheter till att ha specifika mål för subgrupperingar av oplanerat återinskrivna patienter, till exempel patienter vilka återinskrivs i slutenvård med hjärtsvikt, KOL eller andra vanligt förekommande huvuddiagnoser, och sätta delmål för dessa grupper. 7) Plan Do Study Act pröva och mäta resultat Det är tydligt att flera initiativ och projekt som genomförts inom landstinget har haft goda intentioner men även om de har haft en uttalad ambition att minska återinskrivningar har det inte existerat något tillförlitligt verktyg att följa upp huruvida så blivit fallet eller inte. I föreliggande rapport beskriver vi ambitionen att som ett delmål följa upp och analysera patient för patient på verksamhetsnivå. Vi kan dock se att det fortsatt finns ytterligare förbättringspotential då metoden med självgranskningar uppskattats och i viss utsträckning tagits i användning vid kliniker och vårdcentraler, men att det endast är en mindre andel av sjukhusets verksamheter som utnyttjat tillfället att göra egna analyser. För att verkligen göra skarpa förbättringscykler behövs dock punkterna ovan vara tydliga. 22

127 Referenser Nelson, E. C., Batalden, P. B., & Godfrey, M. M. (Eds.). (2011). Quality by design: a clinical microsystems approach. John Wiley & Sons. Regionförbundet Uppsala län. (2016). Onödig slutenvård: En analys av undvikbar slutenvård och återinläggning av sjuka äldre. Hämtad 2 april, 2016, från Socialstyrelsen. (2014). Utveckling av indikatorerna undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar. SOU 2016:02. Effektiv vård: Slutbetänkande av En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Elanders Sverige. Sveriges Kommuner och Landsting. (2013). Resultatrapport 2013: Bättre liv för sjuka äldre. Hämtad 17 november, 2014, från 23

128

129 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Dnr VS Möjlighet till privat asyltandvård för vuxna Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att ge privata tandläkare möjlighet att ansöka om att teckna avtal med landstinget för att få ersättning från landstinget vid behandling av vuxna asylsökande med behov av akut tandvård samt tandvård som inte kan anstå. Beslutet träder ikraft den första november Kostnaden belastar ansvar Ärendet Regeringen fattade den 2 juni 2016 beslut om att ändra i förordningen (1994:362) om vårdavgifter för vissa utlänningar (SFS 2016:661). Beslutet innebär att landstingen kan teckna avtal med privata tandläkare om att få ersättning för asyltandvård. Förändringen gäller från den 1 juli Regeringens beslut innebär att alla resurser inom tandvården kan användas, såväl inom privattandvården som inom Folktandvården. En förutsättning är dock att de privata tandläkarna som vill behandla asylsökande vuxna, ansöker om avtal med landstinget. Vuxna asylsökande, dvs. personer som fyllt 18 år, erbjuds akut tandvård samt tandvård som inte kan anstå. Besöksavgiften för patienten är 50 kronor och bestäms av Migrationsverket. Övriga kostnader ersätts av medel från Migrationsverkets schablonersättning för asylsökande. Vid besöket ska den asylsökande uppvisa giltigt LMA-kort. Kopia till: Folktandvården Sveriges Privattandläkarförenings Lokalavdelning i Uppsala Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

130 Dnr VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Agneta Roos Tfn E-post Vårdstyrelsen Möjlighet till privat asyltandvård för vuxna Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att ge privata tandläkare möjlighet att ansöka om att teckna avtal med landstinget för att få ersättning från landstinget vid behandling av vuxna asylsökande med behov av akut tandvård samt tandvård som inte kan anstå. Beslutet träder ikraft den första november Kostnaden belastar ansvar Ärendet Regeringen fattade den 2 juni 2016 beslut om att ändra i förordningen (1994:362) om vårdavgifter för vissa utlänningar (SFS 2016:661). Beslutet innebär att landstingen kan teckna avtal med privata tandläkare om att få ersättning för asyltandvård. Förändringen gäller från den 1 juli Regeringens beslut innebär att alla resurser inom tandvården kan användas, såväl inom privattandvården som inom Folktandvården. En förutsättning är dock att de privata tandläkarna som vill behandla asylsökande vuxna, ansöker om avtal med landstinget. Vuxna asylsökande, dvs. personer som fyllt 18 år, erbjuds akut tandvård samt tandvård som inte kan anstå. Besöksavgiften för patienten är 50 kronor och bestäms av Migrationsverket. Övriga kostnader ersätts av medel från Migrationsverkets schablonersättning för asylsökande. Vid besöket ska den asylsökande uppvisa giltigt LMA-kort. Bilagor Ansökan om avtal för privata tandläkare om asyltandvård Avtal för privata tandläkare om asyltandvård för vuxna Kopia till: Folktandvården Sveriges Privattandläkarförenings Lokalavdelning i Uppsala Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

131 Dnr sida 1 (2) ANSÖKAN OM AVTAL FÖR PRIVATA TANDLÄKARE FÖR TANDVÅRD TILL ASYLSÖKANDE VUXNA ÖVER 18 ÅR I UPPSALA LÄN Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till landstingets Enhet för vårdavtal. Märk kuvertet med diarienummer VS Privattandläkare som ansöker om avtal för asyltandvård för vuxna över 18 år Företagsnamn Organisationsnummer* Postadress Postnummer och ort Telefonnummer Faxnummer E-postadress Webbadress Kontaktperson Telefonnummer (direkt) E-postadress (direkt) Mottagningens namn *Organisationsnummer: För aktiebolag uppge organisationsnummer För handels- och kommanditbolag uppge dels bolagets organisationsnummer och dels deltagarnas organisations- eller personnummer För enskild firma uppges personnummer Undertecknad privattandläkare åtar sig att ingå avtal om tandvård till asylsökande vuxna över 18 år och följa det regelverk som är angivet i avtalet för tandvård till asylsökande vuxna. Ort Datum Underskrift Namnförtydligande (firmatecknare) Kontaktuppgifter (adress, telefon och e-post)

132 Dnr sida 2 (2) Beslut om avtal kommer att tas inom en månad (två månader under sommarperioden) från det att ansökan inkommit till: Landstinget i Uppsala län Enheten för vårdavtal Box UPPSALA Besöksadress: Landstingets ledningskontor, Slottsgränd 2 A, Uppsala. Eventuella frågor skall ske skriftligen eller genom e-post till: intyg.tandvard@lul.se

133 Dnr VS 2016-XXXX AVTAL FÖR PRIVATA TANDLÄKARE OM TANDVÅRD TILL ASYLSÖKANDE VUXNA ÖVER 18 ÅR I UPPSALA LÄN Mellan Landstinget i Uppsala län och nedan angiven privat tandläkare har slutits följande avtal för möjlighet att behandla asylsökande vuxna över 18 år. 1 Åtagande Nedan angiven privat tandläkare i Uppsala län åtar sig att behandla asylsökande vuxna över 18 år. Asylsökande vuxna har rätt till akut tandvård och vård som inte kan anstå, dvs. en utvidgning av akut tandvård. Socialstyrelsen har 2014 förtydligat begreppet vård som inte kan anstå till - vård av sjukdomar och skador där även en måttlig fördröjning kan innebära allvarliga följder, - vård som ges för att minska risken för utveckling av allvarligt sjukdomstillstånd, - vård för att undvika mer omfattande vård och behandling. Patienten måste bli undersökt enligt gängse praxis och behovet av vård som inte kan anstå kan endast avgöras av den enskilde tandläkaren i varje enskilt fall. 2 Avtalsperiod Avtalstiden gäller tillsvidare med sex månaders uppsägningstid. 3 Ersättning Besöksavgiften för patienten är 50 kronor. Tandvården ersätts enligt TLV:s referensprislista. Vid speciella behov kan åtgärd E 900 Tidsdebitering tandläkare eller åtgärd E 910 Tidsdebitering tandhygienist användas. Åtgärd E 900 ersätts med kronor per timme (33 kronor per minut) och åtgärd E910 ersätts med kr per timme (20 kronor per minut). Förutom sedvanliga fakturauppgifter ska referensnummer CK , patientens LMA kortnummer och kortets giltighetstid anges på fakturan för att ersättning ska utbetalas. LMA nummer finns på ID-kortet från Migrationsverket. Fakturan skickas till Landstinget i Uppsala län FE 470 Box Uppsala Ref: CK Ersättningsmodell och ersättningsnivå kan ändras som följd av politiska beslut i landstinget. Tandläkaren förbinder sig att följa villkoren för ersättning i vid varje tidpunkt gällande avtal för tandvård till asylsökande vuxna. 1

134 Innehåller inte fakturan de uppgifter som krävs skickas fakturan tillbaka till tandläkaren. Vid frågor om asyl hänvisas till landstingets asylsamordnare, telefon Ersättning för tolk gällande asylsökande utbetalas till tolkföretag som har avtal med landstinget. Tandläkaren garanterar att tolk har använts genom att underteckna en tolkrekvisition som tolken tillhandahåller. På rekvisitionen ska patientens LMA kortnummer, datum, tid för tolkinsatsen och beställande tandläkare anges. Tandläkaren erhåller en kopia av rekvisitionen och ska aldrig själv betala för tolkuppdrag. Tolkföretaget ska skicka fakturan till Landstinget i Uppsala län FE 470 Box Uppsala Ref: CK Underskrifter Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. Landstinget i Uppsala län Uppsala den Ort den Carina Bäckström Tf hälso- och sjukvårdsdirektör Tandläkarens underskrift 2

135 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Dnr VS Konsekvenser och lärdomar av driftavbrott i Cosmic svar på initiativ Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att lägga den muntliga redovisningen av konsekvenser till följd av Cosmic-avbrottet till handlingarna. Vårdstyrelsen uppmärksammar landstingsstyrelsen på att styrelsen önskar en redovisning av landstingsstyrelsens utredning rörande Cosmic-avbrottet, efter det att utredningen presenterats landstingsstyrelsen. Ärendet Onsdagen den 31 augusti till söndagen den 4 september låg landstingets journalsystem Cosmic nere. Journalstoppet som pågick under fem dagar, är det största sedan Cosmic infördes 2004 och innebar en besvärlig situation för hälso- och sjukvården. I samband med vårdstyrelsens sammanträde den 1 september 2016 väcktes ett initiativärende rörande Cosmic-avbrottet, med önskemål om en konsekvensanalys av driftavbrottet, med ett antal konkreta frågeställningar: - Vilka konsekvenser fick avbrottet? - Finns en reservrutin och var en känd och tillämpades den? - Finns det ett system för att fånga upp avvikelser från reservrutinen? - Hur kan reservrutinen förbättras, utifrån de lärdomar man kunnat dra av händelsen? Landstingsstyrelsen gav vid sammanträdet den 6 september 2016 landstingsdirektören i uppdrag, att utreda och analysera händelseförloppet avseende Cosmic-avbrottet samt vid behov föreslå åtgärder. Uppdraget ska återrapporteras vid landstingsstyrelsens sammanträde i februari Vårdstyrelsen uppmärksammar landstingsstyrelsen på att styrelsen önskar en redovisning av landstingsstyrelsens utredning rörande Cosmic-avbrottet. Detta som en information till styrelsen efter det att utredningen presenterats landstingsstyrelsen. Vid dagens sammanträde erhåller vårdstyrelsen muntlig information om driftavbrottet utifrån ett primärvårdsperspektiv. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

136 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Kopia till: Landstingsstyrelsen Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

137 Dnr VS Administrativa avdelningen Anna Sandström Tfn E-post Vårdstyrelsen Konsekvenser och lärdomar av driftavbrott i Cosmic svar på initiativärende Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att lägga den muntliga redovisningen av konsekvenser till följd av Cosmic-avbrottet till handlingarna. Vårdstyrelsen uppmärksammar landstingsstyrelsen på att styrelsen önskar en redovisning av landstingsstyrelsens utredning rörande Cosmic-avbrottet, efter det att utredningen presenterats landstingsstyrelsen. Ärendet Onsdagen den 31 augusti till söndagen den 4 september låg landstingets journalsystem Cosmic nere. Journalstoppet som pågick under fem dagar, är det största sedan Cosmic infördes 2004 och innebar en besvärlig situation för hälso- och sjukvården. I samband med vårdstyrelsens sammanträde den 1 september 2016 väcktes ett initiativärende rörande Cosmic-avbrottet, med önskemål om en konsekvensanalys av driftavbrottet, med ett antal konkreta frågeställningar: - Vilka konsekvenser fick avbrottet? - Finns en reservrutin och var en känd och tillämpades den? - Finns det ett system för att fånga upp avvikelser från reservrutinen? - Hur kan reservrutinen förbättras, utifrån de lärdomar man kunnat dra av händelsen? Landstingsstyrelsen gav vid sammanträdet den 6 september 2016 landstingsdirektören i uppdrag, att utreda och analysera händelseförloppet avseende Cosmic-avbrottet samt vid behov föreslå åtgärder. Uppdraget ska återrapporteras vid landstingsstyrelsens sammanträde i februari Vårdstyrelsen uppmärksammar landstingsstyrelsen på att styrelsen önskar en redovisning av landstingsstyrelsens utredning rörande Cosmic-avbrottet. Detta som en information till styrelsen efter det att utredningen presenterats landstingsstyrelsen. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

138 2 (2) Vid dagens sammanträde erhåller vårdstyrelsen muntlig information om driftavbrottet utifrån ett primärvårdsperspektiv. Kopia till: Landstingsstyrelsen

139

140 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen Dnr VS Kompletteringar kring införandet av CNI-ersättning till barnmorskemottagningarna svar på initiativ Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att lägga informationen om införandet av CNI-ersättning till barnmorskemottagningarna till handlingarna. Ärendet Vid vårdstyrelsens sammanträde den 1 september 2016 initierades ett ärende rörande uppföljning av beslutet att införa CNI-baserad ersättning för barnmorskemottagningarna. Vårdstyrelsen beslutade att ärendet skulle behandlas vid sammanträdet den 3 oktober. Nedan redovisas svar på de frågor som initiativet berör. Vilket kunskapsunderlag finns för att CNI inom mödravården ger bättre vård? Enheten för vårdavtal känner inte till något underlag som visar att CNI ger bättre vård, eller mödravård. Viktning av kapitering utifrån CNI är en metod för att fördela resurser utifrån socioekonomiska faktorer vilka förknippas med ett förväntat ökat vårdbehov. De flesta landsting som använder CNI har barnmorskemottagningar integrerat i vårdcentralsuppdraget, så där viktas hela kapiteringen enligt CNI. Även Region Skåne, som också har BMM som ett eget vårdval, viktar 20 % av den kapiteringen enligt CNI. Delrapporten och slutrapporten för primärvårdsöversynen (HSS ) innehöll hänvisning till Vivalla i Örebro som ett exempel på hur extra tilldelning via CNI kan användas. Där har man arbetat med kulturtolkar för att utlandsfödda kvinnor ska lära sig det svenska mödravårdssystemet och söka tidigare för sin graviditet. Enheten för vårdavtal har sedan starten av översynen av primärvård våren 2015 haft en dialog med vårdgivarna inom vårdval vårdcentral, barnmorskemottagning och BVC kring de olika förslag till förändringar som funnits. BMM Hjärtat har både muntligt och skriftligt vid flera tillfällen framfört invändningar mot CNI. De har föreslagit andra faktorer att vikta för (t.ex. förstföderskor, förlossningsrädsla, psykiatriska diagnoser). Basprogrammet för vård och övervakning av graviditet är utarbetat utifrån och anpassat till olika behov hos förstföderskor och omföderskor. Kapiteringsersättningen ska täcka basprogrammet för förstföderskor likväl som basprogrammet för omföderskor. Under översynen har vi arbetat utifrån att om möjligt likrikta oss med andra landsting och inte skapa nya egna ersättningsmodeller. Det har också funnits en politisk vilja att vikta ersättning utifrån socioekonomiska faktorer. Dessa utgångspunkter har stämts av med den politiska referensgruppen. Hjärtats argument har Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

141 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen diskuterats vid exempelvis minibranschråd för BMM våren Då uttryckte flera deltagare att de till skillnad från Hjärtat tycker att CNI verkar relevant för BMM. I minnesanteckningar har vi endast sammanfattat det som att alla inte var eniga. Diagram över simulering av utfall ingick i presentationen av ärendet. Simuleringen inkluderade förändringen i CNI + förändringen att extra kapitering för personer med tolkbehov läggs in i grundkapiteringen. Hur många besök görs idag per barnmorskemottagning i vårt län utifrån data i mödravårdsregistret? Graviditetsregistret har tillfrågats om uttag av sådana data, men eftersom det ännu inte finns direkt dataöverföring från Cosmic birth till registret så kan de inte hämta uppgifter angående antal besök per mottagning. Om Cosmic birth kopplas till registret kommer uppgift om antal besök per mottagning att kunna hämtas därifrån, dock inte specifikt för besök gjorda inom basprogrammet/kapiteringen. Utvecklingen sker nu för journalsystemet Obstetrix. Graviditetsregistret har som ambition att utveckla automatisk överföring även för Cosmic birth. Även Primärvårdens IT-avdelning har tillfrågats om att ta fram antal besök per inskriven gravid per mottagning, men idag kan vi inte heller ta fram denna information från LUL:s befintliga utdatakällor eftersom listningen ligger i systemet Huldra och besöken registreras i Cosmic. Dessa två källor är ej sammankopplade i datalagret. Det blir inte relevant att manuellt försöka slå ihop dessa data, då det finns ett så stort antal felkällor. Om landstinget framöver bygger ihop de båda datakällorna för produktion och listning i datalagret så kommer man att kunna titta på unika individer, och då kan man kanske hitta ett sätt att titta på hur många besök som kan kopplas till den aktuella graviditeten/listningen. Vilket material användes för att kommunicera beslutet till vårdgivarna? Vårdgivarna delgavs protokollet, den reviderade regelboken samt tabell med justerat CNI-värde för Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

142 Dnr VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ylva Tottmar Tfn E-post Vårdstyrelsen Kompletteringar kring införandet av CNI-ersättning till barnmorskemottagningar svar på initiativ Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att lägga informationen om införandet av CNI-ersättning till barnmorskemottagningarna till handlingarna. Ärendet Vid vårdstyrelsens sammanträde den 1 september 2016 initierades ett ärende rörande uppföljning av beslutet att införa CNI-baserad ersättning för barnmorskemottagningarna. Vårdstyrelsen beslutade att ärendet skulle behandlas vid sammanträdet den 3 oktober. Nedan redovisas svar på de frågor som initiativet berör. Vilket kunskapsunderlag finns för att CNI inom mödravården ger bättre vård? Enheten för vårdavtal känner inte till något underlag som visar att CNI ger bättre vård, eller mödravård. Viktning av kapitering utifrån CNI är en metod för att fördela resurser utifrån socioekonomiska faktorer vilka förknippas med ett förväntat ökat vårdbehov. De flesta landsting som använder CNI har barnmorskemottagningar integrerat i vårdcentralsuppdraget, så där viktas hela kapiteringen enligt CNI. Även Region Skåne, som också har BMM som ett eget vårdval, viktar 20 % av den kapiteringen enligt CNI. Delrapporten och slutrapporten för primärvårdsöversynen (HSS ) innehöll hänvisning till Vivalla i Örebro som ett exempel på hur extra tilldelning via CNI kan användas. Där har man arbetat med kulturtolkar för att utlandsfödda kvinnor ska lära sig det svenska mödravårdssystemet och söka tidigare för sin graviditet. Enheten för vårdavtal har sedan starten av översynen av primärvård våren 2015 haft en dialog med vårdgivarna inom vårdval vårdcentral, barnmorskemottagning och BVC kring de olika förslag till förändringar som funnits. BMM Hjärtat har både muntligt och skriftligt vid flera tillfällen framfört invändningar mot CNI. De har föreslagit andra faktorer att vikta för (t.ex. förstföderskor, förlossningsrädsla, psykiatriska diagnoser). Basprogrammet för vård och övervakning av graviditet är utarbetat utifrån och anpassat Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

143 2 (2) till olika behov hos förstföderskor och omföderskor. Kapiteringsersättningen ska täcka basprogrammet för förstföderskor likväl som basprogrammet för omföderskor. Under översynen har vi arbetat utifrån att om möjligt likrikta oss med andra landsting och inte skapa nya egna ersättningsmodeller. Det har också funnits en politisk vilja att vikta ersättning utifrån socioekonomiska faktorer. Dessa utgångspunkter har stämts av med den politiska referensgruppen. Hjärtats argument har diskuterats vid exempelvis minibranschråd för BMM våren Då uttryckte flera deltagare att de till skillnad från Hjärtat tycker att CNI verkar relevant för BMM. I minnesanteckningar har vi endast sammanfattat det som att alla inte var eniga. Diagram över simulering av utfall ingick i presentationen av ärendet. Simuleringen inkluderade förändringen i CNI + förändringen att extra kapitering för personer med tolkbehov läggs in i grundkapiteringen. Hur många besök görs idag per barnmorskemottagning i vårt län utifrån data i mödravårdsregistret? Graviditetsregistret har tillfrågats om uttag av sådana data, men eftersom det ännu inte finns direkt dataöverföring från Cosmic birth till registret så kan de inte hämta uppgifter angående antal besök per mottagning. Om Cosmic birth kopplas till registret kommer uppgift om antal besök per mottagning att kunna hämtas därifrån, dock inte specifikt för besök gjorda inom basprogrammet/kapiteringen. Utvecklingen sker nu för journalsystemet Obstetrix. Graviditetsregistret har som ambition att utveckla automatisk överföring även för Cosmic birth. Även Primärvårdens IT-avdelning har tillfrågats om att ta fram antal besök per inskriven gravid per mottagning, men idag kan vi inte heller ta fram denna information från LUL:s befintliga utdatakällor eftersom listningen ligger i systemet Huldra och besöken registreras i Cosmic. Dessa två källor är ej sammankopplade i datalagret. Det blir inte relevant att manuellt försöka slå ihop dessa data, då det finns ett så stort antal felkällor. Om landstinget framöver bygger ihop de båda datakällorna för produktion och listning i datalagret så kommer man att kunna titta på unika individer, och då kan man kanske hitta ett sätt att titta på hur många besök som kan kopplas till den aktuella graviditeten/listningen. Vilket material användes för att kommunicera beslutet till vårdgivarna? Vårdgivarna delgavs protokollet, den reviderade regelboken samt tabell med justerat CNI-värde för 2017.

144