Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

Transkript

1 Frågor och svar Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Varför behövs en ny skolplattform? Skolans verksamhetssystem behöver förnyas. Dagens system är omoderna och de administrativa systemen behöver anpassas till moderna analys- och rapporteringsverktyg. Dessutom går befintliga avtal inte längre att förlänga. De många olika skolsystemen som finns idag, till exempel Bosko, Hanna, Skolwebb och Fronter behöver ersättas. En gemensam skolplattform för alla barn och elever i Stockholms stads förskolor och skolor har därför upphandlats. Utbildningsförvaltningen arbetar tillsammans med samtliga stadsdelsförvaltningar och arbetsmarknadsförvaltningen i projektet Skolplattform Stockholm. Vad är målet med en ny skolplattform? Det övergripande målet är att nå Stockholms stads vision till 2030 om att vara en världsledande kunskapsregion. För att nå visionen har arbetet i utbildningsförvaltningen utgått från stadens it-strategi för ett bättre lärande och en målbild för visionen tagits fram. Utifrån itstrategin och målbilden genomför Stockholms stad en omfattande förändring av skolan, ett digitalt lyft. Det digitala lyftet omfattar projekt som kommer att möjliggöra för pedagoger att underlätta för elevens lärande genom att integrera it-stöd i sin undervisning. Verktyg för självskattning, en dator till varje elev och Skolplattform Stockholm är några av de projekt som ingår i att åstadkomma ett digitalt lyft. Projektet Skolplattform Stockholm handlar bland annat om att utveckla ett nytt verksamhetssystem som ska minska lärarnas administrativa börda och bidra till att pedagogerna får mer tid till elevens lärande. Den nya skolplattformen ska också förse förskolan och skolan med bättre pedagogiska verktyg och effektivare administrativa rutiner. Det kräver ett flexibelt, individanpassat, mobilt och effektivt system. Till skolplattformen blir det även möjligt att koppla på e-tjänster och appar. Vad ingår i skolplattformen? En gemensam skolplattform för stadens samtliga skolverksamheter: förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning ska utvecklas. Den innehåller både administrativa och pedagogiska funktioner: Pedagogiskt material (Digitalt skapande och hantering av material) Pedagogiskt genomförande (Planering, genomförande, bedömning och utvärdering) Hantering av elevdokumentation Hantering av frånvaro/närvaro Barn- och elevregister

2 Vad blir bättre med skolplattformen? Skolplattformen kommer att ge elever och vårdnadshavare ökad delaktighet och trygghet. En sammanhållen skolplattsform frigör också tid för undervisning för lärarna och möjliggör nya metoder och nya arbetssätt i skolarbetet. Hur kommer delaktigheten för elever och vårdnadshavare att öka med skolplattformen? Idag finns det flera it-stöd för delaktighet, men verktygen är trubbiga, täcker inte efterfrågade behov och används inte konsekvent. De positiva effekterna med skolplattformen är att den kommer ge elever och vårdnadshavare ökad delaktighet och trygghet. En sammanhållen skolplattform frigör också tid för lärarna till nya metoder och arbetssätt i skolarbetet. Eleven får möjlighet att kommentera och föra en dialog med pedagogen, t ex om en bedömning av en uppgift. Eleven kan med hjälp av it-stödet i skolplattformen planera framåt genom att enkelt få tillgång till kommande lektioner, hemläxor och prov. Vårdnadshavare får bättre insyn genom att de har tillgång till pedagogens planering, barnens eller elevens arbeten och utvärderingar, t ex stöd för digital portfolio. Vårdnadshavare kan i skolplattformen följa elevens arbete i skolan, att hemläxor görs/lämnats in och resultat på prov. Vad innebär ett individanpassat it-stöd? Idag är manuella processer vanliga. Pedagogen har inte enkelt tillgång till relevant material vid planering och genomförande t ex vid planering av utvecklingssamtal Med skolplattformen kan pedagoger och vårdnadshavare hantera och samla individanpassad information omedelbart, oavsett när, var eller i vilken enhet den dyker upp. Pedagoger, barn, elever och vårdnadshavare får enkelt tillgång till arbeten, utvärderingar och bedömningar, t ex i samband med utvecklingssamtal. Det blir enklare att planera verksamheten utifrån barnens och elevernas behov. Elever och vårdnadshavare får möjlighet att ta del av information från och kommunicera med skolverksamheten via lättillgängliga digitala tjänster som är oberoende av tid och plats. Vårdnadshavare och pedagoger kan t ex rapportera och hantera information om frånvaro, sjukdom eller hämtning och lämning oavsett tid, plats eller enhet. Skolledare, pedagoger och administratörer får möjlighet till en individanpassad utveckling av undervisning och arbetssätt. Planeringen, genomförandet och bedömningen av elevens lärande kan t ex anpassas efter en elevs individuella behov eller särskilda förutsättningar.

3 Hur kommer den mobila tillgängligheten att öka med skolplattformen? Idag har pedagogen många administrativa arbetsuppgifter som utförs manuellt, t ex dokumenterar pedagogen elevens lärande eller frånvaroregistrering manuellt och efter lektionstillfället. Med skolplattformen får pedagogen möjlighet att utföra dessa arbetsuppgifter i realtid, oberoende av plats eller enhet. Med mobilt arbetssätt har pedagogen möjlighet att utföra vissa arbetsuppgifter i samband med att behovet uppstår, t ex Checka in/checka ut barn. Pedagogen kan även komplettera dokumentationen med ljud, bild eller video. Frånvaro registreras på en gång och vårdnadshavare får automatiskt ett sms eller en e- post om att deras barn är frånvarande. Tillgänglighet till kontaktuppgifter förenklar dialog mellan vårdnadshavare och pedagoger. Hur blir arbetet effektivare med skolplattformen? Idag finns inget it-stöd för ett samarbete mellan pedagoger när det gäller pedagogiskt material och planering. Med skolplattformen får pedagogen verktyg som stödjer kollegialt lärande kring både pedagogiska material, planering och dokumentation. Med skolplattformen möjliggörs även en effektivare administration, t ex vid placeringar och utbetalning av ersättningar. Vilka befintliga system kommer att ersättas? Den nya plattformen kommer att ersätta verksamhetssystemen när deras avtal löper ut, till exempel Bosko, Hanna, Skolwebb och Fronter. Vem ska använda den nya skolplattformen? Skolplattformen omfattar alla skolformer inom Stockholms stad, det vill säga förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. De som kommer att använda skolplattformen är pedagoger, elever, vårdnadshavare, skolledare och administratörer. Plattformen har en potential på cirka användare. Kommer de fristående skolorna och de enskilt drivna förskolorna att använda den framtida skolplattformen? Ja, delvis. Samtliga barn och elever ingår i barn- och elevregistret. Ersättningen till de fristående skolorna och till de enskilt drivna förskolorna betalas ut via skolplattformen. De fristående skolorna kommer däremot inte ha tillgång till de pedagogiska it-stöd.

4 När kommer den nya plattformen att tas i drift? Stockholm stad har under 2014 upphandlat leverantörer vars uppdrag är att utveckla skolplattformens olika delar. Skolplattformens delar kommer att införas successivt och föregås av tester och piloter i utvalda skolor. En stor del av skolplattformen kommer att finnas tillgänglig läsåret 2016/17. Hur har ni kommit fram till vad skolplattformen ska innehålla? För att hitta rätt lösning genomförde utbildningsförvaltningen tillsammans med arbetsmarknadsförvaltningen och samtliga stadsdelsförvaltningar ett omfattande förarbete där ett hundratal lärare, rektorer, elever, vårdnadshavare och sakkunniga har involverats. Under drygt ett års tid arbetade referenspersoner och sakkunniga med att kartlägga och bearbeta krav och önskemål om vad en ny skolplattform ska innehålla. Det arbetet ledde fram till att ett förfrågningsunderlag med krav och villkor som är viktiga för stadens medarbetare i förskolan och skolan togs fram. Underlaget användes sedan i upphandlingsarbetet och så småningom i urvalet av de leverantörer som bäst svarade upp mot kraven i förfrågningsunderlaget. Sammantaget har förarbetet inneburit att samtliga fem upphandlingar har genomförts effektivt och utan överprövning. Det grundliga förarbetet har också lett till att staden har valt de för uppdraget bästa leverantörerna samt att det finns bra bild av vad som krävs för att åstadkomma ett digitalt lyft för Stockholms förskolor och skolor. Blir det standardprodukter eller ska Stockholms stad utveckla egna, nya system? Stockholms stad ställer ambitiösa krav på leverantörerna att erbjuda moderna system som möter förskolans och skolans behov. Sannolikt blir det en kombination av standardprogramvaror och specialanpassade lösningar. Utvärderingsmodellen ger dock leverantörerna goda incitament att utveckla sina standardprodukter i linje med stadens önskemål. Hur ser användargränssnittet ut? Skolplattformen ska utarbetas med hänsyn till att dess användare kommer att bestå av barn, ungdomar och vuxna med olika behov och skiftande datorvana. Gränssnittet måste därför uppfylla en rad krav vad gäller utformningen av plattformens tillgänglighet och användbarhet. Det innebär att designen på användargränssnittet ska vara konsekvent, lätt att förstå och enkelt att navigera i. Framtagandet av gränssnittet utarbetas av sakkunniga i staden tillsammans med externa experter utifrån dessa krav. Kraven i förfrågningsunderlaget för användbarhet går att finna i sin helhet i Upphandling av IT-stöd Bilaga 3b. Kommer det att gå att logga in hemifrån? Ja, det kommer att vara möjligt att logga in i systemet hemifrån.

5 Kommer skolplattformen vara så flexibel att ändringar i regelverk kan hanteras? Den framtida skolplattformen ska vara så flexibel att den kan anpassas efter ändringar i regelverk. Den nya skolplattformen kommer också att vara moduluppbyggd, vilket innebär att enskilda delar ska kunna bytas ut på ett enkelt sätt. Vilka e-tjänster kommer att finnas i skolplattformen? Delar av skolplattformen ska ses som e-tjänster, t ex när det gäller möjligheten för vårdnadshavare att bättre följa med i skolans utveckling genom kommunikationstjänster och appar som via sms eller e-post kan rapportera in- och utcheckning av barn eller vilken vårdnadshavare som hämtar och lämnar på förskolan. Dessutom ska det vara möjligt att på ett enkelt sätt koppla nya e-tjänster eller appar till skolplattformen. Hur möter skolplattformen framtida krav? Genom högt ställda krav på leverantörernas lösningar i skolplattformen. De stöd och funktioner som nu utvecklas ska vara både mobila, flexibla och tillgängliga för både pedagoger, vårdnadshavare och elever. En snabb teknisk utveckling gör det t ex möjligt att erbjuda ett system som går att nå från olika enheter och är oberoende av tid och rum. Är detta ytterligare en centralisering av it i Stockholms stad? Ja. För Stockholms stads alla skolor och förskolor närmare enheter är det mest effektivt att ta fram en gemensam plattform. Decentraliserade lösningar kan inte konkurrera kostnadseffektivt med en central plattformslösning. Den gemensamma plattformen kan också användas för att koppla på e-tjänster och mobila applikationer.