Kvalitetsredovisning 2015/16 Mockfjärds Förskola

Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning 2015/16 Björbo Dala-Floda Förskola

Kvalitetsredovisning 2015/16 Djurmo och Kyrkbyns Förskolor

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan 14/15

Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Kvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Plan mot kränkande behandling Västra Husby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Vintrie förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Engelns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Farkostens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Kvalitetsrapport Förskola

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Blåsippan

Arbetsplan för Violen

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Presentation. Gagnef kommuns vision

Solgårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Senast ändrat

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Mariagårdens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Regnbågen Röd. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Gyabo förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ryets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rävekärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

SÄTERS KOMMUN

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kryssets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Regnbågen Blå plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Korallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

Tyck till om förskolans kvalitet!

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

Balders hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola

Tingdals Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Söderslottets förskola 4-5-årsgrupps plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bryggans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Häggebo och Pegasus plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Måttsund Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Balders hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA

Pedagogisk omsorg i Jörlandas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Mål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Havskorallen förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Björkdungens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Kyrkåsens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kyrkåsens förskola är en verksamhet för barn i åldrarna 1-5 år

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Transkript:

Kvalitetsredovisning 2015/16 Mockfjärds Förskola FÖRSKOLECHEF: ULLA NYMAN GUSTAFSSON POSTADRESS BESÖKSADRESS VÄXEL FAX BANKGIRO ORG.NR. HEMSIDA GAGNEFS KOMMUN FÄRJBACKSVÄGEN 5 0241-151 00 0241-151 01 472-4134 212000-2155 WWW.GAGNEF.SE 785 80 GAGNEF DJURÅS

Innehållsförteckning Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsredovisningen 2014/15... 1 Året i verksamheten... 1 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen... 1 2:1 Normer och värden... 2 2:2 Utveckling och lärande... 2 2:3 Barns inflytande... 3 2:5 Samverkan med förskoleklassen, skola och fritidshemmet... 3 Förskolechefens slutord... 4 Förbättringsåtgärder för läsåret 2016/2017... 4

Beskrivning av verksamheten En kort presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation: ledning, pedagoger, arbetslag etc. Mockfjärds förskola består av tre enheter och som arbetat med pedagogisk omsorg: Junibacken 2 avdelningar, Regnbågen 3 avdelningar och Högsveden 4 avdelningar. Under året har vi haft minst en förskollärare på alla avdelningar utom en, där en pedagogiska handledare istället har stöttat upp arbetslaget under året. 27 anställda i förskolan, 22,75 % tjänst av dessa är 49 % förskollärare, vilket innebär en minskning från föregående år då andelen förskollärare i Mockfjärd var 61 %. Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsredovisningen 2014/15 Redovisa och utvärdera hur ni arbetat med de förbättringsåtgärder som ni identifierade i kvalitetsredovisningen förra läsåret. Det som varit centralt under året är dokumentationen som följer barnets/barngruppens lärande och utveckling. Genom vår nya Lokala arbetsplan som sjösattes i september har arbetslagen kontinuerligt följt och dokumenterat arbetet. Till att börja med bestod dokumentationen i flertalet av planera mest av en beskrivning av vad som gjorts och vad som planerats framåt. Analysen över sin egen insats och resultaten av den förekom endast i några få planer. Efterhand tog fler och fler hjälp av de stödfrågor som bifogats planen vilket har resulterat i att flera har börjat uppmärksamma hur den egna insatsen påverkat resultatet. Tex beskriver ett arbetslag att genom att som arbetslag vara tydlig och stå kvar i de överenskommelser man gjort tillsammans med barnen, har gjort att barnen blivit mera öppna gentemot pedagogerna och visar tillit till dem genom att de vågar ifrågasätta och komma med egna förslag. Ett arbetslag gjorde analysen att trolig orsak till svårigheten att få barnen att förstå och respektera regler i förskolan kan bero på att barnen inte varit tillräckligt involverade i framtagandet av dessa. Då det gäller barns inflytande så har de flesta avdelningarna anammat önsketavlan, en tavla som synliggör barnens önskningar, vem som önskat och när önskan uppfylldes. Barnintervjuer har endast genomförts på två avdelningar, men hur resultatet sedan har påverkat innehållet i verksamheten framgår ej. Året i verksamheten Redogör för viktiga händelser som haft betydelse för kvalitet och utveckling. Beskriv mer ingående något/några teman, studiebesök eller andra aktiviteter som är typiska för hur ni arbetar i verksamheten eller på annat vis har haft betydelse för förskolan under året. Använd dokumentationen som stöd. Tillsyn av skolinspektionen eller annan myndighet ska redovisas. Att regelbundet arbeta i den lokala arbetsplanen har inneburit att pedagogerna har blivit mera medvetna om hur deras arbete har påverkat utvecklingen för barnen. Vi har under året haft förmånen att ha en dramapedagog knuten till förskolan, hon har haft ett flertal erbjudanden varav ett som de avdelningar som arbetat med de äldre barnen tagit fasta på. Ämnet handlar om att sätta gränser och att våga stå för sin åsikt, och att våga säga STOP när det inte känns rätt. Barnen fick genom konkreta övningar träna på att säga stop. Förskolans pedagoger har sedan arbetat vidare med barnen genom att jobba med olika känslor och träna på att känna när det känns ja och när det känns nej. Att redan i förskolan få verktyg för att stå emot grupptryck och även förstå rätten att säga nej när det känns fel, kan förhoppningsvis hjälpa barnen längre fram i livet. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Avdelningarnas Lokala arbetsplaner, föräldraenkät samt en återkommande dialog om verksamheten ligger till grund för min redovisning av verksamheten vid förskolorna i Mockfjärd. 1

2:1 Normer och värden Redovisa förskolans arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering av barn avseende kontinuerliga insatser och specifika insatser under pågående verksamhetsår. Personalen sprider sig på olika platser ute eller i olika rum inomhus och är närvarande i barnens lek. Att vara nära barnen gör att man upptäcker i tid vad som håller på att hända och kan därigenom förhindra och förebygga kränkningar mm. Genom att undvika att alla samlas på en liten yta som tex tamburen vid på och avklädning, utan går ut/in i omgångar förhindras knuffar och konflikter som beror på trängsel. Regelbundna samtal i barngruppen om vad en bra kamrat innebär. Rollspel och dramatiseringar gällande kamratskap där barnen får ge förslag på alternativt handlingssätt. Att uppmärksamma positiva handlingar som sker barnen emellan genererar i flera positiva handlingar. På en avdelning får barnen dra ett kompiskort som visar vilken kamrat man ska gå med till biblioteket tex, detta för att undvika att något barn inte väljs av någon och genom detta tränar barnen att bygga nya och fler kamratrelationer. Redovisa hur ni arbetar för att förskolan skapar en god miljö för barns utveckling utifrån sina förutsättningar. Genom att vi har en gemensam grundsyn i förskolan där vi lägger stor vikt vid trygghet för barnen vilket är en förutsättning för utveckling och lärande. Analys och Åtgärder för utveckling Samtliga avdelningar har haft stort fokus på arbetet att vara en god kamrat, vilket har gett ett gott resultat. Pedagogerna har varit lyhörda och uppmärksammat då någon inte fått vara med i leken eller då barn sagt något dumt till ett annat barn. Snabba insatser gör att barnen kan känna sig trygga med att vuxna ser, hör och visar att sådant inte är rätt. Endast ett fall av kränkning har förorsakat en rapport till huvudman, men en omedelbar insats från arbetslaget gjorde att kränkningen upphörde och det utsatta barnet kände sig trygg att gå till förskolan igen. En regelbunden genomgång av handlingsplanen som finns för kränkningar, kan göra pedagogerna trygga i dokumentationen runt uppkomna händelse. 2:2 Utveckling och lärande Redovisa förskolans resultat utifrån uppdraget att erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet där omsorg, utveckling och lärande blir en helhet. Ett resultat som visat sig är att barnen tyr sig till pedagogerna för att tanka omsorg och samtidigt har de tillit att berätta om det som oroar, de vågar fråga och komma med förslag på hur det vill ha det. Redovisa hur förskolan tar reda på barns olika förutsättningar och behov och tar hänsyn till dessa vid organisering och planering i verksamheten. Först sker detta i dialog med föräldrarna under inskolning och på utvecklingssamtal samt i dialog med barnen. Även genom observationer av barngrupp och enskilda barn får förskolans pedagoger en bra grund för vilka behov och förutsättningar gruppen har. Att vara lyhörd för barnens intresse och bygga vidare utifrån det är en bra grund för planering av verksamheten. Flexibilitet utifrån den grundplanering är ett måste i förskolan, att läsa in barnens dagsform och utifrån det anpassa dagen är en förutsättning för en bra dag för både barn och pedagoger. Redovisa hur pedagogerna i förskolan arbetar för att barnen ska utveckla förmågor genom att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer. (se s.7 lpfö 98) Förskolan har en tillåtande miljö där material finns lättillgängligt för barnen. Förskolan använder sig av naturens material både för skapande utomhus och inne. Ett fint exempel från en avdelning var att pedagogerna spelade upp en teater om Bockarna Bruse. På barnens begäran spelades den upp ännu en gång och därefter vill barnen själva 2

spela teatern. Första föreställningen läste en pedagog upp sagan och barnen agerade. Därefter sjöngs sången och fler och fler barn blev engagerade och ville vara med. Genom detta blev det tydligt att arbetet med musik och drama innebär ett lustfyllt lärande och en god utveckling för barnen. Barnen visar att de vill och vågar vilket visar på en stark självkänsla. Analys och åtgärder för utveckling Pedagoger som är med upptäckare genom att vara närvarande i barnens lek kan lättare se och förstå vad barnen behöver för utmaningar för att utvecklas vidare. Dessvärre är att musiken i förskolan till största delen fortfarande består i av att sjunga så min förhoppning är att någon pedagog skulle vilja ta sig an utmaningen att utveckla musiken i förskolan och därigenom vara inspiratör för samtliga avdelningar förskolan i Mockfjärd 2:3 Barns inflytande Hur säkerställer du barns inflytande i förskolan? Genom att barnen får vara med i planeringen av aktiviteter, samlingar och gymnastiken. Dessutom finns på avdelningarna en önsketavla/önskeburk där man skriver ner önskningar på aktiviteter som barnen framför. När önskningen är genomförd prickas den av på tavlan. De äldre barnen kan också få sin röst hörd genom att barnintervjuer genomförs. Att reflektera tillsammans med barnen runt händelser gör att pedagogerna får med barnens bild vid fortsatta planeringen av verksamheten. Viktigt är också att vara tillåtande så att barnen får prova på att göra efter sin förmåga. Några avdelningar har arbetat med tecken som stöd som varit en god hjälp för de yngre barnen att visa vad de vill. Analys och åtgärder för utveckling Önsketavla/Önskeburk är ett sätt som samtliga avdelningar använder sig av för att synliggöra barnens önskningar samt påvisa att/när de blir genomförda. Jag har en önskan om att inflytandet även ska omfatta hur man organiserar verksamheten i stort tex gällande regler och rutiner. Genom att låta barnen vara mer delaktiga i reflektion runt och planering av aktiviteter ger man möjlighet för pedagogerna att mera utforma verksamheten ur ett barnperspektiv. 2:5 Samverkan med förskoleklassen, skola och fritidshemmet Hur har övergångarna från förskolan till fritidshemmet samt övergångar mellan ev. avdelningar fungerat under året? Övergången till f-klass har fungerat enligt den uppgjorda planen och barnen har känt sig förväntansfulla inför hösten. Barnen från Junibacken och Högsveden som ska börja på Regnbågen till hösten har varit på regelbundna besök under senare delen av vårterminen för att lära känna både nya pedagoger och nya lokaler. Vi har också bjudit in till Öppet Hus för dessa barn och vårdnadshavare en sen eftermiddag i slutet på maj. Redovisa hur ni samarbetar med andra förskolor, skolor, förskoleklasser och fritidshem Vi har inget samarbete förutom det om sker i Mockfjärd. Analys och åtgärder för utveckling På begäran av pedagogerna ska vi redan till hösten göra upp om hur barngrupperna och arbetslagen ska se ut till nästkommande år så att både barn och pedagoger ska kunna ha framförhållning i sitt arbete. 3

Förskolechefens slutord Arbetet på förskolan i Mockfjärd har under året utvecklats tack vare den nya Lokala arbetsplanen som sjösattes i september 2015. Pedagogerna har utvecklats då det gäller att se kopplingen dokumentation och utveckling av verksamheten. Arbetet håller i stort en kvalitativt hög nivå trots rådande arbetssituation med svårt att hitta tid för planering och brist på vikarier. Den stress det innebär att arbeta med ständiga vikariebyten eller ingen vikarie alls har tyvärr inneburit en hög korttidssjukfrånvaro vilket har försvårat situationen ytterligare. Föräldrarna är detta till trots mycket nöjda med verksamheten och känner stor tillit till pedagogerna. Förbättringsåtgärder för läsåret 2016/2017 Prioriterade områden Vad ska vi göra? Hur? När? Vem har ansvaret? Reflektera Förskolläraren på tillsammans med avdelningen barnen. Barnintervjuer på de avdelningar där barnen är 4 och 5 år för att få barnens åsikter om aktuell verksamhet. Genomgång av handlingsplan för dokumentation av kränkning i förskolan. Planera och för hur organisationen ska se ut gällande barngrupper och arbetslag vht-året 17/18. Enskilt eller i mindre grupper, ställa öppna frågor om det som är aktuellt för tillfället. På personalmöte. Genom förslag och dialog i alla arbetslag. Framtaget förslag kan sedan presenteras i föräldrarådet innan årsskiftet Efter avslutad aktivitet eller tema, vid lämpliga tillfällen några gånger under året. Minst två ggr under verksamhetsåret. Första personalmötet för hösten. På höstens personalmöten. Förskolläraren på avdelningen. Förskolechef. Förskolechef tillsammans med representanter från arbetslagen. När och hur följer vi upp? På nästkommande avdelningsmöte för att ha till grund för den fortsatta verksamheten. Slutgilltid utvärdering görs på kvalitetsdagen i maj 2017. På nästkommande avdelningsmöte för att ha till grund för den fortsatta verksamheten. Slutgilltid utvärdering görs på kvalitetsdagen i maj 2017. Då situation uppstår och årligen på verksamhetsårets första personalmöte. På personalmötet i januari och slutligen på verksamhetsårets sista personalmöte. 4