Kallelse/föredragningslista /17 Revisionssvar avseende Granskning av vårdstyrelsens delårsrapport 2016 VS /17 Avtal Närvårdsen

Transkript

1 Kallelse/föredragningslista Vårdstyrelsen kallas till sammanträde den 27 februari 2017 Tid: Måndagen den 27 februari 2017, kl. 9:00 17:00 Hålltider: Kl Kl Kl Gruppmöte Sammanträdet börjar: Kompetensförsörjning och arbetsmiljöfrågor: HR-direktör och förvaltningarnas HRdirektörer Fortsatt sammanträde: Förvaltningarnas lokalinvesteringsbehov Förvaltningsdirektörerna för PV, FTV och HoH Fortsatt genomgång av ärenden Plats: Regionkontoret, Kungsängen (plan 5) Föredragningslista Nr Ärenden Dnr 17/17 Justering 18/17 Fastställelse av föredragningslista 19/17 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport KOMPLETTERAS VS /17 Informationer: Kompetensförsörjningsbehov och arbetsmiljöfrågor inom vårdstyrelsens ansvarsområde VS Förvaltningarnas framtida lokalinvesteringsbehov 21/17 Vårdstyrelsens årsredovisning 2016 VS /17 Primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård VS /17 Revisionssvar avseende Granskning av intern styrning och kontroll i verksamheten 2016 VS

2 Kallelse/föredragningslista /17 Revisionssvar avseende Granskning av vårdstyrelsens delårsrapport 2016 VS /17 Avtal Närvårdsenheten Östhammar VS /17 Redovisning av uppdrag rörande sammanhållet integrations- och asylmottagande VS /17 Revidering av vårdstyrelsens delegationsordning VS /17 Redovisning av pågående ärenden till vårdstyrelsen VS /17 Anmälan av delegationsbeslut VS /17 Anmälan av inkomna skrivelser VS

3 Dagordning Justering Beslutsärenden 18/17 Fastställelse av föredragningslista för vårdstyrelsen /17 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport 5 20/17 Informationer 7 21/17 Vårdstyrelsens årsredovisning /17 Primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård /17 Revisionssvar avseende Granskning av intern styrning och kontroll i verksamheten /17 Revisionssvar avseende Granskning av vårdstyrelsens delårsrapport /17 Avtal Närvårdsenheten Östhammar /17 Redovisning av uppdrag rörande sammanhållet integrations- och asylmottagande /17 Revidering av vårdstyrelsens delegationsordning /17 Redovisning av pågående ärenden till vårdstyrelsen /17 Anmälan av delegationsbeslut /17 Anmälan av inkomna skrivelser 213

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post Vårdstyrelsen Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Vårdstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet enligt bilaga. Ärendebeskrivning Vårdstyrelsen föreslås fastställa förslag till föredragningslista för sammanträde som redovisas i bilaga till ärendet. Bilagor Kallelse och föredragningslista för vårdstyrelsens sammanträde den 27 februari Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

5 Kallelse/föredragningslista Vårdstyrelsen kallas till sammanträde den 27 februari 2017 Tid: Måndagen den 27 februari 2017, kl. 9:00 17:00 Hålltider: Kl Kl Kl Gruppmöte Sammanträdet börjar: Kompetensförsörjning och arbetsmiljöfrågor: HR-direktör och förvaltningarnas HRdirektörer Fortsatt sammanträde: Förvaltningarnas lokalinvesteringsbehov Förvaltningsdirektörerna för PV, FTV och HoH Fortsatt genomgång av ärenden Plats: Regionkontoret, Kungsängen (plan 5) Föredragningslista Nr Ärenden Dnr 17/17 Justering 18/17 Fastställelse av föredragningslista 19/17 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport KOMPLETTERAS VS /17 Informationer: Kompetensförsörjningsbehov och arbetsmiljöfrågor inom vårdstyrelsens ansvarsområde VS Förvaltningarnas framtida lokalinvesteringsbehov 21/17 Vårdstyrelsens årsredovisning 2016 VS /17 Primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård VS /17 Revisionssvar avseende Granskning av intern styrning och kontroll i verksamheten 2016 VS

6 Kallelse/föredragningslista /17 Revisionssvar avseende Granskning av vårdstyrelsens delårsrapport 2016 VS /17 Avtal Närvårdsenheten Östhammar VS /17 Redovisning av uppdrag rörande sammanhållet integrations- och asylmottagande VS /17 Revidering av vårdstyrelsens delegationsordning VS /17 Redovisning av pågående ärenden till vårdstyrelsen VS /17 Anmälan av delegationsbeslut VS /17 Anmälan av inkomna skrivelser VS

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport läggs till handlingarna enligt bilaga. Ärendebeskrivning Vid mötet ger Hälso- och sjukvårdsdirektören en muntlig och skriftlig rapport avseende aktuella frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet som berör vårdstyrelsens ansvarsområden. Vårdstyrelsen föreslås lägga rapporten till handlingarna enligt bilaga. Bilagor Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Kopia till Vilka personer/organisationer ska ha kopia av beslutet? Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

8 2 (2)

9 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post Vårdstyrelsen Informationer till vårdstyrelsen Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Informationen som redovisas enligt ärendebeskrivningen läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Vid dagens sammanträde erhåller vårdstyrelsen information i nedanstående frågor: Personal- och kompetensförsörjningsfrågor inom vårdstyrelsens verksamhetsområde Förvaltningarnas framtida fastighetsinvesteringsbehov Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

10 2 (2)

11 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj Sölvesdotter Tfn E-post Vårdstyrelsen Vårdstyrelsens årsredovisning 2016 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Vårdstyrelsen beslutar att lägga vårdstyrelsens och förvaltningarnas årsredovisningar 2016 till handlingarna. Ärendebeskrivning I bilagor redovisas årsredovisning 2016 för vårdstyrelsens verksamhetsområde samt årsredovisningar 2016 för Primärvården, Hälsa och habilitering och Folktandvården. Bilagor Vårdstyrelsens årsredovisning 2016 Primärvårdens årsredovisning 2016 Hälsa och habiliterings årsredovisning 2016 Folktandvårdens årsredovisning 2016 Kopia till Regionstyrelsen Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

12 Årsredovisning 2016 vårdstyrelsen Dnr VS

13 2 (29) Sammanfattning 3 Viktiga händelser 6 Medborgare och kund 10 Tillgänglighet 10 Patientsäkerhet 10 Närvård 11 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 11 Ekonomi 12 Produktion 14 LOV-avtal (vårdval) 14 LOU-avtal 16 Hälsa och habilitering 17 Folktandvården 17 Förnyelse 18 Medarbetare 18 Resultat verksamhetsuppdrag 20 Primärvården 20 Hälsa och habilitering 20 Folktandvården 21 Internkontroll 22 BILAGA 1. Resultaträkning vårdstyrelsen 23 BILAGA 2. Specifikation av bokslut 2016 vårdstyrelsens egen verksamhet 25 BILAGA 3. Måluppfyllelse balanserat styrkort 27

14 3 (29) Sammanfattning Landstinget i Uppsala län (från och med den 1 januari 2016 har landstinget bytt namn till Region Uppsala) har under året som gått haft ett styrverktyg enligt det balanserade styrkortet. Styrkortet innehåller strategiska mål, framgångsfaktorer och årliga mål. I styrkortet för 2016 har mål formulerats utifrån perspektiven medborgare och kund, ekonomi, produktion, förnyelse och medarbetare. Från och med den 1 januari 2017 har Region Uppsala infört en ny styrmodell, vilket innebär att 2016 blir det sista året som vårdstyrelsen har en struktur i sin årsredovisning som följer styrkortet. Vad gäller måluppfyllelsen i styrkortet för 2016 har fyra mål uppnåtts, sex mål har delvis uppnåtts och ett mål har inte nåtts (av totalt 11 mål) under året. Ett antal viktiga händelser och åtgärder inom ett flertal områden har pågått under 2016 som särskilt bör uppmärksammas: Insatser för förbättrad tillgänglighet inom primärvården, Hälsa och habilitering och Folktandvården Satsningen inom ramen för den övergripande kompetensförsörjningsprocessen Förvaltningarnas patientsäkerhetsarbete utifrån den övergripande strategin Politisk viljeinriktning och prioriterade aktiviteter för närvården Utveckling av sjukvården i hemmet med mobila närvårdsteam Genomförande av insatser för förbättrad psykisk hälsa Utvecklad kunskapsstyrning genom bildandet av ytterligare programråd och olika typer av process- och utvecklingsstöd inom förvaltningarna Utveckling av digital strategi - e-hälsa Medborgare och kund Vårdgarantins krav om tillgänglighet inom den samlade primärvården har inte uppnåtts under 2016, varken för målet om att få ett läkarbesök inom sju dagar eller telefonkontakt med sjuksköterska samma dag. Tillgänglighetsresultaten mellan länets vårdcentraler varierar dock, och flera vårdcentraler är nära det lagstadgade vårdgarantikravet, medan andra har stora svårigheter med tillgängligheten. Under 2016 hade vårdcentralerna i privat regi en något högre tillgänglighet än den offentliga primärvården, både gällande läkarbesök och telefontillgänglighet. Även de privata vårdcentralerna har uppgett att de har kompetensförsörjningsbrister, som bidragit till lägre produktion och därmed också lägre tillgänglighet. Den offentliga primärvården har bedrivit förbättringsarbeten för förbättrad tillgänglighet under 2016, som exempelvis sköterskebemanning efter telefonsamtalsflöde, övergång från drop-in till bokningsbara jourläkartider och arbete efter bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Folktandvården har under 2016 ökat antalet besök jämfört med föregående år och väntetiderna har förbättras. Samtidigt fortsätter vårdefterfrågan att vara hög med kontinuerligt inflöde av patienter, vilket har påverkat tillgängligheten och målet att patienterna inte ska vänta mer än tre månader har inte uppnåtts. Ett flertal åtgärder har dock vidtagits under året för att förbättra tillgängligheten.

15 4 (29) Ekonomi Vårdstyrelsens resultat 2016 är +38 miljoner kronor, vilket är 31 miljoner kronor bättre än budgeterat resultat för Resultatet beror främst på lägre kostnader för personal och köpt vård. Folktandvården, Hälsa och habilitering och vårdstyrelsens egen verksamhet har samtliga lett till ett överskott, medan resultatet för Primärvården är sämre än budgeterat resultat. Vad avser styrkortets mål om att hålla budgeten har målet uppnåtts för Målet om att totalkostnaden i förhållande till total produktion ska vara samma som föregående år har inte uppnåtts. Produktion Primärvårdens totala produktion för 2016 har varit högre än produktionen för Ökningen på tre procent återfinns inom övriga besök där såväl besök som telefonrådgivning har ökat jämfört med Den offentliga primärvårdens produktionsvolym, det vill säga besök som utfördes på vårdcentraler och barnhälsovårdscentraler i egen regi, har dock varit lägre än planerat, vilket beror på svårigheter att rekrytera kärnkompetens inom verksamheten. Antalet årsarbetare var färre än budgeterat och sjukfrånvaron var högre än planerat. Vad avser produktion i privat regi enligt LOV har antalet vaccinationsbesök ökat samt besök inom vårdvalet för privat psykoterapi. Inom LOU-avtalen har det under 2016 skett en kraftig ökning av besöken hos naprapater fortsätter samt även en ökning av telefonsamtalen till sjukvårdsrådgivningen. Hälsa och habiliterings totala produktion var 2016 under budgeterad produktionsvolym. Detta på grund av en lägre produktion för övriga besök där habiliteringsverksamheterna under året haft vakanser. Produktionsvolymen för slutenvården är dock högre än budgeterat. Folktandvårdens totala produktion är under budgeterad volym för Emellertid har produktionen varit högre 2016 jämfört med Detta gäller för såväl allmäntandvården som specialisttandvården. Den ökning som ändå skett i förhållande till föregående år avseende antal besök har varit möjlig tack vare ökad bemanning samt effektivisering av arbetssätten i tandvårdsteamen. Styrkortets mål för produktion handlar om att förvaltningarna skulle utveckla en sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering, en samlad schemaläggning och identifierade, dokumenterade och standardiserade huvudprocesser. Samtliga produktionsmålen har delvis uppnåtts under Medarbetare Primärvårdens enskilt viktigaste fråga är kompetensförsörjning. Den gemensamma kompetensförsörjningsprocessen har införts och en handlingsplan har upprättats. Inhyrd personal har ökat och är något fler än Antalet årsarbetare för egen anställd personal har ökat, men inte tillräckligt för att nå planerad bemanning och produktion. Den totala sjukfrånvaron var 6,1 procent under 2016, vilket är högre än 2015, och det är långtidssjukfrånvaron som ökat mest. För att förbättra situationen med sjukfrånvaron har primärvården tillämpat de gemensamma riktlinjerna för aktiv rehabilitering. Hälsa och habilitering har arbetat aktivt med att förnya och marknadsföra förvaltningen som en attraktiv arbetsplats. Förvaltningen har därför kunnat tillsätta ett antal vakanta tjänster och antalet årsarbetare har ökat jämfört med Dock finns fortfarande ett behov av inhyrd personal, främst vid Närvårdsavdelningen. Den totala sjukfrånvaron är 4,7 procent och har ökat

16 i jämförelse med Det är även här sjukfrånvaron som är längre än 60 dagar som har ökat mest. 5 (29) Vid Folktandvården har bemanningsläget stabiliserats något under året och en ökning har skett av antalet årsarbetare. Dock är bristen på erfaren personal stor och framförallt på tandhygienistsidan är det ett svårt rekryteringsläge. Kontinuerliga insatser görs dock för att klara kompetensförsörjningen. Folktandvården har ingen inhyrd personal. Den totala sjukfrånvaron är 5,8 procent och har ökat något jämfört med Samlad bedömning Tillgänglighets- och produktionsmålen nås inte inom primärvården. Det är dock stora skillnader i resultat mellan olika vårdcentraler. Den huvudsakliga orsaken till att målen inte nås är problemen med att rekrytera såväl läkare som sjuksköterskor. För att tillgängligheten ska kunna förbättras måste därför primärvården anställa fler läkare och sjuksköterskor och därför har landstinget arbetat vidare med kompetensförsörjningsfrågorna under Det är dock angeläget att de särskilda insatser som vidtas inom primärvården och på regional nivå för att förbättra bemanningssituationen fortsätter med oförminskad kraft. När det gäller verksamheterna habiliteringen, syncentralen och hörcentralen uppfyller dessa samtliga vårdgarantins krav på tillgänglighet. Hälsa och habilitering har under året ökat antalet platser vid närvårdsavdelningen i Uppsala där målet om andel återinskrivningar inom 30 dagar nås. Folktandvården har under 2016 ökat antalet besök jämfört med föregående år och väntetiderna har förbättras då de vuxna revisionspatienterna som väntat mer än tre månader minskat med cirka patienter från Tandhälsan inom barn- och ungdomstandvården är fortsatt mycket bra. Förvaltningarna behöver, i samarbete med regionkontoret, fortsätta att utveckla nya arbetssätt och att utveckla arbetet med kompetensförsörjning. Annars finns risken att problemen med tillgängligheten till primärvården fortsätter även under kommande år och att det uppstår tillgänglighetsproblem inom andra delar av vårdstyrelsens ansvarsområde. Förvaltningarna arbetar aktivt med att förbättra patientsäkerhet och kvalitet. När det gäller det ekonomiska läget totalt sett för vårdstyrelsens ansvarsområde kan konstateras att ekonomin är förhållandevis god. Anledningen till att det ekonomiska resultatet är positivt hänger samman med lägre kostnader för personal och köpt vård. Lägre personalkostnader i sin tur är orsakade av rekryteringssvårigheterna, vilket leder till minskad produktion och sämre tillgänglighet till primärvården. Trots det positiva ekonomiska resultatet för vårdstyrelsen finns dock stora utmaningar framöver. Befolkningen förväntas öka, vilket leder till en ökad vårdefterfrågan och behovet av utbildad personal och lokaler kvarstår. Den största utmaningen för primärvården även fortsättningsvis är att klara en kompetensförsörjning som motsvarar framtidens behov. Arbetet med att utveckla vården nära befolkningen med möjlighet till digitala vårdmöten behöver fortsätta. Utvecklingen mot en mer kunskapsbaserad vård genom förbättrade kunskaps-, uppföljnings- och utvecklingsstöd är en förutsättning för att åstadkomma en mer kunskapsbaserad vård. Exempel inom primärvården är kliniskt kunskapsstöd och primärvårdskvalitet. En miljö som stimulerar till och ger förutsättningar för lärande innebär också bättre arbetsmiljö. Förvaltningarna har arbetat aktivt med att stärka forsknings- och utvecklingsverksamheten under året, vilket är en förutsättning för att säkra kvaliteten i framtiden.

17 6 (29) Viktiga händelser Insatser för förbättrad tillgänglighet inom primärvården Uppföljningen av primärvårdens tillgänglighet har varit ett viktigt fokusområde under På uppdrag av vårdstyrelsen återrapporterade ledningen inom Primärvården, Hälsa och habilitering, Folktandvården och privata vårdcentraler de arbeten som genomförts i syfte att förbättra tillgängligheten under perioden januari-augusti Inom den offentliga primärvården är den största utmaningen att säkerställa kompetensförsörjningen och därför har rekryteringsbefrämjande åtgärder pågått under Kompetensförsörjning sker även på regional nivå och en övergripande kompetensförsörjningsprocess har införts, som inkluderar samtliga förvaltningar som ansvarar för hälso- och sjukvård. En sådan process är tänkt att utveckla och säkerställa ett strukturerat och långsiktigt arbete för att tillgodose kompetensbehoven i samtliga verksamheter i landstinget. Antalet ST-läkare i den offentliga primärvården har ökat under Förvaltningen har även arbetat med att möjliggöra ett förbättrat omhändertagande av utlandsutbildad personal som ett led i att stärka den långsiktiga kompetensförsörjningen. Vidare har ett förnyelsearbete påbörjats för utökade e-tjänster och videobesök och arbete med införandet av kliniska processer pågår. Insatser för förbättrad tillgänglighet inom Folktandvården Tillgängligheten inom Folktandvården har förbättrats inom både allmän- och specialisttandvården, men det är fortfarande en hög efterfrågan med ett kontinuerligt inflöde av nya patienter. För att kunna bereda plats för ytterligare patienter utökas antalet behandlingsrum successivt. Folktandvården har även vidareutvecklat den mobila tandvården, som erbjuder tandvård i patientens egna boende. Under 2016 har privata tandläkare som har avtal med landstinget fått möjlighet att behandla asylsökande barn under 18 år och vuxna över 18 år i syfte att öka tillgängligheten för asylsökanden. Folktandvårdens treåriga projekt angående kunskapscentrum för äldretandvård, KÄT, har utvärderats under hösten och kommer att permanentas från och med Sedan den 1 januari 2016 har Folktandvården uppdraget att utföra uppsökande verksamhet i hela länet, framför allt för äldre personer. En ny mobil äldretandvård har startat som under 2016 har genomfört munhälsobedömning på 84 procent av de kunder som tackat ja till munhälsobedömning. Under 2016 har personer både i särskilt boende och i ordinärt boende fått en munhälsobedömning. Bemanningsläget har förbättrats något under året och en ökning av antalet årsarbetare kan ses. Dock är bristen på erfaren personal stor och framförallt på tandhygienistsidan är det ett svårt rekryteringsläge. Kontinuerliga insatser görs för att klara kompetensförsörjningen, bland annat har ett introduktionsår för nyutbildade tandsköterskor startats. Vidare har fokusgrupper genomförts för att fånga synpunkter på vad som gör Folktandvården till en attraktiv arbetsgivare. Utveckling av patientsäkerhetsarbetet Landstinget har upprättat en övergripande strategi för patientsäkerhetsarbete med tillhörande handlingsplan där det framgår att landstinget antagit en nollvision för undvikbara vårdskador. Övergripande rutiner för avvikelsehantering har också förbättrats och en ny version av avvikelsehanteringssystemet MedControl har tagits i bruk under hösten 2016 med avsikt att underlätta rapportering och handläggning av avvikelser.

18 7 (29) Uppföljning av patientsäkerhetsarbetet har ökat från politiska styrelser genom efterfrågan av resultat och åtgärder. Landstingets revisorer bedömer att vårdstyrelsen har bättre förutsättningar än tidigare att säkerställa att det bedrivs ett systematiskt patientsäkerhetsarbete i enlighet med gällande regelverk. Politisk viljeinriktning och prioriterade aktiviteter för närvården Under 2016 antogs en politisk viljeinriktning och strategi för närvårdsarbetet i samverkan med kommunerna. Inom de prioriterade områdena för 2017 ingår att förbereda för ny lagstiftning om trygg utskrivning från slutenvården, förstärkt sjukvård i hemmet genom mobila insatser i länet och öppnande av närvårdsplatser i Tierp. Dessutom avser landstinget att utveckla och förstärka tidiga insatser för barn och unga inom områdena psykisk ohälsa, missbruk och beroende tillsammans med kommunernas elevhälsa och socialtjänst samt att erbjuda ett kvalitetssäkrat utbud på ungdomsmottagningarna i alla kommuner. Utveckling av sjukvården i hemmet med mobila närvårdsteam I april 2016 beslutade landstinget i samverkan med länets kommuner att utveckla och förstärka hemsjukvården på primärvårdsnivå med stöd av mobila närvårdsteam. Därefter har förankring med de politiska styrgrupperna för närvården i länets kommuner genomförts och dialog med kommunala tjänstemän påbörjats. Syftet är att utifrån en gemensam behovsanalys utveckla sjukvården i hemmet för äldre med omfattande vårdbehov och personer med tillfälliga eller långsiktiga funktionsnedsättningar. I arbetet ska hänsyn tas till kommunernas olika förutsättningar och genomförande ska ske under Insatser för förbättrad psykisk hälsa Landstinget och kommunerna har fått cirka 21 miljoner kronor i statligt stöd under 2016 för att genomföra riktade insatser inom området psykisk hälsa. Målet med satsningen var framför allt att förbättra befolkningens psykiska hälsa och skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Analyser av vuxnas och barns psykiska hälsa har genomförts och resulterat i prioritering av åtgärder enligt följande fokusområden: förebyggande och främjande insatser, tillgängliga och tidiga insatser, enskildas delaktighet och rättigheter, utsatta grupper och ledning, styrning och organisation. En regional handlingsplan för de fem fokusområdena med långsiktiga och kortsiktiga mål samt indikatorer och aktiviteter har utarbetats under året. Ett viktigt förbättringsområde som lyfts fram i handlingsplanen är barn och ungas psykiska hälsa med fokus på första linjens hälso- och sjukvård. Andra områden är ändrad remittering till psykoterapi inom vårdvalet, kompetensförstärkning inom primärvården genom ökad besöksersättning för psykologer och kuratorer, internetbaserad behandlingsform för psykisk ohälsa, inrättandet av ett programråd för depression och ångest samt förbättrat omhändertagande för personer med neuropsykiatrisk problematik. Projekt mottagning för unga män (MUM) Projektet för mottagningen för unga män (MUM) vid Flogsta vårdcentral har permanentats med hela länet som upptagningsområde. Syftet med MUM är att erbjuda lättillgänglig hälso- och sjukvård till unga män genom att underlätta test för sexuellt överförbara sjukdomar och öka medvetenheten om sexuell och allmän hälsa. Verksamheten har haft fler besök än förväntat och mottagningen har bidragit till en sänkt tröskel för vård, råd och stöd avseende unga mäns sexuella hälsa.

19 8 (29) Sprututbyte - lågtröskelmottagning I november 2016 öppnade landstingets mottagning för sprututbyte. Mottagningen ligger i samma lokaler som husläkarmottagningen för hemlösa. Verksamheten syftar till att vara lättillgänglig och förtroendeskapande och som kan samla hälso- och smittskyddsinsatser. Mottagningen ska även kunna fungera som en väg in till vidare vård och behandling. Kraftsamling av insatser riktade till asylsökande Antalet nya asylsökande avtog under Hälsa och habilitering kraftsamlade för att avarbeta den kö till hälsoundersökning som uppstått och under sensommaren 2016 var situationen under kontroll. Folktandvården har dock fortsatt haft relativt många patienter från gruppen asylsökande. För att öka möjlig kapacitet har därför även privata tandkliniker erhållit möjligheten att få ersättning vid behandling av alla asylsökande. Centrum för hälsa och integration, Cosmos, har fortsatt sitt arbete, såväl internt som externt. Patientsäkerhetsaspekten utifrån reservnummersystemet har lyfts. Vårdstyrelsen beslutade under 2016 om en förstärkning av det idébundna offentliga partnerskapet med Röda korsets behandlingscenter i Uppsala. Bakgrunden är den stora ökningen av asylsökande under hösten/vintern 2015/2016 och det därpå ökade trycket på psykiatrin. En annan genomförd förbättringsåtgärd är en anpassning och utveckling av ersättningsnivåerna till tolkar. Relevant tillgång till tolk är en viktig förutsättning för en jämlik vård. Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck Landstingsstyrelsen har beslutat anta en landstingsövergripande handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck. Framtagandet skedde i samarbete med samtliga vårdförvaltningar. Handlingsplanen fokuserar på områdena kompetenshöjning, samverkan och uppföljning. Kunskapsstöd till hälso- och sjukvården Under 2016 har fem programråd varit aktiva; diabetes, astma/kol, hjärtsvikt, stroke och hälsoinriktad hälso-och sjukvård. Nytt för 2016 är bildandet av ett programråd för depression och ångest samt för höga blodfetter. Programråden arbetar länsövergripande med uppdraget att införa Socialstyrelsens nationella riktlinjer inom respektive område. Även rehabiliterings- och sjukskrivningsfrågorna beaktas i programråden. Landstinget deltar fortsatt i nationella och regionala grupperingar med syfte att öka möjligheten för kunskapsstöd inom hälso- och sjukvården. I arbetet ingår att ta fram kvalitetsindikatorer, som kan mäta effekterna av genomförda förbättringar inom programrådens områden, främst utifrån den månadsvisa rapporteringen Vården i siffror. För diabetesvården visar mätningarna av kvalitetsindikatorerna 2016 ett avsevärt förbättrat resultat för landstinget. Inom de övriga programråden krävs ett fortsatt utvecklingsarbete för att säkerställa relevanta utdata. Dessutom erbjuder landstinget stöd till kostnadseffektiv och evidensbaserad läkemedelsförskrivning genom att ge ut listor för rekommenderade läkemedel. Detta ger förskrivarna evidensbaserade rekommendationer om lämpliga och kostnadseffektiva läkemedel så att onödigt dyr läkemedelsförskrivning kan undvikas. Utveckling av digital strategi e-hälsa Som ett led i satsningen av digitalisering och e-hälsa inrättades i slutet av februari 2016 en övergripande enhet med uppdraget att skapa förutsättningar för en bättre samordning och koordinering kring utveckling av e-hälsoområdet. Nya samarbetsformer har initierats över organisations- och professionsgränser. En övergripande strategi för hela landstinget har tagits fram för digital utveckling och e-hälsa.

20 9 (29) Särskilda medel har avsatts från den så kallade professionsmiljarden för att kunna öka utvecklingstakten i pågående pilotprojekt, bland annat för internetplattformen Stöd och behandling samt för Patientens HemMonitorering (PHM), där övervakning av hjärtsviktspatienter i hemmet testats. Insatser har också gjorts för att kunna öka införandetakten av 1177 vårdguidens e-tjänster, vilket bidragit till en ökad användning av både invånare/patienter och vårdpersonal. Försäkringsmedicin och rehabilitering Under 2016 startade en försäkringsmedicinsk kommitté som består av 13 ledamöter från hälsooch sjukvården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Huvuduppdrag för kommittén är att synliggöra och kvalitetsutveckla kunskapsområdet försäkringsmedicin. Ett fortbildningsutbud, som inkluderar webbutbildning, har utarbetats och utbildning har genomförts för AT- och ST-läkare samt andra vårdgivare som berörs av sjukskrivningsarbete. Ett successivt breddinförande av rehabiliteringskoordinatorer i primärvården påbörjades i september 2016 och vid årets slut fanns denna funktion på cirka hälften av länets vårdcentraler. Landstinget har med full utdelning tagit del av statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Arbetet i länets alla geografiska delar enligt den nya långsiktiga samverkansmodellen, finansierad av samordningsförbundet, har påbörjats. Beslut har också fattats under året att fördjupade medicinska utredningar på beställning av Försäkringskassan upphör från och med 2018 då en ny lag träder ikraft. För att uppfylla dessa villkor har landstinget under 2016 påbörjat ett gemensamt upphandlingsarbete i sjukvårdsregionen. Fördjupad uppföljning I februari 2016 antog landstingsstyrelsen en strategi för fördjupad uppföljning och utvärdering, vilken har legat till grund för det fortsatta planeringsarbetet. Totalt har ett trettiotal vårdgivare granskats under våren 2016, det vill säga privata och offentliga vårdcentraler, naprapater, kiropraktorer, vaccinatörer samt fysioterapiverksamheten inom vårdcentralsuppdraget. Granskningarna har resulterat i två anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Hävning av avtal I december månad hävde landstinget sina avtal avseende vårdcentralsverksamhet, fysioterapi och barnavårdscentral (BVC) med en privat vårdcentral på grund av upprepade allvarliga brister, såväl ekonomiska som medicinska. Landstinget hade tidigare både IVO-anmält och polisanmält den privata vårdcentralen och verksamhetschefen på grund av de identifierade bristerna. Landstinget tog ansvar för att informera och hänvisa listade personer och vårdsökande patienter till annan vårdcentral. Även pågående utredningar och behandlingar bevakades och övertogs av annan vårdcentral. Smittskydd Vissa smittskyddsprover har sedan årsskiftet 2015/2016 blivit en fri nyttighet och kostnaden belastar inte enskilda vårdgivare, utan finansieras gemensamt för landstinget. På grund av de stora flyktingströmmarna har kostnaden varit något större än budget och en ökning med en miljon kronor har därför äskats för Omfattningen av utförda smittskyddsprover, exempelvis för kikhosta, varierar mellan vårdcentralerna. En fortsatt analys av förekomst och orsaker till variationerna kommer att genomföras under våren 2107.

21 10 (29) Medborgare och kund Tillgänglighet Vårdgarantin för den samlade primärvården har inte uppnåtts gällande läkarbesök inom sju dagar där tillgängligheten är procent och jämförbar med föregående år. Gällande patientens möjlighet att komma i kontakt med vårdcentralen samma dag uppnår den samlade primärvården 91 procent. Det betyder att inte heller telefontillgängligheten når vårdgarantins krav för året på 100 procent, varken de privata vårdcentralerna eller vårdcentraler drivna i landstingets regi. Tillgänglighetsresultaten mellan länets vårdcentraler är splittrade, där flera vårdcentraler är nära det lagstadgade vårdgarantikravet, medan andra har stora svårigheter med tillgängligheten. Under 2016 hade vårdcentralerna i privat regi en något högre tillgänglighet än den offentliga primärvården, både gällande läkarbesök och telefontillgänglighet. I de redogörelser från både privata vårdcentraler och Primärvården som inkommit till vårdstyrelsen beskrivs att kompetensförsörjningsbristen bidragit till lägre produktion och därmed också lägre tillgänglighet. Den offentliga primärvården har bedrivit förbättringsarbeten för förbättrad tillgänglighet under 2016, som exempelvis sköterskebemanning efter telefonsamtalsflöde, övergång från drop-in till bokningsbara jourläkartider och arbete efter bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). När det gäller verksamheterna habiliteringen, syncentralen och hörcentralen uppfyller dessa samtliga vårdgarantins krav på tillgänglighet. Hälsa och habilitering har under året ökat antalet platser vid närvårdsavdelningen i Uppsala. Närvårdsavdelningen avlastar Akademiska sjukhuset och erbjuder patienter ett sammanhållet omhändertagande. Vidare beskriver förvaltningen att hälsosamtalen för asylsökande som bedrivs på hälsocentralen för asylsökanden, Cosmos, nu är i fas med behovet, där Cosmos har mobila team och även vid behov kvälls- och lördagsöppet. Folktandvården har under 2016 ökat antalet besök jämfört med föregående år och väntetiderna har förbättras då de vuxna revisionspatienterna som väntat mer än tre månader minskat med cirka patienter från Samtidigt beskriver Folktandvården att en hög vårdefterfrågan med ett kontinuerligt inflöde av patienter påverkar tillgängligheten och målet att patienterna inte ska vänta mer än tre månader har inte uppnåtts. För att hantera flödet av patienter har antalet behandlingsrum utökats succesivt under Folktandvården har även infört ett introduktionsår för tandsköterskor. För barn och ungdomar är tillgängligheten god, där endast 62 barn av listade har försenade kallelser. Patientsäkerhet Landstinget har upprättat en övergripande strategi för patientsäkerhetsarbete med tillhörande handlingsplan. Av strategin framgår att landstinget antagit en nollvision för undvikbara vårdskador och målet är att ständigt minska antalet genom ett systematiskt och långsiktigt patientsäkerhetsarbete. Beräkningar har gjorts för landstingets kostnader för undvikbara vårdskador, vilka uppskattas till cirka 244 miljoner kronor per år. Uppföljning av patientsäkerhetsarbetet har ökat från politiska styrelser genom efterfrågan av resultat och åtgärder. Dessutom har koncernledningsgruppen beslutat att kvalitet och patientsäkerhet alltid ska finnas med på sammanträdenas agenda. Landstingets revisorer har granskat patientsäkerhetsarbetet under hösten 2016 och bedömde att vårdstyrelsen har bättre förutsättningar än tidigare att säkerställa att det bedrivs ett systematiskt patientsäkerhetsarbete i enlighet med gällande regelverk. Förutsättningarna har ökat eftersom det finns ett landstingsövergripande patientsäkerhetsteam och Socialstyrelsens föreskrifter har inarbetats i vårdcentralernas förfrågningsunderlag.

22 11 (29) Närvård Närvårdsstrategin, som antogs under 2015, har lagt grunden till det fortsatta arbetet under mandatperioden. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade även 2015 om prioriterade närvårdsaktiviteter för 2016, vilka samtliga har genomförts eller påbörjats under året som gått. Nedan följer en sammanställning av flertalet av dessa insatser. Under 2016 har dessutom en ny viljeinriktning för närvården tagits fram för 2017 tillsammans med kommunerna i länet. Samfinansierade närvårdskoordinatorer är ett viktigt stöd för det lokala samarbetet mellan landsting och kommun. Närvårdskoordinatorer finns nu i samtliga kommuner förutom i Enköpings kommun. I april 2016 beslutade landstinget att i samverkan med länets kommuner utveckla och förstärka hemsjukvården på primärvårdsnivå med stöd av mobila närvårdsteam. Därefter har förankring med de politiska styrgrupperna för närvården i länets kommuner genomförts och dialog med kommunala tjänstemän påbörjats. Syftet är att utifrån en gemensam behovsanalys utveckla sjukvården i hemmet för äldre med omfattande vårdbehov och personer med tillfälliga eller långsiktiga funktionsnedsättningar. I arbetet ska hänsyn tas till kommunernas olika förutsättningar och genomförande ska ske under Hälsa och habilitering har fått uppdraget att implementera mobila närvårdsteam i länets kommuner. En fördjupad analys gällande behovet av antalet vårdplatser genomfördes 2015 och dialog med Tierps kommun och Älvkarleby kommun pågår för närvarande. Tierps kommun har fattat beslut om medfinansiering och införande av närvårdsplatser, som planeras ske under hösten I den utredning som tidigare genomförts har det identifierats ett lokalt vårdbehov i form av direktinläggningsplatser. I väntan på införandet av närvårdsplatser har därmed sex direktinläggningsplatser öppnats i september 2016 inom geriatrikens ordinarie avdelning i Tierp. I november 2016 beslutade landstinget att i samverkan med tre av länets kommuner förstärka och utveckla landstingets stöd till barn och unga med en lättare till medelsvår psykisk ohälsa. Förstärkningen består av att öppna samtalsmottagningar i kommunerna Heby, Håbo och Östhammar. Ett utvecklingsarbete kommer att ske i samverkan med kommunerna bland annat kring samverkansrutiner, metodutveckling, information och e-hälsa. Barn och unga som utreds av kommunernas socialtjänst har ofta inte fått den hälso- och sjukvård de har rätt till. I januari 2016 infördes hälsoundersökningar för barn och unga, som består av läkarundersökning, bedömning av psykisk hälsa och tandhälsa. Uppdraget ligger hos Barnsjukhuset vid Akademiska sjukhuset och Folktandvården. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Socialstyrelsen riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är en del i den hälsoinriktade hälso- och sjukvården. Landstinget i Uppsala län är från och med 2015 medlem i WHO:s nätverk hälsofrämjande hälso- och sjukvård, HFS. Det innebär att landstinget, utifrån hälso- och sjukvårdens roll, ska implementera ett hälsoinriktat arbete både ur ett styrnings- och ledningsperspektiv, patient-, befolknings- och medarbetarperspektiv. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård handlar om de processer som ger individen möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa. Det innebär både ett hälsofrämjande bemötande och arbetssätt samt sjukdomsförebyggande metoder enligt de nationella riktlinjerna. Programrådet för hälsoinriktad hälso- och sjukvård har i uppdrag att integrera de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvårdens kliniska processer och har under 2016 samverkat med övriga programråd. I programrådets uppdrag ingår även att utveckla sammanhållna vårdkedjor samt ta fram kvalitetsindikatorer för ett systematiskt utvecklingsarbete.

23 12 (29) Kunskapsunderlaget som beskriver hur arbetet med att främja goda levnadsvanor ska utföras, dokumenteras och följas upp, har reviderats och integrerats i övriga kliniska processers vårdöversikter. Under året har det pågått en satsning på utbildning av personalen för att öka kompetensen för arbete med levnadsvanor, både övergripande om levnadsvanornas betydelse och mer specifikt riktat till chefer och kvalitets- och verksamhetutvecklare. En stor satsning har varit alkoholfri operation som en vidareutveckling av rökfri operation. Den största utmaningen är att införa en enhetlig dokumentationsstruktur. Förhoppningen är att de kvalitetsindikatorer som nu finns att tillgå i det nya beslutsstödet ska skapa nya möjligheter till ett systematiskt utvecklingsarbete. Ekonomi Vårdstyrelsens totala resultat för 2016 är +38 miljoner kronor, vilket är en positiv avvikelse med 31 miljoner kronor jämfört med periodens förväntade resultat på +7 miljoner kronor. Årets totala intäkter är i princip i nivå med budget. Riks- och regionintäkterna ökar då landstinget både säljer och köper mer vård mellan landstingen, medan övriga intäkter minskar, vilket beror på en minskad vårdproduktion och intäkter för denna. Personalkostnader, kostnader för köpt vård och medicinsk service understiger budget medan läkemedelskostnader och övriga kostnader har blivit dyrare än vad som budgeterats. Att personalkostnaderna inte når upp till budget beror på vakanser och svårigheter att rekrytera ny personal i den omfattning som förvaltningarna planerat för. Kostnaderna för köpt vård når inte heller upp till budget, vilket beror på att vårdstyrelsen haft ett budgetutrymme på 42 miljoner kronor för nya beslut inom hälso- och sjukvård som budgeterats inom köpt vård. Beslut är fattade inom flera områden och kommer att bekosta satsningar på bland annat mobila team och psykisk hälsa, men kostnaderna kommer senare och beräknas få helårseffekt först Kostnader som ökar är kostnader för läkemedel, vilket beror på införandet av nya och dyrare läkemedel. Dessutom ökar övriga kostnader, vilket främst beror på att vårdstyrelsen belastats med ökade kostnader för journalsystemet Cosmic. Sammantaget är utfallet för vårdstyrelsens totala verksamhet ett positivt ekonomiskt resultat, vilket främst beror på lägre kostnader för personal och köpt vård. Eftersom vårdstyrelsen infördes 2016 finns det inga jämförelsesiffror för 2015 för vårdstyrelsens samlade uppdrag. Med anledning av detta görs ingen jämförelse mellan åren. Analys mellan åren för vårdstyrelsens förvaltningar återfinns i respektive förvaltnings årsredovisning. Landstingets styrkort har som mål att totalkostnad i förhållande till total produktion ska vara samma som föregående år eller lägre, men målet har inte uppnåtts för Hälsa och habilitering, Primärvården och Folktandvården har alla totala kostnader som är högre 2016 än 2015 i förhållande till total produktion. Hälsa och habilitering har tagit över verksamhet och kostnader som inte genererar kontakter, exempelvis beredskapsjouren, vilket ökat kostnaderna utan att produktionen ökat. Även Folktandvården hade lägre produktionskostnader Antalet besök har ökat mellan åren, men kostnaderna har ökat mer vilket kan förklaras med många vakanta tjänster under Primärvården har ökade läkemedelskostnader, vilket påverkat att kostnaderna ökat mer än vad produktionen ökat.

24 13 (29) Tabell 6. Utfall för vårdstyrelsens totala verksamhet inklusive förvaltningarna Ackumulerat utfall, mnkr Utfall 2016 Budget 2016 Utfall jmf. Budget Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Folktandvårdens resultat för 2016 är +11 miljoner kronor och ska jämföras med ett budgeterat resultat på +6 miljoner kronor. Det är lönekostnader, hyreskostnader och kostnader för tandteknik som varit lägre än vad som budgeterats, samtidigt som intäkterna endast varit något under budget trots en lägre bemanning. Hälsa och habiliterings resultat är bättre än årets budget, det vill säga +6 miljoner kronor. Resultatet beror framförallt på att förvaltningen haft ett flertal vakanta tjänster. Dessutom har förvaltningen haft medel för glasögonbidrag till barn och unga samt FoU-medel för primärvård som inte förbrukats under året. Primärvårdens resultat för 2016 är 6,5 miljoner kronor, vilket är en försämring med 7 miljoner kronor. Primärvårdens negativa resultat kan förklaras av att läkemedelskostnaderna varit högre än vad förvaltningen budgeterat för. Primärvården har haft en lägre produktion än vad som budgeterats, vilket har påverkat tillgängligheten negativt. En låg tillgänglighet innebär att förvaltningen inte når upp till kraven för vårdvalet och målrelaterad ersättning på 2,1 miljoner kronor har därför återbetalats till vårdstyrelsen. Primärvårdens kostnader för löner och medicinsk service har varit lägre än budget, vilket beror på en låg bemanning. Bemanningsproblemen har lett till en låg produktion, vilket i sin tur generat vårdvalsintäkter som varit lägre än budget. Resultatet för vårdstyrelsens egen verksamhet avviker med +27 miljoner kronor jämfört med budget. Kostnaderna för upphandlade avtal följer i princip budget, förutom kostnaderna för upphandlade kiropraktorer, som är lägre än budget. Inom vårdvalen är det framförallt vårdvalet för barnmorskemottagning, barnhälsovård och läkemedelskapitering till vårdcentraler som överstiger budgeterade kostnader. Övrig primärvård innehåller kostnader och intäkter för köpt och såld primärvård utanför länet. Det är intäkterna för såld utomlänsvård som ökat och gör att utfallet är bättre än budget. Kostnaderna för specialisttandvård har ökat jämfört med föregående år och budget då Folktandvården har ökat sin produktion. I övrig verksamhet ingick budgeten på 42 miljoner kronor för nya beslut inom hälso- och sjukvård som inte nyttjats fullt ut under 2016 och förklarar överskottet inom övrig verksamhet.

25 14 (29) Tabell 7. Utfall för vårdstyrelsens egen verksamhet exklusive förvaltningarna Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Mnkr Utfall 2016 Budget 2016 Utfall jmf. Budget Anslagsintäkter egen verksamhet Kostnad upphandlade avtal Kostnad vårdval Kostnader övrig primärvård Kostnader tandvård Kostnader fast ersättning egna verksamheter Kostnader övrig verksamhet Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Produktion Den produktion som utförs inom primärvården avser såväl offentlig som privat utförd vård enligt antingen lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOV) eller lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Den största produktionen inom primärvården utförs av vårdcentraler enligt LOV, som drivs i antingen offentlig eller privat regi. Därutöver utförs vård och behandling av Hälsa och habilitering samt allmäntandvård och specialisttandvård inom Folktandvården. LOV-avtal (vårdval) Landstinget i Uppsala län hade vid utgången av 2016 totalt fem vårdval inom primärvården och den största är vårdvalet för vårdcentralsverksamheterna. Förfrågningsunderlagets regler är lika oavsett om vården bedrivs i offentlig eller privat regi, vilket gör att de förutsättningar som vårdcentralerna i offentlig regi har att arbeta utifrån skiljer sig från en rent anslagsfinansierad verksamhet inom hälso- och sjukvården. Vårdcentraler och barnmorskemottagningar Det finns totalt 40 vårdcentraler och åtta filialer inom länet (filial är en mottagning med begränsade öppettider och ibland även begränsat vårdutbud), varav 20 vårdcentraler och sex filialer drivs i egen regi och 20 vårdcentraler och två filialer drivs i extern regi. Därutöver fanns vid utgången av 30 barnavårdscentraler samt 11 barnmorskemottagningar i egen regi. I privat regi finns det 14 barnavårdscentraler samt 11 barnmorskemottagningar. Ett avtal med en privat vårdcentral och barnavårdscentral i Uppsala kommun har hävts i förtid under 2016 och en privat vårdcentral i Tierps kommun har stängt. En ny barnmorskemottagning i privat regi startade i Uppsala kommun under Det totala antalet besök inom vårdcentralsuppdraget har ökat under 2016 jämfört med tidigare år. Framför allt ökar sjuksköterskebesöken, medan andra typer av besök ligger mer stabilt. Den offentliga primärvårdens produktionsvolym, det vill säga besök som utfördes på vårdcentraler och barnhälsovårdscentraler, planerades på en högre nivå än vad som blev möjligt att genomföra. Orsaken till den lägre produktionsvolymen än budgeterat är svårigheter att rekrytera kärnkompetens. Antalet årsarbetare var nästan 40 färre än budgeterat och med en högre sjukfrånvaro än planerat. Rekryteringsproblemen har haft en negativ påverkan på både produktionen och tillgängligheten. Såväl läkarbesök som övriga besök har en produktion under budgeterad volym. Emellertid ligger telefonrådgivning inom övriga besök väsentligt över budget.

26 15 (29) Samtidigt som produktionen varit lägre än budgeterat har antalet listade patienter hos den offentliga primärvården ökat med stycken 2016 jämfört med Primärvårdens totala produktion för 2016 har varit högre än Ökningen på tre procent återfinns inom övriga besök där såväl besök som telefonrådgivning har ökat jämfört med Under verksamhetsåret har arbetet inom den offentliga primärvården med att säkerställa kvalitet och optimalt resursutnyttjande haft en hög prioritet. Primärvården använder ett egenutvecklat verktyg för produktions- och kapacitetsplanering. I arbetet ingår systematisk uppföljning för lärande och ständiga förbättringar med utgångspunkten i bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Primärvården har även påbörjat ett förnyelsearbete avseende utökade e-tjänster och videobesök. Vaccinering för säsongsinfluensa och pneumokockvaccinering för vissa riskgrupper Vaccinationsvårdvalet för influensavaccinering för riskgrupper startade under Socialstyrelsen fastslår vilka patientgrupper som tillhör en riskgrupp och ska erhålla fri influensavaccinering. Vid vaccinationsstart i november 2016 var fyra stycken vårdgivare anslutna till vårdvalet: Resecentrum vaccinationer, Uppsala vaccinationsbyrå, Totalhälsan och Länsvaccinationer. Psykoterapi Under 2016 har två avtal med vårdgivare löpt ut utan att förnyas och sju nya vårdgivare har godkänts. 10 vårdgivare som tidigare haft avtal har förnyat dessa. Totalt finns 61 aktiva avtal med utförare inom vårdvalet. Två av dessa löper ut under Under året tog psykoterapeuterna emot cirka besök av cirka patienter. Alltsedan vårdvalet infördes har antalet anslutna terapeuter och antalet besök ökat kraftigt med 7,8 procent under I juni 2016 beslutade vårdstyrelsen att vårdvalet från och med 2017 ska utgöra en åtgärd på specialistnivå, vilket innebär att primärvårdens remitteringsrätt upphör. En anpassning av målgrupp för behandling har också gjorts utifrån rekommendationer om evidens från Socialstyrelsen. Primär hörselrehabilitering Landstingets fyra audionommottagningar är sedan den 1 januari 2017 anslagsfinansierade, men deras uppdrag styrs fortfarande genom vårdvalets förfrågningsunderlag. I vårdvalet ingår åtta privata audionommottagningar. Dessa privata audionommottagningar drivs under varumärkena Audika respektive Din Hörsel. En privat audionommottagning i Enköping har stängts under hösten Tabell 1. Produktion primärvård, LOV-avtal (vårdval) Förändr. Vårdval (LOV) privat och egen regi (%) Läkarbesök vårdcentral ,4% Sjuksköterskebesök vårdcentral ,0% Fysioterapeutbesök vårdcentral ,8% Mödrahälsovården antal besök ,6% Barnhälsovård antal besök ,7% Vaccinatörer antal besök ,8% Privat psykoterapi, antal besök ,8% Primär höreselrehabilitering, antal besök ,4%

27 16 (29) LOU-avtal Uppsala närakut med ortopedakut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i oktober 2015 att initiera en ny upphandling av Uppsala närakut med ortopedakut. Upphandlingen genomfördes under 2016 och uppdraget tilldelades Aleris för avtalsperioden med möjlighet till 24 månaders förlängning. Nuvarande avtal med CityAkuten i Praktikertjänst AB löper till och med den 31 maj Antal besök på Närakuten har nu stabiliserats efter att ha ökat under en längre period. Dock ökar besöken på Närakuten ortopedi fortsatt med cirka 5 procent under året. Naprapater och kiropraktorer Landstinget har under 2016 framarbetat ett förfrågningsunderlag och genomfört en upphandling enligt LOU. Avtalet syftar till att erbjuda naprapatisk behandling inom Uppsala län. Den upphandlade leverantören blev Joylife AB för samtliga delar av länet. Antal besök hos naprapater fortsätter att öka kraftigt och ökningen var 35 procent jämfört med föregående år. En orsak till den kraftiga ökningen är att verksamhet i Tierp och i Enköping som startade under 2015 nu är etablerade fullt ut. Både ökad marknadsföring och ökad bemanning har bidragit till produktionsökningen. Åtta avtal med kiropraktorer har funnits under Vårdgivarna utförde totalt behandlingar till en kostnad av cirka 1,4 miljoner kronor. Sjukvårdsrådgivningen 1177 Landstinget har avtal med MedHelp Care Uppsala AB gällande driften av sjukvårdsrådgivning. Avtalet löper till och med den 30 november 2017, med möjlighet till förlängning upp till 24 månader. Antal hanterade samtal har ökat något 2016 jämfört med 2015, från till samtal. Antalet hanterade samtal innefattar besvarade inkommande samtal samt utgående samtal för guidning in till vården. Sjukvårdsrådgivningen har ökat med cirka 10 procent mellan 2015 och Marknadsföringen av tjänsten 1177 har gjort att kännedomen har ökat i samhället. Numera hänvisar många mottagningar till tjänsten när de själva är stängda. Hembesöksverksamhet i Uppsala och Knivsta Landstinget har ett avtal med Uppsala hemläkarjour AB avseende utförande av hembesöksverksamhet i Knivsta och Uppsala kommuner. Under 2016 gjordes cirka hembesök till en kostnad av cirka 1,9 miljoner kronor. Verksamheten ska i första hand utföra besök hos äldre i ordinärt boende och hos barnfamiljer. Tabell 2. Produktion primärvård, LOU-avtal Förändr. Upphandlade avtal (LOU) (%) Hemläkarjour, antal besök inkl telefon ,3% Närakuten antal besök ,6% Närakuten ortopedi läkarbesök ,4% Sjukvårdsrådgivningen, antal samtal ,9% Naprapater, antal besök ,2% Kiropraktorer, antal besök ,8%

28 17 (29) Hälsa och habilitering Hälsa och habiliterings totala produktion var 2016 under budgeterad produktionsvolym. Detta på grund av en lägre produktion för övriga besök där habiliteringsverksamheterna under året haft vakanser. Produktionsvolymen för slutenvården är högre än budgeterat, trots att endast 18 av 26 närvårdsplatser varit öppna. Orsaken till färre antal öppna närvårdsplatser beror på vakanta tjänster. Arbetet med att möjliggöra fullt platsutnyttjande pågår emellertid på förvaltningen. Antalet läkarbesök för 2016 är högre än budgeterat vilket beror på att hälsocentralen för asylsökanden, Cosmos, har utfört fler hälsoundersökningar än budgeterat. Jämfört med 2015 uppvisar hälsa och habilitering en lägre produktion med 10 procent, vilket främst beror på lägre produktion inom övriga besök. Under 2016 har en ny verksamhet öppnat, Sprutbytet. Detta för att skapa bättre förutsättningar för jämlik och tillgänglig vård för berörd patientgrupp. Tabell 3. Produktion Hälsa och habilitering Folktandvården Folktandvårdens totala produktion är under budgeterad produktionsvolym Emellertid har produktionen varit högre 2016 jämfört med Detta gäller för såväl allmäntandvården som specialisttandvården. Ökningen av antalet besök på 3 procent har varit möjlig tack vare ökad bemanning samt effektivisering av arbetssätten i tandvårdsteamen. Vidare har ett antal nya behandlingsrum tagits i bruk. Vårdefterfrågan har varit mycket stor under 2016 inom Folktandvården. Trots detta har förvaltningen lyckats förbättra tillgängligheten och antalet unika patienter utifrån personnummer som fått behandling har ökat med 7-8 procent. En verksamhet som har ökat kraftigt under 2016 är den mobila tandvårdsverksamheten. Ökningen har inneburit att fler äldre har kunnat få behandling i sitt eget boende. Inom Folktandvården pågår utvecklingsarbete för att ytterligare förbättra den sammanhållna produktionsplaneringen. Tabell 4. Produktion Folktandvården

29 18 (29) Förnyelse Samtliga förvaltningar inom vårdstyrelsens ansvarsområde har under året arbetat med att stärka sin forskning och utveckling inom prioriterade strategiska områden. Hälsa och habilitering har arbetat med att tydliggöra FoU-arbetet inom förvaltningen och har inrättat ett FoU-råd för säkerställa att forskning och utveckling beaktas inom förvaltningens beslut och dokument. Primärvården har arbetat med att utveckla affärsmässigheten och tagit fram lokala handlingsplaner utifrån en tidigare bemötandesatsning. Inom Folktandvården har flera forskningsprojekt genomförts och ett flertal rapporter har publicerats, främst inom äldretandvården. Merparten av förvaltningarna arbetar utifrån en modell för ordnat införande. Hälsa och habilitering har tagit fram en rapport om medarbetares och chefers kännedom och användning av mini-hta och fler medarbetare har fått handledning i att använda särskild blankett för mini- HTA. Primärvården har inte testat modellen för ordnat införande enligt mini-hta, men inför nya effektiva behandlingsmetoder inom ramen för etablerade kliniska processer. Folktandvården använder checklistan för God vård för att säkra effektiva behandlingsmetoder. Under 2016 har en särskild satsning gjorts inom ämnet endodonti för att kartlägga vilka metoder och material som är effektiva. Medarbetare Primärvårdens enskilt viktigaste fråga är kompetensförsörjning. Den gemensamma kompetensförsörjningsprocessen har implementerats och en handlingsplan har upprättats. Primärvården har utifrån handlingsplanen bland annat arbetat med att möjliggöra ett förbättrat omhändertagande av utlandsutbildad personal som ett led i att stärka den långsiktiga kompetensförsörjningen. Inhyrd personal har ökat och mätt i antal årsarbetare är utfallet 13, vilket är tre fler än Antalet årsarbetare för egna anställda medarbetare har ökat med 10 årsarbetare men är inte tillräckligt för att nå planerad bemanning och produktion. Antalet årsarbetare är närmare 40 årsarbetare färre än planerat. Den totala sjukfrånvaron ligger på 6,1 procent, vilket är högre än Det är sjukfrånvaron 60 dagar eller mer som har ökat. För att säkerställa arbetsgivarens rehabiliteringsarbete tillämpas de gemensamma riktlinjerna för aktiv rehabilitering. Primärvården har upprättat en fungerande organisation för hantering av introduktion för nyutexaminerande medarbetare. Dessutom tillhandahåller Primärvården kliniska utbildningsplatser för studerande vid vård- och läkarutbildningen i enlighet med avtal. Hälsa och habilitering har arbetat aktivt med att förnya och marknadsföra förvaltningen som en attraktiv arbetsplats. Arbetet innebär både att locka medarbetare och behålla befintliga medarbetare. Förvaltningen har tillsatt till ett antal vakanta tjänster och antalet årsarbetare har ökat jämfört med Under året har Närvårdsavdelningen i Uppsala öppnat upp flera vårdplatser och för att detta skulle vara möjligt har både sjuksköterskor och undersköterskor rekryterats. Även öppnandet av en sprutbytesmottagning har bidragit till en ökning av antalet årsarbetare. Förvaltningen har inhyrd personal och behovet finns främst vid Närvårdsavdelningen. Den totala sjukfrånvaron är 4,7 procent och det är sjukfrånvaron 60 dagar eller mer som har ökat. Den totala sjukfrånvaron har ökat jämfört med Vid Hälsa och habilitering finns en samordnare som företräder förvaltningen i alla frågor som rör verksamhetsförlagd utbildning, inklusive kontakter med handledare. I uppdraget ligger även att säkerställa att förvaltningens rutiner följs. Vid Folktandvården har bemanningsläget stabiliserats något under året och en ökning av antalet årsarbetare kan ses. Dock är bristen på erfaren personal stor och framförallt på

30 19 (29) tandhygienistsidan är det ett svårt rekryteringsläge. Kontinuerliga insatser görs för att klara kompetensförsörjningen, bland annat har introduktions år för nyutexaminerade tandsköterskor startats. För verksamhetsförlagd utbildning finns en väl fungerande organisation. Vidare har fokusgrupper genomförts för att fånga synpunkter på vad som gör Folktandvården till en attraktiv arbetsgivare. Folktandvården har ingen inhyrd personal. Den totala sjukfrånvaron är 5,8 procent och har ökat något jämfört med En djupare analys av sjukfrånvaron kommer att göras. Som jämförelse är den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid i landstinget 5,6 procent. Utöver Primärvården och Hälsa och habilitering har även Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping behov av inhyrd personal. Tabell 5. Ett urval nyckeltal summerat för Primärvården, Hälsa och habilitering samt Folktandvården Nyckeltal medarbetare År 2016 År 2015 Förändring Antal årsarbetare (genomsnittligt värde) Procentuell förändring jfr utfall föregående år 2,3% Inhyrd personal, antal årsarbetare Inhyrd personal, mnkr Anm. Inhyrd personal i antal årsarbetare gäller enbart den offentliga primärvården. Hälsa och habilitering har inte IT-stöd för att ta fram uppgiften. Definition av närvarotid mätt i antal årsarbetare: I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad. För att systematiskt och kontinuerligt utvärdera och följa upp arbetsgivarpolitiken i kommuner och landsting används personalenkäter med standardiserade frågor. Målet är att HME-indexet ska öka mellan åren. Primärvården redovisar ett HME-index motsvarande 4,2, att jämföra med 2015-års resultat på 4,1. Även Folktandvårdens HME för 2016 är 4,2 jämfört med HME för 2015 som då var 4,1. Hälsa och habiliterings HME-index har 2016 minskat från 4 till 3,96. Förvaltningen kommer utifrån resultatet att arbeta vidare med att analysera och sedan följa upp aktiviteter som kan stärka medarbetarnas engagemang.

31 20 (29) Resultat verksamhetsuppdrag Primärvården Primärvårdens anslagsfinansierade verksamheter har bedrivits under året enligt verksamhetsuppdraget för och består av följande: 1. Jourmottagningarna i Tierp, Östhammar och Enköping 2. Arbetsterapi 3. IT-avdelningen (PV/IT) IT-avdelningen (PV/IT) ger stöd och service åt samtliga vårdcentraler, barnavårdscentraler och barnmorskemottagningar oavsett om de bedrivs i offentlig eller privat regi. Primärvårdens bedömning när det gäller jourmottagningarna, arbetsterapin och IT-avdelningen är att de uppdrag som återfinns i verksamhetsuppdraget för det föregående året har uppfyllts. Majoriteten av den offentliga primärvårdens verksamheter består av vårdcentraler, barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler och ingår inte i den anslagsfinansierade verksamheten (dessa verksamheter beskrivs därför under andra rubriker). Sammanfattningsvis vad gäller produktionen för 2016 visade det sig dock svårt att leverera den verksamhetsvolym som planerats, vilket hänger samman med de bemanningsproblem som primärvården har haft under senare år, och även fortsättningsvis bedöms ha. Den lägre verksamhetsvolymen har påverkat tillgängligheten till vårdcentralerna. Samtidigt som produktionen i den offentliga primärvården har varit lägre än planerats har antalet listade patienter ökat med mellan 2015 och Vidare har antalet besök vid vårdcentralerna totalt sett ökat med eller 3 procent. Detta har genomförts med en personalökning motsvarande 10 årsarbetare. Under verksamhetsåret har arbetet inom den offentliga primärvården med att säkerställa kvalitet och optimalt resursutnyttjande haft en hög prioritet. Exempelvis har det införts definierade kliniska processer. Utgångspunkten i processerna är best practice och hälsoekonomiska studier. I arbetet ingår systematisk uppföljning för lärande och ständiga förbättringar med utgångspunkten i bästa effektiva omhändertagandenivå, BEON. När det gäller den målrelaterade ersättningen för vårdcentraler och barnavårdscentraler regleras dessa i förfrågningsunderlaget för vårdvalet och inte via verksamhetsuppdraget och redovisning sker därför i särskild ordning till vårdstyrelsen. Hälsa och habilitering Förvaltningen har under året arbetat med målen i verksamhetsuppdragen och uppfyller dem helt eller delvis. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till mål inom de kvalitetsområden som betecknar god vård samt till ett mål inom närvård. Ersättningen betalas ut i förskott. Den målrelaterade ersättningen för Habilitering och hjälpmedel 2016 omfattar 3,3 miljoner kronor och är uppdelad på 11 delmål. Samtliga delmål är uppfyllda. Habilitering och hjälpmedel får således behålla alla medel som utbetalats som målrelaterad ersättning. Några exempel på redovisat resultat inom olika målområden följer nedan. Närvård och återinskrivningar Närvårdsavdelningen i Uppsala redovisar 5,5 procent återinskrivningar inom 30 dagar. Gränsen för måluppfyllelse var 12 procent, varför målet har uppnåtts. Förvaltningen har under året även arrangerat ett landstingsövergripande arbete för att minska återinskrivningar. Det inkluderar programrådets arbete och ett forskningssamarbete med Uppsala Universitet och Intermountain Health Care. Vårdgaranti

32 Målen inom vårdgarantin omfattar väntetider till Habiliteringen för barn och vuxna, Syncentralen, Hörcentralen samt andel väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin. Samtliga mål uppfylls. Samverkan och arbete med effektiva vårdprocesser 21 (29) Förvaltningen deltar i flera samverkansarbeten, både internt inom landstinget och med externa parter, bland annat deltar Hälsa och habilitering aktivt i utvecklingsarbetet i länet inför ny lagstiftning om in- och utskrivningsprocess från slutenvården, där även primärvården involveras. Förvaltningsdirektören deltar också i det nationella SKL-nätverket och i den länsövergripande styrgruppen. Ett annat exempel avseende förbättrade vårdprocesser är habiliteringsverksamheternas deltagande i framtagande av riktlinjer om samverkan kring barn och unga. Arbetet sker tillsammans med andra funktioner från landstinget samt länets kommuner. Behovsanpassad patient- och anhöriginformation Tre enheter inom habiliteringen deltar tillsammans med andra verksamheter inom landstinget i en pilot för införande av aktiviteterna enligt handlingsplanen för anhörigstöd och användandet av mall i Cosmic. Folktandvården Verksamhetsuppdragets mål är till största delen uppnådda. Tandvården ingår inte i vårdgarantin, men har ändå som mål i verksamhetsuppdraget att väntetiderna inte ska överstiga tre månader. Folktandvården kan inte uppfylla detta mål inom alla verksamhetsområden. Väntetiderna inom specialisttandvården har dock minskat under året inom merparten av specialistområdena och förseningarna i kallelser av vuxna revisionspatienter har också succesivt minskat under året. Fler kliniker har även möjlighet att ta emot nya patienter omgående. Sedan 1 januari 2016 har Folktandvården uppdraget att utföra uppsökande verksamhet i hela länet. Resultatet för 2016 visar att antalet i särskilt boende som fått en munhälsobedömning har ökat med 11 procent och i ordinärt boende har ökningen varit 89 procent, totalt en ökning med 22 procent. Av antalet som tackat ja till uppsökande verksamhet har 96,4 procent fått en munhälsobedömning. Tandhälsan inom barn- och ungdomstandvården är fortsatt mycket bra. Andelen kariesfria 6- åringar är 85 procent jämfört med 84 procent föregående period. Andelen kariesfria 19-åringar ökade med 1 procent till 40 procent för perioden jämfört med Enligt riktlinjerna för barn- och ungdomstandvården ska alla grundskolor i länet besökas. Folktandvården ska ge kunskap om munhälsan i förskola och i vart och ett av grundskolans stadier. Under läsåret har samtliga skolor besökts. Läsåret besöktes 96 procent av skolorna. Folktandvården har tagit fram en likabehandlingsplan med inriktning på medborgare. I planen finns ett antal aktiviteter som ska genomföras En aktivitet som har genomförts är utbildning om våld i nära relationer till en tandhygienist eller tandläkare från varje klinik. Dessa personer ansvarar för frågor som rör våldsutsatta patienter på respektive klinik. Folktandvårdens patienter kan göra både nya bokningar och ombokningar av tider via nätet. Under 2016 var det i genomsnitt 347 patienter varje vecka som använde sig av tjänsten, en ökning med 34 procent jämfört med 2015.

33 22 (29) Internkontroll Processen för internkontrollarbetet startar med att kontrollområden definieras. För samtliga kontrollområden görs en risk och väsentlighetsanalys. Risken för att vårdstyrelsens uppdrag inte kan fullföljas och/eller inte får önskvärdeffekt har värderats utifrån hur stor sannolikheten är för att denna risk ska inträffa på en skala från 1-4. Risken för att vårdstyrelsens uppdrag inte kan fullföljas och/eller inte får önskvärdeffekt har också bedömts utifrån allvarlighetskonsekvenser som risken kan få på en skala från 1-4 och utifrån upptäckbarhet av eventuella fel. Sammantaget har dessa parametrar vägts ihop till ett samlat riskvärde. Ett högre riskvärde innebär generellt en större risk att en icke önskvärd händelse inträffar och/eller att händelsen får allvarliga konsekvenser. I internkontrollplanen för vårdstyrelsen ingår de områden som i riskanalysen fått ett uppskattat riskvärde större än 5. Internkontrollplanen för 2016 har innehållit 5 kontrollpunkter. Planen är fastställd av vårdsstyrelsen (se bilaga 3). Utifrån beslutad internkontrollplan har respektive ansvarig skapat kontrollrutiner och utsett ansvariga för kontrollerna. Under år 2016 har inga avvikelser noterats. Tabell 6. Internkontroll av vårdstyrelsens verksamhet 2016 Rutin/system som granskats Avvikelse Kontrollmoment Åtgärd Tidplan Ekonomi Uppföljning och analys av verksamhet och ekonomi för förvaltningar och avtal med privata vårdgivare Dialog med förvaltningarna i syfte att uppnå budget i balans Besluta och föreslå LS och förvaltningarna åtgärder för budget i balans Följa produktionen genom uppföljning av verksamhet Regelbunden uppföljning av balanslistor för styrelsens beslut Nej Nej Regelbunden avrapportering månadsvis i månadsrapport till styrelsen Regelbunden avrapportering månadsvis i förvaltningarnas månadsrapport till styrelsen Månadsvis vid vårdstyrelsens sammanträden Månadsvis vid vårdstyrelsens sammanträden Nej Vid behov Vid behov Nej Nej Regelbunden avrapportering månadsvis i månadsrapport till styrelsen Regelbunden uppföljning och kontroll Månadsvis vid vårdstyrelsens sammanträden Vid styrelsen 2 ggr per år samt regelbunden revidering och genomgång efter varje sammanträde.

34 23 (29) BILAGA 1. Resultaträkning vårdstyrelsen Bokslut 2016, tkr Bokslut 2016 Budget 2016 Budget jämfört med bokslut Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar 0 0 Immateriella investeringar 0 0 Övriga materiella investeringar

35 24 (29) (fortsättning bilaga 1) 1) Primärvården har budgeterat för full bemanning. Vakanta tjänster har medfört att produktionsintäkterna minskat 2) Intäkterna från andra landsting/regioner för såld primärvård ökar på grund av patientlagen som gör det fritt att välja vårdgivare 3) Avvikelsen förklaras av att Primärvården har erhållit statsbidrag för sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen samt återbetalning av moms för hyrläkare som inte var budgeterat 4) Vakanta tjänster gör att lönekostnaderna minskat jämfört med budget 5) Kostnaderna för köpt vård är lägre än budgeterat då vårdstyrelsens beslut avseende satsningar på psykisk hälsa och mobila team kommer generera kostnader fullt ut först ) Läkemedelskostnaderna har ökat främst på grund av nya blodförtunnande läkemedel och diabetesläkemedel 7) Produktionen inom primärvården har varit lägre än budgeterat vilket medför att kostnaderna för medicinsk service minskar 8) Kostnaderna ökar på grund av att vårdstyrelsen belastats med ökade kostnader för journalsystemet Cosmic

36 25 (29) BILAGA 2. Specifikation av bokslut 2016 vårdstyrelsens egen verksamhet Utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Intäkter av anslag vårdstyrelsens verksamhet, tkr Kostnader primärvård - upphandlade avtal LOU, tkr Utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Hembesöksverksamhet, Uppsala hemläkarjour Uppsala Närakut och Ortopediakut Naprapater Kiropraktorer Sjukvårdsrådgivning Summa Kostnader primärvård - vårdval LOV, tkr Utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Vårdcentraler kapitering och besök inkl fysioterapi Barnmorskemottagning Barnhälsovård Kapitering läkemedel Läkarinsatser i särskilda boenden Primär hörselrehabilitering Psykoterapeuter Influensavaccinationer Summa Kostnader övrig primärvård, tkr Utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Primärvård utanför C-län Primärvård icke C-länsinvånare Apodos Summa

37 26 (29) Kostnader tandvård, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Tandvårdsstöd Barntandvård Tandreglering barn och ungdom Tolk tandvård Summa Kostnader vårdöverenskommelser egna verksamheter, tkr Utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Ersättning Primärvården Ersättning Hälsa och habilitering Ersättning Folktandvården Summa Kostnader övrig verksamhet, tkr Utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Närvårdsutveckling Folkhälsomedel Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Beslutade projektmedel Reserverade verksamhetsmedel Summa Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet

38 27 (29) BILAGA 3. Måluppfyllelse balanserat styrkort Nedan återfinns en bedömning av måluppfyllelsen utifrån landstingets balanserade styrkort. Respektive mål redovisas med kursiv text. Vårdstyrelsen ska för sitt ansvarsområde, i tabellen nedan, återredovisa målen i landstingets balanserade styrkort. Följande färgmarkeringar har använts: = Målet har uppnåtts 2016 = Målet har delvis uppnåtts 2016 = Målet har inte uppnås 2016 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Vårdgarantin ska uppnås. Vårdgarantin för den samlade primärvården har inte uppnåtts gällande läkarbesök inom sju dagar där tillgängligheten om 85 procent är jämförbar med föregående år. Gällande patientens möjlighet att komma i kontakt med vårdcentralen samma dag uppnår den samlade primärvården 91 procent. Hälsa och habilitering har uppnått vårdgarantin för sina verksamheter habiliteringen, syncentralen och hörcentralen. Folktandvården har förbättrat sin tillgänglighet, men inte uppnått målen för vuxna revisionspatienter. Ekonomi Budgeten ska hållas. Vårdstyrelsens resultat för perioden är 38 miljoner kronor, vilket är 31 miljoner kronor bättre än budget. Totalkostnad i förhållande till total produktion ska vara samma som föregående år eller lägre. Hälsa och habilitering, Primärvården och Folktandvården har alla totala kostnader som är högre 2016 än 2015 i förhållande till total produktion. Hälsa och habilitering har tagit över verksamhet och kostnader som inte genererar kontakter, exempelvis beredskapsjouren, vilket ökat kostnaderna utan att produktionen ökat. Även Folktandvården hade lägre produktionskostnader Antalet besök har ökat mellan åren, men kostnaderna har ökat mer vilket kan förklaras med många vakanta tjänster under Primärvården har ökade läkemedelskostnader, vilket påverkat att kostnaderna ökat mer än vad produktionen ökat. Produktion Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen. Produktions- och kapacitetsplanering är en integrerad del av den samlade styrningen inom Primärvården och ett egenutvecklat verktyg används. Målet Resultat 2016 Resultat 2016 Resultat 2016

39 28 (29) för 2016 har därför uppnåtts för Primärvården. Även Hälsa och habilitering bedömer att målet har uppnåtts. Inom Folktandvården pågår utvecklingsarbete för att ytterligare förbättra planeringen. Folktandvården har delvis uppnått målet. Den sammanlagda bedömningen för vårdstyrelsen är att målet delvis har uppnåtts för procent av respektive förvaltnings verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen. Inom Folktandvården har all kliniskt arbetande personal en samlad schemaläggning och målet har uppnåtts. För daglig produktionsplanering används inom Primärvården tidbokningen i journalsystemet och förvaltningen bedömer att målet har uppnåtts för Inom Hälsa och habilitering pågår utvecklingen av produktionsbaserad schemaläggning varvid målet delvis har uppnåtts. Den sammanlagda bedömningen för vårdstyrelsen är att målet delvis har uppnåtts för Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade. Såväl Primärvården som Folktandvården bedömer att målet har uppnåtts för Hälsa och habilitering har inte uppnått målet och den samlade bedömningen för vårdstyrelsen är att målet delvis uppnåtts för Förnyelse Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Alla förvaltningar inom vårdstyrelsens ansvarsområde har arbetat med att stärka sin forskning och utveckling inom prioriterade strategiska områden. Hälsa och habilitering har arbetat med att tydliggöra FoU-arbetet inom förvaltningen och har inrättat ett FoU-råd för säkerställa att forskning och utveckling beaktas inom förvaltningens beslut och dokument. Primärvården har arbetat med att utveckla affärsmässigheten och tagit fram lokala handlingsplaner utifrån en tidigare bemötandesatsning. Inom Folktandvården har flera forskningsprojekt genomförts och ett flertal rapporter har publicerats, främst inom äldretandvården. Alla HoS-förvaltningar ska arbeta utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Merparten av förvaltningarna arbetar utifrån en modell för ordnat införande. Hälsa och habilitering har tagit fram en rapport om medarbetares och chefers kännedom och användning av mini-hta och fler medarbetare har fått handledning i att använda särskild blankett för mini-hta. Primärvården har inte testat modellen för ordnat införande enligt mini-hta, men inför nya effektiva behandlingsmetoder inom ramen för etablerade kliniska processer. Folktandvården använder checklistan för God vård för att säkra effektiva behandlingsmetoder. Under 2016 har en särskild satsning gjorts inom ämnet endodonti för att kartlägga vilka metoder och material som är effektiva. Resultat 2016

40 29 (29) Medarbetare Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion. Målet är uppnått. Primärvården har upprättat en fungerande organisation för hantering av introduktion för nyutexaminerande medarbetare. Primärvården tillhandahåller kliniska utbildningsplatser för studerande vid vård- och läkarutbildningen i enlighet med avtal. Vid Hälsa och habilitering finns en samordnare som företräder förvaltningen i alla frågor som rör verksamhetsförlagd utbildning, inklusive kontakter med handledare. I uppdraget ligger även att säkerställa att förvaltningens rutiner följs. Den verksamhetsförlagda utbildning som drivs inom Folktandvården rör främst tandsköterskeutbildningen och organisationen för denna fungerar utmärkt. Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka jämfört med 2015 års mätning. Målet är delvis uppnått. Primärvården redovisar ett HME motsvarande 4,2, att jämföra med 2015-års resultat på 4,1. Hälsa och habiliterings HME har jämfört med 2015 minskat från 4 till 3, Förvaltningen kommer utifrån resultatet att arbeta vidare med att analysera och sedan följa upp aktiviteter som kan stärka medarbetare engagemanget framåt. Folktandvårdens HME för 2016 är 4,2 jämfört med HME för 2015 som då var 4,1. Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag ska vara 100 procent. Målet är uppnått. Samtliga chefer inom Primärvården har ett skriftligt chefsuppdrag som tydliggör förvaltningens gemensamma uppdrag och affärsidé samt vad det innebär att vara chef i landstinget samt i den offentliga primärvården. I chefsuppdragen fastställs även chefens ansvar utifrån de fem styrkortsperspektiven. Hälsa och habiliterings chefsuppdrag är reviderade och har tagits upp på respektive verksamhetsområdes ledningsgrupp. Chefsuppdragen inom Folktandvården är tydliga och under 2016 har ett arbete med att förtydliga arbetsledarrollen gjorts. Resultat 2016

41 1 (15) Dnr PV Årsredovisning 2016 Primärvården

42 2 (15) Viktiga händelser Primärvården vill vara det självklara valet för god vård och hälsa för alla patienter och kunder till vårdnivån primärvård. Under 2016 har följande händelser varit viktiga för att förverkliga denna vision. Säkerställande av kvalitet genom arbetet med kliniska processer inom Primärvården Utökning av ST-läkare som skett som ett led i att säkra framtida kompetensförsörjning Permanentande av Mottagning unga män vid Flogsta vårdcentral. Förändrad organisation vid vårdcentralerna med gruppchefer har arbetats fram Påbörjat förnyelsearbete för utökade e-tjänster och videobesök. Sammanfattning Primärvårdens verksamhet, vad gäller produktion, för 2016 planerades på en högre nivå än vad som visade sig vara möjligt att genomföra under året. Svårigheterna att leverera den verksamhetsvolym som planerats är direkt kopplat till de problem som Primärvården haft under året att bemanna. Antalet årsarbetare var nästan 40 färre än planerat och med en högre sjukfrånvaro högre än vad som antagits. Den lägre verksamhetsvolymen har påverkat tillgängligheten till vårdcentralerna och innebär relativt stora avvikelser i den ekonomiska redovisningen jämfört med budget och då framförallt för den rörliga vårdvalsersättningen och personalkostnader. Primärvården planerade för ett noll-resultat I samband med bokslutet redovisas ett underskott på 6,5 Mnkr varav - 0,6 Mnkr är att hänföra till den anslagsfinansierade jourverksamheten i Östhammar och Tierp. Övrig del av underskottet förklaras i sin helhet av ökade läkemedelskostnader jämfört med budgeterad nivå. Det redovisade underskottet för verksamhetsåret 2016 motsvarar 0,8 % av Primärvårdens omsättning. Samtidigt som produktionen i Primärvården varit lägre än planerats har antalet listade invånare ökat med mellan 2015 och Vidare har antalet besök vid vårdcentralerna totalt sett ökat med eller + 3%. Detta har genomförts med en personalökning motsvarande 10 årsarbetare. Ett flertal vårdcentraler har bibehållit eller förbättrat tillgängligheten under året. Under verksamhetsåret har arbetet inom Primärvården med att säkerställa kvalitet och optimalt resursutnyttjande haft en hög prioritet. Detta har gjorts genom kartläggning, beskrivning och införandet av definierade kliniska processer. Utgångspunkten i processerna är best practice och hälsoekonomiska studier. I arbetet ingår systematisk uppföljning för lärande och ständiga förbättringar med utgångspunkten i bästa effektiva omhändertagandenivå, BEON. Medborgare och kund Primärvården har haft fokus på att erbjuda vård i enlighet med bedömt behov och med hög tillgänglighet. Den tillgänglighet som föreskrivs i regelböckerna för vårdval är att 90 % av patienterna ska komma i kontakt med vårdcentralen via telefon samma dag och att 90 % av patienterna ska, om behov finns av läkarbesök, få en tid hos läkare inom 7 dagar. Dessa två mått ingår i den så kallade målrelaterade ersättningen för Primärvården. Vad avser telefontillgänglighet, dvs möjligheten att komma i kontakt med vårdcentralen per telefon samma dag, har detta uppnåtts till i genomsnitt 89 % under året. Nivån för den målrelaterade ersättningen är att uppnå målet till 90 %. Av Primärvårdens vårdcentraler uppnår 16 av 20 vårdcentraler, dvs 80 % denna nivå. För de vårdcentraler som inte uppnår denna nivå har orsaken ofta varit bristen på sjuksköterskor. Vad avser läkarbesök inom 7 dagar, har detta uppnåtts i genomsnitt 84 % under året. Nivån för den målrelaterade ersättningen är även här 90 %. Av Primärvårdens vårdcentraler uppnår 7 av 20 vårdcentraler dvs 35 % denna nivån. För Primärvården blev utfallet av den målrelaterade ersättningen för detta en återbetalning på 2,1 Mnkr på grund av brister i tillgängligheten.

43 3 (15) Primärvården skulle välkomna en mer vidgad syn på tillgänglighet som inte enbart mäter tillgängligheten i telefon och tillgängligheten till personalkategorin läkare. Primvården ser här en utveckling mot att mäta tillgängligheten till vårdcentralen oavsett personalkategori eller form av möte. Ekonomi De ekonomiska förutsättningarna som Primärvården har att förhålla sig till är reglerade i de så kallade regelböckerna för vårdvalet, samt ett verksamhetsuppdrag. Regelbokens regler är lika oavsett om vården bedrivs i offentlig eller privat regi. Detta gör att de förutsättningar som Primärvården har att arbeta i skiljer sig mycket från en rent anslagsfinansierad verksamhet inom hälso- och sjukvården. Detta måste hela tiden tas med i beaktande i styrning och ledning av Primärvården. Budget 2016 för Primärvården innebar att Primärvårdens vårdcentraler sammantaget skulle haft listade vid årets utgång. Vidare planerades läkarbesök och övriga besök inom Primärvården. Detta planerades utföras med 619 årsarbetare. I planeringen för verksamhetsåret 2016 inkluderades vidare ett effektiviseringskrav på 1 % som ålagts förvaltningen. Detta motsvarar en kostnadsreducering på ca 8 Mnkr. Vidare planerades för tillgänglighet i enlighet med de föreskrivna målvärdena i regelboken för vårdval. Nu efter verksamhetsårets slut kan konstateras att fler invånare än planerat valt att lista sig hos Primärvården. Vid årsskiftet 2016/2017 är därmed invånare listade hos Primärvården. Varken antal planerade läkarbesök eller antal planerade övriga besök har uppnåtts under året. Antal läkarbesök ligger 9 % under budgeterad nivå. Antal övriga besök ligger 5 % under budgeterad nivå. Detta är direkt kopplat till de svårigheter som Primärvården haft att bemanna i enlighet med den planerade budgeten. Antalet årsarbetare var nästan 40 färre än planerat och med en högre sjukfrånvaro än planerats. Den lägre produktionen har för Primärvården har fått konsekvenser för tillgängligheten till vårdcentralerna. Det har också inneburit en återbetalning av den målrelaterade ersättningen på 2,1 Mkr. Som helhet planerades Primärvårdens verksamhet för 2016 på en högre nivå än vad som visade sig vara möjligt att genomföra under året. Detta innebär relativt stora avvikelser i den ekonomiska redovisningen jämfört med budget och då framförallt för den rörliga vårdvalsersättningen och personalkostnader. Primärvården planerade för ett noll-resultat I samband med bokslutet redovisas ett underskott på 6,5 Mnkr varav - 0,6 Mnkr är att hänföra till den anslagsfinansierade jourverksamheten i Östhammar och Tierp. Övrig del av underskottet förklaras i sin helhet av ökade läkemedelskostnader jämfört med budgeterad nivå. Det redovisade underskottet för verksamhetsåret 2016 motsvarar 0,8 % av Primärvårdens omsättning. Jämfört med föregående år har antalet invånare som valt att lista sig vid någon av Primärvårdens vårdcentraler ökat med nästan personer. Antalet besök totalt har ökat med drygt

44 vilket motsvarar en ökad verksamhetsvolym med 3 %. Sammantaget har denna ökade listning och ökade antal besök, samt kompensation för pris- och löneökningar, ökat Primärvårdens intäkter med drygt 25 Mnkr. Denna ökade verksamhetsvolym resulterar i ökade lönekostnader inkl kostnader för inhyrd personal med 21 Mnkr. Antal årsarbetare jämfört med föregående år har ökat med (15) Den kostnadsökning mellan 2015 och 2016 som inte är kopplad till de ökade verksamhetsvolymerna är läkemedelskostnaderna. Denna kostnadsökning, totalt efter kompensation för uppnått kostnadstak, enligt regelverket för vårdval, uppgår till 10 Mnkr. De läkemedel som framförallt ökat i kostnad är DOAK (= direktverkande oralt antikoagulantia som kan användas vid t ex förmaksflimmer istället för Waran), nya diabetesläkemedel och fria läkemedel för barn. Dessa nya läkemedel bedöms effektiva och ger ett högre värde för patienten, men innebär ökade kostnader för Primärvården. Det redovisade ekonomiska resultatet för 2016 ( - 6,5 Mnkr ) innebär en resultatförsämring jämfört med 2015 ( + 4,1 Mnkr ) på - 10,6 Mnkr. Denna resultatförsämring kan huvudsakligen hänföras till ovanstående kostnadsökningar för läkemedel. Resultat, mnkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Utfall jmf. Budget Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Nettokostnad, mnkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Förändring i % Verksamhetens intäkter ,5% Verksamhetens kostnader ,6% Avskrivningar ,3% Nettokostnad ,1% Investeringar i maskiner och inventarier samt immateriella anläggningar Primärvårdens investeringar avser främst möbler och mindre utrustning. Investeringarna för 2016 ligger på en lägre nivå än under 2015 då bland annat Fålhagens vårdcentral öppnades. Investeringarna är inte i nivå med budgeterat värde för 2016 på grund av att viss utrustning visat sig vara funktionsduglig längre än tidigare beräknat. Produktion I nedanstående tabell redovisas Primärvårdens totala vårdproduktion för verksamhetsåret 2016 jämfört med budget och föregående års utfall. Primärvården Utfall 2016 Budget 2016 Utfall 2015 Utfall 2016 jmf budget, % Utfall 2016 jmf budget, antal Utfall 2016 jmf 2015, % Utfall 2016 jmf 2015, antal Totalt antal % % Läkarkontakter, antal* % % Besök % % Telefonrådgivning/Recept % % Övriga kontakter, antal** % % Besök % % Telefonrådgivning/Recept*** % % * inkl säbo och BVC, **inkl MVH, sjukgymn BVC, *** exkl 2015 års utfall tel BVC Som tidigare redovisats budgeterade och planerade Primärvården för en verksamhetsvolym med intentionen att leverera en primärvård i nivå med behovet och med en hög tillgänglighet. Svårigheterna att leverera den verksamhetsvolym som planerats är direkt kopplat till de problem som Primärvården haft under året att bemanna. Antalet årsarbetare var nästan 40 färre än planerat och med en högre sjukfrånvaro än planerat.

45 5 (15) Produktionen av läkarbesök ligger 9 % under den planerade nivån för Vid jämförelse med föregående år så är antal utförda läkarbesök i stort sett oförändrad. Bristen på anställningsbara läkare medför att Primärvården trots anlitande av hyrläkare inte når till dessa budgeterade produktionsvolymer. När det gäller övriga besök ligger även dessa under planerad nivå för Jämfört med föregående år visar övriga besök en ökning med ca 6 %. Detta trots att det även här föreligger svårighet att bemanna tidvis vid vissa vårdcentraler. Sammanfattningsvis visar Primärvårdens produktion mätt i dessa termer en avvikelse mot budgeterad nivå med 6 %, men jämfört med föregående år en produktionsökning med 3 %. Medarbetare Kompetensförsörjning är Primärvårdens enskilt viktigaste fråga. Under året har den landstingsgemensamma kompetensförsörjningsprocessen implementerats och en handlingsplan upprättats. Förvaltningen har utifrån handlingsplanen bland annat arbetat med att möjliggöra ett förbättrat omhändertagande av utlandsutbildad personal som ett led i att stärka den långsiktiga kompetensförsörjningen. Närvarotiden har ökat med 10 årsarbetare jämfört med förgående år, detta är dock inte tillräckligt för att nå planerad bemanning och produktion. För att möta arbetskraftsbehovet har Primärvården anlitat läkare via bemanningsföretag. Kostnaden för detta uppgår till 27 Mnkr vilket är en negativ avvikelse mot budget motsvarande 5 Mnkr. Mot bakgrund av den förändrade finansieringsmodellen för ST-läkare ökar närvarotiden för den gruppen med 3,2 årsarbetare. Svårigheten att nå planerad bemanning återspeglas i personalkostnadsutfallet som på årsbasis har en 18 Mnkr avvikelse mot budget motsvarande 3%. Timlönekostnaden har endast ökat motsvarande 0,3 % mellan åren, detta härleds framförallt till en förändrad personalmix. Den totala sjukfrånvaron uppgår på helårsbasis till 6,1 %. Jämfört med föregående år är det sjukfrånvaro överstigande 60 dagar som ökat. För att säkerställa arbetsgivarens rehabiliteringsarbete tillämpas den landstingsgemensamma riktlinjerna för aktiv rehabilitering. Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/b udget 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 0,3% 1) Utfall ackum. föreg år Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 1,8% Inhyrd personal, antal årsarbetare 13 2) 10 Inhyrd personal, mnkr Total sjukfrånvaro, % 6,1% 5,3% 5,5% 1) Utvecklingen av timlönekostnaden är mycket svårbedömd utifrån rådande rekryteringsläge, därför lämna varken riktvärde eller årsprognos. 2) Finns endast budgeterat ekonomiskt riktvärde.

46 6 (15) Bilagor 1. Resultaträkning 2. Produktion landstingsdriven primärvård Måluppfyllelse målkort Måluppfyllelse mål från verksamhetsuppdraget Måluppfyllelse miljömål Avstämning intern kontrollplan 2016

47 7 (15) Bilaga 1 resultaträkning Bokslut, tkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Budgetavvikelse 2016 Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter , 2 Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Noter 1) Primärvården budgeterar full bemanning. Vid vakanser sjunker både lönekostnader och produktionsintäkter. 2) Primärvården har fått ersättning ur medel för "En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess", samt återbetalning av moms för hyrläkare. Detta budgeteras inte. 3) Då Primärvården haft färre anställda har inte utbildning och friskvård använts i den utsträckningsom budgeterats 4) Läkemedelskostnaden har ökat markant främst på grund av nya blodförtunnande medel (DOAK) och nya diabetesläkemedel. 5) Kostnaden för medicinsk service har minskat främst på grund av lägre produktion, än beräknat, av läkarbesök. 6) Effekt bland annat av nytt avtal städtjänster. 7) I primärvårdens budget ligger ett besparingsparkrav på övriga kostnader (2,7 mnkr) där sedan utfall hamnar på andra rader. I Primärvårdens finns energikostnader budgeterade i hyran, men utfallet på övriga kostnader. 8) Pågående avskrivningar är för lågt budgeterade på grund av sena investeringar 2015.

48 8 (15) Bilaga 2 produktion landstingsdriven primärvård 2016 Primärvård Utfall 2016 Utfall 2015 Utfall 2016 jmf 2015, % Not Vårdval (LOV) 1 Läkarbesök vårdcentral ,4% - varav landstingsdriven regi ,4% 2 - varav privat regi - Sjuksköterskebesök vårdcentral ,4% - varav landstingsdriven regi ,4% 3,4 - varav privat regi - Sjukgymnastbesök vårdcentral ,3% - varav landstingsdriven regi ,3% 5 - varav privat regi - Mödrahälsovård antal besök ,4% - varav landstingsdriven regi ,4% 6 - varav privat regi - Barnhälsovård antal besök ,0% - varav landstingsdriven regi ,0% 4,7 - varav privat regi - Vaccinatörer antal besök ,9% - varav landstingsdriven regi ,9% 8 - varav privat regi - Noter: 1) Tierps jourmottagning, Östhammars jourmottagning, Enköpingshusläkarjour samt Mottagningen unga män i Primärvården är ej inkluderad i rapportens siffror. 2) Inkluderar besök till läkarstudent samt säbobesök (särskilda boenden), inkluderar ej telefonkontakter 3) Ssk, dsk (ej bvc), besök till ssk/dsk-student samt säbobesök, inkluderar ej telefonkontakter 4) BVC-hembesök finns ej särredovisat under 2015, inkluderas i hembesök dsk 5) Inkluderar besök till sjukgymnaststudenter, ej telefonkontakter 6) Bm och besök till bm-student, ej besök på ungdomsmottagningar eller telefonkontakter. Ej läkarbesök på bmm. 7) Barnhälsovård inkluderar både läkare och dsk. Infört BVC-journal i Cosmic, tidigare registrerades besök i Basta. 8) Vaccinationer som görs på bvc fångas inte.

49 Bilaga 3 - måluppfyllelse styrkort Nedan redovisas måluppfyllelsen av målen från landstingets balanserade styrkort kompletterat med Primärvårdens förvaltningsspecifika målsättningar, här markerat med blått. = Målet har uppnåtts 2016 = Målet har delvis uppnåtts 2016 = Målet har inte uppnås (15) MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Vårdgarantin ska uppnås. Primärvården uppfyller uppställda krav på tillgänglighet till samtliga professioner Mål prognos Primärvården har problem att uppfylla kravet att erbjuda läkarbesök inom sju dagar. Orsaken till detta är att det för närvarande och inom överskådlig tid kommer att vara stora problem att rekrytera specialister i allmänmedicin. Särskilda insatser görs för vårdcentraler med stora avvikelser. Primärvården kommer fortsättningsvis att arbeta för att upprätthålla den tillgänglighet som föreskrivs i regelböckerna. Detta sker genom att ständigt arbeta med triagering av patienter till rätt profession och omhändertagandenivå inom vårdcentralen. Parallellt arbetar vårdcentralerna med tidböckerna och utveckling av dessa mot fler e-tjänster. Upplevelsen av gott bemötande i alla kontakter med Primärvården har ökat. Under 2016 har ett externt företag genomfört en attitydundersökning hos befolkningen där personalen vid Primärvårdens vårdcentraler överlag får mycket höga betyg gällande service och bemötande. Där konstateras vidare att personalens bemötande och servicegrad är den enskilt viktigaste faktorn till varför man är mer eller mindre nöjd med sin vårdcentral. Personalen upplevs vidare som mer välkomnande i jämförelse med tidigare mätningar vilket är ett resultat av genomförda bemötandesatsningar. Primärvården bidrar inom sitt verksamhetsområde till att minska vårdrelaterade infektioner Primärvården säkerställer att klädregler och regler för hygien upprätthålls. Primärvården har utvecklat det hälsoinriktade arbetet för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar Den nationella strategin för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar och de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder möjliggör prioritering av insatser till personer med störst behov. De förbättringsområden som lyfts fram är; patientcentrering, kunskapsbaserad vård, tidig upptäckt och rekommenderad åtgärd. I framtagna beskrivningar av våra kliniska processer tydliggörs de hälsoinriktade insatserna vilka i större utsträckning än idag möjliggör att rekommenderade åtgärder erbjuds patienten. Processerna tydliggör vad som bör erbjudas, till vem och av vem.

50 10 (15) Primärvården säkerställer god vård genom kliniska processer Primärvården säkerställer god vård genom kartläggning, beskrivning och införande av definierade kliniska processer Utgångspunkten i processen är best practice och hälsoekonomiska studier används som en del i underlaget. I arbetet ingår systematisk uppföljning för lärande och ständig förbättring. Ekonomi Mål prognos Budget ska hållas Primärvården levererar ett ekonomiskt resultat lika med noll kronor eller bättre Primärvården uppnår inte detta mål för Totalkostnad i förhållande till total produktion ska vara samma som föregående år eller lägre Produktiviteten dvs kostnaden per producerat besök påverkas negativt av ökade läkemedelskostnader. Produktion Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen Primärvården har vidareutvecklat process-/produktionsstyrningen av verksamheten. Primärvården använder jämförelsetal i sitt utvecklingsarbete. Mål prognos Produktions- och kapacitetsstyrning är en integrerad del av den samlade styrningen inom Primärvården. Primärvården använder ett egenutvecklat verktyg för produktions- och kapacitetsplanering där all planering utgår från faktiskt behov. Verktyget kallas internt för PVPRO. 75 % av respektive förvaltnings verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen. För daglig produktionsplanering används inom Primärvården tidbokningen i journalsystemet. Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade. Primärvården har genomfört kartläggning av ett antal definierade kliniska processer och införande pågår. Primärvården har infört ett processbaserat ledningssystem enligt införandeplan

51 11 (15) Primärvården har kartlagt och dokumenterat några av sina väsentliga kliniska processer. Primärvården har en bibehållen marknadsandel, jämfört med i form av antal listade patienter och i form av antal producerade besök Primärvårdens marknadsandel har sjunkit med 1 % - enhet mellan Primärvården förbättrar kvalitet i verksamheten Primärvårdens arbete med införandet av kliniska processer inkluderar arbetet med uppföljning och ett ständigt förbättringsarbete, vilket bidrar till ökad kvalitet i verksamheten. Förnyelse Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Primärvården har stärkt sin utveckling inom minst två prioriterade strategiska områden Mål prognos Primärvården har stärkt sin utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Primärvården fortsätter sitt arbete med att utveckla affärsmässigheten i syfte att stärka den samlade verksamheten. Inom ramen för den samlade planen finns strategier för såväl etableringar som marknadskommunikation. Med stöd av bland annat den nationella patientenkäten har prioriterade områden såsom bemötandefrågor fångats upp. Detta resulterade i att en stor bemötandesatsning inom Primärvården genomfördes under 2015 och följts upp med lokala handlingsplaner Alla HoS-förvaltningar ska arbeta utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Primärvården inför nya effektiva behandlingsmetoder bland annat inom ramen för etablerade kliniska processer Arbetet med våra kliniska processer, inkluderande uppföljning och förbättringsförslag, möjliggör att kontrollen/styrningen av utvecklingsinsatser ökar. Idag används Uppdrag/Projektil vid initiering, planering, och uppföljning av utvecklingsaktiviteter. Primärvården har ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen, planering och uppföljning Framtagande av beskrivningen av våra kliniska processer har hälsoekonomiska studier som del i underlaget. Dessa hälsoekonomiska studier har också kommunicerats med Primärvårdens alla verksamhetschefer. Medarbetare Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion. Mål prognos

52 12 (15) Primärvården har upprättat en fungerande organisation för hantering av introduktion nyutexaminerande medarbetare Primärvården tillhandahåller kliniska utbildningsplatser för studerande vid vårdoch läkarutbildningen i enlighet med avtal. Då det gäller läkare-, sjuksköterskeoch fysioterapeutprogrammen så finns en upparbetad modell som anger hur många studenter varje vårdcentral förväntas ta emot. I enlighet med kvalitetskriterierna så finns inom sjuksköterskeprogrammet utsedda huvudhandledare som tillsammans med verksamhetschef ansvarar för introduktion av nya studenter. Även på övriga program finns utsedda handledare med motsvarande uppdrag. Innehållet i introduktionen har tagits fram tillsammans med programansvariga/kliniska adjunkter på Uppsala universitet. Varje termin utvärderar studenterna sin verksamhetsförlagda utbildning. Resultatet kopplas tillbaka till verksamhetschefer och handledare och används i arbetet med att göra VFU-placeringen ännu bättre för kommande studenter. Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka jämfört med 2015 års mätning. Hållbart medarbetarengagemang (HME) bibehålls jämfört med 2015 års mätning Vid 2016-års mätning redovisar Primärvården ett HME motsvarande 4,2, att jämföra med 2015-års resultat på 4,1 Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag ska vara 100 %. Samtliga chefer i Primärvården har ett tydligt chefsuppdrag Samtliga chefer inom Primärvården har ett skriftligt chefsuppdrag som tydliggör Primärvårdens gemensamma uppdrag och affärsidé samt vad det innebär att vara chef i Landstinget i Uppsala län samt Primärvården. I chefsuppdragen fastställs även chefens ansvar utifrån de fem styrkortsperspektiven. Primärvården tillämpar Landstingets chefspolicy Primärvården följer och tillämpar Landstingets chefspolicy

53 13 (15) Bilaga 4 - måluppfyllelse av mål från verksamhetsuppdrag I enlighet med verksamhetsuppdraget för Primärvården har följande verksamheter bedrivits i enlighet med den inriktning och måls som föreskrevs i detta dokument under Jourmottagningarna i Tierp, Östhammar och Enköping - Arbetsterapi - IT-avtelningen PV/IT Symbolerna ovan används för beskriva måluppfyllelsen. = Målet har uppnåtts 2016 = Målet har delvis uppnåtts 2016 = Målet har inte uppnås 2016

54 14 (15) Bilaga 5 - måluppfyllelse miljömål Här redovisas Primärvårdens bedömning kring måluppfyllelse av de mål som fastställts inom förvaltningsledningen för att bidra till uppfyllelsen av landstingets miljöprogram Primärvården har sina specifika miljömål resultatmål och utredningsmål, som härleds till landstingets miljöprogram och dess miljöområden. = Målet har uppnåtts 2016 = Målet har delvis uppnåtts 2016 = Målet har inte uppnås 2016 MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL Minskad klimatpåverkan Transporter Någon redovisning finns ej att tillgå vid rapporttillfället - Förbrukningsvaror Enligt årsrapport har Primärvården minskat förbrukningen av engångsplasmuggar med 19 %, britspapper med 17 % samt sopsäckar i fossil plast med 23 % 2016 jämfört med Primärvårdens mål var att minska med 15 % vilket gör att resultatet är mycket bra. Hälsosam och giftfri miljö Läkemedel Primärvårdens mål för 2016 var att inte öka kvoten av Fluorokinoloner och Diklofenak jämfört med Antal DDD (definierade dygnsdoser) 2016 för Fluorokinoloner minskar med 3 % och för Diklofenak blir minskningen 11 % jämfört med Hållbar och effektiv resursanvändning Biologisk mångfald Primärvården informerar regelbundet via väntrums-tv och foldrar om utflyktsprogrammet för att inspirera och underlätta för medborgare att komma ut i naturen. Medarbetare informeras via miljöombud vid arbetsplatsträffar.

55 15 (15) Bilaga 6 - interna kontrollplaner Den intern kontroll i förvaltningen är samordnat i den samlade styrmodellen. Rutiner, kontrollmål och kontrollmoment sorteras utifrån styrkortets olika perspektiv. Inför den årliga kontrollplanen sker prioriteringar utifrån en bruttolista som håller relativt många olika tänkbara kontrollpunkter. Målsättningen är att kondensera ner kontrollmomenten till ca prioriterade kontrollpunkter. Dessa är när planen slutligen godkänts av politiskt nämnd de viktigaste kontrollerna inom förvaltningens samlade kontrollsystem. Ansvariga utses för samtliga kontrollmoment i kontrollplanen. Rapportering sker enligt fastställd frekvens till förvaltningens registrator som samlar dokumentationen för rapportering till primärvårdsdirektör. Nedan redovisas resultatet av genomförda granskningar och förslag på åtgärder utifrån detta. Rutin/system som granskats Avvikelse Kontrollmoment Åtgärd Tidplan Tillgänglighet Ja Uppföljning Stärka tillgängligheten 2017 Bemötande i verksamheten Nej Attitydundersökning - Ersättning för utförd verksamhet, inkl Nej Kontrollrapport - patientavgifter Kassa- och kontanthantering Nej Stickprovskontroll - Regelböcker i Cosmic Nej Uppföljning - Remissflöden och signering Nej Uppföljning - Diagnossättning Nej Uppföljning - Styrning och utvecklingsinsatser Ja Uppföljning Höja prioriteten för 2017 dessa insatser Införandeprocesser Nej Uppföljning - Sjukfrånvaro Nej Uppföljning Anlitande av hyrläkare Nej Uppföljning De rutiner och system som i granskningen uppvisar avvikelser kommer att föranleda åtgärder inom förvaltningens styrning och planering för kommande verksamhetsår.

56 1 (32) Årsredovisning 2016 Hälsa och habilitering Hälsa och habiliterings ledningskontor Kungsgärdets center S:t Johannesgatan 28 A Box Uppsala hoh@regionuppsala.se

57 2 (32) VIKTIGA HÄNDELSER Under 2016 har Hälsa och habilitering arbetat aktivt med att förnya och marknadsföra Hälsa och habilitering som en attraktiv arbetsplats. Rekrytering och arbetsmiljö är ett prioriterat område och är grundstenen för att klara uppdraget framåt. Arbetet innebär både att locka personal och behålla befintlig personal. Utöver detta arbetar förvaltningen också med att genomlysa verksamheterna så att förvaltningen är effektiv och nyttjar varje resurs på bästa sätt, vilket innebär att identifiera och säkerställa att förvaltningen gör rätt saker. Under året har Hälsa och habilitering strukturerat arbetat för att stärka samordningsuppdraget till hela primärvården, både offentlig och privat. Utifrån sin utredning om mobila närvårdsteam, fått i uppdrag att delta i landstingets ambition att implementera mobila närvårdsteam i hela länet för att förstärka primärvårdens roll och därmed förbättra hemsjukvården. I slutet av 2016 erhöll förvaltningen uppdraget och pilotteam är upprättat i Heby. Stödet till den samlade primärvården har, förutom konkreta samordningsuppdrag, också handlat om att representera primärvården i olika samverkansforum med bl.a kommunerna. Planeringsarbetet inför Region Uppsala engagerar förvaltningen som helhet och framför allt på ledningsnivå engageras alla. Under hösten har många arbetstimmar ägnats åt att skapa de förutsättningar som krävs för att kunna ta emot de medarbetare som flyttades till förvaltningen i samband med att Regionförbundet slogs samman med Landstinget. Hälsa och habiliterings samtliga verksamhetsområden har ett nära samarbete och samverkan med primärkommunala verksamheter i länet. Ett samarbete som kommer att utvecklas till att omfatta ytterligare verksamheter i hela regionen. Habiliteringens verksamhetsområden har arbetat fram ett arbetssätt för "Strukturerat mottagande", för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får ett jämlikt mottagande och att de insatser som erbjuds är kunskapsstyrda. Arbetssättet ska provas i ett pilotprojekt i en enhet inom verksamhetsområdet Habilitering Uppsala. Hälsosamtalen är i fas på Cosmos asyl- och integrationshälsan och verksamheten har anpassats till aktuellt förhållande. I syfte att förebygga och identifiera psykisk stressymptom har Cosmos asyl och Integrationshälsan inlett en ny samtalsmetod Teaching Recovery Techniques (TRT). En markant ökning av medicinsk vårdtyngd har skett i hemsjukvården och läkare i Äldrevårdsenheten har fått ökad arbetsbelastning till följd av detta. Det finns dessutom bemanningssvårigheter när det gäller sjuksköterskor, i Uppsala kommun. Sammantaget leder det till en försämrad kontinuitet och att patienters hälsa kan försämras utan att det uppmärksammas i god tid. Under 2016 har en ny verksamhet Sprutbytet öppnat, detta för att skapa bättre förutsättningar för jämlik och tillgänglig vård för gruppen misspatienter. Center för kommunikativt och kognitivt stöd, som organisatoriskt legat under Hjälpmedelscentralen, finns nu som en del av Infoteket om funktionshinder. Förvaltningen ser stora samordningsvinster med detta framför allt ur ett medborgerligt informationsperspektiv där Infoteket om funktionshinder har många upparbetade kanaler.

58 3 (32) SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Bedömning av årets resultat Måluppfyllelsen i styrkort och till verksamhetsuppdrag är god. 59 av 72 mål har uppnåtts. 7 har delvis uppnåtts och 6 har inte uppnåtts. Inom perspektivet Medborgare och kund visar enkätresultat från brukar-/patientutvärderingar hög andel patienter som fortsatt är mycket nöjda med bemötandet. Förvaltningen visar också stor följsamhet i handlingsplanerna för likabehandling. Resultatet för tillgänglighet i form av öppettider är uppfyllt. Målet om bokningsbara tider på webben uppnås inte under Inom perspektivet Ekonomi når förvaltningen målet om ett resultat lika med noll eller större än noll. Förvaltningen redovisar ett överskott jämfört med budgeten på 6 mnkr. Förvaltningen når delvis målen att 95 % av kostnaderna redovisas där de genereras. Nettokostnad i förhållande till total produktion kommer inte uppnås Förvaltningen når 5 av 7 mål inom perspektivet produktion. Det är målet för processbaserat ledningssystem som inte kunde fullföljas när landstingets projekt på övergripande nivå lades ned. Landstingets modell för produktionsplanering har fått genomslag och tillämpas i hela förvaltningen. Arbetet med införandet av registrering av KVÅ-koder i förvaltningen tillämpas på bred front och skapar förutsättningar för kvalitetssäkert underlag i uppföljning och planering av produktion Inom perspektivet Förnyelse når förvaltningen 5 av 7 mål. Samtliga verksamheter arbetar enligt modellen för införande av nya behandlingsmetoder. Inom perspektivet Medarbetare når förvaltningen samtliga mål utom målet för Engagerad medarbetarindex (EMI) som delvis uppnås. Förvaltningens mål för sjukfrånvaron var 3,94 %. Sjukfrånvaron är högre och resultatet blev 4,7 % 2016, vilket är en ökning men fortsatt lägre än landstingsgenomsnittet. 100 % av förvaltningens chefer har ett tydligt skriftligt chefsuppdrag och samtliga chefer tillämpar landstingets chefspolicy. Förväntad framtidsutveckling Hälsa och habilitering ska fortsätta arbetet med att erbjuda specialistverksamhet för stöd till personer med särskilda hälso- och sjukvårdsbehov. Förvaltningen har också ambitionen att ytterligare förbättra samordningen av stödet till den samlade primärvården, samordningen av FoU-frågor inom primärvård, samt samordningen av landstingets centrumbildningar för funktionshinder och hälsa och integration. Arbetet med att vara nav i närvårdsarbetet för primärvård och den egna förvaltningen ska också vidareutvecklas. Hälsa och habilitering ska öka tillgänglighet på förvaltningens tjänster. Detta ska bl a uppnås genom flexiblare öppettider och fortsatt satsning på mobila närvårdteam. Ett förändrat vårdutbud och ökat användande av e-tjänster kommer att vara nödvändigt för att ge bra vård trots en utmanande demografisk befolkningsökning av äldre. Förvaltningen ska fortsätta arbetet med riktade insatser till patienter i närmiljön för att främja en god vård och en hög effektivitet. Bedömningen görs att inriktningen är viktig bl a för att kunna ge en god vård till ett ökande antal multisjuka äldre. Förvaltningen ser stora möjligheter i rollen att utgöra ett nav i närvårdsarbetet. Detta bl a genom uppbyggande av fler mobila närvårdsenheter och en utvecklad samverkan med primärvård, länets kommuner och övriga samverkanspartner. Möjligheterna ökar också i samband med bildandet av den nya Gemensamma nämnden för kunskapsstyrning. I en situation med en ökad konkurrens om kompetens, är det en stor utmaning för förvaltningen att stärka arbetsgivarvarumärket och marknadsföra verksamheten på ett bättre sätt. Det är också av vikt att förvaltningen har kunskap om vilka krav och förväntningar som den nya generationen medarbetare har. Hälsa och habilitering ska uppfattas som en intressant och attraktiv arbetsgivare.

59 4 (32)

60 5 (32) PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Nyckeltal Uppfylld andel/antal Antal väntande till besök Neuropsykiatriska diagnoser (utredn. av autismspektrum) inom vårdgarantin 108/111 3 Besök vid Cosmos (hälsoundersökningar) inom 30 dagar (Ej läkare) 179 st 117 st Antal belagda platser NÄVA (närvård) under månaden 96% Vårdgaranti Vårdgaranti Besök inom 7 Telefontillgänglighet Tillgänglighet LUL dagar Primärvård i egen regi 92% 82% Primärvård i privat regi 94% 91% Samtlig primärvård inom LUL 93% 95%

61 6 (32) PRODUKTION Under 2016 ligger förvaltningens totala produktionsutfall 8 % lägre än vad som har budgeterats Produktionen har påverkats av vakanser inom flera av förvaltningens verksamheter. Övrigt som påverkat produktionen under året är nytt avtal för hörapparater som lett till en stor utbildningsinsats på Hörcentralen samt en förändrad registreringsrutin för individuella/gruppbesök. Den förändrade registreringsrutinen är en viktig faktor när det gäller den minskade produktionen. Förvaltningens habiliteringsverksamheter har arbetat aktivt med rekrytering av nya medarbetare för att komma upp i produktion. Hälsa och habilitering Utfall 2016 Budget 2016 Utfall 2015 Utfall 2016 jmf budget, % Utfall 2016 jmf budget, antal Utfall 2016 jmf 2015, % Utfall 2016 jmf 2015, antal Totalt antal besök % % Slutenvård, antal % % 157 Läkarbesök, antal % % -165 Övriga besök, antal % % Antal vårdtillfällen Slutenvård: Utfall 2016, 2015, budget 2016 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal besök Läkarbesök: Utfall 2016, 2015, budget 2016 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal besök Övriga besök: Utfall 2016, 2015, budget 2016 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Slutenvård utfall 2016 Slutenvård utfall 2015 Slutenvård budget 2016 Läkarbesök utfall 2016 Läkarbesök utfall 2015 Läkarbesök budget 2016 Övriga besök utfall 2016 Övriga besök utfall 2015 Övriga besök budget 2016 Utfallet 2016 för slutenvården är högre än budgeterat, detta trots att endast 18 av 26 närvårdsplatser är öppna. Arbetet fortsätter med att möjliggöra fullt platsutnyttjande. Anledningen till att samtliga platser inte har kunnat erbjudas har varit vakanta tjänster vad gäller både nattsjuksköterskor och läkare. Antalet läkarbesök för 2016 är högre än budget det beror på att Cosmos asyl och integration har utfört flera hälsoundersökningar än budgeterat. Utfallet 2016 för övriga besök ligger lägre än budget och utfall Förvaltningens habiliteringsverksamheter tillsätter vakanser och vidtar övriga åtgärder för att komma upp i produktion. Köer finns inom habiliteringsverksamheten framför allt till psykologutredningar och arbetsterapeutinsatser. Utfall 2016 Utfall 2016 Utfall 2015 jmf 2015, % Hälsa och Habilitering Besök Habilitering för barn och vuxna ,2% Besök Hjälpmedelscentralen ,5% Besök Landstingets audionommottagning (vårdval primär hörsel rehab) ,1% Besök Hörcentralen (fördjupad hörselrehabilitering) ,4% Besök Syncentralen ,3% Tolkuppdrag, Tolkcentralen ,5% Besök Särskild vård och integration ,8%

62 7 (32) PERSPEKTIV: MEDARBETARE Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat med 1,6 % under året. Det är en mindre ökning än årsprognosen. En av anledningarna är att förvaltningen under året haft medarbetare och chefer med en relativt hög lön som slutat och att möjligheten att ersätta medarbetare/chef har dröjt. Under 2016 har antalet årsarbetare ökat jämfört med 2015 och gapet mellan budgeterad och aktuell bemanning minskat, förvaltningen har arbetat aktivt för besätta vakanta tjänster. Under året har Närvårdsavdelningen i Uppsala öppnat upp flera vårdplatser och för att detta skulle vara möjligt har både sjuksköterskor och undersköterskor rekryterats. Antalet årsarbetare har även ökat då en ny sprutbytesmottagning öppnade under hösten. På grund av svårigheter att rekrytera till vakanta tjänster, skrevs årsprognosen för antal årsarbetare ner till 286 vid novemberredovisningen, vilket också blev slutresultatet för Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/ budget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprognos 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 1,6% 2.1% 2.5% Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 2,5% Inhyrd personal, antal årsarbetare Inhyrd personal, mnkr Total sjukfrånvaro, % 4,7% 3,9% 3.94% Den totala sjukfrånvaron för helår 2016 är 4,7. Det är en ökning om man jämför med helår 2015 då sjukfrånvaron var 3,94. Förvaltningen hade som mål för 2016 att inte ha en sjukfrånvaro som är högre än 3,94 vilket innebär att målet inte uppnåtts. Sjukfrånvaron har totalt sett ökat i förvaltningen. Det är fram för allt sjukfrånvaro mer än 60 dagar som ökat jämfört med föregående år. Det rör sig om 30 medarbetare som under året, helt eller delvis, varit sjukskrivna. Av dessa 30 var, i december 2016, 19 medarbetare inte längre sjukskrivna och 7 medarbetare var sjukskrivna på deltid. Den korta sjukfrånvaron, 2-14 dagar, är i stort sätt samma som föregående år.

63 8 (32) Under 2015 har Hälsa och habilitering haft ett flertal vakanser vilket dels berodde på att vissa yrkeskategorier är svåra att rekrytera samt att det är svårt att rekrytera till verksamheterna i ytterkommunerna. Under 2016 har gapet mellan önskad och därmed budgeterad bemanning och aktuell bemanning minskat något men kvarstår fortfarande vilket påverkar förvaltningens resultat. En del i detta är nya tjänster vilka ännu inte är tillsatta. I viss mån täcks gapet av inhyrd personal. EKONOMI Hälsa och habilitering har ett positivt resultat på 6 mnkr i 2016 år bokslut. Det positiva resultatet beror framför allt på att förvaltningen under året haft ett flertal vakanser. Vakanserna beror dels på att vissa yrkeskategorier är bristyrken och dels på lokaliseringen av tjänster. Tjänster som ligger i ytterområdena är svårare att bemanna än i Uppsala och Enköping. Förvaltningen har också öronmärkta medel som inte är förbrukade, det gäller framför allt glasögonbidrag 8-19 år och FoU bidrag till Primärvården. Bokslut Bokslut Utfall jmf. Resultat, mnkr 2016 Budget Budget Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Bokslut Bokslut Förändring Nettokostnad, mnkr 2016 Budget i % Verksamhetens intäkter ,4% Verksamhetens kostnader ,7% Avskrivningar ,4% Nettokostnad ,7% Det ackumulerade positiva resultatet ligger 6 mnkr lägre än samma period föregående år och 6 mnkr bättre än budget Personal kostnaderna ligger 14 mnkr lägre än budget men 16 mnkr högre än De lägre kostnaderna jämfört med budget beror framför allt på att samtliga budgeterade tjänster inte är tillsatta och det finns ställtider vid återbesättningen av vakanta tjänster.

64 9 (32) I budget 2016 budgeterades för ny verksamhet som heter Sprutbytet, enligt budget skulle verksamheten vara igång 1 mars 2016, tyvärr har den försenats och kommer startade inte förrän 1 november. Övriga kostnader som är lägre är hjälpmedel, glasögonbidrag och FoU medel. Verksamheter som hade ökade kostnader 2016 var framför allt Närvårdsavdelningen i Uppsala och Cosmos asyl- och integrationshälsan. Ökade kostnaderna för Närvårdsavdelningen beror framför allt på problem med bemanning som genererat högre kostnader för inhyrd personal. I verksamheten Cosmos asyl- och integrationshälsa har kostnader för provtagning som tidigare belastat lungkliniken på Akademiska beslutats ligga på Hälsa och habilitering som har ansvaret för hälsosamtalen och denna förändring var inte hänsyn tagen till i budget Nettokostnaderna har ökat mellan , i jämförelsen måste hänsyn tas till förvaltningens nya verksamheter och uppdrag dvs. Beredskapsjouren och Sprutbytet. Förvaltningens intäkter och kostnader påverkas också av den nedskrivna flyktingprognosen.

65 10 (32) Årsprognos, tkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Budgetavvikelse 2016 Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Not 1. Vakanser och ännu ej återbesatta tjänster 2. Ökade kostnader tex. konsulttjänster psykolog etc, för att klar uppdraget 3. Ersättning Migrationsverket lägre än budget 4. Ökade lokalkostnader 5. Glasögon bidrag 8-19 ej förbrukade Quantiferon provtagning Cosmos asyl-och integrationhälsa ej budgetade 2016

66 11 (32) Fastighetsinvesteringar Förvaltningens fastighetsbestånd är äldre och kommer inom de närmaste åren att behöva åtgärdas. Det finns också ett flertal hyreskontrakt som löper ut och nya lokaler behöver tas fram. Detta gäller framför allt Hälsoäventyret, Närvårdsavdelningen i Uppsala och Sprutbytet. Investeringar i maskiner och inventarier samt immateriella anläggningar Förvaltningens investeringar uppgick till tkr Detta är en minskning med tkr jämfört med budget. Det är framförallt minskade investeringar i hjälpmedel.

67 12 (32) RIKTADE FRÅGOR En beskrivning av former, metoder, rutiner el dyl., som finns inom förvaltningen för att säkerställa att patienter/patienter ska ges information om, och möjligheten att välja, hjälpmedel i enlighet med Patientlag 7 kap. 1, och Landstingets allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning. Inför en utprovning med patient har hjälpmedekonsulenten diskuterat och tagit reda på så mycket fakta som möjligt om behovet för att kunna ta fram lämpligt/lämpliga hjälpmedel till själva utprovningen. I de fall det finns flera hjälpmedel som är någorlunda likvärdiga så blir det hjälpmedlets egenskaper som styr valet. Sällan hjälpmedlen är exakt likadana, alltid någon egenskap som skiljer som gör att det ena passar bättre än det andra även om de på pappret har samma t.ex. ISO-kod. En beskrivning av former, metoder, rutiner el dyl., som finns inom förvaltningen för att utreda lämplighet och kostnadseffektivitet gällande relevanta nya hjälpmedel som inte finns i grundsortiment av upphandlade produkter. Ordinarie grundsortiment provas alltid. Vid utprovning förskrivning av hjälpmedel utanför ordinarie grundsortiment föregås det av ett beslutsstöd-beskrivning av behov, svårighetsgrad och patientnytta samt kostnadseffektivitet. Innan detta har alltid en dialog skett kring ärendet mellan förskrivare och hjälpmedelskonsulent. Beslut om produkt utanför sortiment tas av enhetschef Hjälpmedelscentralen, vid mer komplicerade ärenden sker även en förgående dialog i utsedd chefsgrupp. Avser det helt nya produktgrupper, behov som enligt policy och riktlinjer inte stöds kan en Mini-HTA genomföras. UPPFÖLJNING MILJÖMÅL MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL Mål Minskad klimatpåverkan Bokslut 2016 Transporter Minska koldioxidutsläppen från Hälsa och habiliteringens tjänsteresor under första halvåret 2016 jämfört med Koldioxidutsläppen från tjänsteresor har minskat med ca 15 procent per årsarbetare i jämförelse med samma period förra året. Främst på grund av minskat antal flygresor. Förbrukningsvaror Ingen ökat förbrukningen av kontorspapper under 2016 jämfört med år 2015 En fortsatt minskning har skett under 2016 i jämförelse med året innan. Hälsosam och giftfri miljö Läkemedel Utföraren ska säkerställa att förskrivning/ordination av läkemedel med stor risk för miljöpåverkan har minskat jämfört med år E.T.

68 13 (32) Hälsa och habilitering har mätbara mål för 2016 men inte för Därför kan inga jämförelse göras mellan åren. Målet kommer däremot redovisas under Hållbar och effektiv resursanvändning Avfall Hälsa och habilitering har inga avfallsmål som är mätbara. Målet har varit att utreda möjligheten att öka materialåtervunnit avfall. Ett fortsatt arbete under år 2016 har gjorts, främst på Hjälpmedelscentralen, med att öka andelen materialåtervunnit avfall av den totala avfallsmängden. Interna kontrollplaner Förvaltningen tar inför varje budgetår fram en internkontrollplan utifrån en riskanalys. Utifrån riskanalysen tas ett x antal rutiner/system med. I internkontroll planen utses rutiner/ system för granskning, kontrollmål, riskvärde, kontrollmoment, ansvar och frekvens fram. Inför 2017 kommer förvaltningen att arbeta fram Internkontroll planen enligt den nya rutinen som tagits fram. Rutin/system som granskats Vårdgarantin Avvikelse Kontrollmoment Åtgärd Tidplan x Via utdata+manuell hantering Översyn av rutiner inom habiliteringen Tertialsvis Attestrutin Stickprovskontroll en gång om året att attest inte sker av egna utlägg och/eller som berör en personligen samt att syfte och deltagarlista finns med Årsvis Budgetuppföljningsrutin Månadsvis Diarieföring x Kontroll med budgetansvariga och ekonomichef att rutinen efterföljs Stickprovskontroll att ärenden är kompletta Byte av controller och Ek chef nya rutiner arbetas fram under 2017 Årsvis Informationssäkerhet Ifyllande av checklista vid arbetsplatsträff Årsvis Säkerhetsledningssystem Miljöledningssystemet x Ifyllande löpande av checklista enligt säkerhetsledningssystemet Ifyllande löpande av checklista enligt miljöledningssystemet Ny säkerhetssamordnare på plats och planerad åtgärder våren 2017 Årsvis Årsvis Rutiner vid avvikelsehantering Kontroll av ärendehantering i MedControl Månadsvis

69 14 (32) MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Vårdgarantin ska uppnås. Mål bokslut 1 a) Andelen besökare som upplever att de fått ett gott bemötande är lika med eller högre än 2015 Förvaltningen har genomfört uppföljning av patienters upplevelse av bemötande på ett flertal enheter under Uppföljning har gjorts genom telefonuppföljning på Närvårdsavdelningen i Uppsala, enkäter på Syncentralen och via kvalitetsregister på Hörcentralen och Landstingets audionommottagning. Samtliga mätningar visar positivt resultat varmed resultatet för förvaltningen kommer att uppnås. 1 b) Förvaltningens handlingsplan för likabehandling är uppdaterad ja/nej Ja, förvaltningens handlingsplan för likabehandling är uppdaterad. Genomgång av handlingsplan görs på arbetsplatsträffar och i samband med nyanställningar. 2 a) Minst en enhet per verksamhetsområde har öppettider anpassade efter kundernas behov enligt kartläggning 2015 Tillgängligheten har kartlagts och enligt tillgänglighetsenkäten som gjordes i början av 2016 så visar den att patienterna inom habiliteringen är nöjda med öppettiderna. På Cosmos asyl och integrationshälsan anpassades öppettiderna till kvällar och helger när behovet var som störst under våren Sammantaget för förvaltningen så är öppettider kartlagda och anpassade efter kundernas behov och därmed har målet uppnåtts. 2 b) 100 % av de enheter som har tidsbokade besök erbjuder sina kunder bokningsbara tider via webben Förvaltningens enheter, i huvudsak de inom habiliteringen, publicerar bokade tider på 1177.se. Detta är det första steget mot att erbjuda bokningsbara tider. Arbetet med att lägga ut vårdtjänster i tidböcker pågår och först efter detta är det möjligt att erbjuda avbokning, ombokning och ny bokning av tider via Idag kan man som patient via 1177.se ta kontakt för att avboka eller önska tid. Tolkcentralen har nyligen anskaffat ett nytt bokningssystem tillsammans med andra landsting och regioner som heter BokaTolk, systemet erbjuder modul för webbtidbokning, denna modul kommer möjliggöra bokningar på webben. Patienter på Cosmos asyl- och integrationshälsan är nyanlända och saknar personnummer och där är webbtidbokning via 1177.se inte möjligt. 2 c) 100 % av verksamheterna har kartlagt och rapporterat möjliga mobila lösningar för sin verksamhet. Förvaltningens verksamheter arbetar med mobila lösningar eller att ta fram mobila lösningar varmed målet antas uppnås för förvaltningen.

70 15 (32) Ett mobilt närvårdsteam har utvecklats under 2016 utifrån Mobila äldreakutens uppdrag och startat i Heby kommun under hösten. Arbetet för ytterligare mobila team i kommunerna fortlöper under Inom Habiliterings medicinska enhet, Hörcentralen och Syncentralen utförs sedan tidigare besök i patienternas hem-, skol eller arbetsmiljö. Syncentralens optiker har mobil optikerutrustning som medger till synundersökning vid hembesök. Habiliteringens medicinska enhet åker ut till habiliteringsenheterna i länet och träffar patienter på hemorten, ca 10-20% av besöken sker utanför ordinarie mottagningslokaler % av de enheter där det är relevant visar följsamhet till handlingsplanen för patientsäkerhetskultur Verksamheten följer handlingsplanen varmed prognosen är att målet uppnås % av de enheter där det är relevant använder rutinerna kring levnadsvanor i Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Målet uppnås. Kontinuerlig uppföljning och utbildning i relevanta enheter sker kring riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 5. Förvaltningen har en handlingsplan för införande av personcentrerat arbetssätt ja/nej Ja. Närvårdsavdelningen i Uppsala arbetar för att införa ett personcentrerat arbetssätt. Införandet går något långsammare än plan. Stora delar av habiliteringens verksamheter har till viss del detta då de arbetar aktivt med medbestämmande och gemensamt framtagna habiliteringsplaner. Ekonomi Mål bokslut Budget ska hållas Förvaltningen prognostiserar med ett överskott vilket innebär att budgeten kommer hållas. Totalkostnad i förhållande till total produktion ska vara samma som föregående år eller lägre Den totala kostnaden för perioden år 2016 är kr/kontakt. För 2015 var kostnaden kr/kontakt. En förklaring är att förvaltningen har fått ökad budget för verksamheter som inte genererar kontakter, under året tillkom även Beredskapsjouren. Under 2016 har förvaltningen hög personalomsättning med många vakanser vilket bidragit till låga lönekostnader vilket i sin tur ger lägre produktionskostnader. Totalkostnad i förhållande till total produktion har ökat jämfört med 2015, målet inte uppnått. 1 a) 95 % av förvaltningens intäkter och kostnader budgeteras och redovisas där de genereras I samband med budgetering förs över 95 % av kostnaderna ut på respektive enhet och verksamhetsområde.

71 16 (32) 1 b) Förvaltningens resultat är lika med eller större än noll Förvaltningens prognostiserar ett överskott vilket främst härleds lägre lönekostnader gentemot budget. 2. Nettokostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Nettokostnaden i år för perioden uppgår till kr/kontakt. För samma period föregående år blir summan kr. En förklaring är att förvaltningen har fått ökad budget för verksamheter som inte genererar kontakter, under året tillkom även Beredskapsjouren. Under 2016 hade förvaltningen hög personalomsättning med många vakanser vilket bidrog till låga lönekostnader vilket i sin tur ger lägre produktionskostnader. Nettokostnaden i förhållande till produktion har ökat jämfört med 2015, målet inte uppnått. Produktion Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen Mål bokslut 1 a) 100 % av förvaltningens verksamheter tillämpar landstingets modell för produktionsplanering för vård-, verksamhets-, forsknings- och utbildningsproduktion Ja. Produktionsplanen arbetas fram enligt framtagen modell. Hälsa och habilitering har påbörjat arbetet med att införa klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ-kodning) vid förvaltningen. För att utveckla och bibehålla en fungerande produktionsstyrning har förvaltningen intensifierat arbetet med att utveckla och införa metoder och modeller som stöd för verksamheterna i sin planering och uppföljning av produktion. I detta arbete är KVÅ kodningen centralt. Förvaltningen har under året påbörjat kodningsarbetet på bred front i verksamheten och återrapporterar kodning till respektive verksamhetschef. Arbetet är i en utvecklingsfas med syfte att skapa ett kvalitetssäkrat underlag för verksamheterna att använda som grund för uppföljning och planering av produktion. 1 b) 75 % av förvaltningens verksamhet har en samlad schemaläggning där samtliga personalkategorier utifrån produktionsplaneringen ingår Utveckling av produktionsbaserad schemaläggning pågår varmed målet delvis uppnås för Hälsa och habilitering. 2 a) 100 % av förvaltningens huvudprocesser är identifierade och dokumenterade Förvaltningsledningen identifierade i samband med pilotprojektet ledningssystem för kvalitet förvaltningens huvudprocesser. Arbetet var tänkt att fortsätta med kartläggning och dokumentation i projektet Processbaserat ledningssystem, vilket inte kunde fullföljas enligt plan.

72 17 (32) 2 b) Förvaltningen har en handlingsplan för närvårdsarbetet ja/nej Förvaltningen äger inte utvecklingen av närvårdsarbetet, men har tagit fram en plan för förvaltningens representation i närvård samt hur närvårdsfrågor som berör förvaltningen ska processas. 3 a) 100 % av förvaltningens verksamheter har använt analyser av öppna jämförelser, Nysamrapporter, kvalitetsregister etc. i sitt förbättringsarbete Förvaltningen har under 2016 fått återapportering från kvalitetsregistren (CPUP och HabQ) samt Nysam. Resultaten har analyserats och används inom förvaltningens förbättringsarbete. Hjälpmedelscentralen har tagit ett första steg i skapandet av nationella jämförelsetal genom nätverket för hjälpmedelcentralchefer. 3 b) Kvalitetsutveckling har drivits inom två fokusområden i den samlade primärvården ja/nej Ja. Förvaltningen har fått i uppdrag att ansvara för arbetet med kvalité i Primärvården. Ett antal uppföljningsindikatorer har valts ut för styrning och ledning utifrån nationella riktlinjer. Ett särskilt fokus ligger på hjärtsviktsindikatorer eftersom patienter med hjärtsvikt har en relativt hög återinskrivningsfrekvens. Arbetet har gått enligt plan och piloten är slutförd som planerat Förvaltningen har varit drivande i arbete för att minska återinskrivningar, där primärvård har en viktig roll i vårdprocessen. Inför ny lagstiftning om utskrivning från slutenvård involverar förvaltningen primärvård i det utvecklingsarbete som sker tillsammans med kommunerna i länet. 3 c) Förvaltningen har identifierat tre nyckelindikatorer för kvalitet Ja. Hälsa och habilitering har bidragit med indikatorer till den landstingsgemensamma styrmodellen. Förnyelse Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Förvaltningsledningen har beslutat om en struktur för FoU-arbetet på hela förvaltningen. Centralt är ett FoU-råd vars övergripande uppdrag är att säkerställa att aspekter gällande forskning och utveckling regelmässigt beaktas i förvaltningens beslut och dokument. FoU-rådet består av FoU-chef och forskningssamordnare för primärvård, ledamöter/deltagare utsedda av förvaltningens fyra verksamheter, samt en professor i funktionshinder och habilitering från universitetet. FoU-rådet fokuserar på forsknings- och utvecklingsprojekt och stöd som behövs för att få en idé till ett genomfört projekt och spridning av resultatet. Detta innebär att samtliga av förvaltningens verksamheter beforskas. Mål bokslut Alla HoS-förvaltningar ska arbeta utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder.

73 18 (32) I HOH-rapport 8/2016 har förvaltningen publicerat en undersökning om personals kännedom och användning av evidensbaserad praktik (EBP) och Mini-HTA och i vilken utsträckning personal fått respektive givit information och stöd för detta, samt för vilka frågor och med vilka beslut blanketten för Mini-HTA har använts. Sju frågor hade under året nominerats för Mini-HTA. De som fick handledning i att använda blanketten för Mini-HTA såg handledningen som positiv och blanketten HTA sågs som intressant. Förvaltningsledningen har efter publiceringen beslutat att genomföra fyra aktiviteter till stöd för användning av Mini-HTA. 1 a) Förvaltningen har ökat användningen av ehälsa jämfört med 2015 Hälsa och habilitering prioriterar området och har bildat SAFE, en strategisk arbetsgrupp för e-hälsa. Tekniken finns men ett kunskapslyft krävs. Nu fokuserar vi på medarbetare och chefer. En chefsdag i juni hade temat digitalisering och e- Hälsa. I november hade förvaltningen en medarbetardag Digitalisering skapar möjligheter för att inspirera alla medarbetare. Relevanta enheter finns sedan 2013 tillgängliga via 1177.se. Antal kontakter via 1177.se ökar, men vi arbetar på att marknadsföra det bättre. E-hälsa är inte bara 1177.se. Vi har levererat gamla journaldata från Profdoc till R7e arkivet och de finns nu tillgängliga via Cosmic. Försök med uppföljningar av behandling via Skype pågår och Habiliteringens kurskatalog är nu helt digital och alla kursbokningar görs på nätet. Förvaltningen deltar i arbetet med en e-hälsostrategi för Landstinget och upphandling av terminaler för ankomstregistrering. 1 b) Kommunikation med patienter och patienter sker via säkra kommunikationskanaler. ja/nej Det har blivit bättre, men kommunikation med patienter, anhöriga och samverkansparter sker fortfarande inte fullt ut via säkra kommunikationskanaler. Arbete med att öka användningen av 1177.se för kommunikation med patienter och anhöriga pågår. Nationell patientöversikt, NPÖ, används också i högre grad i takt med att våra samverkansparter får möjlighet att ta del av informationen där. Funktionsbrevlådor hanteras enligt gällande riktlinjer. 1 c) Minst tre projekt inom området kommunikativt och kognitivt stöd har genomförts med CKK som nav Center för kommunikativt och kognitivt stöd finns nu som en del av Infoteket för funktionshinder. Detta för att skapa en bättre plattform för kommunikationen med externa parter. Samtidigt ses personalen över och kompetenser anpassas för det nya upplägget. Projekt gällande invändig skyltning för en kommunikativt och kognitivt tillgänglig miljö pågår. Målsättningen på tre projekt har inte uppnåtts. 1 d) För samtliga centrum har råd och ledningsgrupper haft konstituerande möten och verksamhetsplaner för 2017 är framtagna - ja/nej Nej Sammansättning av samtliga centrums råd och ledningsgrupper pågår där de olika centrumen har kommit olika långt. Samtliga centrum har dock gemensamt att någon verksamhetsplan för 2017 är inte framtagen.

74 19 (32) % av förvaltningens verksamheter arbetar enligt modellen för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder och produkter samt utmönstring av gamla metoder och produkter Alla verksamheter har tidigare utbildats och handleds vid behov. HOH-rapport kring medarbetares och enhetschefers kännedom och användning av Mini-HTA genomfördes under våren 2016 och sammanställs under hösten Modellen Mini-HTA inbegriper även ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder.

75 20 (32) Medarbetare Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion. Mål bokslut 1 a) 100 % av förvaltningens verksamheter följer handlingsplanen och checklistan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion vid VFU 1 Ja. I förvaltningen finns sedan ett år tillbaka en VFU-samordnare som företräder förvaltningen i alla frågor som rör VFU, inklusive kontakter med handledare. I uppdraget ligger även att säkerställa att förvaltningens rutiner följs. b) 100 % av förvaltningens rekrytering sker med produktionsutfall och prognos som grund Ja. I samband med nyrekrytering förs en diskussion mellan rekryterande chef och berörd verksamhetschef om behovet av kompetens utifrån verksamhetens uppdrag och mål. Under hösten 2016 har HR-chef och ekonomichef tillsammans haft regelbundna möten med förvaltningens verksamhetschefer där behov av kompetens, produktion och ekonomi kommer att följas upp och diskuteras. Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka jämfört med 2015 års mätning. 2. Värdet för Hållbart medarbetarengagemang (HME) är lika med eller högre än 2015 Förvaltningens HME har jämfört med 2015 minskat från 4,0 till 3, Det är framför allt Ledarskap 4, till och styrning från 3, till 3, Däremot har motivationen ökat från 4, till 4, Förvaltningen kommer utifrån resultatet att arbeta vidare med att analysera och sedan följa upp ev. aktiviteter som kan stärka medarbetare engagemanget framåt. Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag ska vara 100 %. 3 a) Chefsuppdragen är etablerade och 100 % av cheferna har ett tydligt chefsuppdrag Ja. Förvaltningens chefsuppdrag är nyligen reviderade och har tagits upp på respektive verksamhetsområdes ledningsgrupp. 3 b) 100 % av verksamheterna tillämpar landstingets chefspolicy Ja. Den beslutade chefspolicyn samstämmer med de nyligen reviderade chefsuppdragen och har tagits upp och diskuterats på respektive verksamhetsområdes ledningsgrupp.

76 21 (32) UPPFÖLJNING MÅL FRÅN VERKSAMHETSUPPDRAG MÅLUPPFYLLELSE 4. Närvård Bokslut Mål: Utveckling av Närvård HoH ska medverka i utvecklingen av Närvården i samarbete med berörda aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att utveckla Närvården och samarbetet med berörda aktörer. Representanter från förvaltningen medverkar i de lokala närvårdssammanhangen. (Se Produktion 2b) Inför regionbildningen hade samordningschef i uppdrag att tillsammans med en arbetsgrupp ta fram ett förslag på regional struktur för samverkan inom området hälsa, vård och omsorg. 2. Redovisning av arbetet med den nationella psykiatrisatsningen (PRIO). Den nya PRIO-satsningen är bred. Förvaltningen medverkar på olika sätt: - Representeras i länsgemensam arbetsgrupp - Samordning runt ungdomsmottagningar - Representeras i arbetsgrupp om första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa - Följer arbetet med nya PRIO inom Centrum för funktionshinder Mål: Närvårdsavdelningarna HoH ska arbeta för att minska vårdrelaterade infektioner och återinskrivningar vid närvårdsavdelningen. Uppföljning 1. Redovisning av andel vårdrelaterade infektioner Alla vårdrelaterade infektioner journalförs i Cosmic. Dock är det så kallade infektionsverktyget inte tillämpligt för primärvård. 2. Redovisning av återinskrivningar (inklusive hjärtsviktgruppen) Återinskrivningar inom de olika diagnosgrupperna följs inte systematiskt på landstingsnivå. HoH följer återinskrivningar för egna verksamheter och Närvårdsavdelningen i Uppsala har 5,5 % återinskrivning inom 30 dagar. 5. Kvalitet genom god vård 5.1: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Bokslut

77 22 (32) Mål: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård HoH ska säkerställa en god kvalitet på den hälso- och sjukvård som utförs inom förvaltningens uppdrag. Uppföljning 1. Redovisning av minst ett exempel på hur man arbetar med resultaten från kvalitetsregister. Under året har tillfällen för återrapportering från kvalitetsregistren skett (CPUP och HabQ). Analyser av resultaten används och kommer att användas i förbättringsarbetet Mål: Ny kunskap och nya effektivare metoder HoH ska medverka i implementering av nationella riktlinjer vid stroke, diabetes, hjärtsvikt, astma/kol och demens. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att implementera nationella riktlinjer. Hälsa och habilitering deltar i, eller tar del av, programrådens arbete. Hälsa och habilitering samlar regelbundet primärvårdens företrädare för analys och diskussion av de fakta som finns tillgängliga i uppföljningssystemen. Förvaltningen har även under året arrangerat ett landstingsövergripande arbete för att minska återinskrivningar, det inkluderar programrådets arbete och ett forskningssamarbete med Uppsala Universitet och Intermountain Health Care. 5.2: Säker hälso- och sjukvård Bokslut Mål: Hög patientsäkerhet HoH ska säkerställa en hög patientsäkerhet för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom förvaltningens uppdrag. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder med utgångspunkt från resultaten från årets patientsäkerhetsberättelse Hälsa och habilitering följer planen för åtgärder baserade på patientsäkerhetsberättelsen. Under året beslutades att chefer i linjen skall genomgå patientsäkerhetsutbildning och chefläkaren stöder deras patientsäkerhetsprojekt som ingår i utbildningen

78 23 (32) 5.3: Patientfokuserad hälso- och sjukvård Bokslut Mål: Samordnade vårdprocesser HoH ska samordna vårdprocesserna för patienter med behov av insatser från flera aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att i samverkan med länets kommuner och annan landstingsintern verksamhet implementera riktlinjer och rutiner för samordnad individuell plan (SIP). Förvaltningen har samordnat revideringen av länets riktlinjer för SIP. SIP är ett av utvecklingsområdena inom Centrum för funktionshinder, där förvaltningarna kontinuerligt rapporterar förbättringsarbetet. Inom habiliteringen utses särskilda stödfunktioner för SIP-processen. Mål: Behovsanpassad patient- och anhöriginformation HoH ska behovsanpassa patient- och anhöriginformationen. Uppföljning 1. Redovisning och analys av hur HOH arbetar med att systematiskt och kontinuerligt ta reda på patienterns/patientens och närståendes behov och förväntningar på verksamheten (inkl. information, tillgänglighet, bemötande, delaktighet och hur rätten till integritet tillgodoses). Via uppföljningsenkäter, ges patienter/anhöriga möjlighet att anonymt svara på hur nöjda de är med insatserna som erbjudits, hur patienterna upplever att de uppsatta målen är nådda och hur delaktiga de varit i planeringen av insatserna. Detta genomförs på liknande sätt nationellt inom habiliteringsverksamheterna och ger bra jämförelsetal. Utöver detta genomför Nysam en tolkanvändarenkät nu under hösten som kommer att kunna ge en del besked om hur vi ligger med inflytande och delaktighet. Informationsmaterial finns på ett flertal språk vid Cosmos asyl- och integrationshälsan. Syncentralen har sedan länge metoder och tillvägagångsätt för att anpassa information och bemötande till personer med synnedsättning. Vår observation är dock att såväl Hälsa och habilitering som Landstinget som helhet kan göra mer för denna målgrupp och många andra. Exempelvis hur våra kallelser är utformade, såväl grafiskt som semantiskt. 2. Redovisning av hur HOH har utvecklat de administrativa rutinerna för kommunikation med anhöriga och arbetet med att implementera handlingsplanen för anhörigstöd. Tre enheter inom habiliteringen deltar tillsammans med andra verksamheter inom Landstinget i en pilot för införande av aktiviteterna enligt handlingsplanen för anhörigstöd och användandet av mall i Cosmic. Implementering av detta arbete på samtliga enheter kommer att påbörjas i slutet av året.

79 24 (32) Mål: Inflytande och delaktighet HoH ska tillse att patienterna har inflytande och delaktighet i insatserna. Uppföljning 1. Redovisning av andelen patienter som har en individuell habiliterings- /rehabiliteringsplan (med undantag av patienter vid Hjälpmedelscentralen och Tolkcentralen). Verksamhet Andel patienter med handlingsplan (inklusive SIP, samordnad individuell plan) Habilitering Uppsala 81 % Syncentralen 48 % Hörcentralen 66 % Landstingets audionommottagning 70 % Patienter med behov av ny habiliteringsplan varierar under året därför kan det förekomma en viss variation av antalet aktuella planer vid mättillfället. 2. Redovisning av resultat från patienterns bedömning avseende måluppfyllelse, delaktighet, nöjdhet. Målet är minst 90 %. Verksamhet Måluppfyllelshet Delaktig- Nöjdhet Habilitering Uppsala 80 % 90 % 92 % Målet delvis uppnått 5.4: Effektiv hälso- och sjukvård Bokslut Mål: Effektiva vårdprocesser HoH ska bidra till effektiva vårdprocesser i samarbete med berörda vårdgivare. Uppföljning 1. Redovisning av interna och externa samarbeten med berörda vårdgivare (ex rutiner för remisshantering, ansvarsfördelning och gränsdragning mellan olika vårdnivåer). Sammantaget är samverkan både internt i landstinget och externt en gemensam plattform för hela förvaltningen. Några exempel; Hälsa och habilitering samverkar med Akademiska sjukhuset angående remiss för TBC screening. Samordningschef ansvarar för möten med primärvård i primärvårdsråd. Särskilt avtal med AS ortoped och geriatriken ang. inläggning av patienter på Närvårdsavdelningen i Uppsala. För personer med funktionsnedsättningar som har behov av specialistmottagningar inom ortopedi och psykiatri finns ett sedan länge etablerat samarbete. På barnsidan finns ett välfungerande samarbete med barnsjukhuset.. Samordningschef och samordningsstrateg ingår i länets redaktionsråd för samverkansdokument (TKL s beredningsgrupp), där riktlinjer och rutiner för samverkan följs upp och revideras.

80 25 (32) Inom Centrum för funktionshinder har rutiner förtydligats om rehabilitering för personer med förvärvad hjärnskada. Förvaltningen deltar aktivt i utvecklingsarbetet i länet inför ny lagstiftning om inoch utskrivningsprocessen från slutenvården. I arbetet involveras primärvård. Förvaltningsdirektören sitter för landstinget i det nationella SKL-nätverket som träffas i frågan samt i den länsövergripande styrgruppen. Habiliteringsverksamheterna har aktivt deltagit, tillsammans med länets kommuner och landstinget i övrigt, i framtagande av riktlinjer om samverkan runt barn och unga. Regelbundna möten sker med vuxenpsykiatri, primärvård, barnpsykiatri och äldrepsykiatri och länets logopedmottagningar för att diskutera rutiner, ansvarsfördelning och gemensam planering. Skriften "Barn och unga i samverkan" ligger till grund för olika samarbetsformer med vårdgrannar när det gäller insatser till barn och unga. Syncentralen: Remissgången från ögonkliniken har förbättrats efter avvikelserapportering och dialog med ansvarig chefsläkare. Hörcentralen har uppdaterat remissmallen samt lagt in ett observandum för att minska vårdcentralernas remisser till hörapparatutprovning. Detta för att minska väntan för patienterna och för att minska felaktiga remisser. Under året har samarbetet med Hörsel och balans ökat angående rutinerna för CI patienter, rutinerna har reviderats och implementering pågår av förbättringarna. Samverkan inom hörselvården i länet pågår med ett årligt möte varje höst. Uppdraget för Habiliteringens medicinska enhet har kartlagts under sommaren. En handlingsplan kommer att tas fram för att öka samarbete och överenskommelser med andra vårdgivare. 2. Redovisning av samverkan med patient-/brukar-, anhörig- och handikapporganisationer för att aktivt ta tillvara deras erfarenheter och synpunkter i förbättringsarbetet. Samordningsstrateg utgör ett tjänstemannastöd i Rådet för delaktighet. Handikapporganisationernas är delaktiga i Centrum för funktionshinder. Delaktighet har varit ett av utvecklingsområdena i årsplanen 2016 (Centrum för funktionshinder). Habilitering Uppsala har precis startat i sin nuvarande form och en ny modell för samverkan med brukarorganisationer i länet kommer att etableras under året. Enheterna inom hörselvården bjuder in till hörselråd två gånger per år. Hörselrådet består av representanter från Hörcentralen, Landstingets audionommottagning, Hörselmottagningen på Akademiska samt Arbetsförmedlingen Hörsel, döv, syn. Representerade brukarorganisationer är HRF, VIS och FSDB. Syncentralen kallas till SRF Brukarråd 2-4 ggr per år. Syncentralen träffar även Arbetsförmedlingen för samarbetsmöten kring gemensamma patienter 2-4 ggr per år Hörcentralen träffar Dövföreningen regelbundet, några ggr per termin. Tolkcentralen träffar intresseorganisationerna 2 gånger per år för en dialog om tjänsternas utveckling.

81 26 (32) 5.5: Jämlik hälso- och sjukvård Bokslut Mål: Likabehandling och jämställdhet HoH ska aktivt arbeta för likabehandling och jämställdhet. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder utifrån landstingets likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan så att hälso- och sjukvården tillhandahålls och fördelas på lika villkor oberoende av kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Samtliga verksamheter följer Hälsa och habiliterings handlingsplan för likabehandling ur ett medborgarperspektiv. Handlingsplanen fokuserar på aktiviteter inom bemötande, tillgänglighet och god vård på lika villkor. Aktiviteter har funnits med i styrkort och aktivitetskort. Exempel på åtgärder är att Likabehandlingspolicyn och handlingsplanen ingår i introduktion av nyanställda. Verksamheterna har vidtagit åtgärder för att skapa en kommunikativ miljö. 2. Redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att implementera landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. Som rutin informeras vårdnadshavare/anhöriga och barn vid första besöket om barnets rättigheter och broschyr delas ut. Barnambassadörer finns på varje enhet. Hälsoäventyren är certifierade av RFSL. 3. Redovisning och analys av givna habiliterings-/rehabiliteringsinsatser utifrån ett genusperspektiv (NYSAM-data). Analys av forskning och baserat på besöksmönster ger för handen att pojkar som inte har behov av kontakt i vuxen ålder faller ifrån samt att unga kvinnors behov visas allt tydligare inom AST (Autism spektrum tillstånd) och de söker hjälp. Habiliteringen Uppsala ger fler insatser till flickor än pojkar trots att flickorna är färre i antal. Flickor har stora behov när de väl kommer till habiliteringen. Vad gäller vuxna patienter får männen fler insatser än kvinnorna (52 % av insatser till män respektive 48 % av insatser till kvinnor). Skillnaderna mellan könen har jämnats ut. Män och kvinnor får i stort sett lika många besök. Stämmer väl överens med nationell jämförelse Andelen kvinnor och män som fått insatser av Landstingets audionommottagning återspeglar nästan exakt andelen personer med hörselnedsättning i riket. Det beror delvis på att traditionellt sett har män varit mer utsatta för buller i arbetslivet och på fritiden. Skillnaden håller dock på att utjämnas. Könsfördelningen på Hörcentralen visar att fler kvinnor än män är i behov av utvidgad hörselrehabilitering samt väljer att delta i t ex rehabiliteringsgrupper. Könsfördelningen för patienter som mottagit vårdåtgärder 2016 vid Habiliteringens medicinska enhet är 62 % män och 38 % kvinnor. Det man tidigare sett är att flera pojkar än flickor medicinerar med CS-preparat, men något större analys av detta har inte gjorts under För Habiliteringens samtalsmottagning för anhöriga gäller det omvända dvs. 81 % kvinnor och 19 % män.

82 27 (32)

83 28 (32) 5.6: Hälso- och sjukvård i rimlig tid Bokslut Mål: Ökad tillgänglighet HoH ska öka tillgängligheten till Hälsa och habilitering. Uppföljning 1. Redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra tillgängligheten Inom Hälsa och habilitering arbetas med insatser och projekt med målet att förbättra tillgängligheten. För att nämna några Cosmos asyl- och integrationshälsan har mobila team och vid behov kvälls- och lördagsmottagning. Projekt "Strukturerat mottagande" med syfte att på ett effektivt sätt använda medarbetares arbetstid till att ta emot patienter utan onödiga tidstjuvar testas under hösten. Huvudsyfte är att förbättra tillgängligheten för dem som behöver habiliteringens insatser. Hörcentralen och Syncentralen har kontrastmålat på enheterna. Hörcentralen filmar aktuell information och lägger upp på skärm i väntrummet för döva besökare. Även informationsfilmer läggs ut på Facebook till teckenspråkiga patienter. Tolkcentralen kommer att förbättra tillgängligheten i samband med en uppdatering av det nyligen anskaffade BokaTolk-programmet. 2. Redovisning av arbetet med att förbättra patienterns/patientens möjlighet till påverkan och inflytande över sin tidsbokning Exempel på möjligheter att påverka möjligheterna till inflytande över tidsbokningen nedan. Tid för besök är alltid i överenskommelse med patient/anhörig Återbesöket bokas på plats vid första besöket. Avbokning kan göras via 1177, per telefon eller i den gemensamma receptionen. 3. Redovisning av antal utförda hälsoundersökningar 2016 Antal utförda undersökningar vid Cosmos asyl och integrationshälsan under perioden januari december Hälsoundersökningar (HU) Första HU för asylsökande 2249 Andra HU/besök 2388 Totalt antal HU Redovisning av hur HoH arbetar med rutiner för att säkerställa att alla asylsökande och nyanlända som kommer till länet kallas Cosmos asyl- och integrationshälsan har tillgång till Migrationsverkets utdatasystem. Där hämtas majoriteten av uppgifterna på vilka som ska kallas till hälsoundersökning. Verksamheten har även rutiner som används av arbetsförmedlingen

84 29 (32) och skolhälsovården för att säkerställa att kalla alla som har rätt till hälsoundersökning. 5. Redovisning av hur HoH arbetat med rutiner för att upprätthålla ett jämnt patientflöde vid uteblivna besök. Generellt är det är svårt att alltid upprätthålla ett jämt patientflöde. Alla besök är inplanerade och återbud kommer mycket tätt inpå inplanerat besök. Med kort varsel är det svårt att få in en annan patienter. Alla enheter ringer in från väntelistan vid avbokade besök. Uteblivna besök debiteras enligt fastställd rutin. Mål: Uppfyllelse av vårdgarantin HoH ska uppfylla vårdgarantins regler för besök och behandling. 1 Uppföljning 1. Redovisning av väntetider till Habiliteringen Väntetiderna till första besöket överstiger inte tre månader för verksamhetsområdet Habilitering Uppsala 2. Redovisning av väntetider till Syncentralen Syncentralens uppfyller vårdgarantins regler för besök och behandling. 3. Redovisning av väntetider till Hörcentralen Hörcentralen uppfyller vårdgarantin 4. Redovisning av andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 30 och andelen som påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar Rapportering i särskild ordning om avvikelser från måluppfyllelsen samt vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av avvikelserna 108 stycken barn och ungdomar med remissdatum under 2016 har berörts av den förstärkta vårdgarantin inom Habilitering Uppsala. 97 % har fått en första bedömning inom 30 dagar och 84 % har påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. De avvikelser som finns till första bedömning beror på försening hos remittent (ett ärende) samt den mänskliga faktorn (två ärenden som utgjorde 17 respektive 19 dagars försening) Åtgärder: förbättring av rutiner kring nya remisser har vidtagits samt information till familj/er och remittent om orsaken till försening. Avvikelser gällande fördjupad utredning beror på (5 ärenden) vakanta tjänster Åtgärd: kommer att följa avvikelserna och lägga en plan för att åtgärda dessa. 5.7: Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Bokslut

85 30 (32) Mål: Hälsoinriktade insatser HoH ska utveckla hälsoinriktade insatser för relevanta grupper enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder integrerat med respektive divisions/enhets verksamhet. HoH ska aktivt medverka i metod- och utvecklingsarbetet av motiverande samtal. Uppföljning 1. Redovisning av arbete med att införa arbetsrutiner för hälsoinriktade insatser integrerat med respektive enhets verksamhet (frågor, råd och dokumentation av levnadsvanor) Utbildningar/information har erbjudits alla verksamheters relevanta enheter och genomförts löpande under Arbetsgrupp för levnadsvanor har bemannats ytterligare för planering av den fortsatta implementeringen av lokala rutiner. Material har uppdaterats enligt den landstingsgemensamma revisionen av kunskapsunderlag. Lokalt material har arbetas fram under året för att underlätta för relevanta enheter. 2. Redovisning av arbete med kvalitetssäkring av registrering av levnadsvanor i journalerna Kvalitetssäkring av registrering av levnadsvanor i journalerna sker kontinuerligt genom bevakning av vilka enheter, professioner, levnadsvana (tobak, mat, fysisk aktivitet, alkohol) och nivå av rådgivning som dokumenteras och kodas. Statistik presenteras för enheter vid behov och vid utbildningar inom förvaltningen. Mål: Stöd för minskad tobaksanvändning HoH ska bidra med stöd till brukarna/patienterna för minskad tobaksanvändning. Uppföljning 1. Redovisning av antal patienter i relevanta grupper inom den egna förvaltningen som tillfrågats om tobaksvanor. Totalt 299 personer har tillfrågats om tobaksvanor och registrerats i journaltabell under 2016, varav 174 män och 125 kvinnor. Totalt har 21 KVÅ-koder för tobak dokumenterats, varav 16 enkla råd och 5 rådgivande samtal om tobak. Mål: Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor HoH ska bidra med stöd till brukarna/patienterna för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor. Uppföljning 1. Redovisning av antal patienter i relevanta grupper inom den egna förvaltningen som tillfrågats om matvanor. 2 Totalt 274 personer har tillfrågats om matvanor och registrerats i journaltabell under 2016, varav 163 män och 111 kvinnor.

86 31 (32) Totalt har 410 KVÅ-koder för ohälsosamma matvanor dokumenterats, varav 111 enkla råd, 15 rådgivande samtal och 284 kvalificerade rådgivande samtal om matvanor. 2. Redovisning av arbetet med att utveckla strategier och metodstöd kring ohälsosamma matvanor Lokalt patientmaterial för rådgivning av matvanor samt lokal rutin kring matvanefrågor har tagits fram. Implementering av detta påbörjades under 2016 och fortsätter under Mål: Stöd för fysisk aktivitet HoH ska bidra med stöd till patienterna för fysisk aktivitet. Uppföljning 1. Redovisning av antal patienter i relevanta grupper inom den egna förvaltningen som tillfrågats om fysisk aktivitet. 3 Totalt 261 personer har tillfrågats om fysisk aktivitet och registrerats i journaltabell under 2016, varav 156 män och 105 kvinnor. Totalt har 447 KVÅ-koder för fysisk aktivitet dokumenterats, varav 302 enkla råd, 81 rådgivande samtal och 64 kvalificerade rådgivande samtal om matvanor. 2. Redovisning av vidtagna åtgärder för att utveckla ett systematiskt arbetssätt inom den egna förvaltningen för rekommendationer av fysisk aktivitet. Lokal rutin kring fysisk aktivitet togs fram under året med implementering under hösten och fortsättningsvis under Material med bildstöd har påbörjats och fortsätter under Redovisning av arbetet med att verka för en tillförlitlig och rationell förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) inom den egna förvaltningen. En anpassning av receptblanketten för Hälsa och habiliterings patienter har påbörjats. Arbetet sker i samverkan med övriga förvaltningar. Besök har genomförts på relevanta under året av friskvårdslots och hälsopedagog för information och ökad kompetens om förskrivningsrutiner har gjorts där det efterfrågats. Ett utbildningstillfälle hade särskilt tema kring fysisk aktivitet och FaR. Totalt har 30 FaR förskrivits inom förvaltningen under året, varav 6 till kvinnor och 24 till män.

87 32 (32) Mål Minskad klimatpåverkan Bokslut Transporter Minska koldioxidutsläppen från Hälsa och habiliteringens tjänsteresor under 2016 jämfört med Koldioxidutsläppen från tjänsteresor har minskat med ca 15 procent per årsarbetare i jämförelse med samma period förra året. Främst på grund av minskat antal flygresor. Förbrukningsvaror Ingen ökat förbrukningen av kontorspapper under 2016 jämfört med år 2015 En fortsatt minskning har skett under 2016 i jämförelse med året innan. Hälsosam och giftfri miljö Läkemedel Utföraren ska säkerställa att förskrivning/ordination av läkemedel med stor risk för miljöpåverkan har minskat jämfört med år Hälsa och habilitering har mätbara mål för 2016 men inte för Därför kan inga jämförelser göras mellan åren. Målet kommer däremot redovisas under E.T. Hållbar och effektiv resursanvändning Avfall Hälsa och habilitering har inga avfallsmål som är mätbara. Målet har varit att utreda möjligheten att öka materialåtervunnit avfall. Ett fortsatt arbete under år 2016 har gjorts, främst på hjälpmedelscentralen, med att öka andelen materialåtervunnit avfall av den totala avfallsmängden.

88 1 (26) Årsredovisning 2016 Folktandvården

89 2 (26) Viktiga händelser Från 1 januari 2016 har Folktandvården totalansvaret för den uppsökande verksamheten i länet. Av de patienter som tackat ja till en munhälsobedömning uppsöktes 94% vilket är en kraftig ökning jämfört med föregående år. Procenttalet gäller oavsett om patienten befinner sig i särskilt eller eget boende. Parallellt har den mobila tandvårdsverksamheten byggts ut för att kunna täcka de vårdbehov som identifieras i samband med den uppsökande verksamheten. Kunskapscentrum för äldretandvård har drivits som ett projekt inom Folktandvården under tre år. Ett flertal rapporter och artiklar har publicerats från projektet. Beslut har fattats om att kunskapscentrum ska permanentas och ingå som en del i en samlad verksamhet för sjukhustandvård, mobil tandvård och uppsökande verksamhet från Förseningarna i kallelserna av vuxna revisionspatienter har successivt minskat under året och det är idag fler kliniker som har möjlighet att ta emot nya patienter omgående. Även väntetiderna inom Specialisttandvården har minskat under året inom merparten av specialistområdena. Antalet patientbesök har ökat med 9.893, motsvarande 3%, jämfört med föregående år. Ökningen har varit möjlig tack vare ökad bemanning samt ytterligare effektivisering av arbetssätten i tandvårdsteamen. Flera flytt- och renoveringsprojekt har genomförts under året. Dragarbrunnskliniken har flyttat till större lokaler i S:t Per Gallerian i centrala Uppsala. Tre nya behandlingsrum har tillkommit. I samband med flytten bytte kliniken namn till Folktandvården S:t Per. Folktandvården Östhammar har utökat kapaciteten med ett behandlingsrum. Folktandvården Gottsunda flyttade till nya lokaler i Gottsunda centrum och klinikerna i Storvreta och Östervåla har fräschats upp. Sammanfattning Medborgare och kund Tillgängligheten har förbättrats och fler patienter har fått behandling jämfört med föregående år. Dock är vårdefterfrågan mycket stor, så trots en kraftig besöksökning kvarstår förseningar inom vuxentandvården vid cirka hälften av klinikerna. Den mobila tandvårdsverksamheten har ökat kraftigt under året och det innebär att fler äldre har kunnat få behandling i sitt eget boende. Tiden som avsatts för asyltandvård har nästan tredubblats jämfört med 2015 och detta kan kopplas till den långa asylprocessen. Ekonomi Folktandvården överträffar det budgeterade resultatmålet med 4,7 mkr för räkenskapsåret 2016 (10,8 mkr mot budgeterade 6,1 mkr i resultat). Resultatet är en följd av hårt arbete och lyckade rekryteringsinsatser på klinikerna, samt ett kontinuerligt arbete för att vara en attraktiv arbetsgivare med förmåga att behålla personal. Det ekonomiska tänkandet genomsyrar verksamheterna vilket lett till ett effektivt resursutnyttjande. Produktion Antalet besök har ökat med 3% under året och antalet unika patienter utifrån personnummer som fått behandling har ökat med 7-8%. Resultatet kan kopplas till den ökning som kan ses av den kliniska tiden och detta i sin tur beror på en förbättrad bemanning. Förnyelse Forskningsuppdraget har under året fortgått med bland annat en disputation och en rad vetenskapliga publikationer. Cirka 35 forsknings- och utvecklingsprojekt får ekonomiskt stöd av Folktandvården, dessa projekt framskrider enligt plan. Arbetet med kvalitetsledningssystemet har fortsatt enligt framtagen projektplan. Ytterligare kärnprocesser har kartlagts och implementeringsarbete pågår. På grund av tecken på en försämrad tandhälsa har ett fluorlackningsprojekt startat vid två skolor i Heby kommun. Planering och informationsträffar har också genomförts som förberedelse inför start av motsvarande projekt i Alunda.

90 3 (26) Antalet behandlingsrum har utökats med fyra stycken under året ett i Östhammar och tre i centrala Uppsala. Dessutom har ytterligare en komplett mobil tandvårdsutrustning införskaffats till den mobila verksamheten i Regionen. Medarbetare Bemanningsläget har förbättrats något under året och en ökning av antalet årsarbetare kan ses. Dock är bristen på erfaren personal stor och framförallt på tandhygienistsidan är det ett svårt rekryteringsläge. Kontinuerliga insatser görs för att klara kompetensförsörjningen, bland annat har ett introduktionsår för nyutbildade tandsköterskor startats. Vidare har fokusgrupper genomförts för att fånga synpunkter på vad som gör Folktandvården till en attraktiv arbetsgivare. Måluppfyllelse Av 19 mål i styrkortet och 21 mål i verksamhetsuppdraget är merparten av målen uppnådda. Delvis uppnådda är målen för BEON (bästa effektiva omhändertagandenivå) och tillgänglighet. På grund av bristen på tandhygienister tvingas man att omfördela vissa arbetsuppgifter till tandläkare och det påverkar BEON-faktorn negativt. Avseende tillgängligheten klarar inte Folktandvården fullt ut av vårdgarantigränsen för vuxenpatienter trots en kraftig ökning av besöksantalet. Målet om en fullständig produktionsplanering är inte heller uppnått men arbete pågår sedan flera år. Framtidsutveckling För att kunna möta de förväntningar som finns på tillgänglighet och service är den absolut största utmaningen för Folktandvården att klara kompetensförsörjningsbehoven de kommande åren. Den ökning av vårdefterfrågan som en tillväxtregion skapar ska hanteras samtidigt som stora pensionsavgångar väntar. Stora rekryteringssvårigheter finns gällande tandhygienister och detta förväntas öka alltmer under den kommande femårsperioden på grund av bristande tillgång på utbildningsplatser. Konkurrensen om personal med omgivande landsting/regioner och med privatsidan är mycket stor och lönemässigt måste därför Folktandvården eftersträva en marknadsanpassning av lönenivåerna. Vi måste också långsiktigt arbeta för att möta de förväntningar som våra medarbetare har på oss som arbetsgivare när det gäller möjligheterna att hela tiden växa och utvecklas i vår organisation. Som ett led i att säkra kompetensförsörjningen måste också arbetet med att hitta effektiva sätt att slussa in personal med utländsk legitimation i arbetet intensifieras. Med den takt i befolkningsökningen som Region Uppsala uppvisar kommer det att krävas etablering av en ny folktandvårdsklinik cirka vart fjärde-femte år i Uppsala kommun samt ytterligare utbyggnad av klinikerna i kringliggande kommuner. Detta ställer också stora krav på en fungerande kompetensförsörjning. Från och med 2017 förlängs successivt den fria tandvården för barn och unga till 23 år Det finns en osäkerhet både angående vårdefterfrågan och kostnadsbild. Erfarenheter från bland annat Västra Götalandsregionen visar att betydligt fler i de aktuella åldersgrupperna behåller sin tandvårdskontakt och man ser också en ökad efterfrågan på specialisttandvård i gruppen. Under kommande år ska en stor grupp nyanlända barn och unga tas om hand. Stora uppdämda vårdbehov ska hanteras och medvetenhet skapas om det egna ansvaret för att upprätthålla en god munhälsa. Detta kommer att ställa stora krav på behandlande åtgärder och även förebyggande individuella och kollektiva insatser. Vi har en åldrande befolkning och behovet av en fungerande tandvård även de sista åren i livet blir allt större eftersom den absoluta merparten av de äldre har sina egna tänder i behåll. Folktandvårdens mobila verksamhet kommer att fortsätta växa och parallellt kommer verksamheten att utvecklas genom insatser från det kunskapscentrum som skapats. Genom att Folktandvården har fått det samlade ansvaret för den uppsökande verksamheten har stora möjligheter skapats för att göra samlade, länsövergripande insatser inom området.

91 4 (26) Möjligheterna till ett gränsöverskridande samarbete mellan tandvård och övrig hälso- och sjukvård bör tas tillvara. Folktandvården har kontinuerliga kontakter med stora delar av befolkningen och har stor erfarenhet av förebyggande arbete. Detta bör kunna utnyttjas i ett mera omfattande folkhälsoarbete. Forskning visar idag också på tydliga samband mellan en dålig munhälsa och till exempel hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Medborgare och kund Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön Allmäntandvård: Cirka vuxna revisionspatienter har väntat mer än 3 månader på kallelse för undersökning. Detta är en minskning med knappt patienter sedan februari 2016 då rapporten togs fram. Den genomsnittliga förseningen för vuxna är 5,5 månader och spridningen mellan klinikerna är 0-12 månader. Totalt har Folktandvården cirka vuxna revisionspatienter. Det finns risk att antalet väntande överskattas på grund av att patienter tackar nej till vård när de kallas på grund av att de vill skjuta upp undersökningen till ett senare tillfälle, att de själva väljer förlängd väntetid eftersom de vill behandlas av viss tandläkare eller att för korta revisionstider i förhållande till patientens riskprofil har valts från början. Av cirka listade barn är det 62 som har en försenad kallelse. Den troliga förklaringen är att vissa barn är svåra att nå då de kallas. Specialisttandvård: Siffrorna i tabellen anger oprioriterade patienter. Patienter med akuta behov får tid samma dag eller inom några dagar. Tandreglering, sjukhustandvård och tandlossning har inga patienter som väntat mer än tre månader. Den specialiserade barntandvården har få patienter med längre väntetid. Extrainsatta pass på lördagar under hösten har minskat köerna. Väntetiderna inom protetik, bettfysiologi och endodonti är 6-8 månader. Ekonomi Resultatet för Folktandvården 2016 överträffar det budgeterade med 4,7 mkr. Huvudanledningen till att resultatet överträffar budgeten står att finna i att kostnaderna för verksamheten varit avsevärt lägre medan intäkterna varit strax under de budgeterade på grund av att vi inte nått full bemanning hela året. Lönekostnaderna och övriga personalkostnader har varit 3,4 mkr lägre än budget, vilket främst förklaras av att Folktandvården inte lyckats tillsätta alla lediga tjänster inom förvaltningen samt att Folktandvården har tvingats senarelägga öppnandet av en akuttandvårdsklinik i centrala Uppsala på grund av svårighet att hitta lämplig lokal. Folktandvården har ökat personalstyrkan jämfört med föregående år, men den hårda konkurrensen om tandvårdspersonal från omgivande

92 5 (26) Landsting/Regioner och privata vårdgivare medförde att vi inte hade möjlighet att bemanna upp verksamheterna fullt ut. Läkemedel och medicinsk service ligger i nivå med budget. Kostnaden för tandteknik och tandvård stannade 1,2 mkr under budget. En del förklaras av att vi under året arbetat med att styra våra beställningar av tandteknik till prisvärda upphandlade tandtekniska laboratorium. Nyanställd personal som inte har vana att arbeta protetiskt är också en förklaring samt att två tandläkare som arbetat mycket med protetik bytt arbetsgivare respektive tjänst under året. Inköp av medicinskt material ligger i nivå med den budgeterade kostnaden. Lokal- och fastighetskostnaden är 2,2 mkr lägre än budgeterat vilket till stor del förklaras av att Landstinget upphandlat en mer prisvärd städentreprenör samt att som tidigare nämnts senareläggandet av öppnandet av en akuttandvårdsklinik i centrala Uppsala för Folktandvården. Vidare ligger övriga kostnader 1,7 mkr under budget eftersom vi skjutit på inköpet av olorinskärmar till klinikerna (röntgenskärmar med mycket hög upplösning). Folktandvårdens avskrivnings- och finanskostnader är något över budgeten på grund av att flera av Folktandvårdens tunga investeringar skedde i början av året istället för som budgeterat under slutet av Ett driftstopp vid kliniken i Östhammar har uppskattningsvis kostat drygt 500 tkr i uteblivna intäkter för Folktandvården på grund av att entreprenören inte färdigställt lokalerna för behandling av patienter i utsatt tid. Med anledning av detta har Folktandvården gått miste om patientintäkter samt haft lönekostnader för personal som anställts utsatt tid, men inte haft möjlighet att börja arbeta kliniskt på grund av förseningarna hos entreprenören. Dessutom har patienterna fått vänta onödigt längre på behandling när förseningarna uppstod. Folktandvårdens förhoppning är att hårdare kravställning på entreprenörer vid avtalsskrivande i fortsättningen ska minska liknande problem. Resultat, mnkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Utfall jmf. Budget Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Nettokostnad, mnkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Förändring i % Verksamhetens intäkter ,9% Verksamhetens kostnader ,0% Avskrivningar ,1% Nettokostnad ,1% Folktandvårdens anslag för 2016 redovisas separat i transparensredovisningen på fastställd blankett, se vidare bilaga 4. Ekonomisk jämförelse mellan år 2016 och 2015 Folktandvårdens intäkter ökade med 26 mkr mellan åren. Viktigaste förklaringen till det är att Folktandvården lyckats med en bättre bemanning 2016 samt en kraftigt ökad referensprislista

93 6 (26) från Försäkringskassan (vilken ligger till grund för Folktandvårdens debitering av vuxenpatienter). Prislistan steg med cirka 4.85% under 2016 det kan jämföras med ett normalår då ökningen är runt 2%. Kostnadsavvikelserna mellan åren består till stor del av att Folktandvården genom ökad bemanning och lönerevision höjt personalkostnaden med 16 mkr mellan åren. Vidare har kostnaderna för medicinskt material och övriga kostnader ökat mellan 2015 och 2016 med 4 mkr respektive 3 mkr vilket liksom kostnadsökningen för personal förklaras av ökad produktion av tandvård. Resultatet för 2016 landade mycket nära resultatet Beräkningen av internräntan har förändrats sedan föregående år var gav internräntan Folktandvården ett finansiellt netto på cirka 4 mkr, till att i år belasta Folktandvårdens resultat med cirka 600 tkr. Investeringar i maskiner och inventarier samt immateriella anläggningar Investeringsbudgeten har inte nyttjats helt av Folktandvården för Detta beror på att den planerade akutkliniken vid stationen inte kunnat öppnas under året på grund av svårigheterna med att hitta en lämplig lokal. Vissa investeringar har tidigarelagts på andra kliniker (till exempel för äldretandvården). Folktandvården investerade för totalt 11mkr mot budgeterade 13mkr under året. Produktion Allmäntandvården har under 2016 haft fler besök jämfört med föregående år, men resultatet ligger 1% under budgeterat antal. I specialisttandvården ligger antalet besök 13% över förra årets resultat, men 5% under budget. Antalet besök i allmäntandvården överstiger föregående år med och i specialisttandvården med besök. Att antalet besök kunnat öka jämfört med föregående år beror att fler medarbetare både i allmän- och specialisttandvården kunnat rekryteras. I allmäntandvården har fyra nya behandlingsrum tagits i bruk i juli-oktober vilket tidigare nämnts.

94 7 (26) Antalet unika patienter utifrån personnumret har ökat med 7-8% både i allmän- och specialisttandvården. Fler vuxna patienter har undersökts, men något färre barn. Antalet undersökta barn kan variera mellan åren beroende på planering. Det finns inga förseningar när det gäller barnens revisionsundersökningar. Eftersläpning av den stora mängden asylsökande har gett stora kvarstående vårdbehov när de asylsökande blir folkbokförda. Under 2016 har munhälsoinformation getts vid 51 besök på asylboenden och 69 besök i förberedelseklasser. Antalet asylsökande barn och unga 0-17 år som behandlats är Dessutom har 815 asylsökande > 18 år behandlats Total vårdtid 2016 för asylsökande var timmar jämfört med timmar Den stora ökningen av vårdtid antas bero på det ökade antalet men också att de enskilda individerna varit asylsökande en längre tid än tidigare. För vidare information om Asylkostnader se bilaga 5. Medarbetare Kompetensförsörjningen är en stor utmaning för Folktandvården dock har 2016 präglats av att bemanningsläget stabiliserats något. De rekryteringar som gjordes under 2015 och i början av 2016 gav frukt och produktionen ökade. Det ska dock påpekas att många av de medarbetare som börjat arbeta hos oss under 2016 är unga i yrket vilket påverkar produktionen. Folktandvården arbetar ständigt med att stärka vårt arbetsgivarvarumärke för att på så vis vara attraktiva för nuvarande och kommande medarbetare. Under 2016 har vi fokuserat på behålla perspektivet, dels har vi gjort strategiska satsningar på löneläget inom vissa yrkesgrupper, dels har vi sjösatt ett nytt introduktionsår för nyutexaminerade tandsköterskor. För att ta reda på vad det är som gör Folktandvården till en attraktiv arbetsgivare har vi under hösten genomfört ett antal fokusgrupper. Fokusgrupperna har varit indelade yrkesvis och resultatet från dessa diskussioner kommer att tas om hand inom ramen för vårt arbete med strategisk kompetensförsörjning under HME inom Folktandvården ligger fortsatt högt på 4,2. Sjukfrånvaron har under 2016 konstant legat något lägre än 2015 men under de sista månaderna steg långtidssjukfrånvaron vilket ledde till att den totala sjukfrånvaron för 2016 blev något högre än Korttidssjukfrånvaron är högst hos våra tandvårdsarbetande medarbetare medan långtidssjukskrivningarna är högst hos våra handläggare/administratörer. En djupare analys av sjukfrånvaron kommer att göras. Tabell nyckeltal medarbetare Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/budget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprognos 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 2,1% 2,7% 2,7% Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 3,1% Inhyrd personal, antal årsarbetare Inhyrd personal, mnkr Total sjukfrånvaro, % 5,8% 4,4% 5,4% 4,4%

95 8 (26) Diagram total sjukfrånvaro 8% 6% 4% 2% 0% Total sjukfrånvaro och > 60 dagar 3,0% 5,3%5,3%5,4%5,3% 5,1%5,1%5,0%5,0%5,2%5,4% 5,8% 5,4% År 2016 År 2015 >60dgr 2016 >60dgr 2015 Måluppfyllelse styrkort = Målet har uppnåtts 2016 = Målet har delvis uppnåtts 2016 = Målet har inte uppnås 2016 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Mål prognos Vårdgarantin ska uppnås. FTV: Väntetid för kund/patient överstiger inte 3 månader. Inom barntandvården är det enstaka individer, 62 av totala antalet ansvarsbarn som är cirka , som väntat mer än 3 månader. Väntetiden beror oftast på att vi inte når patienten med kallelsen. För vuxna i allmäntandvården överstiger väntetiderna 3 månader för ca av Folktandvårdens vuxna patienter. Den genomsnittliga väntetiden utöver 3 månader är 5,5 månader. Väntetiderna varierar mellan klinikerna. Tre kliniker har inga väntetider längre än 3 månader. Inom specialisttandvården får patienter med akuta behov tid samma dag eller inom några dagar. För prioriterade patienter har tandreglering, sjukhustandvård och tandlossning inga patienter som väntat mer än tre månader. Den specialiserade barntandvården har få patienter med längre väntetid. Väntetiderna inom protetik, bettfysiologi och endodonti är 6-8 månader. FTV: System skapas där patientstockens status och utveckling kan följas. Under 2016 har flera SAS-rapporter tagits fram där patienternas status och utveckling kan följas: 1. Patientstock, beskriver antalet aktuella patienter samt antalet nya och antalet patienter som lämnat Folktandvården 2. Revisionskö, beskriver antalet som väntat längre än tre månader på undersökning och väntetidens längd 3. Revisionsintervall, visar period mellan två undersökningar 4. Rapport som visar hälsodata samt andel riskpatienter som fått sjukdomsbehandling FTV: Andelen barn som inte får tandvård ska minska med 20%. Antalet ansvarsbarn som inte får tandvård har minskat med >20 % 2015/2016 jämfört med perioden 2014/2015.

96 9 (26) FTV: Kundnöjdheten har ökat jämfört med föregående mätning. En patientenkät har genomförts under april månad. Den gjordes för första gången som en webenkät via mobiltelefonen och knappt patienter svarade. 98 % av patienterna ansåg att de blivit respektfullt bemötta. 74% uppgav att de fått kostnadsinformation före behandlingen vilket var en förbättring med 27 % sedan förra mätningen. För första gången har förskolebarns uppfattning om hur det är att gå till tandvården kunnat undersökas. Detta har gjorts via surfplattor i direkt anslutning till besöket. 71% av barnen tyckte att besöket gått bra och av föräldrarna uppgav 82% att de var nöjda med besöket. Vårdrelaterade infektioner har minskat med 10% jämfört med Målet gäller inte Folktandvården. Dock har en journalgranskning för att kartlägga förekomsten av VRI för kirurgi- och endodotibehandlingar genomförts. I 10,7% av behandlingarna kunde VRI konstateras. Det var vanligare att VRI inträffade för patienter som bara besöker tandvården akut och var under 50 år. Ekonomi Mål prognos Budget ska hållas. Kommentar/lägesbeskrivning Folktandvården håller budgeten för 2016 och går fram med ett positivt resultat om 10,8 mkr mot budgeterade 6,1mkr Totalkostnad i förhållande till total produktion ska vara samma som föregående år eller lägre. Kommentar/lägesbeskrivning Inom Folktandvården mäts den totala kostnaden mot antalet besök. Kostnaden har ökat gentemot föregående år (1.368 kr mot kr år 2015), för Folktandvården är detta mål sekundärt då styrningen riktas mot resultatmålet. Produktion Mål prognos Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen. Arbete pågår för att uppfylla målet. Folktandvården har sedan flera år ett datastöd som styr hur vårdresurser fördelas utifrån patientens behov, till exempel intervall mellan undersökningar och vilken personalkategori som tar hand om patienten. Kontinuerligt görs förbättringsarbete med schemaläggning och tidboksplanering. Även nya SAS-rapporter som tagits fram under 2016 är viktiga verktyg för uppföljning och produktionsplanering. Utvecklingsarbete pågår ständigt för att ytterligare förbättra planeringen och det ständiga förbättringsarbetet gör att vi troligen aldrig kan säga att vår produktionsplanering är fullständig. FTV: Klinikernas tillgänglighet ökar genom att bokad patienttid ökar med minst 10%. Klinikernas bokade patienttid har ökat med 2,1%. Tidsåtgången för den uppsökande verksamheten är inte inräknad i bokad tid. Omfattningen av den uppsökande verksamheten är avsevärt större 2016 jämfört med föregående år eftersom Folktandvården nu har uppdraget i hela länet. Under 2016 har cirka munhälsobedömningar utförts jämfört med cirka året innan. Totalt har cirka fler vårdtimmar använts för uppsökande verksamhet 2016 jämfört med föregående år. 75% av respektive förvaltnings verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen. All kliniskt arbetande personal har en samlad schemaläggning i Folktandvården.

97 10 (26) Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade. FTV: Alla mål för 2016 i projektplanen för införande av processbaserat ledningssystem är uppnådda. Folktandvården tog hösten 2014 fram en projektplan för införande av processbaserat ledningssystem. Arbetet fortskrider med planerad omfattning men en viss omkastning av ordningsföljden i arbetet har gjorts. Projektplanen har därför reviderats. Kvalitetsledningsarbetet planeras pågå till och med Förnyelse Mål prognos Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. FTV: FoU-projekt ska genomföras inom vårdhygien/vårdrelaterade infektioner infektioner och äldretandvård enligt fastställd plan. En strukturerad journalgranskning av kirurgiska och endodontiska behandlingar pågår. Totalt har 400 journaler granskats och analysarbetet pågår. Inom äldretandvården har tre vetenskapliga rapporter publicerats och dessutom tre svenska rapporter. FTV: Ny organisatorisk enhet för Mobil äldretandvård är införd som servar 84% av de kunder som tackat ja till munhälsobedömning. Hela länets uppsökande verksamhet har sedan 1 januari 2016 utförts av Folktandvården. Målet var att genomföra munhälsobedömning i hemmet för 84% av de som tackat ja till detta. Målet uppfylldes eftersom 94% av de som tackat ja fick en munhälsobedömning. En mobil klinik startade vid samma tidpunkt. Kliniken genomför munhälsobedömningar men också nödvändig tandvård för de patienter som önskar det. Antal personer som fått nödvändig tandvård har ökat med 13% 2016 jämfört med FTV: Ta fram strategisk plan över 5 7 år för Folktandvården. Arbetet med strategisk plan pågår. I planen ingår att kartlägga befolkningsutveckling i länet och utifrån det planera lokaler och personalbehov. Under 2016 flyttade två kliniker till nya lokaler och fyra ytterligare behandlingsrum kunde tas i bruk. Dessutom ingår översyn av teknisk utveckling inom tandvården och vilka arbetssätt som behöver förändras. Alla HoS-förvaltningar ska arbeta utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Checklistan för God vård som används kontinuerligt av alla kliniska verksamheter har kontrollfunktioner för att säkra effektiva behandlingsmetoder. Som grund finns Socialstyrelsens nationella riktlinjer för tandvård som innehåller en värdering av effektiviteten av olika metoder. En särskild satsning har gjorts inom ämnet endodonti under 2016 då en arbetsgrupp kartlagt vilka metoder och material som är effektiva. Gruppen har även tagit fram rekommendationer för kommande investeringar inom endodonti. Medarbetare Mål prognos Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion. Kommentar/lägesbeskrivning Verksamhetsförlagd utbildning sker främst inom tandsköterskeutbildningen och den fungerar utmärkt. Under 2016 har vi tagit emot 21 studenter. Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka jämfört med 2015 års mätning.

98 11 (26) Folktandvårdens HME för 2016 är 4,2 jämfört med HME för 2015 som då var 4,1 Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag ska vara 100%. Chefsuppdragen inom Folktandvården är tydliga och under 2016 har ett arbete med att förtydliga arbetsledarrollen gjorts. Antalet tandsköterskor är fler, andelen tandhygienister har ökat till 0.7 i relation till antalet tandläkare och antalet tandläkare är minst oförändrat, allt mätt i årsarbetare och jämfört med Antalet tandsköterskor har ökat med 7 årsarbetare från Andelen tandhygienister i relation till antalet tandläkare är 0,7. Måluppfyllelse av mål från verksamhetsuppdrag Verksamhetsuppdrag för Folktandvården MÅLUPPFYLLELSE VERKSAMHETSUPPDRAG Närvård Antal personer som tackat ja till uppsökande verksamhet i förhållande till antal som blivit uppsökta Sedan 1 januari 2016 har Folktandvården uppdraget att utföra uppsökande verksamhet i hela länet. Under 2016 har personer i särskilt boende fått en munhälsobedömning och 822 personer i ordinärt boende. Inför övertagandet av den uppsökande verksamheten sattes en prognos att 3% fler äldre skulle få en munhälsobedömning 2016 jämfört med Resultatet för 2016 innebär att antalet i särskilt boende som fått munhälsobedömning ökat med 11% och i ordinärt boende ökat med 89%, totalt en ökning med 22%. Av antalet personer som tackat ja till uppsökande verksamhet hade 96,4% fått en munhälsobedömning. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Nationella indikatorer för tandvård ska följas. Tandvården har haft nationella riktlinjer för vuxentandvård sedan Riktlinjerna är grunden för att arbeta kunskapsbaserat när vårdprogram, nya rutiner och processer tas fram. Inom arbetet med kvalitetsledningssystemet har under 2016 processer för ortodonti och endodonti tagits fram. Följsamheten följs även i ledningens genomgång av vårdkvalitet där mål inom alla God vård-områden regelbundet följs upp. Under året har även ett antal riktlinjer reviderats, t.ex. antibiotikaprofylax. Följsamheten till antibiotikarekommendationer följs upp i journalgranskningar för vårdrelaterade infektioner. Vid läkemedelsförskrivning ska Rek-listan beaktas. Folktandvården förskriver läkemedel via e-recept. IT-systemet markerar de läkemedel som rekommenderas i listan både med text och symboler som en hjälp till förskrivarna att välja rekommenderat läkemedel. Folktandvården följer även upp att förskrivningar av antibiotika följer nationella rekommendationer. Antalet antibiotikarecept har minskat. Även förskrivningen av NSAID till äldre personer minskar samt förskrivningen av diklofenak. Det finns dock utrymme för ytterligare förbättringar när det gäller läkemedelsförskrivning. En detaljerad redovisning av hur målen för läkemedelsförskrivning uppfylls görs i patientsäkerhetsberättelsen. Leverera data till kvalitetsregister för karies och parodontit, SKaPa.

99 12 (26) Folktandvården har sedan 2011 överfört data från patientjournaler till SKaPa. I år har SKaPa kunnat leverera data som medger jämförelser mellan kliniker, vilket innebär att fördjupade analyser av vårddata nu kan göras. Säker vård Ett systematiskt patientsäkerhetsarbete ska bedrivas. Patientsäkerhetsarbetet bedrivs med avvikelsehanteringen i Medcontrol som bas. Under 2016 har 235 avvikelser som gäller patientsäkerhet registrerats vilket är en ökning med 17% jämfört med Dessutom genomförs strukturerade journalgranskningar för att kartlägga förekomsten av vårdskador. Under 2016 har inom kvalitetsledningssystemet genomförts ledningens genomgång där kvaliteten inom alla God vård-områden systematiskt följs upp. Helheten i patientsäkerhetsarbetet beskrivs i patientsäkerhetsrapporten. Patientfokuserad vård Det ska finnas ett system för att systematiskt och regelbundet ta reda på patientupplevd kvalitet. Folktandvården använder olika sätt att ta reda på patienternas uppfattning patientenkät, intervjuer och enkla frågor via incheckningsskärmarna. I april genomfördes en webenkät med svar från knappt patienter. En stor majoritet, 98%, ansåg att de blivit respektfullt bemötta. Tre av fyra patienter uppgav att de fått kostnadsinformation före behandlingen. Detta var en stor förbättring jämfört med den senaste enkäten som genomfördes 2013 då 47% av patienterna uppgav att de fått kostnadsinformation. Förskolebarn får ge sin uppfattning om hur det är att gå till tandvården via pekskärmar i direkt anslutning till besöket. 71% av barnen tyckte att besöket gått bra och av föräldrarna uppgav 82% att de var nöjda med besöket. Barn och ungdomar som fått tandreglering får efter avslutad behandling beskriva sin uppfattning om behandlingen. Resultatet visade att 98% var nöjda med bemötandet och behandlingsresultatet. Fortsatt arbetet med att öka patienternas möjlighet till att använda webbtjänster. Folktandvårdens patienter har möjlighet att göra både nybokningar och ombokningar av tider via nätet. Under 2016 var det i genomsnitt 347 patienter som använde sig av tjänsten varje vecka och detta är en ökning med 34% jämfört med föregående år. Under 2015 började Folktandvårdens kalla sina patienter via SMS. Under 2016 pågår uppföljning av resultatet av det nya arbetssättet, t.ex. om SMSkallelser resulterar i färre eller fler uteblivande. Våren 2016 genomförde Folktandvården en patientenkät och för första gången gjordes den i form av en webenkät. Alla patienter som varit på ett besök under två utvalda veckor fick några dagar efter besöket en enkät via sin mobiltelefon. Jämfört med pappersenkät blev svarsfrekvensen avsevärt lägre, men cirka patienter valde att lämna omdömen om Folktandvården. För förskolebarn har en metod utarbetats där de får ge sitt omdöme på pekskärmar direkt efter besöket. Effektiv vård Patienterna ska omhändertas på bästa effektiva omhändertagandenivå, BEON. Vårdresurserna är begränsade och för att kunna fylla hela befolkningens vårdbehov måste alla personalkategorier i tandvården delta i patientarbetet. Mål har satts upp för hur stor andel av vården som ska ges av andra än tandläkare. Under har måluppfyllelsen försvårats av rekryteringsproblem. Både tandsköterskor och tandhygienister har varit svåra att anställa. Särskilt gäller detta tandhygienister som har en nyckelposition i BEON-arbetet. Målen har därför reviderats under 2016 och är nu 1,5 för friska barn (kvot annan personal/tandläkare) och för frisktandvård 0,9. Trots att målen reviderats når vi inte målen fullt ut. Under 2016 var nyckeltalen för BEON 1,31 för barn och 0,78 för frisktandvård. Flera verktyg har

100 13 (26) tagits fram de senaste åren för att främja BEON, till exempel vårdplaneringsverktyget R2 och en tydligt beskriven process för undersökningar. Rekryteringssvårigheterna för tandhygienister bedöms ytterligare öka under Utbildningskapaciteten för tandhygienister är för liten och flera nya utbildningar skulle behöva starta. Sedan Uppsala fick en tandsköterskeutbildning har rekryteringssituationen för tandsköterskor förbättrats. Kontinuerligt sker kompetenshöjning av tandsköterskor för att de ska kunna utföra fler arbetsmoment i patientarbetet. Vårdinsatsen ska vara relaterad till hälsobedömningen. Sedan 2011 använder Folktandvården R2 som är ett databaserat beslutsstöd för hälsobedömning kopplat till den elektroniska patientjournalen. Hälsobedömningen styr vårdinsatserna, både vad gäller förebyggande insatser, sjukdomsbehandling och rehabiliterande behandling. Dessutom styr hälsobedömningen intervallet mellan undersökningarna och vilken personalkategori som ska utföra vården. Är 2016 hälsobedömdes 96,8% av alla patienter som genomgick en fullständig undersökning. Jämlik vård Målsättningarna i landstingets likabehandlingsplan ska konkretiseras. Folktandvården har tagit fram en likabehandlingsplan med inriktning på medborgare. Planen innehåller ett antal aktiviteter som ska genomföras och följas upp under perioden Flera av aktiviteterna i likabehandlingsplanen genomförs kontinuerligt under perioden och några kan också återfinnas på andra ställen i årsredovisningen. Utbildning om våld i nära relationer till tandvårdspersonal har genomförts. En tandhygienist eller tandläkare från varje klinik som gått utbildningen ansvarar för frågor som rör våldsutsatta patienter på respektive klinik. Dessutom planeras för ett pilotprojekt på FTV i Östhammar där personalen rutinmässigt ska ställa frågan om våldsutsatthet. Folktandvården har också löpande certifierat om aktuella kliniker inom HBT- området. Landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter ska följas. Folktandvården har tagit fram en förvaltningsspecifik aktivitetsplan som bidrar till genomförandet av den policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter som Landstinget i Uppsala län tagit fram för Som ett led i detta arbete har Folktandvården flera aktiviteter, till exempel har fem fiktiva patientfall tagits fram för dialoger på klinikerna som alla belyser situationer som kan uppstå i den kliniska verksamheten. Under 2016 har tandvårdspersonal tittat på film om barnrätt i Ping-Pong. Andra exempel är ett projekt för att hitta barn som inte kommer till tandvården och att ta fram kallelser till små barn för att redan innan barnet kommer till kliniken ge en bild av vad som ska hända vid besöket. Pekskärm för 3-6 åringar används för att ta reda på barnens uppfattning omkring tandvårdsbesöket. Asylsökande och tillståndslösa barn och ungdomar ska erbjudas tandvård. Folktandvården har två uppdrag hälsofrämjande insatser och att ge asylsökande patienter tandvård. Den primära målgruppen är barn och ungdomar upp till 18 år, men för de hälsofrämjande insatserna är även deras föräldrar och andra vuxna asylsökande målgrupp. Under 2016 har munhälsoinformation getts vid 51 besök på asylboenden och 69 besök i förberedelseklasser. Antalet asylsökande barn och unga 0-17 år som behandlats är Motsvarande antal för 2015 var individer och 2014 behandlades 345 individer i åldern 0-17 år. Dessutom har 815 asylsökande > 18 år behandlats Total vårdtid 2016 för asylsökande var timmar jämfört med timmar Den stora ökningen av vårdtid antas bero på det ökade antalet men också att de enskilda individerna varit asylsökande en längre tid än tidigare.

101 14 (26) Genomföra projekt riktade till befolkningsgrupper med svag socioekonomi eller mångkulturell bakgrund. Flera projekt genomförs riktade till områden med sämre munhälsa: 1. Gottsunda. Ett projekt för att nå fler barn och föräldrar i riskområden senast vid 2 års ålder för att tidigt identifiera barn med risk för karies. Tidig identifiering av barn/familjer med förhöjd kariesrisk möjliggör adekvata förebyggande insatser. 2. Enköping. Sedan 2011 har fluorlackning genomförts i skolan inom vissa områden med förhöjd kariesrisk. En utvärdering har gjorts under våren 2016 som visar att kariesförekomsten minskat med 25% i de områden där fluorlackning införts jämfört med 9% i övriga delar av länet. Projektet fortsätter i valda skolor. 3. Heby. De goda resultaten i Enköping har gjort att likande arbetssätt införts i andra delar av länet med högre kariesförekomst. I Heby har fluorlackning i årskurs 5-9 genomförts under hösten 2016 och kommer att fortsättningsvis erbjudas var 6:e månad. 4. Alunda. Fluorlackning planeras enligt samma modell som i Enköping och Heby. Under hösten 2016 har information getts till skolor och föräldrar. Fluorlackningarna startar i januari Vård i rimlig tid Revisionsintervallet för vuxna patienter ska hållas. För vuxna revisionspatienter är väntetiderna för planerade behandlingar längre än tre månader på flertalet av länets nitton allmäntandvårdskliniker. Antalet vuxna patienter som väntat mer än tre månader på att bli kallad är Detta är en minskning med cirka patienter sedan en ny SAS-rapport började användas i februari Tre kliniker har inte väntetider som överskrider 3 månader. Försenade kallelser kan ibland bero på val som patienten gör. Patienter tackar nej till vård när de kallas på grund av att de vill skjuta upp undersökningen till senare tillfälle eller att de själva väljer förlängd väntetid eftersom de vill gå till viss tandläkare på kliniken. Erbjuda vård till nya patienter inom tre månader Alla kliniker tar emot nya patienter. Helt nya patienter för Folktandvården, t.ex. nyinflyttade och patienter som vill byta vårdgivare, får vänta på behandling på de kliniker som har väntetider för revisionspatienter. Väntetiden är lika lång som förseningen för de ordinarie revisionspatienterna. Hittills under 2016 har Folktandvården tagit emot cirka nya vuxna patienter och nya barn. Totalt har Folktandvården ökat antalet besök med jämfört med år Väntetiden till specialisttandvård ska vara högst tre månader.. Prioriterade patienter får tid inom tre månader inom alla specialiteter. För oprioriterade patienter klarar sjukhustandvården, tandregleringen och tandlossningsenheten målet att inte ha längre väntetider än tre månader. Den specialiserade barntandvården har väntetid på totalt cirka 14 månader. Väntetiderna inom protetik, bettfysiologi och endodonti är totalt 9-11 månader. Det har varit svårt att rekrytera specialister, men under 2016 har tre nya specialister kunnat rekryteras. Fem STtandläkare är under utbildning. Hälsoinriktad tandvård Minst 95 procent av barn och ungdomar ska nås av populationsinriktad profylax. Enligt riktlinjerna för barntandvård ska alla grundskolor i Uppsala län besökas. Barnen ska ges kunskaper om munhälsan i förskola och i vart och ett av grundskolans stadier. Under läsåret har samtliga skolor nåtts av populationsinriktad profylax. Måluppfyllelsen är alltså 100%. Motsvarande siffra för läsåret var 96%.

102 15 (26) Andelen kariesfria barn och ungdomar ska bibehållas eller öka Andelen kariesfria 6-åringar är 85% jämfört med 84% föregående period. Andelen kariesfria 19-åringar ökade med 1% till 40% för perioden jämfört med % av 19-åringarna hade ingen ny karies eller fyllningar på tändernas kontaktytor jämfört med 74% den tidigare tvåårsperioden. I denna årsrapport hämtas data från SAS-rapporter i stället för Diver. Detta gör att även asylsökande barn har kunnat inkluderas i rapporten. Eftersom asylsökande barn har en sämre tandhälsa än barn som är folkbokförda i Sverige har det funnits farhågor att tandhälsodata skulle försämras med det stora antalet asylsökande som behandlats. Det är sannolikt att tandhälsodata skulle visa ännu större förbättringar om data tagits fram på samma sätt som tidigare år. Indexet som används, DFT, visar dock individens livserfarenhet av karies och är därför svårt att påverka på kort sikt. Andelen barn och ungdomar med nya kariesangrepp ska minska. Andelen 6-åringar som uppvisade ny karies under perioden var 12%, dvs. oförändrat jämfört med perioden Andelen 19-åringar som hade ny karies var 17% och detta är oförändrat jämfört med föregående period. Andelen 19-åringar med ny karies på tändernas kontaktytor var 8 % och även detta var oförändrat jämfört med Att inga index visar på förbättringar för detta nyckeltal som visar ny karies kan bero på att asylsökande inkluderats (se punkten ovan). Det är dock positivt att inga värden försämrats. Forskning, utveckling och utbildning FoU-arbete inom landstinget ska utvecklas. Cirka 35 forsknings- och utvecklingsprojekt får ekonomiskt stöd av Folktandvården. Projekten framskrider enligt plan. FoU-bokslut för 2016 har tagits fram och detta bifogas årsredovisningen. Ett kunskapscentrum för äldretandvård ska utvärderas. Kunskapscentrum för äldretandvård startade i januari Centrats syfte är att samla, sprida och skapa kunskap om äldres munhälsa samt hur munsjukdomar förebyggs och behandlas. Två fasta medarbetare arbetar på centrat, en FoU-ansvarig chef och en koordinator. Dessutom finns fyra medarbetare som genomför FoU-projekt, en tandläkare, två tandhygienister och en sjuksköterska från kommunal äldreomsorg. Tre rapporter presenterades vid årets odontologiska Riksstämma. Tre vetenskapliga manuskript är publicerade och ytterligare ett är insänt till vetenskaplig tidskrift. Dessutom har tre rapporter på svenska tagits fram. Under hösten 2016 har Kunskapscentrat utvärderats i samband med att den treåriga projekttiden avslutas vid årsskiftet Beslut har tagits att KÄT ska övergå i drift genom att inkluderas i den samlade sjukhustandvården. Projektet presenteras i FoU-bokslutet som bifogas årsrapporten. Måluppfyllelse, sammanfattning Av 19 mål i styrkortet och 21 mål i verksamhetsuppdraget är merparten av målen uppnådda vilket tidigare nämnts. Delvis uppnådda är målen för BEON (bästa effektiva omhändertagandenivå) och tillgänglighet. På grund av bristen på tandhygienister tvingas man att omfördela vissa arbetsuppgifter till tandläkare vilket påverkar BEON-faktorn negativt. Avseende tillgängligheten klarar inte Folktandvården vårdgarantigränsen helt för vuxenpatienter trots en kraftig ökning av besöksantalet. Målet om en fullständig produktionsplanering är bara delvis uppnått men arbete pågår sedan flera år. Målet Totalkostnad i förhållande till total produktion ska vara samma som föregående år eller lägre har inte uppnåtts eftersom totalkostnaden mäts mot antal besök. Kostnadssidan med bland annat löner, hyror och material ökar varje år parallellt med att Folktandvården av effektivitets- och miljöskäl alltmer eftersträvar att färdigbehandla patienterna vid så få besök som möjligt.

103 16 (26) = Målet har uppnåtts 2016 = Målet har delvis uppnåtts 2016 = Målet har inte uppnås 2016 MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL Minskad klimatpåverkan Transporter Mål: Inte öka utsläppen av koldioxid från Folktandvårdens totala tjänsteresor under 2016 jämfört Kommentar/lägesbeskrivning Målet har inte uppnåtts. Under året har Folktandvården fått uppdraget att utföra uppsökande tandvård och utöka äldretandvården vilket inneburit att resandet i tjänsten för att klara uppdraget har ökat jämfört med Förbrukningsvaror Kommentar/lägesbeskrivning Mål: Under 2016 skall minst 50 % av klinikerna gått över till pappersmuggar. Lägesbeskrivning: 95,5% av klinikerna har gått över till pappersmuggar. Interna kontrollplaner Internkontrollen sker enligt den fastlagda planen. Det sker i samarbete med process-ägarna. Drift och försörjningsansvarig samordnar arbetet på Folktandvården. Kontroll sker årligen av Folktandvårdens medicintekniska utrustningar, kvalitetskontroll av läkemedelsförråd och läkemedelshantering. Uppföljning sker regelbundet av Medcontrol. Vidare kontrolleras avloppsvatten från behandlingsstolar vad gäller kvicksilverutsläpp och patienternas sköljvatten. För att säkerställa att kontroller sker på alla Folktandvårdenskliniker finns det kontrollblanketter där klinikerna avrapporterar de kontroller som utförs löpande. Rutin/system som granskats Väntetid för kund/patient överstiger inte 3 månader Klinisk tid är minst 33% mätt på hela kliniken Enbart behöriga ska ha tillträde till patients journal Hållbart Medarbetar Engagemang (HME) 2015 års mätning. Antalet tandsköterskor är fler, andelen tandhygienister har ökat till 0.7 i relation till antalet tandläkare och antalet tandläkare är minst oförändrat, allt mätt i årsarbetare och jämfört med 2015 Avvikelse Avvikelser Öka rekryteringsinsatser och effektivisera behandlingsmetoder Avvikelse Ingen Ingen Ingen Kontrollmoment Åtgärd Tidplan 2018 Alla specialistkliniker rapporterar månadsvis kösituationen Kontrolleras med Diver rapport Slumpmässiga kontroller av logglistor vart 6:e månad. Riktade kontroller vid behov. Fokusgrupper bland medarbetarna har bildas under Följa nyanställningar och avslut Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Översyn av bokningsrutiner

104 17 (26) Uppsala den 30 januari 2017 Gunilla Swanholm Tandvårdsdirektör Bilagor 1. Resultaträkning laddas från Excelerator (Excelbilaga) 2. Produktionstabeller (Excelbilaga) 3. Produktionsutfall (Excelbilaga) 4. Transparensredovisning 5. Asyl 6. FoU-bokslut

105 18 (26) Bilaga 1 Årsprognos, tkr Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Budgetavvikelse 2016 Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Not 1 differens som till stor del förklaras av lägre försäljning av produkter från munvårdsapoteken på klinikerna än budgeterat. Not 2 Folktandvården har utfört mindre protetiska behandlingar på grund av brist på protetiskt verksamma tandläkare, därav lägre kostnad för tandteknik. Not 3 Ny upphandling av städtjänster vilken lett till lägre städkotsnader samt att Folktandvården inte funnit lokaler lämpliga för akuttandvård i centrala Uppsala. Not 4 Inköp av Olorinskärmar har skjutits på framtiden, vilket ger lägre övriga kostnader. Not 5 Inför 2016 ändrades beräkningsgrunden för internräntan vilket fört med sig en räntekostnad på ca 600 tkr mot en tidigare intäkt på ca 4 mkr 2015 för Folktandvården.

106 19 (26) Bilaga 2 Folktandvården, Vårdproduktionsutfall 2016 Besökstyp jan 16 feb 16 mar 16 apr 16 maj 16 jun 16 jul 16 aug 16 sep 16 okt 16 nov 16 dec 16 Tot Allmäntandvård, antal besök Specialisttandvård, antal besök Totalsumma

107 Bilaga 3 20 (26)

108 21 (26) Bilaga 4 Särredovisning Folktandvården Overheadkostnader I Folktandvårdens redovisning ingår flertalet av de landstingsgemensamma overheadkostnader, exempelvis it-kostnader och kostnader för interna tjänster. Folktandvårdens andel av Landstingets ledningskontors kostnader ingår dock inte. Målsättningen från Landstinget Uppsala län är att inför 2018 ha en modell för fördelningen av landstingsgemensamma overheadkostnader. Overheadkostnader inom Folktandvården fördelas till verksamheten efter olika fördelningsnycklar. Särredovisning av verksamhetsgrenar Särredovisning av de olika verksamhetsgrenarna sker till vissa delar i den löpande redovisningen medan delar särredovisas efter att Folktandvårdens resultat för året fastställts. Fördelningen sker dels genom att intäkts- och kostnadsposter direkt går att härleda till respektive verksamhetsgren utifrån ansvarsområden och/eller specifika konton i redovisningen och dels via fördelningsnycklar. Intäkter Hos Folktandvården finns separata koddelar i redovisningen för tandvårdsavgifter uppdelat på styckepris, frisktandvårdavtal, ersättning från försäkringskassan samt landstingsersättning för de olika områden som ingår i tandvård för patienter med särskilda behov. Även för den organiserade barntandvården särredovisas intäkterna i redovisningen. Separat konto finns för landstingsersättningar som avser de konkurrensskyddade verksamheterna. Särredovisning till respektive verksamhetsgren sker med hjälp av fördelningsnycklar. Kostnader Det finns inga separata kostnadskonton för respektive verksamhetsgren. Särredovisning till respektive verksamhetsgren sker med hjälp av fördelningsnycklar. Fördelningsnycklar Fördelningsnycklarna bygger till största delen på bokad patienttid för de olika verksamhetsgrenarna. Från tidboken i journalsystemet hämtas uppgift om hur mycket bokad patienttid barn respektive vuxna haft. Kostnaderna fördelas därefter utifrån dessa andelar inom allmän-, specialist- och sjukhustandvård. Inom vuxentandvården görs även en särredovisning av den tandvård som avser patienter med särskilda behov som finansieras av landstinget med samma fördelningsnyckel. Overheadkostnader inom Folktandvården exklusive IT-kostnader fördelas efter andel närvarotid och när det gäller IT-kostnader fördelas de efter andel datorer. Moms Momskostnaden för såväl externa som interna inköp redovisas för både konkurrensutsatt och konkurrensskyddad verksamhet. Den faktiska momskostnaden för innevarande månads externa inköp beräknas automatiskt från ekonomisystemet och redovisas i samband med månadsbokslut. En beräknad momskostnad för interna inköp redovisas automatiskt i samband med bokföring av interna köp av varor och tjänster. Momskostnaden redovisas på särskild koddel i Folktandvårdens redovisning med motkontering centralt i landstinget. All ingående moms gällande Folktandvårdens verksamhet samt den 6% statsbidraget för köpta vårdtjänster redovisas centralt i Landstinget Uppsala län.

109 Specifikation av konkurrensskyddade uppdrag inom tandvården för år (26) Folktandvårdsspecifika uppdrag och kostnader beror av att landstinget har det yttersta ansvaret för befolkningens tandhälsa. Dessa uppdrag är konkurrensskyddade och finansieras med anslag. I nedanstående tabell specificeras en budgeterad fördelning av anslaget per uppdrag. Verksamhetsgrenar Tandvården Budgeterad nivå Budgeterat pris, kr Belopp i kr Rörlig ersättning i kr Klassificering Barn- och ungdomstandvård Allmäntandvård barn- och ungdomar 2- åringar Allmäntandvård barn- och ungdomar 3-19 år Tandreglering Ersättning för Konkurrensutsatt hälsosamtal 2-åringar 584 kr per utfört samtal. Ersättning för 3-19 år Konkurrensutsatt är kr per listat barn och år. Ersättning för Konkurrensutsatt apparaturbehandling kr, ersättning interceptiv behandling kr. Befolkningsansvar basprofylax Personer Konkurrensskyddad Befolkningsansvar svårbemannade kliniker 802 Konkurrensskyddad Befolkningsansvar behandlingsansvar 0-2 år Personer Konkurrensskyddad Befolkningsansvar sista hands ansvar Timmar Konkurrensskyddad Befolkningsansvar akuten 167 Konkurrensskyddad Specialisttandvård barn Övrig ortodonti Urvalsvisning samt Konkurrensskyddad multidisciplinära behandlingsbehov, timmar. Specialisttandvård barn Pedodonti Konkurrensskyddad Specialisttandvård barn Övr specialisttandvård Timmar Konkurrensskyddad Vuxentandvård Allmäntandvård vuxna Ersättning enligt Konkurrensutsatt prislista. Befolkningsansvar svårbemannade kliniker Konkurrensskyddad Befolkningsansvar sista hands ansvar Konkurrensskyddad Befolkningsansvar akuten 500 Konkurrensskyddad Specialisttandvård Ersättning enligt Konkurrensutsatt prislista. Specialisttandvård Timmar Konkurrensskyddad Specialisttandvård, röntgen 60 Specialisttandvård, tandvårdsrädda 550 Konkurrensskyddad Uppsökande verksamhet Ersättning enligt Konkurrensutsatt överenskommelse Nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionshindrade och Tandvård som ett led i en kortvarig sjukdomsbehandling Ersättning enligt prislista. Konkurrensutsatt Särskilda uppdrag Forskning och utveckling Konkurrensskyddad ST-utbildning, riks Konkurrensskyddad ST-utbildning Heltider Konkurrensskyddad Introduktion av nyutexaminerade Heltider Konkurrensskyddad Folkhälsomedel 800 Konkurrensskyddad Övriga uppdrag Konkurrensskyddad Summa tandvård

110 23 (26) Landstinget i Uppsala län Transparensbudget tandvårdsverksamhet 2016 Folktandvården Sammanställning totalt (tkr) Ersättning Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Finansiellt netto Årets resultat Barn- och ungdomstandvård Allmäntandvård barn- och ungdomar 2-19 år Konkurrensutsatt Tandreglering Konkurrensutsatt Befolkningsansvar basprofylax Konkurrensskyddad Befolkningsansvar svårbemannade kliniker Konkurrensskyddad Befolkningsansvar behandlingsansvar 0-2 år Konkurrensskyddad Befolkningsansvar sista hands ansvar Konkurrensskyddad Befolkningsansvar akuten Konkurrensskyddad Specialisttandvård barn Övrig ortodonti Konkurrensskyddad Specialisttandvård barn Pedodonti Konkurrensskyddad Specialisttandvård barn Pedodonti Konkurrensutsatt Specialisttandvård barn Övr specialisttandvård Konkurrensskyddad Specialisttandvård barn Övr specialisttandvård Konkurrensutsatt Summa barn- och ungdomstandvård Vuxentandvård Allmäntandvård vuxna Konkurrensutsatt Befolkningsansvar svårbemannade kliniker Konkurrensskyddad Befolkningsansvar sista hands ansvar Konkurrensskyddad Befolkningsansvar akuten Konkurrensskyddad Specialisttandvård Konkurrensutsatt Specialisttandvård Konkurrensskyddad Specialisttandvård, röntgen Konkurrensskyddad Specialisttandvård, tandvårdsrädda Konkurrensskyddad Uppsökande verksamhet Konkurrensutsatt Nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionshindrade och Tandvård som ett led i en kortvarig sjukdomsbehandling Konkurrensutsatt Summa vuxentandvård Särskilda uppdrag Forskning och utveckling Konkurrensskyddad ST-utbildning, riks Konkurrensskyddad ST-utbildning Konkurrensskyddad Introduktion av nyutexaminerade Konkurrensskyddad Folkhälsomedel Konkurrensskyddad Övriga uppdrag Konkurrensskyddad Summa särskilda uppdrag Totalt Sammanställning per verksamhetsgren efter fördelning, tkr inkl interna poster 16,8 Mkr

111 24 (26) Sammanställning per verksamhetsgren efter fördelning, årets och ack. resultat, tkr inkl interna poster Verksamhetsgrenar Tandvården KU/KS/MV* Summa intäkter Summa kostnader Årets resultat Kommentar resultathantering, subventioner mm Ackumulerat resultat Barn- och ungdomstandvård Allmäntandvård barn- och ungdomar 2-19 år Konkurrensutsatt Tandreglering Konkurrensutsatt Befolkningsansvar basprofylax Konkurrensskyddad Befolkningsansvar svårbemannade kliniker Konkurrensskyddad Befolkningsansvar behandlingsansvar 0-2 år Konkurrensskyddad Befolkningsansvar sista hands ansvar Konkurrensskyddad Befolkningsansvar akuten Konkurrensskyddad Specialisttandvård barn Övrig ortodonti Konkurrensskyddad Specialisttandvård barn Pedodonti Konkurrensskyddad Specialisttandvård barn Pedodonti Konkurrensutsatt Specialisttandvård barn Övr Konkurrensskyddad specialisttandvård Specialisttandvård barn Övr specialisttandvård Konkurrensutsatt Vuxentandvård Allmäntandvård vuxna Konkurrensutsatt Befolkningsansvar svårbemannade kliniker Konkurrensskyddad Befolkningsansvar sista hands ansvar Konkurrensskyddad Befolkningsansvar akuten Konkurrensskyddad Specialisttandvård Konkurrensutsatt Specialisttandvård Konkurrensskyddad Specialisttandvård, röntgen Konkurrensskyddad Specialisttandvård, tandvårdsrädda Konkurrensskyddad Uppsökande verksamhet Konkurrensutsatt Nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionshindrade och Tandvård som ett led i en kortvarig sjukdomsbehandling Konkurrensutsatt Särskilda uppdrag Forskning och utveckling Konkurrensskyddad ST-utbildning, riks Konkurrensskyddad ST-utbildning Konkurrensskyddad Introduktion av nyutexaminerade Konkurrensskyddad Folkhälsomedel Konkurrensskyddad Övriga uppdrag Konkurrensskyddad Summa tandvård utförd hos Folktandvården Tandvård vid sjukhus Käkkliniken, barn Käkkliniken, vuxna Konkurrensutsatt 0 Odontologisk röntgen, barn Konkurrensutsatt 0 Odontologisk röntgen, vuxna Konkurrensskyddad 0 Summa Tandvård vid sjukhus Konkurrensskyddad 0 0 Resultat/Summa Resultat/summa konkurrensskyddad KS Resultat/summa konkurrensutsatt KU KU= Konkurrensutsatt verksamhet, KS= Konkurrensskyddad verksamhet samt MV = myndighetsverksamhet

112 25 (26) Bilaga 5 Asylkostnader Budgeterad omfattning Budgeterad kostnad Utfall Aktivitet Beräkningsgrund à pris Tidsåtgång Omfattning 2015 Omfattning 2016 Kostnad 2015 Kostnad 2016 Helår 2016 HKU administration timpris % tjänst Populationsstrateg, Eva H timkostnad Basprofylax, inhyrda timkostnad, medellön ATV tsk Administration kliniker timkostnad, medellön ATV tsk minuter / besök Förlängd behandlingstid, tdl timpris tdl 1860 för Förlängd behandlingstid, thyg Resursteam uppstart utanför behandlingsrummet Resursteam uppstart i behandlingsrummet Resursteam uppstart handledning, tdl Resursteam uppstart handledning, tsk 2015, 1980 för 2016 timpris thyg 1140 för 2015, 1200 för 2016 timkostnad, medellön ATV tsk+tdl timpris tdl 1860 för 2015, 1980 för 2016 timpris tdl 1860 för 2015, 1980 för minuter / besök 80% av besöken, 2016 för jan + feb 20 minuter / besök 20% av besöken, 2016 för jan + feb timmar 1 team timmar 1 team timmar timkostnad, AL timmar Uteblivande, tdl Uteblivandegrad 9,5% för asyl 2,7% för FK08 = Ökad uteblivandegrad 6,8%, timpris tdl 1860 för 2015, 1980 för 2016 Antal timmar Uteblivande, thyg Uteblivandegrad 14,5% för asyl 4,9% för FK08 = Ökad uteblivandegrad 9,6%, timpris thyg 1140 för 2015, 1200 för 2016 Antal timmar Summa

113 26 (26)

114 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Åsa Himmelsköld Tfn E-post Vårdstyrelsen Primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att utreda och ta fram förslag på målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård inom Region Uppsala. 2. Återkomma till vårdstyrelsen med delrapport i maj 2017 och slutrapport i oktober Utse vårdstyrelsens arbetsutskott till politisk referensgrupp med återkommande avrapportering till utskottet. Ärendebeskrivning Uppdraget baseras på inriktningen i Regionplan och budget som innebär att Region Uppsala ska arbeta för en långsiktig förändring där primärvårdens uppdrag och resurser stärks för att få en större roll som första linjens vård. Tidiga vårdinsatser och förebyggande hälso- och sjukvård möjliggör en omställning och resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård. Då kan primärvården ta ett större ansvar för första linjens vård. Inriktningen innebär även satsning på utvecklad e-hälsa och att säkra kompetensförsörjningen. Uppdraget baseras även på yttrandet från Region Uppsala på förslag i SOU 2016:2, Effektiv vård, som innebär att Region Uppsala i stora delar ställer sig positiv till problembild och förslag. Genomförande Arbetet ska genomföras i nära samverkan med patient- och professionsföreträdare, berörda förvaltningar, privata vårdgivare och fackliga företrädare. Arbetet ska samordnas med andra utvecklingsarbeten som sker parallellt. Arbetet kommer att ligga till grund för kommande revideringar av förfrågningsunderlag för vårdval samt inför Regionplan och budget En delrapport lämnas i maj 2017 och en slutrapport i oktober Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

115 2 (2) Kostnader och finansiering Eventuella behov av förstärkningar och förslag på insatser som påverkar vårdstyrelsens budget kommer att hanteras i arbetet med Regionplan och budget Bilagor Primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård Kopia till Regionstyrelsen Sjukhusstyrelsen Förvaltningsdirektör Primärvård Förvaltningsdirektör Hälsa och habilitering

116 Bilaga Dnr VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Åsa Himmelsköld Tfn E-post asa.himmelskold@regionuppsala.se Vårdstyrelsen Primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård Det blir allt fler äldre och allt fler kommer att leva länge med kroniska sjukdomar. Antalet personer äldre än 85 år att öka med mer än 90 procent till 2035 (Hälso- och sjukvården 2035). Om kostnadsökningarna fortsätter i samma takt som de senaste decennierna kommer skattesatsen för kommuner och landsting att behöva öka med i genomsnitt cirka 13 kronor fram till 2035 enligt rapporten. Eftersom sådana skattehöjningar inte är möjliga i praktiken, innebär det att hälso- och sjukvården behöver effektivisera resursutnyttjandet. Enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys kan procent av sjukvårdens kostnader knytas till vård av personer med kroniska sjukdomar. I stort sett varannan vuxen har minst en kronisk sjukdom och var femte av dem under 20 år. Av dem som dör av en kronisk sjukdom har 90 procent en sjukdom som är möjlig att förebygga. Vården måste alltså anpassas till ett sjukdomspanorama som allt mer domineras av kroniska sjukdomar. Medicinteknisk utveckling och digitalisering skapar ständigt nya förutsättningar för både vården och patienterna. Allt mer av vården kommer i framtiden utföras utanför sjukhusen, inte sällan i patientens hem och med patienten som medskapare. Om vården ska bedrivas effektivt måste hälso- och sjukvårdssystemet utvecklas organisatoriskt, kompetensmässigt och kulturellt. I den svenska hälso- och sjukvården bedrivs en större andel vård på sjukhus jämfört med många andra länder. Samtidigt har primärvården svårt att klara uppdraget som första linjens vård. Många patienter söker sig till sjukhusakuterna i stället för primärvården med följd att patienter inte sällan befinner sig på fel vårdnivå. För de patienter som inte behöver sjukhusets resurser ska omhändertagandet främst ske inom primärvården. Primärvården har ett långsiktigt ansvar för listade patienter genom en fortlöpande kontakt och rådgivning. För att primärvården ska kunna ta ett större och mer långsiktigt ansvar för patienter som behöver bedömning av andra specialister kan nätverk byggas upp mellan vårdcentraler och olika specialistmottagningar. Genom dessa kontakter och ökade konsultationer kan allt fler hälsoproblem skötas på den primära vårdnivån, samtidigt som förutsättningar ges till primärvården att vara patientens lots i vårdsystemet. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

117 2 (4) Värdet av hälso- och sjukvården uppstår i interaktionen mellan patienten och vården. En viktig förutsättning är därför att vården arbetar mer personcentrerat och hälsoinriktat jämfört med idag samt att såväl patient som medarbetare har lättillgängligt och anpassat kunskapsstöd med hjälp av digitala verktyg. Digitaliseringen är enskilt den starkaste förändringsfaktorn i hela samhället och e-hälsa är en del av den. Att utgå från hur patientvärde skapas har en avgörande betydelse för utveckling och prioriteringar. För att möta framtidens utmaningar och ta tillvara möjligheter är det angeläget att stärka primärvården så att den kan bli patientens kontinuerliga kontakt med vården för de allra flesta vårdbehov som inte kräver vård på sjukhus samt kunna koordinera och integrera tillsammans med patienten, och se patientens samlade förutsättningar och behov. Nationellt pågår flera utvecklingsprojekt för att ge bättre förutsättningar för ledare och medarbetare i primärvården exempelvis nationella behandlingsrekommendationer, nationella programråd för de stora sjukdomsgrupperna, primärvård och levnadsvanor, uppföljningsstöd genom Primärvårdskvalitet och utvecklad uppföljning av tillgänglighet. Inom regionen pågår också flera utvecklingsinsatser som rör primärvården. Tidiga vårdinsatser och förebyggande hälso- och sjukvård ökar förutsättningarna för en omställning och resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård. Primärvården styrs huvudsakligen av förfrågningsunderlag varför det är viktigt att dessa fortlöpande ses över och anpassas till den utveckling som sker av vårdformer och vårdinnehåll. Vårdstyrelsens fattade den 13 juni 2016 beslut om fortsatt arbete kring revideringar av förfrågningsunderlag för vårdval i Uppsala län. Det gäller till exempel uppdragets omfattning, nya framtida arbetsformer som och olika e-hälsotjänster liksom former för ersättning för till exempel videomöten och behandlingar via nätet. För att möta utmaningarna och ta tillvara de möjligheter som ligger i att utveckla en primärvård som kan utgöra basen i vården på riktigt behövs en långsiktig målbild för primärvårdens roll i regionens framtida hälso- och sjukvård tas fram. Uppdraget ska landa i konkreta förslag som kan hanteras i Regionplan och budget Målbilden ska baseras på inriktningen i Regionplan och budget om bland annat resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård, e-hälsosatsningar och att säkra kompetensförsörjningen av allmäntjänstgörande läkare, samt utifrån förslag i SOU 2016:2, Effektiv vård, om riktad och allmän primärvård. Genom digitaliseringen av vården kan tillgängligheten förbättras och vårdarbetet effektiviseras. En säker kompetensförsörjning är en förutsättning för att bedriva primärvård, varför det är särskilt viktigt att satsningar görs för att säkerställa tillgång till alla personalkategorier. Exempel på frågeställningar: Hur kan ett mer patientcentrerat och hälsofrämjande arbetssätt utvecklas med fokus på personer med kroniska sjukdomar och äldre? Hur kan arbetet med omhändertagande av psykisk ohälsa utvecklas? Hur kan användning av e-hälsa och digitala verktyg utvecklas? Hur kan primärvården attrahera och behålla kompetens? Vilka kunskaps- uppföljnings- och utvecklingsstöd behövs inom primärvården?

118 3 (4) Hur kan Region Uppsalas sistahandsansvar tydliggöras och finansieras? Genomförande Arbetet ska genomföras i nära samverkan med patient- och professionsföreträdare, berörda förvaltningar, privata vårdgivare och fackliga företrädare. Arbetet ska samordnas med andra utvecklingsarbeten som sker parallellt. Arbetet kommer att ligga till grund för kommande revideringar av förfrågningsunderlag för vårdval samt inför Regionplan och budget En delrapport lämnas i maj 2017 och en slutrapport i oktober Kostnader och finansiering Eventuella behov av förstärkningar och förslag på insatser som påverkar Vårdstyrelsens budget kommer att hanteras i arbetet med Regionplan och budget Barnkonsekvensanalys? Bilagor Kopia till Regionstyrelsen Sjukhusstyrelsen Förvaltningsdirektör Primärvård Förvaltningsdirektör Hälsa och habilitering

119 4 (4)

120 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Avd för ekonomi och hållbar utveckling Angelica Wiklund Tfn E-post Vårdstyrelsens dagordningsmöte Revisionssvar avseende granskning av intern styrning och kontroll i verksamheten 2016 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Svar till revisorerna avseende granskning av intern styrning och kontroll i verksamheten 2016 lämnas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Utifrån revisionsgranskningen avseende intern styrning och kontroll i verksamheten 2016 har regionens revisorer sammanfattat ett antal iakttagelser till vårdstyrelsen. Iakttagelserna som revisorerna har sammanfattat är bland annat att: regionen bör tydliggöra helheten i styrningssystemet och hur de olika delarna ska stötta och komplettera varandra anvisningarna för intern kontroll bör revideras med ett förtydligande avseende hur riskanalysen ska genomföras. Däri bör ingå att regionstyrelsen och nämnder ytterligare involveras i riskanalysarbetet anvisningarna bör stärkas genom att även specificera hur återrapporteringen av de interna kontrollerna ska se ut, hur identifierade brister ska hanteras samt hur resultatet ska tas tillvara för att möjliggöra kunskapsspridning och synergieffekter i hela regionen Bilagor Bilaga 1 Revisionssvar Bilaga 2 Revisionsskrivelse Bilaga 3 Granskningsrapport PwC Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

121 Kopia till Revisorerna i Region Uppsala 2 (2)

122 Dnr VS Avd för ekonomi och hållbar utveckling Angelica Wiklund Tfn E-post Vårdstyrelsen Revisionssvar avseende granskning av intern styrning och kontroll i verksamheten 2016 Vårdstyrelsen överlämnar följande svar till regionens revisorer. Utifrån revisionsgranskningen avseende intern styrning och kontroll i verksamheten 2016 har regionens revisorer sammanfattat ett antal iakttagelser till vårdstyrelsen. Iakttagelserna som revisorerna har sammanfattat är bland annat att: regionen bör tydliggöra helheten i styrningssystemet och hur de olika delarna ska stötta och komplettera varandra anvisningarna för intern kontroll bör revideras med ett förtydligande avseende hur riskanalysen ska genomföras. Däri bör ingå att regionstyrelsen och nämnder ytterligare involveras i riskanalysarbetet anvisningarna bör stärkas genom att även specificera hur återrapporteringen av de interna kontrollerna ska se ut, hur identifierade brister ska hanteras samt hur resultatet ska tas tillvara för att möjliggöra kunskapsspridning och synergieffekter i hela regionen Tydliggörande av helheten i styrningssystemet Regionen har, under 2016, sett över processen för intern kontroll. Syfte med denna översyn har varit att utforma ett interkontrollsystem som skapar förutsättningar för styrelser/nämnder att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt och de föreskrifter som gäller för verksamheten i övrigt. Översynen har resulterat i en internkontrollprocess som har sin utgångspunkt i de identifierade strategiska målen i Region Plan och Budget, som fastställts av regionfullmäktige. I de fall styrelse/nämnd identifierar ytterligare väsentliga mål för sin respektive verksamhet, inkluderas dessa också i internkontrollarbetet. Respektive styrelse/nämnd arbetar därefter, tillsammans med sin/a förvaltning/ar, Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

123 2 (3) för att identifiera de risker som hotar verksamhetens mål och därefter ta fram de kontroller som hanterar de identifierade riskerna. Kontrollernas effektivitet testas regelbundet under året och eventuell identifierad brist åtgärdas, för att säkerställa att risken hanteras och verksamhetsmålet uppnås. Sammanfattande resultat av den löpande testningen återrapporteras till styrelse/nämnd, på efterföljande tertialsmöte. Översyn av anvisningar för intern kontroll Regionen har, i samband med översynen av regionens interkontrollprocess under 2016, tagit fram nya anvisningar för intern kontroll. De nya anvisningarna gäller från och med 1 januari De nya anvisningarna innehåller en instruktion för hur internkontrollplanen ska upprättas. I denna instruktion ingår bl a information om hur riskanalysen ska genomföras, med identifiering av väsentliga risker för de identifierade målen (vad hindrar verksamheten från att nå målet?) och en riskbedömning, baserad på sannolikhet och effekt. I detta avsnitt betonas även vikten av att styrelse/nämnd och dess förvaltning/ar arbetar fram internkontrollplanen tillsammans, för det kommande året. Anvisningarna innehåller också detaljerade anvisningar kring hur testning av identifierade kontrollaktiviteter ska genomföras och hur resultatet av testningarna ska dokumenteras. För att säkerställa att identifierade brister följs upp har anvisningarna kompletterats med en bilaga " Avvikelserapportering - test av intern kontroll". Av bilagan ska framgå; 1) vilken kontrollaktivitet som har testats, 2) hur kontrollaktiviteten har testats, 3) vad som inte fungerade och 4) åtgärdsplan, för att säkerställa att risken elimineras/minimeras på ett tillfredsställande sätt. Identifierade brister ska rapporteras till styrelse/nämnd, på efterföljande tertialsmöte. Varje nämnd/styrelse ansvarar för att resultatet av det gångna årets internkontrollarbete inom verksamhetsområdet, rapporteras i respektive nämnd/styrelses årsredovisning. Resultatet återrapporteras vidare till regionstyrelsen, som har det övergripande ansvaret för regionens internkontrollarbete. En sammanfattning över regionens internkontrollarbete under det gångna året, inkluderas i regionens årsredovisning. I samband med att årets internkontrollarbete avslutas, hålls även ett avstämningsmöte med samtliga internkontrollansvariga. På detta möte presenterar respektive interkontrollansvarig resultatet av årets internkontrollarbete inom förvaltningen, inklusive reflektioner om vad som gick bra och vad som kan göras bättre. Syftet med detta möte är att sprida kunskap och erfarenhet mellan förvaltningarna och möjliggöra synergieffekter vid kommande års internkontrollarbete. Resultatet av den årliga uppföljningen rapporteras vidare till verksamhetsledningen. Sammankallande till avstämningsmötet med samtliga internkontrollansvariga är Regionens redovisningschef, eller av denne utsedd person.

124 3 (3) För vårdstyrelsen Malena Ranch Vårdstyrelsens ordförande Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör

125

126

127 Granskning av intern styrning och kontroll i verksamheten Landstinget i Uppsala län Oktober 2016 Anders Hägg Helena Falkenström

128 Innehåll 1. Bakgrund 2. Slutsatser samt övergripande bedömning 3. Besvarande av revisionsfrågan 4. Övriga iakttagelser och förbättringsområden 5. Appendix PwC 2

129 Bakgrund PwC 3

130 Bakgrund - övergripande frågeställning och metod Den övergripande revisionsfrågan var - om landstingets internkontrollsystem, till utformning och tillämpning, skapar förutsättningar för styrelser och nämnder att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten i övrigt och om den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig. Metod En översiktlig granskning av styrning och intern kontroll har genomförts med syfte att ge organisationens styrelse och ledning en översikt av status på sitt arbete inom styrning och intern kontroll. Granskningen kan också fungera som en utgångspunkt för vilken nivå som organisationen vill nå och vilka steg som är lämpliga för att nå dit. Den genomförda granskningen har utgått från gällande regelverk och skriftligt material såsom de styrdokument som finns på olika nivåer inom organisationen. I tillämpliga delar har även jämförbar praxis nyttjats. PwC har även genomfört omkring 50 intervjuer med förtroendevalda representanter från samtliga styrelser och nämnder, samt tjänstemän på förvaltningslednings- och verksamhetsnivå. För en fullständig förteckning över intervjuade personer, se appendix B. PwC 4

131 Bakgrund - Våra utgångspunkter Av kommunallagens 6 kapitel 7 framgår att nämnderna, var och en på sitt område, ska tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten i övrigt. De ska även tillse att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett tillfredställande sätt. Den interna kontrollplanen ska, enligt av fullmäktige antaget reglemente för intern kontroll, 6, innehålla följande information: Risk- och väsentlighetsbedömning Rutiner, kontrollmål och kontrollmoment Omfattning av den interna kontrollen Vem som ansvarar för att utföra den interna kontrollen När, hur och till vem rapportering ska ske PwC 5

132 Sammanfattning samt övergipande bedömning PwC 6

133 Övergripande bedömning Vår sammanfattande bedömning utifrån revisionsfrågan är att landstingets internkontrollsystem, till utformning och tillämpning, endast i begränsad utsträckning skapar förutsättningar för styrelser och nämnder att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt och de föreskrifter som gäller för verksamheten i övrigt samt att den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig. Vi bedömer att styrelsers och nämnders delaktighet i arbetet med att identifiera och värdera risker kopplat till fullmäktiges mål och riktlinjer är begränsad och heller inte formaliserad. Den del av internkontrollarbetet som är formaliserad brister i effektivitet främst kopplat till att riskanalyser inte tydligt är kopplade till väsentliga processer inom landstinget. Bedömningen grundar sig på följande övergripande slutsatser: PwC har bedömt att mognadsgraden avseende styrning och intern kontroll inom Landstinget i Uppsala Län är formaliserad. Kontroller är utformade och dokumenterade i olika delar av organisationen, men det går inte att få en sammanhållen översikt. Intresset för och engagemanget kring intern kontroll varierar inom landstingets olika nämnder/styrelser och förvaltningar. Som helhet bedömer vi dock att landstingets organisationskultur utgör en god grund för styrning och intern kontroll. Styrande dokumentation finns på plats inom landstinget men kan förtydligas och stärkas. Landstingets modell för intern kontroll bygger inte på en koppling mellan risker och verksamhetsprocesser. En sådan koppling skulle öka möjligheterna att säkerställa att samtliga delar av verksamheten har täckts av riskanalysen. Landstingets modell innehåller inte några riktlinjer för hur förvaltningarnas resultat ska hanteras. Detta medför att förvaltningarna inte får någon formell återkoppling avseende hantering av brister, samtidigt som landstinget riskerar att gå miste om tillfälle till organisationsövergripande förbättringar avseende brister och åtgärder som kan vara relevanta för mer än en förvaltning. PwC 7

134 Mognadsgrad avseende intern kontroll Utifrån genomförd granskning gör vi följande bedömning av mognadsgraden avseende styrning och intern kontroll: OPÅLITLIG INFORMELL FORMALISERAD SYSTEMATISERAD ÖVERVAKAD Oförutsägbar miljö där kontroller inte existerar eller inte fungerar. Kontroller existerar och fungerar ad-hoc, men är inte formaliserade. Stort personberoende. Kontroller är utformade och dokumenterade i olika delar av organisationen, men det går inte att få en sammanhållen översikt. Systematisk, organisationsövergripande utformning och dokumentation av intern kontroll. Återkommande uppföljning gentemot kontrollkraven. Periodisk rapportering till styrande organ. Brister följs upp av ledningen. Huvudsakliga skäl för bedömningen: Landstinget i Uppsala arbetar strukturerat med verksamhetsplanering. Mål sätts, bryts ned och följs upp regelbundet. Landstinget i Uppsala inventerar övergripande risker årligen och rapporterar till styrelser/nämnder. Kontroller finns men är inte fullt ut dokumenterade. Det finns ingen tydlig koppling mellan identifierade risker och de kontroller som genomförs i verksamheten. Organisationen saknar en sammanhållen översikt av vilka risker kontrollerna möter. Väsentliga styrande dokument finns på plats men kan förbättras och/eller förtydligas. Uppföljning av kontrollers effektivitet sker inte på ett formaliserat sätt samt dokumenteras ej enhetligt. Utvärdering av internkontroll är inte fullt integrerat i styrmodellen. PwC 8

135 Mognadsgrad avseende intern kontroll - Vad krävs för förflyttning från formaliserad till systematiserad internkontroll? Nuläge Önskat läge 2017/2018? Rekommendationer: En utveckling av internkontrollarbetet kräver att landstinget etablerar regelbunden rapportering av status på verksamhetens styrning och internkontroll till styrelser/nämnder. D.v.s. rapportering av identifierade risker, kontrollåtgärder som möter riskerna samt en uppföljning av kontrollåtgärdernas effektivitet. Vi rekommenderar därför landstinget att: Kartlägga relevanta processer i respektive verksamhet/förvaltning. För respektive process dokumentera de risker respektive förvaltning identifierar, samt för respektive prioriterad risk dokumentera kontroller som ska vara etablerade inom förvaltningen. Dokumentationen sker i en kontrollmatris. Genomför uppföljning av hur väl kontrollerna fungerar genom självutvärderingar och årligen rapporterar resultatet till styrelser/nämnder. Inrättar en landstingsövergripande funktion för insamlande av samtliga riskanalyser, internkontrollplaner samt resultat av självutvärderingar. PwC 9

136 Besvarande av revisionsfrågan - kontrollmål PwC 10

137 Revisionsfrågor Vi gör följande tolkning av revisionsfrågan. Revisionsfrågan avser att besvara om landstingets internkontrollsystem, till utformning och tillämpning, skapar förutsättningar för styrelser och nämnder att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten i övrigt och om den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig. Granskningen avgränsas till nedanstående frågor. Förutom revisionsfrågan ska bl.a. följande frågor besvaras: Finns det ett landstingsövergripande ramverk för intern styrning, uppföljning och kontroll? Har nämnder och styrelser upprättat internkontrollplaner för sina verksamheter för 2016? Baseras internkontrollplanerna på en verksamhetsanpassad riskanalys med värdering av riskerna och kostnader för att åtgärda riskerna? Utgår internkontrollplanerna från fullmäktiges mål och egna mål? Hur säkerställer nämnder och styrelser att verksamheten bedrivs ändamålsenligt i enlighet med föreskrifter för verksamheten samt fullmäktiges mål och riktlinjer? Är intern styrning och kontroll en integrerad del i linjeorganisationen? Har det utarbetats reglementen och delegationsordningar som möjliggör en ändamålsenlig styrning av verksamheten? Hur utövar Landstingsstyrelsen sitt uppsiktsansvar över nämnders och styrelsers interna kontrollarbete? På kommande sidor följer vår samlade bedömning relaterat till dessa frågor. PwC 11

138 1. Finns det ett landstingsövergripande ramverk för intern styrning, uppföljning och kontroll? Resultat Vår bedömning är att det reglemente om intern kontroll i landstinget som fastställts av landstingsfullmäktige utgör en del av det landstingsövergripande ramverket för intern styrning, uppföljning och kontroll. Anvisningar avseende intern kontroll utgör mer detaljerade instruktioner om internkontrollarbetets utformning och struktur. Slutsats/rekommendation Anvisningen avseende intern kontroll kan stärkas genom att även specificera (eller lämna rekommendationer kring) hur återrapporteringen av de interna kontrollerna ska se ut, hur identifierade brister ska hanteras samt hur resultatet ska tas tillvara för att möjliggöra kunskapsspridning och synergieffekter i hela Landstinget. Vid granskningen noterades att Primärvården tagit fram en mall för återrapportering av internkontrollarbetets resultat, ett exempel på en lokalt utarbetad mall som skulle kunna användas av fler förvaltningar. Vi rekommenderar vidare att ett nätverk för internkontrollansvariga för respektive förvaltning inrättas, som ett forum för att diskutera tolkningsfrågor, utbyta erfarenheter och sprida goda exempel. Dessutom bör möjligheten till deltagande i nätverk för erfarenhetsutbyte mellan Landstinget i Uppsala Län och andra landsting eller större kommuner undersökas. PwC 12

139 2. Har nämnder och styrelser upprättat internkontrollplaner för sina verksamheter för 2016? Resultat Vår bedömning är att samtliga förvaltningar har upprättat riskanalyser och internkontrollplaner för sina verksamheter för De nämnder som har upprättat egna riskanalyser och internkontrollplaner är de som har fler än en underordnad förvaltning, i övriga fall ses nämndens och förvaltningens internkontrollplan som gemensam. För en specificerad sammanställning, se Appendix A. Slutsats/rekommendation Under granskningen har noterats att nämnder och styrelser inte är involverade i framtagandet av riskanalyser och/eller internkontrollplaner i sina respektive förvaltningar i någon större utsträckning. Styrelsen/nämnden godkänner endast förvaltningarnas arbete i form av antagande av riskanalys/internkontrollplan. Vi rekommenderar att styrelsen/nämndens involvering i riskanalysarbetet ska utökas. Förslagsvis kan representanter från styrelse/nämnd delta tillsammans med verksamhetschefer och förvaltningsledningen i gemensamma workshops med syfte att identifiera risker kopplade till verksamheternas processer. Internkontrollarbetet kan stärkas genom att centralt ta fram minimikrav på kontroller som bör finnas och fungera i samtliga verksamheter. PwC 13

140 3. Baseras internkontrollplanerna på en verksamhetsanpassad riskanalys med värdering av riskerna och kostnader för att åtgärda riskerna? Resultat Vår bedömning är att internkontrollplanerna grundar sig på en riskanalys som i enlighet med tillhandahållen anvisning tar sin utgångspunkt i de fem perspektiv som används inom landstingets balanserade styrkort; Medborgare och kund, Ekonomi, Produktion, Förnyelse och Medarbetare. Samtliga riskanalyser innehåller en värdering av riskerna men saknar information om kostnader för eventuella åtgärder, något som ej heller uttrycks i tillhandahållen mall för riskanalys. Slutsats/rekommendation Riskanalyserna kan bli mer verksamhetsanpassade om de istället för att ta utgångspunkt i de fem perspektiven, tar sin utgångspunkt i förvaltningens/nämndens/styrelsens verksamhetsprocesser (ledningsprocesser, huvudprocesser, stödprocesser). På detta sätt kan man också tydligare säkerställa att risker i hela verksamheten verkligen har adresserats. Ytterligare en fördel med denna struktur skulle vara de ökade möjligheterna för synergieffekter mellan förvaltningar som har gemensamma processer (troligen främst stödprocesser) och som står inför liknande risker inom dessa. Om riskanalyserna även ska innefatta en uppskattning av kostnader för att åtgärda riskerna, bör mallen uppdateras för att återspegla och förtydliga detta. PwC 14

141 4. Utgår internkontrollplanerna från fullmäktiges mål och egna mål? Resultat Vår bedömning är att internkontrollplanerna bygger på de genomförda riskanalyserna. Fokus vid riskanalysen ska vara mot landstingets balanserade styrkorts fem perspektiv och vilka risker som kan försvåra för Landstinget i Uppsala läns förvaltningar och dess bolag att uppfylla sina mål. Vid granskningen har noterats att förvaltningarna/nämnderna/styrelserna utgår från tillhandahållen anvisning vid framtagande av riskanalysen. Respektive verksamhet ska utgå från landstingets mål samt lokala mål i riskanalysen. Då själva grunden till riskanalysen ej har dokumenterats, och mallen ej är utformad så att vi kan utläsa till vilket mål respektive risk är kopplad, kan vi inte uttala oss om huruvida målen legat till utgångspunkt för internkontrollplanerna. Slutsats/rekommendation Landstinget bör tydliggöra helheten i styrningssystemet och hur de olika benen ska stötta och komplettera varandra. Anvisningen kring intern kontroll bör revideras med ett förtydligande avseende hur riskanalysen ska genomföras. Anvisningens nuvarande formulering om att utgå från de fem perspektiven i riskanalysen gör att det i en del av förvaltningarna blir otydligt vad som skiljer arbetet med internkontrollplanen från målkortsarbetet. PwC 15

142 5. Hur säkerställer nämnder och styrelser att verksamheten bedrivs ändamålsenligt i enlighet med föreskrifter för verksamheten samt fullmäktiges mål och riktlinjer? Resultat Vår bedömning är att samtliga nämnder/styrelser har antagit internkontrollplaner samt riskanalyser från sina respektive förvaltningar/verksamheter. Vare sig fullmäktiges regler för Internkontroll eller Anvisningen för intern kontroll anger specifikt att internkontrollarbetet ska säkerställa ändamålsenlighet utifrån fullmäktiges mål och riktlinje, utan fokuserar snarare på uppfyllelse av verksamhetens strategiska mål, vilka ska fördelas på de fem perspektiven Medborgare och Kund, Medarbetare, Ekonomi, Produktion samt Förnyelse. Vår bedömning är även utifrån granskningen att nämnder/styrelser inte i full utsträckning använder internkontrollplanen som ett verktyg för att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålsenligt i enlighet med föreskrifter för verksamheten samt fullmäktiges mål och riktlinjer. Slutsats En möjlig processförbättring för att säkerställa att respektive nämnd/styrelse engageras i internkontrollarbetet och att en tydligare koppling mot fullmäktiges mål och riktlinjer uppnås vore att resultatet av internkontrollarbetet tas upp som en punkt på agendan vid exempelvis nämndens presentation av årets budget för Landstingsfullmäktige. PwC 16

143 6. Är intern styrning och kontroll en integrerad del i linjeorganisationen? Resultat Vår bedömning är att intern styrning och kontroll inom landstinget delvis är en integrerad del i linjeorganisationen. En del av förvaltningarna har arbetat med internkontrollplanen på så sätt att verksamhetschefer varit delaktiga i att ta fram risker och kontroller och följaktligen känner större ägandeskap avseende kontroller och dess resultat. I andra förvaltningar upplevs IK-arbetet mer som en arbetsuppgift som ligger på förvaltningschefens (eller delegats) bord och hanteras som ett stuprör vid sidan av verksamheten. Ledningens engagemang för internkontrollarbetet i ett bredare perspektiv saknas således på flera håll vilket leder till svagare legitimitet för och kvalitet i internkontrollarbetet. Slutsats Landstinget kan, genom en förändrad så kallad tone at the top, tydliggöra vikten av ett levande och integrerat internkontrollarbete i hela organisationen. Vår bedömning är att en processorienterad riskanalys tillsammans med kontroller som ägs av verksamheterna i respektive förvaltning samt ökat engagemang/uppföljning från styrelser/nämnder skulle minska upplevelsen av att IK-arbetet sker vid sidan av den dagliga verksamheten. PwC 17

144 7. Har det utarbetats reglementen och delegationsordningar som möjliggör en ändamålsenlig styrning av verksamheten? Resultat Vår bedömning är att samtliga förvaltningar har upprättat delegationsordningar för sina verksamheter för 2016, samt inkluderat det gällande internkontrollreglementet. För en specificerad sammanställning, se Appendix A. Slutsats Tillräcklig relevant styrande dokumentation avseende intern kontroll och styrning finns på plats inom landstinget. PwC 18

145 8. Hur utövar Landstingsstyrelsen sitt uppsiktsansvar över nämnders och styrelsers interna kontrollarbete? Resultat I kommunallagens 6 kapitel anges att Landstingsstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. I samma kapitel framgår även nämndernas/styrelsernas ansvar för att se till att verksamheten bedrivs enligt de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt i enlighet med de föreskrifter som gäller för verksamheten. Häri ingår att se till att den interna kontrollen är tillräcklig. Vid granskningen har vi noterat att respektive förvaltnings riskanalys samt internkontrollplan fastställs av respektive nämnd/styrelse och därefter samlas in av landstingets ledningskontor, där de finns tillgängliga för Landstingsstyrelsen. Förvaltningarnas rapportering kring internkontrollplanen sker en gång per år i respektive årsredovisning. Denna behandlas först av ansvarig nämnd/styrelse och därefter av Landstingsstyrelsen. Återrapporteringen är summerad och av konstaterande karaktär. Landstingsstyrelsens uppsiktsansvar över andra nämnder avseende intern kontroll utövas genom: - Kontroll av att dessa i sin tur har upprättat riskanalyser och IK-planer - Granskning av protokoll för att se att återrapportering är på plats etc. Slutsats/rekommendation I Landstingsstyrelsens ansvar ingår endast att kontrollera att riskanalyser, IK-plan och återrapportering finns på plats. PwC rekommenderar Landstinget att ålägga lämplig instans ansvar för att granska och bedöma kvalitén i dessa leverabler samt att återkoppla till respektive förvaltning och nämnd/styrelse. Detta bedömer vi skulle öka möjligheten för lärande inom organisationen och höja kvalitén på internkontrollarbetet. PwC 19

146 Övriga iakttagelser och förbättringsområden PwC 20

147 Praktiskt arbete med styrning och internkontroll Strukturerat arbete med styrning och intern kontroll kännetecknas av en etablerad process som säkerställer en röd tråd där risker som hotar verksamhetens mål identifieras och kopplas till affärsprocesser. Kontroller som möter de identifierade riskerna dokumenteras och respektive kontrolls effektivitet testas regelbundet genom självutvärderingar. Sammanfattande resultat återrapporteras till styrelse/nämnd. Här finns en förbättringspotential för Landstinget. Strukturerat arbete med riskhantering förutsätter att: Mål sätts och bryts ned i organisationen Risker identifieras och värderas Övergripande processkarta är definierad Risker och kontroller är kopplade till processer Process Mål Risk Kontroll PwC 21

148 Riskanalys en del av styrmodellen Löpande riskrapportering, uppföljning av handlingsplaner Riskkontrollering och övervakning Företagsmål/ framgångsfaktorer Vision/Mål Strategisk plan/vp Budget Ledningsprocesser Handlingsplaner (minimera, undvika, acceptera) Riskstyrning Huvudprocesser Stödprocesser Riskidentifiering Riskinventering Riskregister Riskkarta Riskrapportering (regelbundet/ad hoc, externt/internt) Kommunikation av risker Riskvärdering och riskanalys Riskanpassade planer Prioritering av väsentliga risker PwC 22

149 Våra iakttagelser PwC har noterat att Landstingets modell för intern kontroll inte bygger på en koppling mellan risker och verksamhetsprocesser. Fokus vid riskanalysen ska istället vara mot landstingets balanserade styrkorts fem perspektiv; Medborgare och Kund, Medarbetare, Ekonomi, Produktion, Förnyelse. En fördel med att utgå från verksamhetens lednings-, huvud- och stödprocesser i arbetet med riskanalysen är att det underlättar säkerställande av att hela verksamheten har täckts in i riskanalysen. En sådan modell skulle även synliggöra synergieffekter mellan de olika verksamheterna, då det trots verksamheternas spridda art säkerligen finns gemensamma beröringspunkter, framför allt i stödprocesserna. Landstingets modell innehåller inga riktlinjer för hur förvaltningarnas resultat ska hanteras. Förvaltningarna får därmed inte någon återkoppling avseende hantering av brister, samtidigt som Landstinget riskerar att gå miste om tillfälle till organisationsövergripande förbättringar avseende brister och åtgärder som kan vara relevanta för mer än en förvaltning. PwC 23

150 Appendix PwC 24

151 Appendix A Resultatmatris Nedan följer en sammanställning som ger överblick över samtliga nämnder/förvaltningars status avseende efterlevnad av de regler som stipulerats avseende hur arbetet med styrning och intern kontroll ska bedrivas. A Har nämnder och styrelser upprättat internkontrollplaner för sina verksamheter för 2016? B Har det utarbetats reglementen och delegationsordningar som möjliggör en ändamålsenlig styrning av verksamheten? C Den interna kontrollplanen ska, enligt av fullmäktige antaget reglemente för intern kontroll, 6, innehålla följande information: 1. Risk- och väsentlighetsbedömning 2. Rutiner, kontrollmål och kontrollmoment 3. Omfattning av den interna kontrollen 4. Vem som ansvarar för att utföra den interna kontrollen 5. När, hur och till vem rapportering ska ske A B C1 C2 C3 C4 C5 Vårdstyrelsen Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Primärvården Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Hälsa och Habilitering Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Folktandvården Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Sjukhusstyrelsen Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Akademiska sjukhuset Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Lasarettet i Enköping Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Fastighets- och servicenämnden Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Landstingets resurscentrum Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Landstingsservice Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Kollektivtrafiknämnden Nej Ja E/T E/T E/T E/T E/T Kollektivtrafikförvaltningen Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Kulturnämnden Nej Ja E/T E/T E/T E/T E/T Kultur och Bildning Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Varuförsörjningsnämnden Nej Ja E/T E/T E/T E/T E/T Varuförsörjningen Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Patientnämnden Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Landstingsstyrelsen Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja PwC 25

152 Appendix B Intervjuer Namn Befattning Nämnd/förvaltning Johan Edstav Ordförande (tillträdande) Fastighets - och servicenämnden Robert Damberg Ordförande (avgående) Fastighets - och servicenämnden Anneli Kjellberg Förvaltningschef Fastighets - och servicenämnden - Landstingets resurscentrum Anne-Marie Gullman Ekonomichef Fastighets - och servicenämnden - Landstingsservice Mikael Åman IKP-ansvarig Fastighets - och servicenämnden - Landstingsservice Bertil Kinnunen Ordförande Kollektivtrafiknämnden Tommi Kumpulainen Verksamhetscontroller Kollektivtrafiknämnden - Kollektivtrafikförvaltningen UL Sara Käck Tf Ekonomichef Kollektivtrafiknämnden - Kollektivtrafikförvaltningen UL Sofia Reinholdsson Administrativ chef/hr-chef Kollektivtrafiknämnden - Kollektivtrafikförvaltningen UL Johnny Svahn Ordförande Kulturnämnden Åsa Cervin Hedfors Ekonomichef Kulturnämnden - Kultur och bildning Ann Hammarstrand Verksamhetsutvecklare Landstingets ledningskontor Angelica Wiklund Redovisningschef Landstingets ledningskontor Björn Larsson Budgetchef Landstingets ledningskontor Peter Helgesson Admin chef Landstingets ledningskontor Börje Wennberg Ordförande Landstingsstyrelsen Marie-Charlotte Stenborn Förvaltningschef Patientnämnden PwC 26

153 Appendix B Intervjuer (forts) Namn Befattning Nämnd/förvaltning Vivianne Macdisi Ordförande Sjukhusstyrelsen Riitta Hägg Controller Sjukhusstyrelsen - Akademiska sjukhuset Stefan Werner Controller Sjukhusstyrelsen - Akademiska sjukhuset Bo Strömqvist Ekonomidirektör Sjukhusstyrelsen - Akademiska sjukhuset Helena Broberg Admin. Chef Sjukhusstyrelsen - Akademiska sjukhuset Anette Skoglund Verksamhetschef Sjukhusstyrelsen - Akademiska sjukhuset - Akutsjukvård och internmedicin Per Andersson Verksamhetschef Sjukhusstyrelsen - Akademiska sjukhuset - Ambulanssjukvård Per Adolfsson Verksamhetschef Sjukhusstyrelsen - Akademiska sjukhuset - MSI Rolf Karlsten Verksamhetschef Sjukhusstyrelsen - Akademiska sjukhuset - Rehabiliteringsmedicin och smärtcentrum Christophe Pedroletti Verksamhetschef Sjukhusstyrelsen - Akademiska sjukhuset, Barnsjukhuset Mikael Köhler Verksamhetschef Sjukhusstyrelsen - Akademiska sjukhuset, Geriatrik Sven-Erik Keisu Verksamhetschef Sjukhusstyrelsen - Akademiska sjukhuset, Handkirurgi Elisabeth Nelson Verksamhetschef Sjukhusstyrelsen - Akademiska sjukhuset, Urologi PwC 27

154 Appendix B Intervjuer (forts) Namn Befattning Nämnd/förvaltning Kaarina Lempinen Controller Sjukhusstyrelsen - Lasarettet i Enköping Mariah Eliasson Ekonomichef Sjukhusstyrelsen - Lasarettet i Enköping Christina Fahlman Braw Centrumchef Sjukhusstyrelsen - Lasarettet i Enköping - Kirurgiskt centrum Thomas Widman Adm. Centrumchef Sjukhusstyrelsen - Lasarettet i Enköping - Medicinskt centrum Ann Malmberg Produktionschef Sjukhusstyrelsen - Lasarettet i Enköping - Radiologiskt centrum Bertil Kinnunen Ordförande Varuförsörjningsnämnden Berth Axelsson Ekonomichef Varuförsörjningsnämnden - Varuförsörjningen Yvonne Andersson IK-ansvarig Vårdstyrelsen - Folktandvården Lena Dahlman Förvaltningsdirektör Vårdstyrelsen - Hälsa och Habilitering Karin Edhult Verksamhetscontroller Vårdstyrelsen - Primärvården Tord Jansson Ekonomichef Vårdstyrelsen - Primärvården Maria Kilén Hermansson Verksamhetschef Vårdstyrelsen - Primärvården - Enköpings Husläkarcentrum, Fjärdhundra Anna B. W. Jansson Verksamhetschef Vårdstyrelsen - Primärvården - Knivsta vårdcentral Mats Gulliksson Verksamhetschef/Distriktsläkare Vårdstyrelsen - Primärvården - Kungsgärdets vårdcentral Torun Hall Verksamhetschef/Distriktsläkare Vårdstyrelsen - Primärvården - Samariterhemmet Eva Hammarin Verksamhetschef Vårdstyrelsen - Primärvården - Skutskär vårdcentral Carina Stridh Holstensson Verksamhetschef Vårdstyrelsen - Primärvården - Storvreta vårdcentral Monica B. Pettersson Verksamhetschef Vårdstyrelsen - Primärvården - Tierps vårdcentral Louise Hamark Verksamhetschef Vårdstyrelsen - Primärvården - Vårdcentralen Eriksberg Anne Eriksson Verksamhetschef Vårdstyrelsen - Primärvården - Vårdcentralen Flogsta Camilla Forsberg Fryckstedt Verksamhetschef Vårdstyrelsen - Primärvården - Vårdcentralen Heby Ulrika Widerholm Verksamhetschef Vårdstyrelsen - Primärvården - Örsundsbro vårdcentral (Ann) Marlene Lundin Verksamhetschef Vårdstyrelsen - Primärvården - Österbybruks vårdcentral Eva Bolin Verksamhetschef/sjuksköterska Vårdstyrelsen - Primärvården - Östervåla vårdcentral Maria Westerlund Verksamhetschef Vårdstyrelsen - Primärvården - Östhammar vårdcentral PwC 28

155 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj Sölvesdotter Tfn E-post Vårdstyrelsen Revisionssvar avseende Granskning av vårdstyrelsens delårsrapport 2016 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Svar till revisorerna avseende Granskning av vårdstyrelsens delårsrapport 2016 lämnas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Landstingets revisorer har inkommit med en revisionsskrivelse den 7 december 2016 (rev dnr ) avseende granskning av vårdstyrelsens delårsrapport Granskningen av en delårsrapport är översiktlig och inte lika omfattande som en granskning av årsredovisning. Resultaten av granskningen och revisorernas iakttagelser förutsätts beaktas i årsredovisningen och en uppföljning av gjorda iakttagelser kommer att ske i samband med granskning av årsredovisningen för Landstingets revisorer önskar svar på vilka åtgärder som vårdstyrelsen har vidtagit eller avser att vidta utifrån vad som framkommit i skrivelsen och granskningsrapporten. Det åligger Primärvården, Hälsa och habilitering och Folktandvården att kontinuerligt vidta åtgärder för att förbättra tillgängligheten till vården. Vårdstyrelsen avser att fortsätta dialogen med berörda vårdgivare i syfte att kunna vidta ytterligare åtgärder för en uppnå en bättre måluppfyllelse avseende tillgängligheten och vårdgarantin. I bilaga till ärendet redovisas vårdstyrelsens svar till landstingsrevisionen. Bilagor Revisionssvar avseende granskning av vårdstyrelsens delårsrapport 2016 Revisionsskrivelse Granskning av delårsrapport per Kopia till Landstingets revisorer Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

156 Dnr VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj Sölvesdotter Tfn E-post Region Uppsalas revisorer Revisionssvar avseende Granskning av vårdstyrelsens delårsrapport 2016 Region Uppsalas revisorer har inkommit med en revisionsskrivelse och granskningsrapport avseende vårdstyrelsens delårsrapport för 2016 (rev dnr ). Revisorerna önskar svar från vårdstyrelsen på vilka åtgärder som vidtagits eller som avses att vidtas utifrån skrivelsen och granskningsrapporten. Nedan följer vårdstyrelsens svar till revisorerna. Vad avser revisorernas iakttagelse om att budgeten prognosticeras att nås, medan målet om oförändrad eller sänkt produktionskostnad inte bedöms komma att nås, vill vårdstyrelsen framföra följande. Vårdstyrelsens resultat vid delårsrapporteringen är bättre än budget, vilket beror på att förvaltningarna haft lägre lönekostnader jämfört med vad som budgeterats. Anledningen till detta är vakanser och svårigheter med rekrytering. Bristen på personal har lett till lägre produktion inom framförallt Primärvården, vilket i sin tur medfört att vårdstyrelsen haft lägre kostnader för köpt vård. Primärvården når målet att ha en totalkostnad i förhållande till total produktion som är lägre eller samma som föregående år. Folktandvården och Hälsa och habilitering når inte upp till målet och därmed bedöms att vårdstyrelsen som helhet inte når måluppfyllelse. Antalet vakanser hos Folktandvården och Hälsa och habilitering var högre 2015 jämfört med 2016, vilket medfört att kostnaderna mellan åren ökat, dock inte lika mycket som budgeterat. Produktionen har ökat mellan åren, men inte lika mycket som kostnaderna, vilket kan förklaras av att ny personal inte är i full produktion från första dagen. Vårdstyrelsen instämmer i revisorernas bedömning att prognosticerat resultat inte fullt ut är förenligt med de av fullmäktige fastställda verksamhetsmålen, eftersom fem av åtta verksamhetsmål inte bedöms kunna nås. Framför allt nås inte målen rörande produktion och tillgänglighet till primärvården. Styrelsen bad därför berörda förvaltningschefer för Primärvården, Hälsa och habilitering och Folktandvården, som ett led i den löpande uppföljningen av tillgängligheten, att inkomma med rapporter om pågående och planerade insatser för att förbättra tillgängligheten under perioden januari-augusti Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

157 2 (3) Även de privata vårdgivarna, som bedriver vårdcentraler i länet, ombads att rapportera om pågående och planerad åtgärder inom tillgänglighetsområdet. När det gäller kompetensförsörjningen är det fortsättningsvis en mycket prioriterad fråga för såväl sjukhusstyrelsen som vårdstyrelsen och som i hög grad hänger ihop med målet om att förbättra tillgängligheten i vården. Primärvården arbetar därför intensivt med rekryteringsbefrämjande åtgärder. På regionnivå genomförs bland annat systematiserade introduktioner för undersköterskegruppen och studielön för sjuksköterskor vid de förvaltningar som har sjukvård. I regionens kompetensförsörjningsprocess redovisas 132 olika yrken utifrån bedömd tillgång och efterfrågan. Där det finns brister ska regionen arbeta med att ta fram förslag på aktiviteter för att förbättra kompetensförsörjningen i framtiden. Den offentliga primärvården fortsätter sitt arbete med att säkerställa att triagering genomförs enligt principen om bästa omhändertagandenivå (BEON). Införandet av tre kliniska processer har fortsatt under Inom e-hälsoområdet sker ett fortsatt utvecklingsarbete och under året har bland annat e-hälsoambassadörer besökt samtliga vårdcentraler för att informerar om de e-tjänster som erbjuds idag i syfte att öka kännedomen och användningen av dessa. Under året har det även arbetats med förberedelse inför införande av webbtidbok och videomöten. Det har även skett en vidareutveckling av rapporteringen till den nationella väntetidsdatabasen för hela primärvårdsnivån, exempelvis framtagandet av indikatorer för uppföljning av tillgängligheten inom primärvården. De privata vårdcentralerna rapporterade att de kontinuerligt genomför insatser för en förbättrad tillgänglighet. Framför allt sker ett förbättringsarbete som är inriktat mot bemanningsåtgärder och utvecklade arbetssätt, exempelvis schemaläggning utifrån patientflöden, sjukskötersketriagering via telefon och drop in-mottagning samt möjlighet att kunna boka akutbesök hos läkare. Även de privata vårdcentralerna efterfrågar fler utbildade allmänläkare, vilket även för dem är en viktig förutsättning för att kunna förbättra tillgängligheten. Inom Folktandvården har den mobila tandvården fortsatt att byggas ut. Andra åtgärder som vidtagits avser marknadsanpassning av löneläget, introduktionsår för tandsköterskor och fortsatt arbete med rekryteringsbefrämjande åtgärder. Arbetet med att utveckla mobila team i samverkan med länets kommuner har fortsatt under Möten med politiska styrgrupper för närvården har genomförts och dialog med kommunala tjänstemän har påbörjats. Syftet är att utveckla sjukvården i hemmet för äldre med omfattande vårdbehov samt personer med tillfälliga eller långsiktiga funktionsnedsättningar. Införandet av mobila team ska ske under Det är även styrelsens ambition att framöver organisera hälso- och sjukvården på ett mer optimalt och effektivt sätt i syfte att sammanlänka vården och att vården ges på rätt vårdnivå. Utifrån landstingsstyrelsens beslut den 6 september 2016 att utreda framtidens vård i länet kommer hälso- och sjukvårdens struktur att ses över med syfte att bland annat öka tillgängligheten och kvaliteten utifrån befolkningens skilda behov. Därutöver kommer uppdraget att utreda och ta fram förslag på målbild för primärvårdens roll i

158 3 (3) framtidens hälso- och sjukvård att bidra till att såväl tillgängligheten som kvaliteten i den framtida vården i Region Uppsala utvecklas i en positiv riktning. Det åligger Primärvården, Hälsa och habilitering och Folktandvården att kontinuerligt vidta åtgärder för att förbättra tillgängligheten till vården. Vårdstyrelsen avser att fortsätta dialogen med berörda vårdgivare i syfte att kunna vidta ytterligare åtgärder för att uppnå en bättre måluppfyllelse avseende tillgängligheten och vårdgarantin. För vårdstyrelsen Malena Ranch Ordförande i vårdstyrelsen Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör

159

160

161

162

163

164

165

166

167

168

169

170

171

172

173

174

175

176

177

178

179 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Jan Andersson Tfn E-post Vårdstyrelsen Avtal Närvårdsenheten Östhammar Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Överenskommelsen för närvårdsenheten i Östhammars kommun godkänns enligt bilaga. Ärendebeskrivning Östhammars kommun och Landstinget i Uppsala län kom den 3 juni 2010 överens om att utveckla närvården i Östhammars kommun. Som ett resultat av överenskommelsen inrättades en närvårdsenhet vid Östhammars vårdcentrum. Närvårdsenheten ska vara en gemensam verksamhet för kommunen och Region Uppsala med 18 vårdplatser. Verksamheten riktar sig primärt till äldre multisjuka men omfattar även barn och ungdomar under 17 år. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med Hälsooch sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL). Utgångspunkten och inriktningen för verksamheten ska vara ett flexibelt nyttjande av tillgängliga vårdplatser. Det ska ske löpande över tid utifrån de behov som uppstår. Det innebär att fördelningen av vårdplatser kan variera över tid och att vård och omsorg ska ges utifrån verksamhetens uppdrag. Avgörande och styrande ska vara vårdtagarnas behov inom ramen för närvårdsenhetens fastställda kompetens och kapacitet. Finansiering Överenskommelsen är en förlängning på ett år av tidigare överenskommelse. Det innebär att Region Uppsala svarar för 60 procent och kommunen för 40 procent av närvårdsenhetens kostnader. Under år 2017 ska en genomlysning av verksamhetens ekonomi genomföras för att ta fram beslutsunderlag för framtida långsiktig kostnadsfördelning. Beredning Beredning har skett med representanter från Regionkontoret, Hälsa och habilitering samt Östhammars kommun. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

180 2 (2) Bilagor Avtal Närvårdsenhet Östhammar Kopia till Hälsa och habilitering Primärvården Östhammars kommun

181 Avtal Närvårdsenhet Östhammar Parter Östhammars kommun (nedan kallad kommunen) Region Uppsala Box 66 Box Östhammar Uppsala Bakgrund Östhammars kommun (nedan Kommunen) och Region Uppsala (nedan Regionen) kom 2010 överens om att utveckla närvården i Östhammars kommun. Av överenskommelsen framgår att en närvårdsenhet ska inrättas på Östhammars vårdcentrum med Kommunen som huvudman. I följande avtal preciseras förutsättningarna för närvårdsenheten. Verksamhet, uppgift och uppdrag Närvårdsenheten ska vara en för Kommunen och Regionen gemensam verksamhet med 18 vårdplatser. Verksamheten riktar sig primärt till äldre multisjuka och omfattar inte barn och ungdomar under 17 år. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL). Utgångspunkten och inriktningen på verksamheten ska vara ett flexibelt utnyttjande av tillgängliga vårdplatser. Detta ska ske löpande över tid utifrån de behov som uppstår. Detta innebär att fördelningen av vårdplatser kan variera över tid och att vård och omsorg ska ges utifrån verksamhetensuppdrag. Avgörande och styrande ska vara vårdtagarnas behov inom ramen för närvårdsenhetens fastställda kompetens och kapacitet. För att säkerställa att vård och omsorg sker på ett optimalt sätt ska rutiner finnas som tydliggör verksamhetens olika ansvarsområden. Rutinerna ska även beskriva hur samarbete och samverkan ska ske mellan parterna. Närvårdsenheten ska användas för invånare i Östhammars kommun som är i behov av: Utredning, diagnostik, inleda/ompröva medicinsk behandling inom allmänmedicin. Medicinsk behandling som inte kan ges i bostaden och som inte behöver specialistsjukvårdens resurser. Vård i livets slutskede/palliativ vård och sviktplatser för den specialistanknutna hemsjukvården (SAH) utifrån brukarens behov. Utredningsplats för gruppen mest svårt sjuka äldre. Rehabilitering och habilitering, enligt riktlinje Rehabilitering och habilitering i samverkan Utredning av omsorgsbehov. 1 Rehabilitering och habilitering i samverkan, DocPlusSTYR Version: 1.0 1

182 Innan beslut om inläggning ska samråd ske mellan enhetschef för närvårdsenheten och läkare vid närvårdsenheten. Vid eventuell oenighet avgör ansvarig för verksamheten om inläggning kan ske utifrån brukarens behov samt tillgänglig kompetens vid enheten. Jourtid fattas beslut om inläggning av primärvårdensläkare i samråd med verksamheten. Beslut om inläggning enligt HSL fattas av primärvårdens läkare eller av närvårdenhetens läkare. Beslut om inläggning av patienter inskriva i sjukhusansluten hemsjukvård (SAH) fattas av patientansvarig läkare eller av närvårdenhetens läkare, under jourtid av primärvårdens läkare, i samråd med närvårdsenheten. Det mobila SAH-teamets kompetens utgör ett stöd till närvårdsenheten för dessa patienter. Beslut om korttidsplats inom ramen för SoL fattas av Kommunens biståndshandläggare. Med korttidsplats avses bäddplats utanför det egna boendet avsedd för tillfällig vård och omsorg dygnet runt. Vårdtagaren ska även vid behov få hälso- och sjukvårdsinsatser tillgodosedda enligt HSL utifrån den bemanning och kompetensnivå som finns på närvårdsenheten. Kvalitets- och ledningssystem Närvårdsenheten ska följa bl.a. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9), patientsäkerhetslagen (2010:659) samt patientlagen (2014:821). Kommunens kvalitets- och ledningssystem ska gälla vid närvårdsenheten. Läkemedel Rutiner för läkemedelshantering ska upprättas enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1). Region Uppsala ansvarar för att beskriva omfattningen av läkemedelsförråd. Kompetens och personal Kommunen är arbetsgivare för samtlig personal utom läkarresursen vid närvårdsenheten. Kommunen åtar sig att bemanna närvårdsenheten med legitimerad samt övrig omvårdnadspersonal i sådan omfattning att en god och säker vård och omsorg säkerställs. Kommunen ansvarar för att personalen vid närvårdsenheten har relevant kompetens. Behovet av kontinuerlig kompetensutveckling och fortbildning ska systematiskt identifieras och tillgodoses. Vid kompetensutvecklings- och fortbildningsinsatser ska möjligheter till samordning mellan Kommunen och Regionen tillvaratas. Hälsa och habilitering inom Regionen svarar för läkarresursen i den omfattning som överenskommes mellan parterna. Läkarresursen ska ha relevant kompetens så att god vård säkerställs. Omfattning och innehåll beträffande konsultstöd till läkarresursen regleras i särskild ordning. Vid bedömning av läkarresursens storlek ska hänsyn tas till möjligheterna att göra bedömningar av vårdbehov genom hembesök. Utrustning för drift av verksamheten Dokument ska upprättas med beskrivning av innehåll och omfattning av närvårdsenhetens faciliteter, läkemedel, medicinsk teknisk utrustning och övrig utrustning samt förråd. Beskrivningen ska även omfatta utemiljön. Begäran om inköp av utrustning hanteras av ledningsgrupp för närvårdsenheten. 2

183 Medicinskt ansvar Läkaren har det medicinska ansvaret vad gäller diagnos och behandlingsval samt övergripande patientansvar. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) har ansvaret för att patienterna får en säker och ändamålsenligt hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. Enhetschef har det medicinska verksamhetsansvaret. Dokumentation Verksamheten ska dokumenteras i enlighet med patientdatalagen (2008:355), socialtjänstlagen (2001:453) och andra gällande författningar. Ledning, styrning och samverkan Den politiska styrningen av närvårdsenheten utövas av den politiska styrgruppen för närvårdssamverkan som är en partsammansatt grupp av politiker från Regionen och Kommunen. Syftet med den politiska styrgruppen är att säkerställa utveckling av närvården i Östhammars kommun. En ledningsgrupp med två representanter från vardera Kommunen och Regionen har ansvaret för att verksamheten drivs och utvecklas i enlighet med föreliggande avtal. Medicinska rådet integreras i närvårdsenhetens ledningsgrupp. Gruppen rapporterar till den politiska styrgruppen. Enhetschefen för närvårdsenheten har: personalansvar för närvårdsenheten ansvar för att utveckla verksamhetens kvalitet uppdrag att inrätta adekvat verksamhetsuppföljning mandat att utse arbetsgrupper för olika projekt, arbetsområden eller specifika förbättringsarbeten som ska utföras inom ramen för verksamheten Till enhetschefens förfogande för hantering av verksamhetsnära frågor inrättas ett råd bestående av Kommunens MAS och representant för primärvården. Enhetschefen ingår i socialförvaltningens linjeorganisation. Ekonomiska förutsättningar Regionen svarar för 60 procent och Kommunen för 40 procent av närvårdsenhetens kostnader. Vårdtagaren betalar vårdavgift till Regionen enligt av Regionen fastställda taxor samt omsorgsavgift till Kommunen enligt av Kommunen fastställd taxa för korttidsplats. Under år 2017 ska en genomlysning av verksamhetens ekonomi genomföras för att ta fram beslutsunderlag för framtida långsiktig kostnadsfördelning mellan parterna. Budgeten för verksamheten beslutas årligen av Kommunen och Regionen. Preliminär budget ska vara fastställd senast 1 oktober årligen. Underskott täcks av respektive huvudman med den andel som respektive huvudman svarar för av de totala kostnaderna. Överskott återförs till respektive huvudman med motsvarande andel. Uppföljning och rapportering 3

184 Verksamheten ska årligen upprätta en verksamhetsberättelse med årsresultat samt tre kvartalsrapporter. Av verksamhetsberättelsen ska framgå vårdutnyttjande och medelvårdtider för olika patientkategorier, bemanning, ekonomi och verksamhetens kvalitet. Kvartalsrapporterna ska bestå av relevanta nyckeltal för som möjliggör god styrning och uppföljning av verksamheten. Verksamhetsberättelsen tillställs den politiska styrgruppen för närvård samt är en del av verksamhetsredovisningen till vårdstyrelsen i Regionen och till socialnämnden i Kommunen. Utvärdering Utvärdering av verksamheten ska göras inför ny avtalsperiod. Utvärderingen påbörjas i god tid innan avtalets utgång. Avtalstid Detta avtal gäller från den 1 mars 2017 till och med den 28 februari Nytt avtal Parterna är överens om att 2017 gemensamt utarbeta ett avtal under som ska börja gälla den 1 mars Tvist Tvist med anledning av detta avtal ska i första hand avgöras av den inrättade ledningsgruppen bestående av representanter från Kommunen och Regionen. Kan inte överenskommelse nås där hänskjuts frågan till den politiska styrgruppen närvård för avgörande. Utväxling av avtal Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit varsitt Malena Ranch Jacob Spangenberg Vårdstyrelsen Region Uppsala Kommunstyrelsens ordförande 4

185 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Regionkontoret Vårdstyrelsen Redovisning av uppdrag rörande sammanhållet integrationsoch asylmottagande Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Redovisningen från förvaltningsdirektören för Hälsa och habilitering rörande uppdrag kring sammanhåller integrations- och asylmottagande godkänns och läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Vårdstyrelsen gav i februari 2016 förvaltningsdirektören vid Hälsa och habilitering i uppdrag att göra en översyn över Cosmos asyl- och integrationshälsans uppdrag i flykting och integrationsmottagandet i Uppsala län. Syftet med uppdraget var att se över behov av insatser till aktuell målgrupp och behov av samordning mellan myndigheter och organisationer i syfte att åstadkomma en sammanhållande vårdkedja. Då antalet asylsökande i Sverige och i Region Uppsala har stabiliserats på en betydligt lägre nivå än föregående år så har ett behov av att tydliggöra Cosmos asyl- och integrationshälsan roll aktualiserats. Cosmos asyl- och integrationshälsan har därför tagit fram en ny uppdragsbeskrivning, som redovisas i bilaga. Uppdragsbeskrivningen tydliggör den aktuella vårdgruppens vårdprocess och visar på ansvarsfördelning och samordning mellan aktuella myndigheter och organisationer. Uppdragsbeskrivningen har utarbetats genom Workshopmodell i nära samarbete med vårdgrannar och Centrum för hälsa och integration. Vårdstyrelsen vill särskilt betona att huvuduppgiften för Cosmos asyl- och integrationshälsan är att bedriva hälsoundersökningar och utgöra stöd till andra vårdgivare utifrån den särskilda kompetens som verksamheten har när det gäller den aktuella målgruppen. Det är viktigt att verksamheten, i händelse av att efterfrågan på hälsoundersökningar ökar, snabbt kan ställa om för att prioritera dessa. Vårdstyrelsen föreslås i övrigt besluta att godkänna redovisningen och lägga denna till handlingarna. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

186 2 (2) Bilagor Rapport från Hälsa och habilitering Kopia till Regiondirektören Förvaltningsdirektören Hälsa och habilitering T f Primärvårdsdirektören

187

188

189 Godkänt den: Ansvarig: Gäller för: [Godkänt/publicerat datum] Charlotta Nordgren Thermaenius Landstinget i Uppsala län Uppdrag Cosmos asyl och integrationshälsan Syfte och omfattning Att tydliggöra Cosmos grunduppdrag. Bakgrund Cosmos är en hälso-och sjukvårdsenhet inom Hälsa och Habilitering med ett särskilt uppdrag att bedriva hälso- och sjukvård för asylsökande, tillståndslösa och nyanlända. Cosmos består av tvärprofessionellt team med ansvar för hela länets asyl- och integrationshälsa, som arbetar för lika vård för alla i målgruppen i länet. Roller och ansvar Cosmos har ett koordineringsansvar och fungerar som stöd och vägledare i handläggning av denna patientgrupp, samt samverkar med kommun och primärvård. Cosmos är ett kompetenscentrum med syfte att höja kompetensen hos personal som möter målgruppen, gällande migration, asylprocessen och psykisk ohälsa, symptom på psykisk ohälsa och hur det kan ta sig i uttryck hos olika kulturer. Verksamhetschefens ansvar är att: författningar och lagar följs Enhetschefens ansvar är att: författningar och lagar följs enheten arbetar för enhetlig dokumentation Uppdrag för COSMOS - asyl och integrationshälsan Cosmos är en verksamhet med specialkompetens kring asyl och integrationshälsa. Vi bedriver hälso-och enklare sjukvård för asylsökande, tillståndslösa och nyanlända. Enheten är uppbyggd med en särskilt kompetens för målgruppen. Med samlad specialkompetens på primärvårdsnivå inom asyl och integration, möter vi de särskilda behov som kan finnas hos dessa patienter och underlättar integrationen för individen, samt avlastar övriga vården. I uppdraget ingår även att ge information och stöd till andra vårdgivare som träffar denna patientgrupp. Målgrupper: Asylsökande: En asylsökande är en person som tagit sig till Sverige och sökt skydd. Han eller hon har inte fått ett slutligt svar på sin ansökan om asyl. Under tiden en ansökan prövas är den asylsökande inskriven i Migrationsverkets mottagnings system. Personen får ett LMA-kort av Migrationsverket som bevis på att han eller hon har rätt att vara i Sverige under tiden ansökan handläggs. Gäller även asylsökande som placeras på ett boende i Uppsala av en annan kommun. Tillståndslösa: Personer som håller sig undan verkställning av utvisnings-eller avvisningsbeslut ( gömda ) Personer som vistas i landet utan att ha ansökt om tillstånd för detta ( papperslösa ) Uppdrag Cosmos asyl och integrationshälsan Sidan 1 av 3 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: [Version] Handlingstyp: Riktlinje

190 Nyanlända: En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl till exempel kvotflykting, massflykting och tribunalvittne, men även av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. En person är nyanländ under tiden som han eller hon omfattas av lagen om etablerings insatser, det vill säga två till tre år. Hälsoundersökning På enheten genomförs i första hand standardiserade hälsoundersökningar. Den omfattar ett hälsosamtal där tar vi upp somatiska och psykologiska samt sociala problem. Provtagning enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning av asylsökande m.fl. (SOSFS 2011:11). Övriga undersökningar baserat på de behov som framkommit genom samtalet. En viktig del är stödsamtal och psykosocialt stöd på primärvårdsnivå. Vid behov görs uppföljningar utifrån hälsoundersökningen. I vårdkontakten ingår också att informera om Sveriges hälso- och sjukvårdsystem. Det leder till en tryggare patient som vet vart den ska vända sig i olika frågor och det ger färre besök på akutmottagning. Flödesschema för hälsosamtal v.b Läkarkonsult psykiatriker ( >18 år) Läkarbesök <12 år Övriga v b Nyanlända från Migrationsverket Patient/anhörig Boenden för ensam kommande barn Vårdbegäran Registrering till planerings -lista Boka tid till SSK inom två mån. Boka tolk, kalla patient. Vid utebliven kalla åter en gång Hälsosamtal hos ssk (1 tim.) Prov enl. PM från Smittskydd Valfri vårdcen tral v.b Kurator, Gruppverksamhet Hälsostöd Symbolbeskrivning Rosa = ingång och avslut Gul = kundnärvaro Blå = Utan kundnärvaro Romb = beslutspunkt Uppdrag Cosmos asyl och integrationshälsan Sidan 2 av 3 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: [Version] Handlingstyp: Riktlinje

191 Referenser Slutrapport, Översyn av hälso-och sjukvård för asylsökande, tillståndslösa och nyanlända. Inrikta Redovisande dokument Journalanteckningar i Cosmos Externa styrande dokument Svensk författningssamling 2008:344hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. t.o.m. SFS 2013:647 Svensk författningssamling 2013:407 hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning av asylsökande m.fl. (SOSFS 2011:11). Svensk författningssamling, Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Uppdrag Cosmos asyl och integrationshälsan Sidan 3 av 3 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: [Version] Handlingstyp: Riktlinje

192 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post Vårdstyrelsen Revidering av vårdstyrelsens delegationsordning Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Förslag till revidering av vårdstyrelsen delegationsordning antas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Punkt 3.1, Medelsfördelning, avseende beslut om fördelning av folkhälsomedel föreslås strykas i vårdstyrelsens delegationsordning. Detta som en följd av att folkhälsomedlen överförts till regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och FoUU-utskott. Bilagor Vårdstyrelsens delegationsordning Kopia till Regionstyrelsen Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

193 2 (2)

194 Dnr VS Dnr VS Vårdstyrelsens delegationsordning Region Uppsala Fastställd av vårdstyrelsen Gäller fr. o. m xx - xx

195 2 (5) 1 Företrädarskap Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Region Uppsalaa län. Beslut som är vidaredelegerat av förvaltningschef ska anmälas till styrelsen. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 1.1 Avtalstecknande Vårdstyrelsens Undertecknande av avtal och ordförande andra handlingar från 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Förvaltningschef 1.3 Fullmakt Vårdstyrelsens ordförande Förvaltningschef 1.4 Mottagande av Förvaltningschef delgivning 1.5 Brådskande beslut Vårdstyrelsens ordförande styrelsen. Befogenhet att företa rättshandlingar, som att skriva under och säga upp avtal, vilka blir bindande för landstinget. Får vidaredelegeras. Utfärdare och innehavare av fullmakt (bl a rättegångsfullmakt) att föra landstingets talan i mål och rättsliga ärenden som ankommer på styrelsen. Får vidaredelegeras. Fatta beslut på styrelsens vägnar i ärenden som är så brådskande att styrelsens avgörande inte kan avvaktas (kommunallagen 6 kap 36 ). 2 Personal Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala länregion Uppsala. Beslut som är vidaredelegerat av förvaltningschef ska anmälas till styrelsen. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 2.1 Anställning Förvaltningschef Anställningsbeslut för 2.2 Avslutande av anställning Förvaltningschef personal Får vidaredelegeras. Avslutande av anställning och villkor kopplade till avslutandet. Får vidaredelegeras.

196 3 (5) 3 Ekonomi Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala länregion Uppsala. Beslut som är vidaredelegerat av förvaltningschef ska anmälas till styrelsen. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 3.1 Medelsfördelning Vårdstyrelsens arbetsutskott Beslut om fördelning av folkhälsomedel Beslut om mottagande av gåva/arv/donation Förvaltningschef Beslut om mottagande av gåva, arv och donation till landstinget. Delegationen gäller värden uppgående till högst kr per gåva/arv. Mottagande av gåva upp till kr är verkställighet. 4 Upphandling Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala länregion Uppsala. Beslut som är vidaredelegerat av förvaltningschef ska anmälas till styrelsen. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 4.1 Initiering av upphandling OBS! Gäller ej fastighetsinvesteringar eller hälso- och sjukvårdstjänster Förvaltningschef Upphandlingsinitieringar inom den egna verksamheten upp till ett avtalsbelopp om kr (inom budget). 4.2 Förfrågningsunderlag hälso- och sjukvårdstjänster, (ej LOV) 4.3 Förfrågningsunderlag, övrigt Vårdstyrelsens arbetsutskott Upphandlingschef Får vidaredelegeras. Anta förfrågningsunderlag Anta förfrågningsunderlag för upphandlingar där kontrakts-värdet understiger kr. Vårdstyrelsens arbetsutskott Anta av arbetsutskottet utvalda förfrågningsunderlag.

197 4 (5) 5 Beslut rörande förtroendevalda Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala länregion Uppsala. Beslut som är vidaredelegerat av förvaltningschef ska anmälas till styrelsen. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 5.1 Konferenser Vårdstyrelsens arbetsutskott Utse deltagare i konferenser, kurser och liknande för förtroendevalda samt beslut om arvode 6 Särskild delegation Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala länregion Uppsala. Beslut som är vidaredelegerat av förvaltningschef ska anmälas till styrelsen. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 6.1 Representation Vårdstyrelsens Beslut om representation upp ordförande till kr. Representation där totalsumman för arrangemanget understiger kr är verkställighet. Landstingsintern representation, t ex personalsammankomst, i landstingets egna lokaler inom beviljad budget är verkställighet upp till kr. 6.2 Offentlighets- och sekretesslagen m m Förvaltningschef Myndighetens prövning enligt offentlighets- och sekretesslagen (främst 6 kap) om utlämnande av allmän handling (jämte överprövning). Även uppställande av förbehåll vid utlämnande. Beslut enligt tryckfrihetsförordningen 2 kap 14. Får vidaredelegeras

198 5 (5) 6.3 LSS-frågor Förvaltningschef Beslut enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade: - tillhörighet till personkrets, 1. - beslut om insatser, 9 a- c. - myndighetens omprövning av beslut. Får vidaredelegeras. 6.4 Regeländring Vårdstyrelsens arbetsutskott Redaktionella ändringar i förfrågningsunderlag Anståndsprövning Vårdstyrelsens arbetsutskott Prövning av anstånd för avrapportering av försenade uppdrag. 1 a) Ändringar som inte förändrar villkor eller ekonomiska ersättningar för den verksamhet som bedrivs enligt förfrågningsunderlag Exempel på detta kan vara - Ändringar av uppenbara felskrivningar, felaktigheter och språkliga oklarheter - Förtydliganden av skrivningar i regelboken utan att villkor och ersättningar förändras. Anmärkning Vad avser ändringar som nämns nedan, finns bestämmelser i förfrågningsunderlaget hur sådan ska föras in i förfrågningsunderlaget. Detta görs på tjänstemannanivå genom ren verkställighet - Nödvändiga ändringar föranledda av exempelvis tvingande lagstiftning eller beslut i landstingsfullmäktige, landstingsstyrelse eller annan instans vars beslut är bindande för hälso- och sjukvården - Beslut i vårdstyrelsen i ärenden som uppenbart får till följd att ändringar i förfrågningsunderlaget måste göras.

199 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post Vårdstyrelsen Redovisning av uppföljning av fattade beslut till vårdstyrelsen Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Redovisning av uppföljning av fattade beslut godkänns och läggs till handlingarna enligt bilaga. Ärendebeskrivning Sammanställningen enligt bilaga redovisar beslut som fattats av vårdstyrelsen till och med november 2016 vad avser uppdrag samt ärenden som ska återrapporteras till styrelsen vid senare tidpunkt. Uppföljningen är en del av vårdstyrelsens interna kontroll. Vårdstyrelsen föreslås godkänna uppföljningen och lägga denna till handlingarna. Bilagor Uppföljning av fattande beslut till vårdstyrelsen KOMPLETTERAS Kopia till Regionstyrelsen Sjukhusstyrelsen Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

200 Balanslista för vårdstyrelsen 2017 Dnr CK HSS CK Datum beslut Ärenderubrik Tidplan Månadsrapporter för vårdstyrelsens totala månatligen verksamhet samt Primärvården, Hälsa och habilitering och Folktandvården Yttrande över motion om kostnadsfritt HPV vaccin till samtliga unga människor våren 2017 Uppdaterad Beslutsinnehåll Beslut om att avge yttrande över motionen samt att en uppföljning sker i december 2016 om Socialstyrelsen kommit med riktlinjer på området. HSS Öppen mottagning med sprututbytesverksamhet våren 2018 Hälsa och habilitering ges uppdraget att under våren 2016 inrätta en öppen mottagning med sprututbytesverksamhet. Hälso och sjukvårdsdirektören ges uppdraget att utvärdera verksamheten med återrapportering i maj 2017 och att ansöka om tillstånd att bedriva sprututbytesverksamhet till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). HSS Införande av Akademisk vårdcentral (AVC)/Akademiskt primärvårdscentrum våren 2017 Uppdrag till Hälso och sjukvårdsdirektören, att tillsammans med Primärvården och i samarbete med Hälsa och habilitering och Uppsala universitet, återkomma med detaljerad och komplett införandeplan för en AVC som uppfyller kraven för universitetssjukvård och berörda förvaltningars uppdrag, senast i april HSS Förnyad uppföljning av Närvårdsavdelningen i Uppsala mar 17 Hälso och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ge i uppdrag till landstingsdirektören att göra en förnyad uppföljning av Närvårdsavdelningen (NÄVA) i Uppsala under hösten I uppföljningsuppdraget ingår att se över rutiner, schemaläggning och organisationstillhörighet.

201 CK Slutrapport för projektet Översyn av primärvårdens updrag, ersättning och finansiering våren 2016 Beslut om att godkänna slutrapporten samt att ge landstingsdirektören i uppdrag, att med utgångspunkt i inriktningen, implementra förändringarna vid kommande revideringar av förfrågningsunderlagen för primärvård. Vidare beslut om uppdra till landstingsdirektören att följa upp effekterna av den förändrade inriktningen gällande primärvårdens uppdrag, ersättning och finansiering VS Kultur för att främja hälsa hos asylsökande mar 17 Beslut om att bevilja kr i projektmedel i syfte att främja hälsa hos asylsökande samt uppföljning av projektet. Beslut om utvärdering av projektet med återrapportering till styrelsen i början av VS Informationer okt 2017 Uppdrag till hälso och sjukvårdsdirektören att senast till sammanträde i november återkomma med förslag på hur alla barn i länet ska få sin hörsel bedömd vid 4 års ålder. VS Återrapportering Neuropsykiatriskt närvårdsteam maj 17 Beslut om förlängning av projektet till den 31 december 2017 till en kostnad av kr år 2017, under förutsättning att Uppsala kommun medfinansierar projektförlängningen. Återrapportering i maj HSS Implementering av rehabiliteringskoordinatorer våren 2017 Antagande av politisk viljeinriktning att rehabiliteringskoordinatorer ska finnas på vårdcentralerna i länet. Uppdrag till hälso och sjukvårdsdirektören att utreda möjligheterna för implementering av rehabiliterings koordinatorer på vårdcentraler och sjukhus med återrapportering i april 2017.

202 VS Beviljande av anstånd av gällande översyn av förvaltningsorganisation VS Revidering av förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval i Uppsala län avseende vårdcentral Utredningsarbete pågår. Redovisning av uppdraget till VS tidig höst maj 2017 (delredovisning) okt 2017 Beviljande av anstånd med slutredovisning av uppdraget rörande översyn av förvaltningsorganisation och uppgiftsfördelning mellan Primärvården och Hälsa och Habilitering. Uppdraget ska redovisas för styrelsen under hösten Uppdrag till hälso och sjukvårdsdirektören, att inför revidering till 2018, utreda frågorna som berörs i ärendet under rubriken Fortsatt utredning. En delredovisning av arbetet ska göras till vårdstyrelsen i december VS Beviljande av anstånd gällande utformning av Cosmos uppdrag i asyl och integrationsmottagandet i Uppsala län feb 17 Vårdstyrelsen beviljar anstånd med slutredovisning av uppdraget rörande utformning av Cosmos uppdrag i asyl och integrationsmottagandet i Uppsala län. Uppdraget ska redovisas för styrelsen under hösten VS Rapport gällande landstingets patientarbetet och kartläggning av oplanerade återinskrivningar våren 2017 Uppdrag till hälso och sjukvårdsdirektören att återkomma med förslag till kontinuerlig uppföljning av arbetet med att minska antalet oplanerade återinläggningar och att rapporten om oplanerade åerinläggningar skickas vidare till närvårdsstyrgrupperna. VS Initiativärende angående Cosmic apr 17 Beslut om att uppmärksamma landstingsstyrelsen på att vårdstyrelsen önskar en redovisning av utredning rörande Cosmic avbrottet. VS Rapport från Folktandvården kring arbetet mot hedersrelaterat våld jun 17 Beslut om att lägga rapporten till handlingarna och ge Tandvårdsdirektören i uppdrag att återkomma senast i juni 2017 med en ny återrapportering. VS Rapport om Centrum för hälsa och integration okt 17 Beslut om en ny återrapportering rörande Centrum för hälsa och integration ska under oktober 2017.

203 VS Revidering av förfrågningsunderlag/regelbok för barnmorsekmottagning dec 17 Uppdrag till hälso och sjukvårdsdirektören att följa utvecklingen av införandet av CNI för barnmorskemottagningarna och återkomma med en uppföljning till styrelsen till december VS Utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa VS Genomförandeplan avseende införande av mobila team i Uppsala län feb 18 jun 17 Beslut om att ställa sig bakom föreslagen inriktning för utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa med återrapportering i februari Beslut om att godkänna genomförandeplanen, uppdra till hälso och sjukvårdsdirektören att utveckla och driva mobila team i länet. Återrapportering av ärendet senast i juni VS Införande av mobilt närvårdsteam i Heby kommun jun 17 Beslut om genomförande av mobilt närvårdsteam i Heby kommun, tilldelande av medel samt att återrapportera ärendet efter pilotprojektet avslut (utgången av maj månad). VS Avrapportering avseende diskussion kring samlat politiskt iniatiativ till framtagande av länsgemensamma riktlinjer för hjälpmedel VS Revisionssvar avseende Granskning av personal och kompetensförsörjning VS Redovisning av uppdrag avseende styrning och uppföljning av primärvård Efter att den statliga utredningen lämnat rapport. mar 17 okt 17 Beslut om att godkänna rapporteringen och lägga denna till handlingarna. Rapport med förslag till eventuellt fortsatt utvecklingsarbete ska ske till vårdstyrelsen efter det att den statliga utredningen om hjälpmedel har lämnat sin rapport. Uppdrag till hälso och sjukvårdsdirektören att återkomma med förslag på hur vårdstyrelsen ska följa arbetet med kompetensförsörjningsfrågorna inom ramen för styrelsens ansvarområde. Beslut om att krav avseende redovisning av ledningssystem ska hanteras inom ramen för den årliga revidering av förfrågningsunderlaget för primärvård.

204 VS Drift av 1177 Vårdguiden på telefon Löpande återrapportering till vårdstyrelsens arbetsutskott. VS Initiativärende avseende Primärvårdens roll i den palliativa vården våren 2017 Beslut om om att förlänga avtalet med MedHelp Care med tre månader t.o.m Primärvårsdirektören ges uppdraget att förbereda verksamhetsövergång av driften av 1177 med start den 1 mars 2018, då uppdraget att driva telefonrådgivningen går över till Primärvården. Primärvårdsdirektören ska löpande redovisa projektet till vårdstyrelsens arbetsutskott. Initiativärendet anmäls och behandlas vid sammanträde under våren 2017.

205 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post Vårdstyrelsen Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Redovisning av delegationsbeslut godkänns enligt bilaga. Ärendebeskrivning I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom vårdstyrelsens ansvarområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Bilagor Delegationsbeslutlistor Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

206 2 (2)

207 Anmälan av delegationsbeslut till Vårdstyrelsen (VS) Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning VS Avtalstecknande Avtal avseende drift av Uppsala Närakut med Aleris Sjukvård AB VS Avtalstecknande Avtal avseende barnmorskemottagning med Capio Primärvård AB, Capio Vårdcentral Sävja VS Avtalstecknande Avtal avseende barnmorskemottagning med Capio Primärvård AB, Capio Vårdcentral Liljeforstorg VS Avtalstecknande Avtal avseende vårdcentral med Capio Primärvård AB, Capio Vårdcentral Sävja VS Avtalstecknande Avtal avseende vårdcentral med Capio Primärvård AB, Capio Vårdcentral Liljeforstorg VS Avtalstecknande Avtal avseende vårdcentral med Capio Primärvård AB, Capio Vårdcentral Enköping VS Avtalstecknande Avtal avseende privata tandläkare om tandvård till asylsökande vuxna över 18 år, med Åpraktiken AB, Mansour Goodarzi VS Avtalstecknande Avtal avseende privata tandläkare om tandvård till asylsökande vuxna över 18 år med Johanna Klasson. Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld

208 VS 1.1 Avtalstecknande Avtal avseende samverkan kring 1177 Vårdguiden på telefon med Region Gävleborg VS Avtalstecknande Tilläggsavtal avseende familjecentral med Freja barnmorskemottagning & konsulttjänster AB VS Avtalstecknande Avtal avseende privat psykoterapi med Guide i psykologiska frågor VS Avtalstecknande Avtal avseende vårdcentral med Familjedoktorerna i Uppland AB, Centrumkliniken husläkarmottagning VS Avtalstecknande Avtal avseende privata tandläkare om tandvård till asylsökande vuxna över 18 år med tandläkare Robert Bergdahl AB Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld

209 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 2017 Förvaltning Månad FTV Januari Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Tandsköterska /FTV/GOTTSUND Verksamhetschef, Åsa Bergholm Tandsköterska /FTV/OSTHAMM Verksamhetschef, Anna-Cari Lindh Tandsköterska /FTV/LILJEFOR Verksamhetschef, Margareta Krondahl Tandsköterska /FTV/KNIVSTA Verksamhetschef, Mikael Leijon Tandsköterska /FTV/KNIVSTA Verksamhetschef, Mikael Leijon Tandhygienist /FTV/VRINGENK Verksamhetschef, Jan-Erik Edwin Tandsköterska /FTV/SKUTSKAR Verksamhetschef, Anne-Sofie Dahlbäck Administratör, IT /FTV/KANSLI Ledning IT, Kristina Wass Tandsköterska /FTV/ARSTA Verksamhetschef, Elisabeth Mårtensson Tandsköterska /FTV/TIERP Verksamhetschef, Claes Svensson Tandläkare, allmäntandvård /FTV/TIERP Verksamhetschef, Claes Svensson Tandsköterska /FTV/TIERP Verksamhetschef, Claes Svensson Tandsköterska /FTV/TIERP Verksamhetschef, Claes Svensson Tandsköterska /FTV/SEMINAR Verksamhetschef, Sten Arne Enocksson Tandsköterska /FTV/STPER Verksamhetschef, Lena Wagenius Tandläkare, allmäntandvård /FTV/STPER Verksamhetschef, Lena Wagenius

210 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 2017 Förvaltning Månad HOH Januari Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Handläggare, annan /HOH/HOHLK Ledn,annan Mia Pless Handläggare, annan /HOH/FUNKHA/SUF Handl,annan Sandra Melander Handläggare, annan /HOH/HOHLK Ledn,annan Mia Pless Handläggare, annan /HOH/HOHLK Ledn,annan Mia Pless Handläggare, annan /HOH/HOHLK Ledn,annan Mia Pless Handläggare, annan /HOH/HOHLK Ledn,annan Mia Pless Kurator /HOH/HABUPP/US Ledn,hälso- och sjukvård Magdalena Åslund Handläggare, annan /HOH/HOHLK Ledn,annan Mia Pless Handläggare, information /HOH/FUNKHA/SUF Handl,annan Sandra Melander Specialpedagog /HOH/HABUPP/BALSTA Ledn,hälso- och sjukvård Annelie Andersson Handläggare, annan /HOH/HOHLK Ledn,annan Mia Pless Handläggare, information /HOH/FUNKHA/INFOTEK Ledn,annan Mia Pless Undersköterska, vård-/specialavdelning /HOH/SVINT/NVAVD Ledn,hälso- och sjukvård Åsa Ekvall Kurator /HOH/FUNKHA/INFOTEK Ledn,hälso- och sjukvård Eva-Lena Söderlund Administratör, vård /HOH/SVINT/COSMOS Ledn,hälso- och sjukvård Cecilia Balbo Bibliotekarie /HOH/FUNKHA/INFOTEK Ledn,hälso- och sjukvård Eva-Lena Söderlund Handläggare, annan /HOH/HOHLK Ledn,annan Mia Pless Bibliotekarie /HOH/FUNKHA/INFOTEK Ledn,hälso- och sjukvård Eva-Lena Söderlund Administratör, annan /HOH/HABLAN/HC Ledn,hälso- och sjukvård Vivianne Börjesson Specialpedagog /HOH/HABUPP/OSTH Ledn,hälso- och sjukvård Lena Samuelsdotter Handläggare, annan /HOH/SVINT Ledn,hälso- och sjukvård Charlotta Thermaenius Handläggare, annan /HOH/FUNKHA/SUF Ledn,hälso- och sjukvård Markus Myllyoja

211 Specialpedagog /HOH/FUNKHA/INFOTEK Ledn,hälso- och sjukvård Eva-Lena Söderlund Handläggare, annan /HOH/HOHLK Ledn,annan Mia Pless Undersköterska, mottagning /HOH/SVINT/COSMOS Ledn,hälso- och sjukvård Cecilia Balbo Administratör, annan /HOH/HOHLK Ledn,annan Mia Pless Administratör, annan /HOH/HOHLK Ledn,annan Mia Pless Receptionist, telefonist /HOH/FUNKHA/REC Ledn,hälso- och sjukvård Markus Myllyoja

212 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 2015 Förvaltning Månad Primärvården Januari Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Distriksköterska LUL/PV/TIERP Monica B Pettersson, Ledning hälso och sjukvård Administratör LUL/PV/GIMO Ann-Marlene Lundin, Ledning hälso och sjukvård Barnmorska LUL/PV/ENKHLCEN Maria Kilèn Hermansson, Ledning hälso och sjukvå Undersköterska LUL/PV/GOTTSUNDA Ulrika Horrsell, Ledning hälso och sjukvård Undersköterska LUL/PV/ENKHLCEN Maria Kilèn Hermansson, Ledning hälso och sjukvå Undersköterska LUL/PV/ENKHLCEN Maria Kilèn Hermansson, Ledning hälso och sjukvå Sjuksköterska LUL/PV/ENKHLCEN Maria Kilèn Hermansson, Ledning hälso och sjukvå Sjuksköterska LUL/PV/SVARTBAC Karin M Andersson, Ledning hälso och sjukvård Sjuksköterska, allmän LUL/PV/ENKHLCEN Maria Kilèn Hermansson, Ledning hälso och sjukvå Fysioterapaut LUL/PV/STORVRET Carina Strid Holstersson, Ledning hälso o sjukvård Psykiatrisjuksköterska LUL/PV/GOTTSUND Ulrika Horrsell, Ledning hälso och sjukvård Dietist LUL/PV/ERIKSBER Louise Hamark, Ledning hälso o sjukvård Undersköterska LUL/PV/GOTTSUND Ulrika Horrsell, Ledning hälso och sjukvård Sjuksköterska, allmän LUL/PV/STORVRET Carina Strid Holgersson, Ledning, hälso o sjukvård Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin LUL/PV/TIERP Monica B Pettersson, Ledning hälso och sjukvård Distriktssköterska LUL/PV/TIERP Monica B Pettersson, Ledning hälso och sjukvård Sjuksköterska, allmän LUL/PV/GIMO Ann-Marlene Lundin, Ledning hälso och sjukvård Fysioterapeut LUL/PV/TIERP Monica B Pettersson, Ledning hälso och sjukvård Läkare legitimerad, specialiseringstjänstgörinlul/pv/gottsund Ulrika Horrsell, Ledning hälso och sjukvård Barnmorska, mottagning/rådgivning LUL/PV/KNIVSTA Anna Waxin Jansson, Ledning, hälso och sjukvård Fysioterapeut LUL/PV/TIERP Monica B Pettersson, Ledning hälso och sjukvård Fysioterapeut LUL/PV/ERIKSBER Torunn Hall, Ledning, hälso och sjukvård

213 Sjuksköterska, allmän LUL/PV/GIMO Ann-Marlene Lundin, Ledning hälso och sjukvård Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin LUL/PV/ENKHLCEN Maria Kilèn Hermansson, Ledning hälso och sjukvå Undersköterska, mottagning LUL/PV/GIMO Ann-Marlene Lundin, Ledning hälso och sjukvård Sjuksköterska, allmän LUL/PV/OSTERVAL Eva Bolin, Ledning Hälso och sjukvård Arbetsterapeut LUL/PV/ARBTERA Torunn Hall, Ledning, hälso och sjukvård Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin LUL/PV/OSTERVAL Eva Bolin, Ledning Hälso och sjukvård Sjuksköterska, allmän LUL/PV/OSTERVAL Eva Bolin, Ledning Hälso och sjukvård

214 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post Vårdstyrelsen Anmälan av inkomna skrivelser Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Redovisningen av inkomna skrivelser godkänns. Ärendebeskrivning Vårdstyrelsen godkänner redovisningen av följande skrivelser: 1. Vårdstyrelsens arbetsutskott Protokoll från sammanträde den 9 februari SAMLA Protokoll från sammanträde den 6 februari Politisk styrgrupp Närvård Östhammar Protokoll från sammanträde den 14 december Politisk styrgrupp Närvård Östhammar Protokoll från sammanträde den 23 januari Barnhälsovården Månadsbladet för januari Mödrahälsovården Månadsbrev för februari Länsbarnombudsmannen Nyhetsbrev november 2016 Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

215

216

217

218

219

220

221

222

223

224

225

226

227

228 Cecilia Lidén Protokoll från SAMLA SHS, FSN, RUN och VS den 6 februari 2017 innehållande två ärenden till RS Närvarande För arbetsgivaren Christina Dahlmann, ordförande Jessica Bräck 11 Niklas Rommel 11 Aurelia Emilton 11 Cecilia Lidén sekreterare För arbetstagaren SACO Vision Kommunal Vårdförbundet Knut Bodin Gert- Ove Stångberg Isabel Brundin Fia Karlsson Jonas Wärnsberg Rose-Marie Löfgren Madeleine Grenå Carin Hilding 10 Justering Att jämte ordförandena justera protokollet utsågs Gert- Ove Stångberg, Rose-Marie Löfgren, Fia Karlsson och Carin Hilding. 11 Ärenden till regionstyrelsen Niklas Rommel redogör för ärendet om nivåstrukturering av vården. Upprinnelsen var ett initiativ från Nina Lagh (M) som ledde till ett uppdrag till regiondirektören att utreda framtidens vård i länet. Det centrala är att anpassa vården efter patientens behov. SACO framför att om arbete omfördelas måste också resurser följa med. Samordning av Region Uppsalas suicidpreventiva arbete är ett annat ärende som färdigställts efter det att SAMLA RS hade sitt samverkansmöte. De fackliga organisationerna påpekar att handlingar till de fackliga företrädarna i SAMLA måste komma i tid så att de hinner läsa och förbereda frågor. Arbetsgivaren beklagar det inträffade. Frågan återkommer om handlingar med mera under (4)

229 Överenskoms att synpunkter på ärendena mailas till Cecilia Lidén senast 9 februari SACO lämnar synpunkter enligt följande: Psykisk Hälsa Regional handlingsplan är inte till fylles. Den innehåller flera brister bland annat, klargör den inte gränsdragning för de med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar utredningar. Visserligen skall man arbeta med detta, men om 40% av remisserna från PV skickas tillbaks bland annat pga av att det saknas anamnes om barndomen samt att specialistpsykiatrin ställer krav på utredningar som vi i PV inte har tid eller resurser att utföra innan de skall starta en utredning är det något som är fel. I fallet med Personer med riskbruk & substansrelaterade sjukdomar räcker det inte med att bara hänvisa till RIM. Var är lösningen på hemlösheten? Var är lösningen på att man har en så bedrövlig livssituation så man inte orkar längre för de utslagna? I Psykisk hälsa Regional analys visas statistik på suicid men man anger inte jämfört med andra regioner hur stor del av de suiciderat i % som är Lex Maria fall. Revisorernas kartläggning pekar på 20 st och det blir 50% av totala antalet. Låt vara att det totala suicidtalet är lägre i Uppsala än riket men omhändertagandet verkar inte vara det bästa. Man skall veta det att om en person har suiciderat som varit i kontakt med sjukvården de senaste 4 veckorna är man skyldig att Lex Maria anmäla händelsen. Om man varit i kontakt med PV det senaste året är oväsentligt då man kan ha varit kontakt för en banal åkomma. Vidare baseras Hälsa och inkludering i arbetslivet på försäkringskassans uppgifter men tar inte hänsyn till alla dessa som inte anslutna till försäkringskassan tex de utförsäkrade. Det är också intressant att notera att man konstaterar att man inte följer Socialstyrelsen riktlinjer. Man kanske skulle börja där? Det vore bättre att man garanterade platser för inläggning i stället för att dra ned antalet vårdplatser Vi har förståelse för att man vill inrätta en samordnare för det suicidpreventiva arbetet men tror bara att det ökar administrationen och ser inte att det verkligen kommer att förändra arbetet i rätt riktning. Vi har dåliga erfarenheter av den samordnares arbete som skedde med det stora flyktingmottagandet i landstinget. Vi ser hellre från SACO att det tillsätts en arbetsgrupp av professionen + kommunernas psykiatri, liknade den som RIM har för att lösa uppgiften. 12 Ärenden till sjukhusstyrelsen Rapport angående specialiserad rehabilitering inom Akademiska sjukhusets ram, bilaga till återrapportering angående specialiserad rehabilitering, utdelas för genomläsning. Rapporten kommer troligen att utvecklas ytterligare, men är en avrapportering av hur arbetet går. De två svaren på revisionsgranskning av intern styrning och kontroll samt utomlänspatienter återkommer även i vårdstyrelsens handlingar. 2 (4)

230 Vare sig sjukvårdsstyrelsens eller vårdstyrelsens årsredovisningar är klara ännu men förväntas färdigställas den 8 februari. Årsredovisningarna mailas till SAMLA:s fackliga företrädare den 9:e. Frågan om vårdnära service diskuteras och från de fackliga representanterna framförs att det fungerar mycket bra på de avdelningar som införde vårdnära service i samband med pilotprojektet. Tillkommande ärende är uppföljning av beslut fattade av sjukhusstyrelsen vilket är en lista på ärenden som ska återrapporteras till styrelsen med preliminär tidplan på när. 13 Ärenden till vårdstyrelsen Primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård är även det ett sent ärende. I ärendet står att facklig referensgrupp ska bildas och enligt de fackliga företrädarna har flera representanter redan utsetts och namnen mailats till Jessica Bräck. 14 Övriga ärenden Inga ärenden till regionala utvecklingsnämnden, RUN eller fastighets- och servicenämnden, FSN, föreligger. RUN har inget sammanträde i februari. 15 Framtida sammanträden med SAMLA övriga För att bland annat möjliggöra att hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld kan delta vid kommande sammanträden, vilket hon gärna vill och anser viktigt, ses tiderna över. En lärdom är att då SAMLA övriga nu sammanträder innan arbetsutskotten är att det är flera ärenden än tidigare som inte är färdiga. Förut låg sammanträdena efter arbetsutskotten och det kanske är en bättre tidpunkt. Att ha sammanträdena innan arbetsutskotten var med tanke på alla beslut som arbetsutskotten har/hade att fatta på delegation. Frågan ses över och återkommer. 16 Ärenden som mailades ut efter förra SAMLA övriga Ärende till vårdstyrelsen Habiliteringens specialiserade husläkarmottagning Ärenden till sjukhusstyrelsen Svar på revisionsgranskning avseende personal- och kompetensuppföljning, Sjukhusstyrelsens uppfyllelse av sitt ansvar för personalens arbetsmiljö enligt reglementet samt arbetet med att behålla personal inom ramen för kompetensförsörjningsarbetet, Kompetensförsörjningsfrågor inom sjukhusstyrelsens ansvarsområde. Inga synpunkter på ärendena framfördes. 3 (4)

231 17 Nästa sammanträde Lägesrapport om tillnyktringsenheten. 18 Förslag till beslut De fackliga organisationerna har inget att erinra mot arbetsgivarens förslag till beslut. 19 Avslutning Avslutas sammanträdet den 9 februari 2017 då protokoll föreligger för justering. Cecilia Lidén Sekreterare Justeras: Christina Dahlmann Arbetsgivaren Gert-Ove Stångberg SACO Fia Karlsson Vision Carin Hilding Vårdförbundet Rose-Marie Löfgren Kommunal 4 (4)

232

233

234

235

236

237

238

239

240

241

242

243

244

245

246

247

248

249

250

251

252

253 Månadsbladet Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 1, januari 2017 INFORMATION Barnkonventionen på olika språk På Barnombudsmannens hemsida finns foldrar och affischer som på ett enkelt sätt beskriver FN:s konvention om barnets rättigheter. Materialet kan både beställas och laddas ner på arabiska, dari, somaliska, tigreanska och engelska. Länk: Rikshandbokens nyhetsbrev Rikshandboken skickar regelbundet ut nyhetsbrev innehållande länkar till nya eller uppdaterade artiklar i vår metodbok. Således viktig information till alla som arbetar med barnhälsovård. Alla funktionsbrevlådor inom BVC är sedan tidigare prenumeranter. Om ni även vill få nyhetsbrevet till annan mailadress anmäler ni det på Rikshandbokens startsida- högerspaltenprenumerera på nyhetsbrev. Fortsätt registrera vaccinationer i Basta Registreringen av vaccinationer i Basta ska fortsätta även under Det är för närvarande oklart när vaccinationer kan komma att överföras till Vaccinationsregistret direkt från Cosmic. Till dess ska registrering av vaccinationer i Basta fortsätta. Påminnelse om rutiner i Huldra Vi vill påminna om de rutiner som ska gälla för hantering av nytillkomna barn i Huldra. Dessa finns beskrivna i dokumentet Rutiner för BVC ang. listade barn i Huldra. Dokumentet ligger som regionalisering på RHB/BHV-programmet/Kvalitetssäkring/Administrativa rutiner-regionala tillägg. Titta gärna i er lista över nyflaggade i Huldra. Där ska endast finnas barn som ni ännu inte har kontaktat. Språknätet Språknätets taxonomi kommer att revideras i vår. Ni som är med i Språknätet är välkomna att maila in åsikter till Sara Nielsen på BHV eller Anneli Lidström på Länsbiblioteket.

254 Månadsbladet nr 1, januari 2017 Personalförändringar på barnhälsovårdens länsavdelning Margaretha Magnusson, vårdutvecklare, har gått i pension och har ersatts av Maria Engström. Fr.o.m. 1 mars kommer Maria att arbeta 50 % som vårdutvecklare och vara tjänstledig 50 % för doktorandstudier. Thomas Wallby arbetar 30 % som vårdutvecklare och är tjänstledig 70 % för arbete med BHVQ. Sara Nilesen börjar arbeta som vikarierande samordnare 1 februari. Viktiga förändringar på Special-BVC Special-BVC har haft en kraftig ökning av patientinflödet under de senaste åren. För att kunna erbjuda tider för de barn som behöver oss mest och en jämlik vård för länets barn kommer vi från den 1 januari 2017 endast att ta emot patienter via remiss. Möjligheten för föräldrar att själva boka tid hos oss försvinner således. Innan remiss skickas till Special-BVC är det viktigt att familjen har fått allt det stöd och all hjälp som kan erbjudas från barnavårdscentralen. Ring oss gärna vid behov av vägledning i patientarbetet eller vid frågor angående remittering till oss. Under hösten 2017 planerar vi från Special-BVC rundresor till länets barnavårdscentraler, mer information kommer lite längre fram. COSMIC Många har efterfrågat stöd i form av tvingande sökord i journalmallarna för att komma ihåg de tidigare BASTA uppgifterna. Nu hämtas uppgifterna automatiskt från datajournalen med hjälp av fasta val och tvingande sökord. Några har uppmärksammat att det kan medföra att samma uppgift fylls i två gånger, t.ex. när en 4-åring återkommer för ny synkontroll. Statistikuppgiften tas från det besök som är närmast 4-årsdagen. I Månadsbladet juni-juli 2016 skrev vi om att fasta val även tillkommer i 12- och 4- årsmallarna. Detta för en mer enhetlig uppföljning av barnets hälsa. Föräldragruppsanteckningar kopplas inte automatiskt till pågående barnhälsovårdsärende (har inte gjort det sedan start). Det är felanmält (oktober 2016). Läs på BHV i Cosmics hemsida för mer information, t.ex. uppdaterad Rutin för överföring till Elevhälsans medicinska enhet och om utskrift av BHV-journalen. UTBILDNINGAR Förändringar Vi håller på med en översyn av våra utbildningar, både när det gäller introduktionsutbildningen och studieeftermiddagarna. Vi vill gärna ta del av era åsikter för att på bästa sätt skapa formerna för kommande utbildningar. Vi kommer därför inom kort att skicka en webbenkät till funktionsbrevlådorna. Vi vill att enkäten besvaras av alla som är verksamma på BVC samt verksamhetscheferna. Vi ber därför att den som är ansvarig för funktionsbrevlådan vidarebefordrar länken med enkäten till alla (sjuksköterskor, läkare och verksamhetschefer) på BVC Det tar max ett par minuter att besvara enkäten. Som ett första steg i förändringen kommer vårens båda studieeftermiddagar att ersättas med en hel studiedag

255 Månadsbladet nr 1, januari 2017 Studiedag Förmiddagen vänder sig till all personal som arbetar med barnhälsovård. Eftermiddagen är gemensam för personal verksam inom barnhälsovård och mödrahälsovård. Programmet är i dagsläget inte klart men notera datumen redan nu. Mer information kommer i nästa Månadsblad När: 26 april med dubblering 27 april. Klockan 8:30 16:30 Var: Hörsalen, Dag Hammarskjölds väg 17, bv, Uppsala Anmäl er här SUF-temadag den 16 mars kl Vänder sig till nyanställda och andra intresserade medarbetare som behöver en grundförståelse för vad lindrig utvecklingsstörning, autism, svagbegåvning osv innebär i föräldraskapet och för de barn som lever i dessa familjer. Vi kommer att prata om konsekvenserna av kognitiva svårigheter, stöd och bemötande och hur det blir för barnen. Inbjudan kommer. EPDS-utbildning Nu erbjuds kurs i Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) för alla BHV-sjuksköterskor som saknar utbildning. Kursen kommer att innefatta bakgrund till screeningen, teoretisk genomgång av postnatal depression och depression, riktlinjer för administrering av EPDS, fallbeskrivningar och praktisk övning. Kursen ges under tre eftermiddagar. När: onsdag 29 mars kl onsdag 19 april kl onsdag 10 maj kl Plats: Islandsgatan 2, Uppsala (trapphus B, plan 3, lokal Oden). Anmäl er här Amningsfredag

256 Månadsbladet nr 1, januari 2017 Barnhälsovård e-postadress telefon Samordnare Sara Nielsen Assistent Marie Blomberg Vårdutvecklare Thomas Wallby Vårdutvecklare Maria Engström BHV-överläkare Steven Lucas Logoped Laleh Nayeb Logoped Anna Fäldt Funktionsbrevlåda Special-BVC Sjuksköterska Ulrika Lindahl Psykolog Veronica Vikström Barnläkare Steven Lucas Barnhälsovårdens webbsida: Adress till redaktionen: Akademiska sjukhuset Barnhälsovårdens länsavdelning, Uppsala Besöksadress: Islandsgatan 2, entré B, plan 3 maria.engstrom@akademiska.se, marie.blomberg@akademiska.se

257 MÅNADSBREV TILL ALLA MEDARBETARE INOM MÖDRAHÄLSOVÅRDEN Denna månad lägger vi fokus på information kring vårens utbildningar och tips för att utveckla sitt föräldrastödsarbete. Februari 2017

258 Föräldrastödsutbildning Inspirationsföreläsning i teaterform, om att föda barn. Fakta blandat med humor ger blivande föräldrar mental och realistiska verktyg. Anne Melbe och Sofia Wallin, barnmorskor på Skaraborgs Sjukhus. Tips på amningsinformation Rikshandboken BHV Youtube-klipp Kunskapscentrum för ätstörningar Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) och Karolinska institutet erbjuder en gratis Bemöta ätstörningar under graviditet och småbarnstid. Utbildningen riktar sig till alla som arbetar professionellt med barn och ungdomar i Sverige. Innehållet ger konkreta exempel på hur tidiga tecken visar sig och hur man bemöter barn och ungdomar. Gå in på där utbildningen finns tillgänglig. Man kan logga in och ut hur och när man vill och gå de olika kapitlen var för sig. Utbildningen är kostnadsfri. Anmäl dig här Barnombudsmannen Barnkonventionen på olika språk På Barnombudsmannens hemsida finns foldrar och affischer som på ett enkelt sätt beskriver FN:s konvention om barnets rättigheter. Materialet kan både beställas och laddas ner på arabiska, dari, somaliska, tigreanska och engelska. Länk:

259 Urogynekologiska mottagningen Det har kommit en del frågor som rör inkontinens. Det finns bra information och riktlinjer kring dessa frågor. Fördjupa er gärna när tillfälle ges. Riktlinjer Urininkontinens och blåsfunktionsstörning i Uppsala län tinens%20och%20blåsfunktionsstörning%20i%20uppsala%20län.pdf Utbildningar Yrkesträffar mars SEMINARIE MED F ALLÖVNINGAR - UPPGIFT INNAN UTBILDNINGEN OBLIGATORISK FÖR ALLA DELTAGARE SKICKA IN ETT TILL TVÅ EGNA FIKTIVT/AUTENTISKT FALL SOM DU TYCKER ÄR INTRESSANTA ATT DISKUTERA. TILL VARJE FALL ÖNSKAR KURSLEDARE CHARLOTTA TVÅ TILL TRE FRÅGESTÄLLNINGAR. TÄNK PÅ ATT FOKUSERAR PÅ DET ETISKA OCH KOMMUNIKATIVA SVÅRIGHETERNA SOM KAN FINNAS. Exempel på frågeställningar: VILKET SLAGS STÖD KAN PATIENTEN FÅ I SIN GRAVDITET? HUR STÖTTAR JAG PATIENTENS PÅ BÄSTA SÄTT I FORTSÄTTNINGEN HUR VÄGLEDER JAG PATIENTEN EFTER INFO VARFÖR VÄLJER PARET KUB? ETISKA ASPEKTER? Fallen skickas modravard@akademiska.se senast 24 februari 2017 SUF-temadag torsdag 16 mars kl Vänder sig till nyanställda och andra intresserade medarbetare som behöver en grundförståelse för vad lindrig utvecklingsstörning, autism, svagbegåvning osv innebär i föräldraskapet och för de barn som lever i dessa familjer. Vi kommer att prata om konsekvenserna av kognitiva svårigheter, stöd och bemötande och hur det blir för barnen. Vilket stöd och support kan verksamheten få av SUF gruppen för att stödja sina SUF familjer? Vad kan man erbjuda familjer? Hur och vem kontaktar jag för att vårdkedjan ska fungera? Till inbjudan med program och information om anmälan

260 Workshop med tema Våldsutsatthet i nära relation onsdag 26 april kl Kunskap om mäns våld mot kvinnor och våldets konsekvenser är viktigt för att kunna ge våldsutsatta kvinnor ett bra bemötande, men också för att kunna arbeta förebyggande och för att förändra attityder i samhället. Mödrahälsovården ska enligt rutin fråga alla våra gravida kvinnor om våldsutsatthet när tillfälle ges under graviditeten. Detta är inte alltid är enkelt på grund av olika anledningar. Vi bjuder in till ett fortbildningstillfälle som riktar sig till Barnmorskor med kort/lång erfarenhet som vill eller har behov av att följa upp och diskutera ämnet att våga fråga om våldsutsatthet. Det blir en blandning av teori och praktik. Utrymme och möjlighet att ta del av varandras erfarenheter, funderingar och reflektioner. Frågeställningar: Hur möter vi våldsutsatthet och särskilt sårbarhet? Etiska dilemman och olika kulturella perspektiv. Samverkan med socialtjänst och anmälningsskyldigheten. Se inbjudan och program Antikonception sammanställning från fortbildningsdag Nu finns all information samlad från våra fortbildningsdagar i Antikonception i januari. Det blev uppskattade dagar med högt antal deltagare. Informationen finns på Mödrahälsovårdsenhetens hemsida under rubrik PATIENTEN/Sjukvard1/Modravardsenheten/InformationstraffarUtbildningar-2012/Presentationsmaterial/ Vänliga hälsningar Lena Axén & Birgitta Segeblad

261 Martin Price Läns-BO Uppsala Nyhetsbrev november 2016 Barnets rättigheter i landstinget / regionen Aktuellt Hur jobbar ni med barnrätten? Över 80 olika verksamheter har fått förslag på aktivitetsplan. Allt vanligare att verksamheter och politik tar in en barnkonsekvensanalys. Mall i DocPlus. Chefer i landstinget ska se film om barnrätt i besluten. Ungdomar är med i produktionen. Barns och ungas fetma kan vi jobba tillsammans mot. En modell ska testas i länet - ECHO. Unga är experter på sin vård. Barnsjukhusets rådsgrupper. akademiska.se/ungaexperter Samverkan om barn och unga mellan landstinget och länets kommuner. Nytt dokument - BUS. Journal via nätet ska också unga kunna läsa. Men på ett säkert sätt. Nationellt ramverk tas fram. Tyck till om vilken barnrätt Läns-BO ska arbeta för inom SKL och Barnrättspriset 2016 gick till Anna Sarkadi. Folktandvården och Primärvården tar fram bildstöd för barn som ska på besök. Läns-BO hjälper till. Akademiska har specialingång för unga akademiska.se/ung Tonåringar i vården. Vi behöver bli bättre på att möta dem och hjälpa dem till vuxen-vården. En kvart om barnets rätt en film. Utbildningen ligger på Pingpong där 800 pers sett den. Här är en enkel manual. Filmen finns också på Youtube. All personal där det finns barn i verksamheten patient eller anhörig ska ha sett filmen senast Film för chefer beslutsstöd om barnets rätt. Görs just nu. Filmen blir bra, rolig och kort. Akademiska Mycket informationsinsatser, men också utbildningar och barnkonsekvensanalyser. Ny kontakt med psykiatrin och kvinnosjukvård. Utmaning med aktiviteter för det anhöriga barnet i hela vuxensjukvården. Folktandvården Väldigt många medarbetare har fått utbildning av Läns-BO. Tar fram förberedelsematerial. En klinik ska testa ny form för samverkan med soc. Primärvården Flera centrala insatser, men för få utbildningar av Läns-BO på vårdcentraler. Tar fram bildstöd för barn inför stick. Kultur bildning På Kulturenheten har personalen utbildats igen och alla har sett Pingpong. Aktivitet för barnets rätt till delaktighet i kulturlivet samt för asylsökande familjer. Hälsa & habilitering Plan finns, men aktivitet stannat av under Nysatsning Inga nyheter angående: UL Ledningskontoret Privata vårdgivare (enstaka undantag finns) Lasarettet i Enköping Landstingservice Boka besök av Läns-BO Ni berättar vad ni gör och vi tar fram en plan tillsammans.