Ingesunds folkhögskola Hans Hellström

Relevanta dokument
Japanska på Googleapps for education

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation

Röda korsets folkhögskola Rita de Castro

Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation

ABF Skellefteå Anders Svedjevik

Att skapa en mobil webbplats

1. Publikt Entreprenörskap

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.

Sv-Flex stfb Organisation

Även de äldre vill vara med

Flexibelt lärande i den sociala ekonomin fhsk Organisation

Sensus Johanna Krook, Katharina Persson

Gilla svenska på nätet

1. Flexibelt lärande i traditionella miljöer

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans

Leksands folkhögskola

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Digitalla en digital möjlighet till alla

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation

Friskvårdsverkstan - Slutrapport

1. Internetkunskap på distans

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå

Nätbildarna/Sverigefinska folkhögskolan (Svefi) Sari Angeria Haara

Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande

Hållands Folkhögskola Cici Wennberg 0647/665500

1. Från maktlöshet till egenmakt Demokrati stavas VI!

LIKA, it-tempen för skola och förskola. En presentation baserad på publicerade värderingar i augusti 2017

1. Sociala media som stöd för digital delaktighet

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm

1. Ekologiska nätverk med IT-teknik som resurs

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Entreprenörskap och flexibelt lärande inom social ekonomi på landsbygden

Skoldatatek i utveckling Gunilla Almgren Bäck, Mölndal

Kvalitetsredovisning

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Innanför utanförskapet i den digitala världen

Funk-IT Lyftet. Att öka delaktighet i samhället för funktionsnedsatta i Uppsala kommun genom kurser som ökar personernas digitala kompetens

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna.

Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning

Kvalitetsuppföljning läsår Ullvigårdens förskoleenhet

Flexibelt lärande om ADHD stfb Organisation

#allaskalyckas digital kompetens. It-strategi. för grundskola och grundsärskola

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

Flexibelt lärande inom folkbildningen

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg

Flexibelt lärande inom folkbildningen

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola

Ver Barn- och utbildningsförvaltningen. Samverkansdokument för deltagande i NT-utvecklarutbildning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

Flexibelt lärande Slutrapport Fria Wikin

Kvalitetsarbete i praktiken ökat lärande med stöd av digitala verktyg 2014 Grundsärskolan Fyren

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Pedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan

En viktig mässa för alla

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Handlingsplan IKT - Förskolorna i Falköpings kommun

Verksamhetsplan förskola 18/19

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

Strategi för nästa generations lärande

HANDLINGSPLAN FÖR BÄTTRE UTVECKLING OCH LÄRANDE GENOM IT I ÖSTERMALMS FÖRSKOLOR 2012

- Den kollegiala kraften vid implementering av digitalt lärande

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling:

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

Strategisk plan för kompetensutveckling och framtida lärande 2014 till 2017

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola

Folkbildningens flexibla lärande

VERKSAMHETSPLAN Läsåret

Kvalitet Resultat: Ängelholm total

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola

DIGITALA KOMPETENSER OCH PROGRAMMERING

Verksamhetsplan. Eklanda 2 förskolor. Arbetsåret 2013/14. Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Projektplan för Digitalt först med användaren i fokus

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Pedagogisk IT handlingsplan för Långsjö och Skansbergsskolan

Skolutvecklingsprojektet.

Plan för Förprojektering av modellskola SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- & utbildningsförvaltningen. IKT-pedagog Anders Berggren

Årsberättelse 2013/2014

STOCKSÄTTERSKOLAN. F - 6 skola. Stocksätterskolans digitala resa. Belägen i norra Hallsberg med direkt närhet till natur och spontanidrottsplats

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Att överbrygga den digitala klyftan

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Transkript:

Bättre svenska Ingesunds folkhögskola 2012-12-27 Hans Hellström hans.hellstrom.ingesund@folkbildning.net 0703-927599 2. Projektets syfte Projektets huvudsakliga syfte var tvådelat. Dels ville vi pröva nya pedagogiska grepp och utforska hur ipad i undervisningen kan främja språkinlärning. Dels handlade det om att få målgruppen mer digitalt delaktiga och stärka deltagarnas digitala kompetenser. 3. Projektets målgrupper/deltagare Kursen Bättre svenska är en allmän kurs som vänder sig till utlandsfödda som vill bättra på sin svenska. Kursen är på grundskole- och gymnasienivå och har som antagningskrav minst SFI-nivå C. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande Projektet syftade till att utforska digitala pedagogiska resurser som kan vara till hjälp i det pedagogiska vardagsarbetet: På vilka sätt kan tillgängliga applikationer och andra lärresurser anses gynna språkinlärningen? Hur påverkas språkinlärningen av ett mer flexibelt lärande, där alla kursdeltagare genom sina ipads har ständig tillgång till dessa pedagogiska resurser? 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Införandet av lärplattor på kursen Bättre svenska skedde i slutet av februari 2012. De tekniska problemen har överlag varit lätträknande och enkelt avhjälpta, vilket har gjort att vi snabbt kunnat gå vidare. Användandet av Open Text Social Workplace (OTSW) har också visat sig fungera utan större problem. Under hösten gång har vi fortsatt att utforska digitala pedagogiska resurser och provat många olika applikationer som har med språk att göra. 6. Ge en kort beskrivning av metoder som använts i projektet. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etcetera) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? SM Folkbildning via appen OTSW har använt som lärplattform. Här har vi provat att lägga ut studiematerial före lektionerna, och här har deltagarna lagt in svar på uppgifter. Deltagarna kan i detta forum ta del av varandras arbeten och se vad de andra skriver under lektionerna i realtid. Vi har även lagt in bilder och skapat en gemensam ordbank. 7. Reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Vi har i många år använt Folkbildningsnätet via klienten FirstClass och lyckats väl med att förankra användandet hos personalen på skolan, men det är något med FirstClass som skaver när det gäller att introducera verktyget för många av kursdeltagarna. Det handlar troligen om att gränssnittet inte är tillräckligt intuitivt eller på något sätt känns obekant. När vi gick över till SM Folkbildning för ett par år sedan blev det betydligt enklare att komma igång, men fortfarande hade vissa grupper av kursdeltagare med mindre digital erfarenhet fortsatta problem med användningen. Det stora lyftet kom med möjligheten att använda SM Folkbildning och Folkbildningsnätet i mobila enheter (lärplattor och mobiltelefoner) via

apparna FirstClass och OTSW. Detta kopplat till skolans pågående 1:1-satsning gjorde att vi nu kände att det inte längre fanns några hinder för att inte alla skulle kunna bli aktivt delaktiga i en gemensam lärplattform. 8. Har ni uppnått era mål med projektet? Det finns många spännande vägar att gå i applikationernas värld och ibland hamnar man vilse men också det kan vara en lärdom. Det är lite tidigt att se de språklärande effekterna av arbetet så här långt, men nu har vi äntligen hittat fram till en gemensam lärplattform som fungerar. Nu är det enklare än någonsin, tekniken är inte längre samma hinder och vi kan fokusera på innehåll och pedagogik. Det övergripande arbetet med att främja digital delaktighet har stärkt deltagarnas digitala kompetenser. 9. Vad har ni lärt av projektet? Året med pilotprojektet har varit en spännande och utforskande period där målet har varit att få idéer till nya pedagogiska strategier i en tid där IT, för att uttrycka det milt, förändrat förutsättningarna för skolans verksamhet. Vi kan konstatera att det har hänt och händer otroligt mycket spännande med vår egen syn på lärande. Lärplattan är ett verktyg som fått oss att öppna ögonen för vad som egentligen pågår utanför vår egen skolas väggar. Det fullkomligen sjuder av kraft och kreativitet på alla nivåer inom skolsamhället just nu, och denna kraft görs i hög grad synlig och tillgänglig för alla. 10. Hur har projektet kommit till nytta? Från senhösten 2011 har vi använt lärplattan i det dagliga arbetet på många olika sätt. Skolans 1:1-satsning har nu kommit att innefatta huvuddelen av kursdeltagarna och vårt mål är att vi ska kunna utarbeta nya pedagogiska arbetsmetoder, vilka går att använda och förbättra i ett fortsatt långsiktigt utvecklingsarbete. I detta sammanhang har projektet varit en viktig del, där utrymme getts för ett mer ingående och reflekterande utforskande av lärplattans och teknikens potential för lärande. 11. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Två introduktionspass före sportlovet, där grundfunktionerna gicks igenom, var allt som krävdes för att komma igång. När kursdeltagarna sedan kom tillbaka från sportlovet hade de lärt sig en hel del på egen hand. Tekniken fungerade och kursdeltagarna hade redan börjat ladda ned sina egna applikationer, till exempel Google Översätt och Skype. Dessutom är det lätt att lära sig hantera verktyget (ett pedagogiskt och intuitivt gränssnitt). Det krävs väldigt lite teknisk support (det funkar helt enkelt för det mesta) och det är enkelt för användarna att själva uppdatera operativsystem och appar. 12. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? Skolans positiva inställning till IT-utveckling i stort och att projektet har haft en naturlig del i ett större sammanhang har haft stor betydelse. 13. Utvärdering I en kvantitativ utvärdering var vi intresserade av kursdeltagarnas egna erfarenheter av hur införandet av lärplattor i skolarbetet påverkat saker som motivation, kreativitet, samarbete, etcetera. Av utvärderingen framgår också att ipad i skolarbetet påverkat motivationen i en positiv riktning, vilket även gäller frågan om deltagarna tycker studierna blivit roligare och om de upplever att de med hjälp av verktyget får större tillgång till olika källor. När det gäller kreativiteten tycker även här en övervägande majoritet a

14. Fortlevnad efter projekttiden Projektet får inte ett abrupt slut utan fortsätter under vårterminen där nya språklärande applikationer prövas och utvärderas. Projektet är väl förankrat i deltagargruppen som upplever verktyget intressant och användbart. Det övergripande 1:1-projektet garanterar fortlevnaden över tid. 15. Organisationens ansvar Genom att avsätta fortsatta resurser till skolans ipadprojekt och att fortsättningen följs upp via SAJKA (skolans systematiska arbetsmiljö-, jämställdhet och kvalitetsarbete). 16. Projektets modell En förutsättning är tillgången på mobila enheter alternativt bärbara datorer. En dator/lärplatta per deltagare skapar alla möjligheter. 17. Mål Fullfölja 1:1-satsningen. Köpa in fler ipads. Fortsätta utvecklingsarbetet. Skolans IT-enhet. När ska det vara klart? 18. Mål Alla pedagoger använder ipad i undervisningen. Strukturera utvecklingsarbetet. Skolans IT-enhet. När ska det vara klart? 19. Mål Ny distanskurs i musik. Planera och starta distanskurs i musik. Ingesundslinjens linjeledare..

När ska det vara klart? 20. Uppföljning av handlingsplanen för flexibelt lärande Under 2013 kommer personalen att träffas regelbundet för att diskutera skolutveckling. Här kommer det flexibla lärandet att finnas med. Vid läsårets slut görs en särskild utvärdering som följs upp under planeringsdagar i augusti. 21. Erfarenhetsspridning Förutom ordinarie möten och pedagogiska träffar har vi vid ett antal tillfällen haft speciella ipadträffar, där vi har delat erfarenheter kring arbete med lärplattan. En projektblogg har också upprättats för direkt insyn i projektet. 22. Extern information och erfarenhetsdelning Projektet kommer läggas upp på Folkbildningsrådets pedagogiska resurser. Vi har även bloggat på Reflexbloggen, svarat beredvilligt på en hel del mejl från kollegor från andra skolor, samt i många sammanhang länkat till vår projektblogg där man kan läsa om projektets och det övergripande ipadprojektets framskridande: http://ipadingesund.skolbloggen.se 23. Övriga kommentarer om projektet 24. Kostnader Verksamhet 18 750 Personal 52 000 Övrigt 0 Summa kostnader 70 750 25. Intäkter Intäkter samverkansparter 0 Övriga intäkter 0 Sökandes egen insats 30 750 Beviljat bidragsbelopp 40 000 Summa intäkter 70 750 26. Kommentarer till den ekonomiska rapporten Kostnader Personal Projektledare 35 750 Projektmedarbetare 16 250 Aktiviteter Fortbildning 6 250 Gemensamma uppgifter 12 500

Tidsåtgång kostnader (timmar) Iordningsställande av ipad 8 Intro vecka 8 2,5 Inhopp vecka 10-11 1,5 Lektionsarbete vecka 8-22 32,5 (13x2,5) Avstämning vecka 10-2 SM Folkbildning introduktion 3/4 2,5 Ifh ordbanken 17/4 & 24/4 2,5 Rapport Bättre svenska och OTSW 2 Regionalt möte Göteborg 8 Rapport sociala medier i undervisningen 6 Kontakt handledare 1 Arbete projektbloggen 3 Avstämning, text och samtal 2 Presentationsarbete 5 Projektledarträff, Stockholm 8 Så gjorde vi + blogginlägg 5 Introduktion höstterminen 2,5 Lektionsarbete höstterminen 30 (12x2,5) Slutrapport 5 Fortbildning, KaU 12,5 (5x2,5) Pär Blomquist par.blomquist@regionvarmland.se 070-4460705