Strategi för nästa generations lärande
|
|
- Niklas Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Strategi för nästa generations lärande Med lärande i fokus från förskola till gymnasium. Varför: När vi besöker våra förskolor och skolor ska vi se barn, elever och lärare som kommunicerar effektivt, mot riktiga mottagare kring verkliga problem och utmaningar. Vi ska se barn och elever som tränas i samarbete och interaktion, som är trygga med en digital lärmiljö som ständigt utvecklas och ställer nya krav. Vi ska se barn och elever som bygger ny kunskap och som arbetar mot mål de känner till och kan förhålla sig till. Framförallt ska vi se glada barn och elever som ser sig själva i ett globalt sammanhang, där etiska och demokratiska värden upprätthålls, kritiseras och utvecklas i samklang med den verklighet vi rör oss i. Tekniken ska användas för att synliggöra lärandet, underlätta och strukturera formativ bedömning, förenkla och effektivisera kommunikation mellan hem och skola samt öka tillfällena till individualisering och stödinsatser. Det medvetna arbetet med handledarskap och metoder för bedömning för lärande med stöd av modern teknik leder till ökat inflytande och insyn, mer engagerande lektioner, gladare barn och till högre meritvärden och högre måluppfyllnad för alla elever i Sandvikens kommuns skolor. Hur: Arbetet sker i den bästa möjliga lärmiljö, med tillgång till de mest effektiva metoderna, den mest lämpliga tekniken och med stöd i tydligt ledarskap. Här ryms stora och viktiga frågor som en kraftfulllärplattform, vilka läromedel vi använder och hur dessa leder till högre måluppfyllnad. Regelbundet träffas våra pedagogiska nätverk för att dela goda exempel för lärande som vi kan utvärdera, utveckla och sprida vidare i vår strävan att utveckla arbetet som bedrivs inom våra verksamheter. I Sandvikens kommuns skolor utvecklar vi varandras kompetens genom kollegial fortbildning. Med rätt stöd i rätt tid, på rätt plats och av rätt person. Genom att öka det kollegiala lärandet skapar vi fler tillfällen för diskussion och reflektion kring lärande och lärande aktiviteter. Strukturerat och genomtänkt samarbete är en nyckel till skolutveckling. För att kunna nå så många som möjligt, oberoende av tid, rum, teknisk plattform eller intresse strävar vi efter att använda oss avmolntjänster för lärande, kommunikation och interaktion. Ett effektivt och väl genomfört kvalitetsarbete skapar stöd för enheterna att skapa lokala handlingsplaner för lärande och utveckling. För att lyckas med arbetet ställer vi höga krav på varandra och har tydliga planer och ansvarsfördelning samt arbetsmetoder som inkluderar elever och föräldrar. Ledord för vår satsning är högre bedömarkompetens, molnbaserade digitala resurser och plattformsoberoende. Välkommen in - läs, bidra, kommentera och förbättra. Alla delar är utkast och tänkta som ett underlag för vidare diskussion.
2 Lärmiljön och bedömning för lärande Vårt långsiktiga arbete ska skapa förutsättningar för och säkerställa att våra verktyg används så effektivt som möjligt för att synliggöra lärande och skapa förutsättningar för högre bedömarkompetens. Skolledare, rektorer och förskolechefer ska arbeta för att lärare och elever görs medvetna om den forskning som bedrivs på metoder i skolan och arbeta för att lärande dokumenteras och bedöms med stöd i de resultat som presenteras. Vi ska höja lärarnas kompetens att planera, utföra, bedöma och analysera lärande aktiviteter i enlighet med de formativa processerna: att uppmuntra formativ bedömning och återkoppling som för lärandet framåt att aktivera barn, elever och unga vuxna som ägare av sitt eget lärandeläresurser att aktivera barn, elever och unga vuxna som varandras att skapa aktiviteter som synliggör lärande att tydliggöra mål och kunskapskrav Kollegahandledare Vår fortbildning utgår främst från kollegiala kraften genom kollegahandledare på varje förskola och skola. Varje kollegahandledare handleder kollegor utifrån deras behov av fortbildning genom gemensam planering utifrån målen, genomförande med auskultation och gemensam reflektion. Kollegahandledarna agerar även som förändringsagenter vad gäller Bedömning för lärande och leder det arbetet i arbetslagen. Ett år eller mindre Förskolechefer, rektorer och kollegahandledare genomgår kurs i bedömning för lärande som syftar till att vara modell för hur de sedan ska föra ut det till verksamheten. Alla arbetslag nås av fortbildningen. Nyanställda samt övrig personal erbjuds kurser kring alternativa lärverktyg. En kollegahandledargrupp med representanter från varje förskola och skola påbörjar sin utbildning och inleder handledning kring nästa generations lärande. Två eller tre år
3 Alla arbetslag har regelbundna möten kring hur vi kan synliggöra lärande med inslag av delande och auskultation Kollegacoacher finns på varje skola och handleder kontinuerligt minst en kollega. Gemensamt Teachmeet anordnas utifrån deras arbete. Fyra till fem år Alla förskollärare och lärare kan redogöra för hur de använder sig av metoder för att synliggöra lärande. Alla förskollärare och lärare i Sandvikens kommun är antingen handledare eller har blivit handledda minst en gång. Förslag till workshop Att synliggöra lärande: För förskolechefer, rektorer och skolledare: En halv dag Hur kan formativ bedömning och ett synliggjort lärande bidra till högre måluppfyllnad?. Vilka utmaningar finns och vilka förutsättningar kan vi skapa? Kollegial fortbildning: För förskolechefer, rektorer och skolledare: En halv dag Varför kollegial handledning och hur? med syfte att skapa en gemensam bild av hur Kollegial fortbildning kan gå till, vilka utmaningar som finns och vilka förutsättningar vi kan skapa.
4 Den pedagogiska ledaren Den pedagogiska ledarens engagemang är en avgörande faktor för hur väl ett förändringsarbete lyckas. I vår strategi för nästa generations lärande behöver vi tillsammans definiera de centrala begreppen och samtidigt skapa förutsättningar för att kunna leda med stöd av teknik - oavsett förkunskaper och intresse. Genom att träffas regelbundet och över skolformsgränserna kan vi leda tillsammans. Vi sätter tillsammans upp ett antal gemensamma workshops som sedan testas ute i verksamheten för att öka dialogen, inflytandet och användandet av IKT i skolans vardag. Vi skapar även forum för diskussioner och tillfällen för strukturerade besök och skuggningar för att öka insynen och förståelsen för varandras verksamhet. I den kollegiala fortbildningen av våra pedagogiska ledare ska flera delar ingå: verktyg för att skapa och förankra en lokal vision och handlingsplan, verktyg för att kvalitetssäkra och utvärdera arbetet regelbundet, verktyg för att leda pedagogisk diskussion med hjälp av digitala verktyg och verktyg för att skapa dialog, samtal och kollaboration. Ett år eller mindre Alla pedagogiska ledare har genomfört en visionsworkshop alla skolor har genomfört SKL-lika skapat en lokal handlingsplan använt verktyg för att förenkla diskussion och dialog på skolan Två eller tre år Alla pedagogiska ledare har utvärderat och reviderat handlingsplanen, förutsättningar att använda sociala funktioner på webben för ökad kommunikation, handlett kollega kring det pedagogiska ledarskapet. Fyra till fem år Alla pedagogiska ledare har utvärderat och reviderat vision och handlingsplan.
5 Infrastruktur, terminaler och teknik Terminalstrategi Det ska finnas utrymme för förskolor, grundskolor och gymnasium att ta fler beslut kring utrustning och läromedel på egen hand utifrån pedagogiska i behov och få stöd kring hur detta kan gå till. Ansvaret för val av teknisk plattform skapar förutsättningar för diskussioner kring vilka metoder som ska användas och vilken teknik som stöttar bäst. Från att ha en huvudsaklig terminal för lärande skapar vi förutsättningar för alternativ och breddning mot till exempel ipads och hybriddatorer. Nätverk Det trådlösa nätverket ska omfatta alla skolformer och vara fullt utbyggt. Det bör även kompletteras med mobila enheter vid behov. För att förenkla arbetet för våra användare ansluter vi oss till Eduroam. Eduroam öppnar upp för våra, och andras, användare att utnyttja den trådlösa tekniken mer sömlöst på hotell, caféer, flygplatser, bibliotek, tågstationer och högre utbildning. Utskrifter På varje skola finns multifunktionsskrivare som är kopplade till vårt AD för att kunna förenkla arbetet med utskrifter. Vi ska sträva efter att minska utskrifterna och istället arbeta mer med delade dokument och andra typer av kommunikationer. Bring your own device Skolorna kan redan idag ta tillvara den teknik som eleverna redan har tillgång till i hemmet och privat och visa vägar för att använda dessa som lärande verktyg. När eleverna och lärarna får tillgång till plattformar som GAFE och O365 kan detta genomföras mer effektivt. Med O365 och GAFE som bakomliggande plattform får sedan alla elever, oavsett terminal, tillgång till de program som behövs. Ett år eller mindre Lösning för 1-1 på PC och I-pads erbjuds till skolorna utifrån deras behov av teknik som stöd för de pedagogiska metoderna. Office 365, icloud och Google Apps for Education erbjuds som dokumenthanteringsyta. Utskrift som tjänst startas
6 Två eller tre år Alla får erbjudande om terminal från kommunen och kan i högre utsträckning välja vilken teknik de vill utnyttja. Eleverna på gymnasiet erbjuds att använda egen hårdvara. O365 används för delande av dokument, formativ bedömning och för att skapa fler förutsättningar för en lärande organisation. Utskrift som tjänst är genomfört och utvecklas och finjusteras Fyra till fem år Samtliga elever erbjuds ta med sin egen teknik till skolan som huvudsaklig enhet för lärande. Förslag till workshop Skolor inför reinvestering: Vilken teknik vill ni använda och varför? Hur leder det till högre måluppfyllnad? Syftet är att lägga över ansvaret för hårdvaran på skolorna - för att skapa en förankrande diskussion i kollegiet. Skolor med Office365/Google Apps for Education: Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för formativ bedömning och synligt lärande? med syfte att lyfta fram metoder.
7 Lärplattform Som ett nav för våra läromedel, dokumentation och bedömning och vår kommunikation mellan förskola, skola, barn, elev och föräldrar ska vi ha effektiva verktyg som möter verksamhetens behov och förenklar kommunikationen. Som komplement till dessa ska vi tillhandahålla effektiva och kraftfulla dokumenthanteringssystem med funktioner som underlättar formativ bedömning, delande och kommunikation kring lärande. Funktionalitet, säkerhet och integritet är viktiga värdeord. Vi kommer att ha system i flera kategorier: Administrativa system för mail, närvaro, schema, betyg, IUP, LPP och liknande. Föräldrar och elever har tillträde till utvalda delar för att skapa större delaktighet och kommunikation kring lärande. Pedagogiska system för delande av dokument, formativ återkoppling, synliggöra lärandet, där avtal upprättas med leverantören. Frivilliga system, tillgängliga och understödda av utbildningar. Öppna pedagogiska resurser som omfattas av vår policy för molntjänster som reglerar vilka uppgifter vi löser inom vilket system.
8 Läroböcker, digitala läromedel, molntjänster och fria resurser ska användas utifrån en genomtänkt plan och som ett stöd för den lärande aktiviteten som pågår. Läromedlen utvecklas snabbt och vi måste vara beredda att vara snabbfotade för att kunna välja och använda de resurser som bäst möte skolan behov. Det är viktigt att sprida goda exempel så att fler barn och elever får ta del av kraftfulla och bra verktyg. Våra digitala läromedel ska, så stor utsträckning som möjligt vara molnbaserade kopplande till skolfederation plattformsoberoende och köpas in som kommunlicens. Ett år eller mindre Läromedel värderas utifrån hur tillgängliga de är på fler enheter. NGL-gruppen möter och utvärderar digitala läromedel Blogg och hemsidor som lärarens eget läromedel stöttas och används på flera skolor.
9 Två eller tre år Kodning är ett återkommande alternativ under elevens val samt ingår i de lokala handlingsplanerna på varje skola Alla läromedel är responsiva och anpassade för mobilt gränssnitt Fyra till fem år Förslag till workshop NGL-gruppen+ rektorer: 2 timmar Hur leder detta till högre måluppfyllnad?. Hur kan vi på skolorna bygga upp en säkrare beställarkompetens - vad söker vi efter idag, när vi skaffar in nya läromedel, vilka krav har vi, vilka frågor ställer vi och hur utvärderar vi ett läromedel?
10 Pedagogiska nätverk I våra skolor känner vi igen oss i de metoder som används och utvecklas från skola till skola. Vi använder oss av beprövade och erkända tekniker för bedömning och lärande och utvärderar och utvecklar dessa kollegialt och tillsammans med elever, lärare och forskare. Vi delar och sprider goda exempel regelbundet och öppnar alla fönster, dörrar och vägar in i lärandet och klassrummen - tills fokus ligger på den lärande aktiviteten - inte på platsen där den utförs. Språktåget, skriva sig till läsning, Språkutveckling, NTA och Bedömning för lärande är alla metoder som är kända och används inom skolorna. För att skapa spridning av de metoder som fungerar behöver vi skapa fler förutsättningar för kollegorna att ta del av varandras arbete i lärandet. Hård- och mjukvarugruppen har mött organisationens krav på specialister, framförallt inom ramen för hårdvara. Fortsättningsvis bör vi samla gruppen i en och samma kontext: Gruppen för nästa generations lärande. Denna grupp bör kunna sammankallas i sin helhet men även i valda delar. Även fortsättningsvis är det rimligt att vi har hårdvaruansvariga på skolorna - med en tydlig tjänstebeskrivning. NGL-gruppen ska träffas regelbundet och bestå av representanter från förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och IT-kontoret, Mötena ska innehålla diskussioner kring lärande och läromedel och då i första hand höja bedömarkompetensen samt höja våra färdigheter i att skapa goda lärande aktiviteter. Goda exempel från verksamheten ska lyftas vid varje tillfälle. Gruppen sammankallas av strategen för nästa generations lärande. Vi har möten på olika platser i kommunen. Gruppen syftar till att bli ett forum för delande av goda exempel driva frågor kring läromedel och resurser på webben problematisera och diskutera etiska dilemman förankra utvecklingsprocessen och det strategiska arbetet föra ut, testa och utvärdera nya läromedel och resurser till verksamheten underlätta dialog mellan skolor, kunskapskontoret och IT-kontoret Som komplement till dessa möten samlar vi dessutom samla goda exempel lokalt. Dessa
11 publiceras på en samlad plattform och det är eleverna och kollegorna i kommunens förskolor och skolor som är redaktörer och publicister. Ett år eller mindre Gruppen för Nästa generations lärande samlas regelbundet för att dela pedagogiska idéer och vara en katalysator för skolutveckling. Teachmeet Sandviken organiseras för första gången. En gemensam bank av resurser byggs upp på en gemensam hemsida. Två eller tre år NGL-gruppen utarbetar gemensamma mallar för auskultation och observation av lärande som används på skolorna Representanter från förskola, grundskola och gymnasium är producenter på vår gemensamma bank av resurser Lokala Teachmeets organiseras. Fyra till fem år Regionala konferenser kring lärande och läromedel organiseras av Sandvikens kommun Förslag till workshop 2 timmar: Till hårdvaru- och mjukvaruansvariga Nästa generations lärande - vad är det? med syfte att skapa en gemensam definition på vad framtidens lärande kan innebära i Sandviken skolor. Workshopen blir en modell som gruppen ta med sig ut i sin egen verksamhet för att lyfta frågan där. (Länk till WS 2 timmar 21st century skills)
12 Kollegial fortbildning Våra lärare och pedagoger ska ha en hög digital kompetens, vara goda handledare, kunna skapa och utveckla goda lärande aktiviteter och vara tränade i att samarbeta. All fortbildning ska i första hand organiseras tillsammans med väl utbildade kollegor. Fortbildningen ska bedrivas mellan kollegor, i våra klassrum, tillsammans med våra barn och elever, pågå över lång tid och vara ett återkommande samtalsämne på våra förskolor och skolor. Lämpliga kollegahandledare är de som redan har ett gott anseende och inflytande över verksamheten, de som agerar positiva förebilder och är erkänt duktiga lärare och pedagoger. En avgörande byggsten är tillit. Kollegahandledaren skapar förutsättningar inom ramen för den egna enheten att bedriva fortbildning för mindre grupper eller en till en, över längre tid och fokuserad på lärande aktiviteter med teknik som stöd. En kollegahandledarutbildning för förskollärare, grundskollärare och gymnasielärare organiseras. Under denna tränar vi handledarfärdigheter, ökar vår förmåga att skapa lärande aktiviteter och gör det med IKT som en naturlig och förväntad del. En viktig effekt av att fortbildningen ställs om till kollegial handledning är den ökade insynen i lärmiljöer och klassrum och det utvecklade samtalet kring hur lärande aktiviteter kan skapas och organiseras. Ett år eller mindre Skolledarna inleder handledarutbildning och skapar förutsättningar för kollegahandledning på skolorna. NGL-gruppen eller förstelärarna inleder handledarutbildning Två eller tre år Flera skolor använder kollegahandledare som fortbildning inom enheterna. Fyra till fem år Alla skolor använder kollegahandledare som fortbildning inom enheterna. Vidare läsning: Coaching.aspx
13 Molntjänster Våra barn, elever och föräldrar ska ha förutsättningar att lära sig obundet av tid, rum och plats - och de aktiviteter och metoder vi använder oss av för lärande ska vara tydliga och tillgängliga för alla. De läromedel och resurser vi använder i skolan ska i så stor utsträckning som möjligt finnas tillgängliga på webben och vara plattformsoberoende. När vi använder oss av molntjänster är det viktigt att vi följer de lagar, regler och riktlinjer som finns - och att vi reviderar dessa i takt med övrig utveckling. För att öka kompetensen kring integritet och säkerhet behöver vi sprida insikterna kring personuppgiftslagen (PuL) till fler led inom organisationen och säkerställa att kompetensen är fortsatt hög. Ett år eller mindre Policy för pedagogiska resurser och digitala läromedel klar och förankrad. Avtal är skrivna och granskade av Datainspektionen. En grupp för diskussioner och fortbildning kring PuL startas. Office 365 används för mail samt delande av dokument och formativ bedömning. Google Apps For Education erbjuds som frivillig resurs för elever och lärare. Upphandling av administrativ plattform/stödfunktioner påbörjas. Skolfederation och tillgänglighet på webben viktas högt i kommande upphandlingar. Två eller tre år Office 365 och Google Apps For Education används för formativ bedömning på de flesta skolorna i kommunen Terminalpolicy och molntjänster levererar tjänster tillgängliga på alla kommunens plattformar. Fyra till fem år Office 365 och Google Apps For Education används för formativ bedömning på samtliga skolor.
14 Kvalitet och utvärdering För att ge de lokala arbetsplanerna ett konkret och utvärderingsbart innehåll använder vi oss av standardiserade mallar för utvärdering, i detta fall SKL-Lika. Alla enheter genomför detta för att skapa ett utgångsläge och ett underlag för att skapa handlingsplaner som är skräddarsydda efter varje enhets varierande behov, från förskola till gymnasieprogram. Genom att använda SKL-lika som utgångspunkt skapar vi både en översiktsbild och vägar vidare i detalj. Under ett lokalt förtest av SKL-lika ser ut såhär. Ett år eller mindre Förskolechefer och rektorer på grund- och gymnasieskola möts i nätverk för skolledare i Sandviken inom ramen för Nästa generations lärande. Samtliga grundskolor och gymnasieskolan genomför SKL-Lika som ett led i kvalitetsarbetet samt infogar resultaten och analys i sina lokala handlingsplaner. Lokala visioner upprättas av de pedagogiska ledarna tillsammans med kollegorna.
15 Två eller tre år SKL-lika och skolornas handlingsplaner utvärderas på skolnivå och övergripande nivå. Gemensamma aktiviteter - Teachmeets organiseras från förskolenivå till gymnasienivå. Fyra till fem år Handlingsplaner och visioner utvärderas och revideras. Förslag till workshop: SKL-lika för grundskolor och gymnasium. Förskolan har ännu ingen specifik SKL-lika att tillgå.
16 Ansvar Skolchefens ansvar Skapa förutsättningar för NGL-gruppens arbete Grund- och särskolchefens ansvar Skapa förutsättningar för skolornas arbete med 1-1 för ökad måluppfyllelse Följa upp, utvärdera och återkoppla o Nulägesanalys 1-1 o SKL-LIKA Förskolechefs, Rektors och Skolledares ansvar Utforma gemensam pedagogisk vision Säkerställa att verksamhetens kvalité utvärderas årligen Genomföra SKL-Lika Organisera möjligheter för kollegial handledning Organisera möjligheter för delande av goda exempel NGL-gruppen Organiserar och erbjuder fortbildning av kollegahandledare Organiserar och utvecklar arbetet med administrativa molntjänster samt övriga digitala läromedel och resurser Organiserar fortbildning kring lärande design Organiserar tillfällen för delning av goda exempel Sprider information och organiserar fortbildning av pedagoger. Verksamhetsplan och lokala arbetsplaner
17 Utifrån ovanstående strategi formuleras konkreta handlingsplaner där aktiviteter planeras utifrån den förväntade effekten. Lärares ansvar Dela både framgångar och motgångar. Dela lektionsplaneringar där mål och aktivitet framgår tydligt. Alla läromedel som köps in ska kunna motiveras pedagogiskt utifrån den övergripande strategin samt den lokala handlingsplanen. Bjuda in till klassrumsbesök
IKT-Strategi. En strategi för det pedagogiska arbetet med informations- och kommunikationsteknik, IKT. 2014-2016
IKT-Strategi En strategi för det pedagogiska arbetet med informations- och kommunikationsteknik, IKT. 2014-2016 Barn- och utbildningskontoret Norrtälje kommun Framtidskompetenser Synligt lärande Kollegialt
Läs merVerksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan
Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består
Läs merSandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan
Sandbäcksskolan Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan 2013 Inledning Sandbäcksskolan är en F-9 skola med ca 450elever.Verksamheten omfattar förskoleklass, grundskola, fritidshem och fritidsklubb. Det finns
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Akvarellen 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Akvarellen 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Läs merTillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!
Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merRapport skolutveckling och digitalisering
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Elisabeth Jonsson Höök Ärendenr BUN 2016/360 GVN 2016/86 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 30 maj 2016 1 (7) Barn- och utbildningsnämnden/ Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Läs merUppföljning - Alla i mål - Maj 2014
Väsby Välfärd 2014-06-03 Kent Norström 08-590 97445 Dnr Fax 08-590 kent.norstrom@upplandsvasby.se Uppföljning - Alla i mål - Maj 2014 Matematiklyftet är ett centralt program som Skolverket driver tillsammans
Läs merLokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan
Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever
Läs merIT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor
Styrdokument, plan Skolstrateg 2014-02-04 Per Kornhall 08-590 976 50 Dnr SVV/2013:112 per.kornhall@upplandsvasby.se IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Nivå: Nämndspecifikt styrdokument
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Storken 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Storken 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Läs merPedagogisk IKT-plan - verksamhetsåret 2015
Kästa skola 2014-12-01 Pedagogisk IKT-plan - verksamhetsåret 2015 Skolan har som uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och
Läs merKvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun
Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Dnr: KS 2014/590 Revideras varje år Innehåll Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun...
Läs merPlan för systematiskt kvalitetsarbete
STORUMANS KOMMUNS SKOLOR OCH FÖRSKOLOR Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden Läsåret 2013/14 Enligt 4 kap. 3-8 skollagen ska varje huvudman och varje förskole-
Läs merLokal arbetsplan för Samilsdalskolan åk 7-9
Lokal arbetsplan för Samilsdalskolan åk 7-9 Inledning Vid Sammilsdalskolan åk 7-9 går ca 275 elever. Skolan har en idrott- och hälsaprofil som bland annat återspeglas i elevernas schema och timplan. I
Läs merKVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08
KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?
Läs merDokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor
1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur
Läs mer2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se
2015/2016 Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se Syfte Verksamhetsplanen är ett verktyg för pedagogerna på de kommunala förskolorna på T1 samt en information till föräldrar. Den innehåller
Läs merHÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa
HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram
Läs merVerksamhetsplan 2016. Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare Särskild utbildning för vuxna Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merLokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10
Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10 Inledning Vallaskolan är en F-9-skola. Skolan är organiserad i två spår, Alfaspåret F-9 och Omegaspåret F-9. Vallaskolan har ett kommunövergripande uppdrag
Läs merÅtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847)
Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet
Läs merLOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö
LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar
Läs merVälkomna till Härryda kommun.
Välkomna till Härryda kommun. Internet: hk pub-open 09.00-09.30!! Registrering och kaffe Program för dagen 9.30-10.00!! Härryda kommun välkomnar. 10.00-10.30!! Härryda kommuns IT-funktion visar den bakomliggande
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merVerksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)
SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del
Läs merBakgrund och förutsättningar
Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans
Läs merStudiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa
Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Kompassens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs merStämmer Stämmer delvis Stämmer inte x
Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun
2015-12-18 Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår 2014-2015 Ann-Catrin Göthlin Sektorchef Barn och utbildning Sida 2 av 10 Skolans verksamhet måste utvecklas så
Läs merSvar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911
1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum
Läs merAnsökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Bergsvikens förskoleområde www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merVerksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)
Datum 2014-08-18 Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem) Holmesskolan Besöksadress Fabriksgatan 3, Torsby Torsby kommun 50. BUN 685 80 Torsby 0560-162 33 direkt 0560-160 00 växel
Läs merÅtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)
Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2012/2013 Förskolor Tokarp Nykil Ulrika Sjögestad Ansvariga för Kvalitetsrapporten är: Marie Sturehed förskolechef & Maria Fors biträdande
Läs merUnderlag för systematiskt kvalitetsarbete
1(10) Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Klostergårdsskolan Ansvarig: Marita Christoffersson 1 2(10) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Befästa arbetet med UNIKUM så att det
Läs merKvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: KAPLANSKOLAN, EE, EC, VF och EN. Rektor: Kristin Lundholm. Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad
Läs merLokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem
Lokal arbetsplan läsåret 2015/16 Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Skäggebergsvägen 13 0565-160
Läs merFärsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan
Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2014 Sjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende Sammanfattande analys Färsingaskolans verksamhet har under 2013 präglats av sammanslagning
Läs merINFORMATION. Lärplattform för bättre skolresultat och kommunikation på
INFORMATION Lärplattform för bättre skolresultat och kommunikation på Inledning/Bakgrund Inledningsvis 5 huvudargument för att ni ska välja InfoMentor som leverantör. Vår Lärplattform är den på marknaden
Läs merIndividuella utvecklingsplaner IUP
Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att
Läs merArbetsplan Sjösidan 2015/2016. Orrvikens förskola. Avd. Sjösidan. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: 2015-09-11. 5.1.
Orrvikens förskola Avd. Sjösidan Förskolechef Thomas Edström Upprättad: 2015-09-11 5.1. Normer och värden Utvecklingsområden 2015/2016 Vi har inom Barn- och utbildningsförvaltningen, Östersunds kommun,
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merHandlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)
Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Fastställd av RUC-styrelsen 2011-06-22 Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen baseras på mål i
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2014/2015
Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2011/2012
VÄSTERVÅNGSKOLAN LANDSKRONA LOKAL ARBETSPLAN 2011/2012 Vision Genom kunskap och kompetens mot stjärnorna Vår vision på Västervångskolan är att utbilda, stödja, utveckla och förbereda våra elever på ett
Läs merMunkfors kommun Skolplan 2005 2007
Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Skogslyckan 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Skogslyckan 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Läs merARBETSPLAN 1 2013-2014
ARBETSPLAN 1 2013-2014 1 Arbetsplanen omfattar under läsåret såväl gymnasiesärskolans som lärvux verksamhet. I kommande arbetsplaner behandlas verksamheterna var och en för sig. TÄBY GYMNASIESÄRSKOLA ÄR
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Ollonborren 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Ollonborren 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan
Läs merLokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010
141013 Lokal handlingsplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Alla är olika och lika bra Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan NORMER OCH VÄRDEN Ett eller två prioriterade
Läs merUnderlag för utformning av lokal digital plan
Underlag för utformning av lokal digital plan Börja med att scanna QR-koden eller klicka på länken: https://m.youtube.com/watch?feature=youtu.be&v=xoctf2rl9oe Inledning I avsikt att tydliggöra och synliggöra
Läs merL J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna
1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merMalmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning
Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning
Läs merIKT-Plan. NKC-Nättrabyskolan- Möjligheternas skola
IKT-Plan NKC-Nättrabyskolan- Möjligheternas skola IKT-plan NKC Innehållsförteckning: Vad är IKT?...sid 2 Våra mål...sid 2 Nationella mål.....sid 2 Kommunens mål...sid 2 NKCs lokala mål...sid 2 Digital
Läs merLokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10)
Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10) 2 Våra mål Komvux ska erbjuda flexibel utbildning av hög kvalitet som speglar individens och samhällets behov av kunskap
Läs merVerksamhetsplan 2012/13 Grundskolan
BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan Ankarsviks skola Lena Funseth Norberg 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det goda livet möjligt! Alltid
Läs merAtt förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan
Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade
Läs merUtvecklingsplan. För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Värdegrund Språkutveckling/läsutveckling Matematik
Utvecklingsplan Utifrån Bildningsstaden Borås är det fastslaget att nedanstående utvecklingsområden ska prioriteras i utvecklingsarbetet och alla nivåer i styrning och ledning behöver förhålla sig till
Läs merLagga. Lokal IT plan
Lagga Lokal IT plan Lagga Augusti 2011 Laggas IT vision Lagga skola, förskola och dagbarnvårdare ska vara Knivsta Kommuns spjutspets inom IT utveckling 2025! Tillgänglighet Pedagogerna ska ha tillgång
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Skolområde 3 Junibacken och Ängens Förskolor 2014-2015 Förskolechef: Carin Hagström 2 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1Det systematiska kvalitetsarbetet... 3 1.2 Kvalitetshjul...
Läs merArbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12
Arbetsplan för Sollidens förskola Läsåret -11/12 FÖRUTSÄTTNINGAR Framtid Vid starten av läsåret 2011/12 öppnas en ny förkola. Sollidens-, Solbergs- och Strandgatans förskolor slås samman i nya lokaler.
Läs merLärdomar. Vad lade du märke till som var speciellt intressant?
Lärdomar Vad lade du märke till som var speciellt intressant? Handledare stötta varandra, utbildade handledare. Det är viktigt att handledarena förstår sig på och tar hand om ungdomarna när de kommer på
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Mia Vainionpää Förskolechef 2013-2014 INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH
Läs merArbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö
Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,
Läs merKvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212
1 (8) 2012-11-20 Lärande Lärande Centralt Hulanskolan Kvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212 LERUM100, v 1.0, 2008-07-25 1. Allmän del - Beskrivning av verksamheten Verksamhetsidé På Hulanskolan har
Läs merUTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14
Dokumentation grundsärskola Malmö stad KVALITETSRAPPORT UTVÄRDERING av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14 skickas senast 1/9 till grfkvalitet@malmo.se Skola: Stenkulaskolan / Grundsärskolan Rektor:
Läs merLokal arbetsplan Läsåret 2012/13. Tällbergs Förskola
20120928 Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13 Tällbergs Förskola INNEHÅLLSFÖRTECKNING PRESENTATION AV VERKSAMHETEN...3 1.Organisation Enheter/Avdelningar...3 1.1.Barn i behov av särskilt stöd...4 1.2.Ekonomi...4
Läs merBjörnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015-2016 Biträdande förskolechef Jessica Svensson jessica.svensson@horby.se
Läs merLokal målplan Svenska Skolan i Wien 2015-2016
Svenska Skolan i Wien Scheibelreitergasse 15 AT-1190 Wien Tel... +43-(0)1-320 79 80 E-Mail... svenskaskolan@svenskaskolan.at Website... www.svenskaskolan.at ZVR-Zahl 972744415 Wien 25 augusti 2015 Lokal
Läs merUtbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.
Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun Centrum för vuxnas lärande Dnr 53-2006:3213 Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Vuxenutbildning Inledning Skolverket har
Läs merHandlingsplan 2013 Vuxenutbildningen
Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Verksamhetsområde Denna handlingsplan
Läs merArbetsplan 2015/2016. Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden
Arbetsplan 2015/2016 Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper, Bedömning och betyg
Läs merSID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012
SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN SÖDE RMALMSSKOLAN 2011-11-18 Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 2 (10) Inledning Södermalmsskolan är en F-9 skola som ligger vid Mariatorget i hjärtat av Södermalm.
Läs merRektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.
Rektorsområde 1 Fredrik Juthman Resultatenhetschef Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare Maud Granberg förskoleassistent Irené Björklin Specialpedagog Anette Aspgren
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
1 Skolplan/utbildningsstrategi för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2008-05-21, 47 Kommunens mål är att Sollentuna ska erbjuda Sveriges bästa utbildningsverksamhet. Den ska präglas av Kunskap Frihet
Läs mer4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem
4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil
Läs merStrategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor
Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Å, Nangilima! Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset! Jag ser ljuset! Astrid Lindgren, Bröderna Lejonhjärta 2 Förord Vändningen
Läs merVad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?
Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens
Läs merInnehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.
Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,
Läs merVerksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014
Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare
Läs merPlan för systematiskt kvalitetsarbete
Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fastställd bun 20150901 77 dnr 2015/361-607 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2 Innehåll Utgångspunkt att öka barns och elevers måluppfyllelse. Kompetens för livet,
Läs merAvesta Kommun. Kvalitetsredovisning
Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011 Förskolan Talgoxen Datum: 2011-05-9 Utvecklingsledare: Siv Holm Innehållsförteckning Sid nr 1. Sammanfattning 3 1.1 Presentation av enheten 3 1.2
Läs merPresskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde
2012-02-23 Barn- och ungdomsnämnden Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, telefon
Läs mer1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.
2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen
Läs merKvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9
Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Åk 3 Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Nått målen i ämnesprovet* Svenska
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merARBETSPLAN 2014/2015
ARBETSPLAN 2014/2015 FÖR NORRA FÖRSKOLORNA ROBERTSHOLM SOLEN & MÅNEN PERSFALLET INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 NORMER OCH VÄRDEN 2 UTVECKLING OCH LÄRANDE 3 BARNS INFLYTANDE 4 FÖRSKOLA OCH HEM 5 SAMVERKAN
Läs merBeslut för grundsärskola och gymnasiesärskola
Skolinspektionen 2014-02-28 Ikasus AB susarme.siden@frosunda.se Rektorn vid Ikasus friskola birgitta.krantz@frosunda.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i Ikasus friskola i Vallentuna
Läs merBygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby
Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bakgrund Många av våra barn kommer redan som ettåringar till förskolan för att sedan befinna sig i vår verksamhet fram tills man slutar år 5 som 11-12-åringar.
Läs merKVALITETSREDOVISNING Vittra på Adolfsbergs kvalitetsredovisning går att läsa i sin helhet på www.vittra.se
KVALITETSREDOVISNING Vittra på Adolfsbergs kvalitetsredovisning går att läsa i sin helhet på www.vittra.se Med vänlig hälsning Carina Leffler, rektor FÖRUTSÄTTNINGAR Vittra på Adolfsberg är en förskola
Läs merSkola för hållbar utveckling
Förnyad ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Tegs centralskola www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se
Läs merPlan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser
Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling
Läs mer