MATEMATISKT INNEHÅLL UPPGIFT METOD. Omvandla mellan olika längdenheter. METOD BEGREPP RESONEMANG. Ta reda på omkrets. 5 Vilken omkretsen har figuren?

Relevanta dokument
definitioner och begrepp

Övningsuppgifter i matematik

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

Finaltävling den 20 november 2010

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning

Sidor i boken

Kan det vara möjligt att med endast

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

1. (6p) (a) Använd delmängdskonstruktionen för att tillverka en DFA ekvivalent med nedanstående NFA. (b) Är den resulterande DFA:n minimal? A a b.

Bilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

a sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

Repetitionsuppgifter i matematik

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.2

Bilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Exponentiella förändringar

Föreläsning 7: Trigonometri

Inledande kurs i matematik, avsnitt P.6. Vi ritar upp enhetscirkeln och vinkeln 2π 3.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Sfärisk trigonometri

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

Algebra. Kapitel 5 Algebra

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

Area([a; b] [c; d])) = (b a)(d c)

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna

Facit - Tänk och Räkna 4a

TENTAMEN HF0021 TEN1. Program: Examinator: Datum: Tid: :15-17:15. , linjal, gradskiva. Lycka till! Poäng

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

14. MINSTAKVADRATMETODEN

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

Matematiska uppgifter

Uttryck höjden mot c påtvåolikasätt:

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

Lokal studieplan matematik åk 1-3

3 κappa Frågan. På R 4 definieras en produkt * på följande sätt: 1. x,y S och a,b R medför ax+by S. 2. x S och y R 4 medför x y S

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p)

MATEMATISK STATISTIK I FORTSÄTTNINGSKURS. Tentamen måndagen den 17 oktober 2016 kl 8 12

Stereokemi 2: Stereoisomerer Del D-2010 Crowe ISOMERER

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2015.

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

Facit - Tänk och Räkna 6a

AUBER 95 9 jan LÖSNINGAR STEG 1:

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

Tentamen Programmeringsteknik II Skrivtid: Skriv läsligt! Använd inte rödpenna! Skriv bara på framsidan av varje papper.

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Studieplanering till Kurs 3b Grön lärobok

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys

uppdrag: matte Gunnar Kryger Andreas Hernvald Hans Persson Lena Zetterqvist Mattespanarna

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

Listor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering.

Svar till uppgifter 42 SF1602 Di. Int.

9. Vektorrum (linjära rum)

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.

Matematik för sjöingenjörsprogrammet

Föreläsning 7b Längdskalan är L = 2 3

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Rapport gällande LUS- resultat under höstterminen 2011

Slutrapport Jordbruksverket Dnr /10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär

Datorernas matematik

Matris invers, invers linjär transformation.

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

Centralt innehåll i matematik Namn:

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

Finita automater, reguljära uttryck och prefixträd. Upplägg. Finita automater. Finita automater. Olika finita automater.

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

PLANERING MATEMATIK - ÅK 7. Bok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 5 Geometri Kapitel : 6 Bråk och procent. Elevens namn: Datum för prov HÄLLEBERGSSKOLAN

Per Berggren och Maria Lindroth

Transkript:

Kn du dett? Uppgiftern här är tänkt tt nvänds för utvärdering v hur elevern tillägnt sig kpitlets mtemtisk innehåll. Låt elevern, prvis eller i mindre grupper, lös uppgiftern tillsmmns och förklr för vrndr hur de tänker. (Läs mer på s. XIV i Lärroken.) Till vrje uppgift finns kommentrer som eskriver hur olik förmågor synliggörs och hur eleven kn vis sin kunskper. För mer informtion om snurrn se s. XI i Lärroken. Utifrån elevens resultt edömer lärren vilket uppföljningsrete som ehövs. För elever som ehöver repeter finns det hänvisningr till sidor i grund- och övningsok som är lämplig tt ret vidre med. På KU 17 i Lärroken finns ett underlg för tt dokumenter elevens resultt, efterrete och fortstt utveckling. Uppgift 1 mät med linjl läs v linjl vrund till heltl mtemtisk metoder genom tt nvänd linjlen på rätt sätt, gör en godtgr vläsning och vrund mätetlet till heltl. Repeter i grundoken på s. 7- och i övningsoken på s. 4. Uppgift 2 omvndl melln olik längdenheter metoder genom tt omvndl från cm till mm. Repeter i grundoken på s. 7 och i övningsoken på s.. Uppgift storleksordn längder med olik enheter omvndl melln olik längdenheter 0 Mät längd. 1 Mät längden på rmndet. Avrund längden till närmste heltl och svr med enheten mm. Omvndl melln olik längdenheter. Omkrets, re och skl 2 Hur mång centimeter är 10 mm? Storleksordn längdern. Börj med den kortste. 2,1 m 2,4 cm 4 mm 0,19 m 4 Mri springer en rund i skogen som är 20 m lång. Näst dg springer hon en rund som är,4 km. Hur mång meter hr hon sprungit smmnlgt? T red på omkrets. Vilken omkretsen hr figuren? 1 cm Räkn ut omkrets. Vilken omkrets hr rektngeln? metoder genom tt storleksordn längdern. Vid prdiskussioner kn eleven vis sin förmåg tt för och följ mtemtisk resonemng i smtl om hur mn storleksordnr längder med olik enheter och hur mn omvndlr melln olik enheter. Repeter i grundoken på s. 7, 11 och i övningsoken på s., 7. Uppgift 4 omvndl melln olik längdenheter gör eräkningr och lös rutinuppgifter 4 cm 9 cm metoder för tt gör eräkningr och lös rutinuppgifter genom tt omvndl längdern till smm enhet och räkn ut svret. Repeter i grundoken på s. 7, 11 och i övningsoken på s.. Uppgift t red på omkrets metoder genom tt estämm figurens omkrets korrekt. Repeter i grundoken på s. och i övningsoken på s.. 0

Min nteckningr Aren hos en rektngel. 7 Vilken re hr rektngeln? cm cm Aren hos en tringel. Vilken re hr tringeln? 4 cm 10 cm Skl. 9 Blyertspennn är en förstord i skl 2:1. Hur lång är den i verkligheten? 1 cm Förstor och förminsk med skl. 10 Jörgen hr gjort en ritning v sitt rum i skl 1:10. I verkligheten är hns säng är 2 m lång. Hur lång är sängen på ritningen? Omkrets, re och skl 1 Uppgift eräkn omkrets metoder för eräkningr genom tt eräkn figurens omkrets. Repeter i grundoken på s. 1 och i övningsoken på s. 9. Uppgift 7 eräkn re v en rektngel metoder för eräkningr genom tt eräkn ren. Repeter i grundoken på s. 20 och i övningsoken på s. 14. Uppgift eräkn re v en tringel metoder för eräkningr genom tt eräkn ren. Repeter i grundoken på s. 22 och i övningsoken på s. 1. Uppgift 9 estämm verklig storlek utifrån en given skl metoder för eräkningr genom tt estämm pennns verklig längd. Repeter i grundoken på s. 2 och i övningsoken på s. 19. Uppgift 10 förminsk utifrån en given skl- välj och nvänd mtemtisk Repeter i grundoken på s. 2. 1

Kn du dett? Uppgiftern här är tänkt tt nvänds för utvärdering v hur elevern tillägnt sig kpitlets mtemtisk innehåll. Låt elevern, prvis eller i mindre grupper, lös uppgiftern tillsmmns och förklr för vrndr hur de tänker. (Läs mer på s. XIV i Lärroken.) Till vrje uppgift finns kommentrer som eskriver hur olik förmågor synliggörs och hur eleven kn vis sin kunskper. För mer informtion om snurrn se s. XI i Lärroken. Utifrån elevens resultt edömer lärren vilket uppföljningsrete som ehövs. För elever som ehöver repeter finns det hänvisningr till sidor i grund- och övningsok som är lämplig tt ret vidre med. På KU 17 i Lärroken finns ett underlg för tt dokumenter elevens resultt, efterrete och fortstt utveckling. Uppgift 1 estämm delen v det hel egrepp genom tt välj korrekt figur. Repeter i grundoken på s. 42 och i övningsoken på s. 2. Bråk som del v en hel och del v en mängd. Plcer och läs v råk på en tllinje. Bråk 1 I vilken figur är 1 4 färgd? A B C D 2 Hur stor del v figurern är röd? Vilk tl pekr pilrn på? A Bråk som är större än 1. 4 Hur stor del är färgd? Växl melln tl i råkform och tl i lndd form. 0 Skriv 1 i lndd form. Bråk med smm värde. Vilket v råken hr värdet 4? 9 11 1 B Uppgift 2 estämm delen v en mängd egrepp genom tt svr med rätt råk. Repeter i grundoken på s. 9 och i övningsoken på s. 24. Uppgift läs v råk på tllinjen egrepp genom tt nge vilk råk pilrn pekr på. Vid prdiskussioner kn eleven vis sin förmåg tt för och följ mtemtisk resonemng i smtl om hur mn tolkr och läser v tllinjen. Vid en utveckld prdiskussion kn elevern uppmuntrs tt förläng/förkort råken och del in tllinjen efter nämnren på dess råk. Genom dett kn de vis sin förmåg tt välj och nvänd mtemtisk metoder när de förkortr/förlänger råken. De kn också vis sin förmåg tt nvänd mtemtisk egrepp då de grderr den ny tllinjen. Repeter i grundoken på s. 44, 4 och i övningsoken på s. 0-1. Uppgift 4 estämm storleken på och skriv råk större än 1 egrepp genom tt i råkform eller lndd form nge hur mång delr v cirklrn som är färgde. Repeter i grundoken på s. 0 och i övningsoken på s. 4. Uppgift omvndl melln råkform och lndd form egrepp genom tt omvndl råket till lndd form. Repeter i grundoken på s. 0 och i övningsoken på s. 4. Uppgift jämför storlek på råk egrepp genom tt vgör vilk råk som är lik stor. Repeter i grundoken på s. 1 och i övningsoken på s..

Min nteckningr Förläng råk. 7 Förläng 2 till ett råk med nämnren 1. Jämför råk. Vilket råk är störst, 4 eller? 9 Skriv råken i storleksordning. Börj med det minst. 2 1 2 4 7 Uppgift 7 förläng råk Adder och sutrher råk med smm nämnre. Adder och sutrher råk med olik nämnre. Lös textuppgifter med råk. metoder genom tt förläng råket. Repeter i grundoken på s. 2 och i övningsoken på s. 9-40. Uppgift storleksordn råk egrepp genom tt nge det störst råket. Repeter i grundoken på s. och i övningsoken på s. 41. 10 Räkn ut. 2 14 + 14 11 Räkn ut. 1 + 2 4 10 9 9 c 1 + d 11 4 Fyr kompisr målr ett stket. Oscr målr 1 v stketet, Linne målr 1 1, Alex målr 1 och Ann 4 målr resten. Hur stor del v stketet målr Ann? Uppgift 9 storleksordn råk Bråk 7 egrepp genom tt storleksordn smtlig råk korrekt. Vid prdiskussioner kn eleven vis sin förmåg tt för och följ mtemtisk resonemng i smtl om hur mn kn gå tillväg för tt jämför råken med vrndr. Repeter i grundoken på s. och i övningsoken på s. 40. Uppgift 10 dder råk med smm nämnre sutrher råk med smm nämnre Genom tt lös uppgiftern visr eleven sin förmåg tt välj och nvänd mtemtisk metoder för tt gör eräkningr. Repeter i grundoken på s. 7 och i övningsoken på s. 42. Uppgift 11 förläng råk dder och sutrher enkl råk med olik nämnre dder och sutrher råk i lndd form med olik nämnre Genom tt lös uppgiftern visr eleven sin förmåg tt välj och nvänd mtemtisk metoder för tt gör eräkningr. Repeter i grundoken på s. 1-2 och i övningsoken på s. 4. Uppgift förläng råk gör eräkningr och lös rutinuppgifter egrepp genom tt förläng råken till gemensm nämnre. Genom tt lös uppgiftern visr eleven sin förmåg tt metoder för tt gör eräkningr. Vid prdiskussioner kn eleven vis sin förmåg tt för och följ mtemtisk resonemng i smtl om hur hen hr gått tillväg för tt lös uppgiften. Repeter i grundoken på s. -4 och i övningsoken på s. 47. 7

Kn du dett? Uppgiftern här är tänkt tt nvänds för utvärdering v hur elevern tillägnt sig kpitlets mtemtisk innehåll. Låt elevern, prvis eller i mindre grupper, lös uppgiftern tillsmmns och förklr för vrndr hur de tänker. (Läs mer på s. XIV i Lärroken.) Till vrje uppgift finns kommentrer som eskriver hur olik förmågor synliggörs och hur eleven kn vis sin kunskper. För mer informtion om snurrn se s. XI i Lärroken. Utifrån elevens resultt edömer lärren vilket uppföljningsrete som ehövs. För elever som ehöver repeter finns det hänvisningr till sidor i grund- och övningsok som är lämplig tt ret vidre med. På KU 17 i Lärroken finns ett underlg för tt dokumenter elevens resultt, efterrete och fortstt utveckling. Multipliktionstellen. 1 Räkn ut. 7 2 d 4 g 9 e 9 h 4 c f 7 i 7 9 Multipliktion i rutnät. 2 Hur mång rutor finns det i rektnglrn? Skriv multipliktionen och räkn ut. Multipliktion med tiotl och hundrtl. Avrundning och överslgsräkning. 7 1 Räkn ut. 10 d 20 g 10 70 4 20 e 0 7 h 20 0 c 20 f 9 40 i 200 4 Använd överslgsräkning för tt t red på ungefär hur mycket vrorn kostr. Ett pr yxor kostr 49 kr. Vd kostr fem pr yxor? En skinnjck kostr 19 kr. Vd kostr det tt köp sex jckor? Uppgift 1 multipliktion med huvudräkning Multipliktion med flersiffrig tl. Räkn ut. 1 7 29 4 c 2 Genom tt lös uppgiftern visr eleven sin förmåg tt välj och nvänd mtemtisk metoder för tt gör eräkningr. Repeter i grundoken på s. 77 och i övningsoken på s. 4. 104 Smnd melln multipliktion och division. 7 Multipliktion och division Skriv uttryck med multipliktion och division som pssr till rutnätet. = = = = Uppgift 2 skriv uttryck med multipliktion multipliktion med huvudräkning Genom tt teckn uttrycken utifrån rutnäten visr eleven sin förmåg tt nlyser och nvänd smnd melln mtemtisk egrepp. Genom tt räkn ut svren visr eleven sin förmåg tt välj och nvänd mtemtisk metoder för tt gör eräkningr. Repeter i grundoken på s. 79-0 och i övningsoken på s. 49. Uppgift multipliktion med hel tiotl och hundrtl mtemtisk metoder för tt gör eräkningr genom tt lös uppgiftern. 104 Repeter i grundoken på s. 1 och i övningsoken på s. 0. Uppgift 4 vrund heltl överslgsräkning multipliktion med hel hundrtl och tusentl Eleven visr sin förmåg tt nlyser och nvänd mtemtisk egrepp smt välj och nvänd mtemtisk metoder för eräkningr genom tt vrund tlen och lös uppgiftern med överslgsräkning. Vr uppmärksm på om eleven vrundr före eller efter uträkning. Det kn vr r tt diskuter med elevern hur mn kn tänk kring i vilket skede v en lösning mn vrundr och vd det får för konsekvenser. Repeter i grundoken på s. 2 och i övningsoken på s. 1. Uppgift multipliktion med uppställning mtemtisk metoder för eräkningr genom tt lös uppgiftern med hjälp v lgoritm. Repeter i grundoken på s. -4 och i övningsoken på s. 2, 4. Uppgift skriv uttryck med multipliktion skriv uttryck med division Genom tt teckn uttrycken utifrån rutnäten visr eleven sin förmåg tt nvänd och nlyser smnd melln mtemtisk egrepp. Vid prdiskussioner kn eleven vis sin förmåg tt för och följ mtemtisk resonemng i smtl om smndet melln division och multipliktion.

Smnd melln multipliktion och division. 7 Vilk v tlen i molnet är en produkt i 4:ns tell? 1 9:ns tell? 2 4 24 4 27 Eleven visr sin förmåg tt välj och nvänd mtemtisk metoder för eräkning genom tt lös divisionsuppgiften. Repeter i grundoken på s. 97-9 och i övningsoken på s. 0, 2. Divisionstellen. Räkn ut. 24 d 9 g 72 Uppgift 11 division med lgoritm Division med hel hundrtl och tiotl. c 1 20 9 Räkn ut. 00 10 Division med flersiffrig tl. 10 Tre rn delr lik på 1 kr. Hur mycket får vr och en? e f 10 7 c h i 270 9 4 4 d 40 Eleven visr sin förmåg tt välj och nvänd mtemtisk metoder för eräkning genom tt lös uppgiftern. Repeter i grundoken på s. 97-9 och i övningsoken på s. 0, 2. Division med tresiffrig tl och rest. Tolk och lös textuppgifter. 11 Räkn ut. 10 210 c 42 d 7 Multipliktion och division 0 4 Hur mycket får vr och en och hur mycket lir över? Fyr rn delr på 70 kr. Tre rn delr på 71 kr. 1 Fyr personer köper en oll tillsmmns. De etlr 9 kr vr. Hur mycket kostr ollen? 14 Inger hr 0 st enkronor. Hon gör stplr med ått enkronor i vrje. Till hur mång stplr räcker mynten? 10 Uppgift gör eräkningr och lös rutinuppgifter Genom tt lös uppgiften och redogör för eräkningr och slutstser visr eleven sin förmåg tt nvänd mtemtisk metoder för eräkning och sin förmåg tt nvänd mtemtikens uttrycksformer. Repeter i grundoken på s. 99 och i övningsoken på s.. Repeter i grundoken på s. 7 och i övningsoken på s.. Uppgift 7 multipliktion med uppställning och nlyser smnd melln mtemtisk egrepp genom tt välj tlen som hör till respektive multipliktionstell. Lärren kn med fördel e elevern tt även teckn uttrycket för multipliktionen och divisionen för respektive tl för tt synliggör elevens förståelse för smndet melln de två räknesätten. Vid prdiskussioner kn eleven vis sin förmåg tt för och följ mtemtisk resonemng genom tt i smtl erätt hur de löste uppgiften. Repeter i grundoken på s. och i övningsoken på s. 7. Uppgift division med huvudräkning Eleven visr sin förmåg tt välj och nvänd mtemtisk metoder för eräkning genom tt lös uppgiftern. Repeter i grundoken på s. 9 och i övningsoken på s.. Uppgift 9 division med rest Eleven visr sin förmåg tt välj och nvänd mtemtisk metoder för eräkning genom tt lös uppgiftern. Repeter i grundoken på s. 9. Uppgift 10 division med lgoritm Uppgift 1 gör eräkningr och lös rutinuppgifter Genom tt lös uppgiften och redogör för eräkningr och slutstser visr eleven sin förmåg tt nvänd mtemtisk metoder för eräkning och sin förmåg tt nvänd mtemtikens uttrycksformer. Repeter i grundoken på s. 100 och i övningsoken på s. 4-. Uppgift 14 gör eräkningr och lös rutinuppgifter Genom tt lös uppgiften och redogör för eräkningr och slutstser visr eleven sin förmåg tt nvänd mtemtisk metoder för eräkning och sin förmåg tt nvänd mtemtikens uttrycksformer. Repeter i grundoken på s. 100 och i övningsoken på s. 4-. 10

Kn du dett? Uppgiftern här är tänkt tt nvänds för utvärdering v hur elevern tillägnt sig kpitlets mtemtisk innehåll. Låt elevern, prvis eller i mindre grupper, lös uppgiftern tillsmmns och förklr för vrndr hur de tänker. (Läs mer på s. XIV i Lärroken.) Till vrje uppgift finns kommentrer som eskriver hur olik förmågor synliggörs och hur eleven kn vis sin kunskper. För mer informtion om snurrn se s. XI i Lärroken. Utifrån elevens resultt edömer lärren vilket uppföljningsrete som ehövs. För elever som ehöver repeter finns det hänvisningr till sidor i grund- och övningsok som är lämplig tt ret vidre med. På KU 17 i Lärroken finns ett underlg för tt dokumenter elevens resultt, efterrete och fortstt utveckling. Uppgift 1 eskriv symmetrisk mönster egrepp genom tt pr ihop rätt mönster med rätt egrepp. Repeter i grundoken på s. 11. 14 Symmetri, rottion och prllellförskjutning. Skp geometrisk mönster med spegling, prllellförskjutning och rottion. Mönster 1 Titt på de fyr olik mönstren. Vilket är skpt genom spegling? prllellförskjutning? c rottion? A B 2 Använd figuren och skp ett mönster med prllellförskjutning spegling c rottion C D Uppgift 2 konstruer symmetrisk mönster egrepp genom tt vis förståelse för skillndern melln de olik symmetritypern. Dessutom visr eleven sin förmåg tt nvänd mtemtikens uttrycksformer genom tt fortsätt mönstren. Vid prdiskussioner kn eleven vis sin förmåg tt för och följ mtemtisk resonemng i smtl kring hur de hr löst uppgiften. Repeter i grundoken på s. 11, 117, 119 och i övningsoken på s. 70. Uppgift eskriv och fortsätt geometrisk mönster Eleven visr sin förmåg tt lös prolem smt sin förmåg tt nvänd mtemtikens uttrycksformer genom tt fortsätt mönstren. Vid prdiskussioner kn eleven dessutom vis sin förmåg tt för och följ mtemtisk resonemng i smtl kring hur de hr löst uppgiften. Repeter i grundoken på s. 0 och i övningsoken på s. 74. Uppgift 4 fortsätt geometrisk mönster konstruer en tell Eleven visr sin förmåg tt lös prolem smt sin förmåg tt nvänd mtemtikens uttrycksformer genom tt fortsätt mönstret. I uppgift 7d visr eleven även sin förmåg tt nvänd mtemtikens uttrycksformer genom tt skp en tell. Repeter i grundoken på s. 4- och i övningsoken på s. 7-7. Uppgift fortsätt tlföljder Eleven visr sin förmåg för tt nvänd egrepp genom tt tolk hur tlföljdern är uppyggd. Eleven visr också sin förmåg tt lös prolem genom tt tolk och fortsätt tlföljdern. Repeter i grundoken på s. 9 och i övningsoken på s. 77. 14

Min nteckningr Beskriv och fortsätt ett geometriskt mönster. Fortsätt mönstret genom tt rit tre figurer till. PROBLEMLÖSNING Figurtl. PROBLEMLÖSNING 4 Hur mång rutor är det i vrje figur? Rit figur 4 och. c Hur mång rutor är det i figur nr 4? d Gör en tell som visr hur mång rutor figurern estår v till och med figur nr. e Hur mång rutor kommer det tt finns i figur nr 1? Beskriv och fortsätt en tlföljd. PROBLEMLÖSNING Fortsätt tlföljden med tre tl. 1, 24, 2, 40,... 79, 47, 77, 27,... c 209, 21, 227, 2,... d 10, 20, 40, 70,... Mönster 1 1