Kvalitetsredovisning 2015/16 Björbo Dala-Floda Förskola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2015/16 Björbo Dala-Floda Förskola ELSE-BRITT JOHANSSON POSTADRESS BESÖKSADRESS VÄXEL FAX BANKGIRO ORG.NR. HEMSIDA GAGNEFS KOMMUN FÄRJBACKSVÄGEN GAGNEF DJURÅS

2 Innehållsförteckning Beskrivning av verksamheten... 1 Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsredovisningen 2014/ Året i verksamheten... 1 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen :1 Normer och värden :2 Utveckling och lärande :3 Barns inflytande :5 Samverkan med förskoleklassen, skola och fritidshemmet... 4 Förskolechefens slutord... 5 Förbättringsåtgärder för läsåret 2016/

3 Beskrivning av verksamheten En kort presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation: ledning, pedagoger, arbetslag etc. Björbo förskola har tre avdelningar som är åldersindelade. Där arbetar 8 pedagoger 6,3 tjänst, 50 % är förskollärare. Sörgårdens förskola i Dala-Floda har haft två avdelningar tom feb då vi öppnade en till avdelning, Hallon. Där arbetar 8 pedagoger 6.55 tjänst och 50 % är förskollärare. Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsredovisningen 2014/15 Redovisa och utvärdera hur ni arbetat med de förbättringsåtgärder som ni identifierade i kvalitetsredovisningen förra läsåret. Plan mot diskriminering och kränkande behandling: Genom att ha särskilda frågor på utvecklingssamtal och diskussioner utifrån etiska dilemma på föräldramöten så har föräldrarnas delaktighet ökat i framtagandet av vår plan. Vi har även vid utvärderingar skickat frågor till föräldrar och gjort barnintervjuer med de äldre barnen. Uppföljning utvärdering och utveckling: Vi har fokuserat på att förtydligat målen som vi sätter upp när det gäller barnens utveckling och lärande. Det blir lättare att mäta våra resultat både när det gäller pedagogernas arbete och barnens utveckling om vi beskriver ett nu läge först och ett önskat resultat. Det har vi nu gjort i vår Lokala arbetsplan och vi kan därigenom se vilka insatser verksamheten gjort och som gett resultat. Vi har förtydligat hela vårt dokumentationsarbete i Pedagogiska utvecklingsgruppen som träffats var fjärde vecka. Vi har gemensamt tagit fram mall för Lokala arbetsplan och vilken annan dokumentation som ska finnas på varje förskola. Detta har skapat mera trygghet och säkerhet i dokumentationsarbetet. Förskolans ped. miljö: Förtydligat Kärnprocessens betydelse för att säkerställa att vi hela tiden ska utgå från barnens nuläge och vårt uppdrag. Kärnprocessen tydliggör våra olika delprocesser möten planering och genomförande så att man alltid har barnens nuläge och läroplanen som grund i arbetet. Pedagogernas arbetsmiljö: Vi har ökat kompetensen i användandet av digitala verktyg. Genom att vi har haft grupper av pedagoger som tillsammans med pedagogisk handledare utvecklat vårt arbete och delat med sig i verksamheten. Idag använder de dem i dokumentations arbete, filmning, söker fakta, informationsmaterial, bildspel mm. Tillsammans med barnen gör man bla filmer, berättelser, söker fakta och jobbar med olika appar. Vi har med hjälp av de pedagogiska handledarna arbetat fram bra rutiner och struktur som ger bättre möjligheter till planeringstid och ger trygghet på avdelningarna. Vi fortsätter att hitta lösningar för att få till en bättre arbetsmiljö genom att när det är möjligt köpa bord som förbättrar ljudnivån. Lägger möten på dagtid så mycket som möjligt för att undvika kvällsarbete som upplevs mycket tröttande. Året i verksamheten Redogör för viktiga händelser som haft betydelse för kvalitet och utveckling. Beskriv mer ingående något/några teman, studiebesök eller andra aktiviteter som är typiska för hur ni arbetar i verksamheten eller på annat vis har haft betydelse för förskolan under året. Använd dokumentationen som stöd. Tillsyn av skolinspektionen eller annan myndighet ska redovisas. Året 2015/2016 har vi haft mest fokus på att utveckla och hitta former för det systematiska kvalitetsarbetet. Vi har tagit fram en gemensam bild av dokumentationsarbetet. Vi har en gemensam mall för den Lokala arbetsplanen. Vi har gått igenom reviderat vår pedagogiska plattform. All personal har gjort en självskattning utifrån vår bild. Alla har fått/kommer att få utbildning i de områden som man själv har skattat sig lågt i. Vi har skickat ut en enkät med frågor utifrån Lokal arbetsplan som visar att våra pedagoger upplever att vår Lokala arbetsplan bidragit till ökat läroplans fokus, dokumentation blivit tydligare och pedagogiska diskussionerna ökat. Förskolan i Dala-Floda har öppnat en till avdelning och där pedagogerna tillsammans med pedagogisk handledare fick i uppdrag att ta med barnen och deras synpunkter i utformningen och att inköp av material blev så giftfri som möjligt. Man upplever att barnen var mera rädd om förskolan och materialet när man sedan kom igång. En avdelning på Björbo förskola har arbetat med att fokusera på språkutveckling vid lunchen. En frågeställning har varit, hur gör vi lunchen mer språkutvecklande? De har observerat och skrivit ner vad man pratat om och vem 1

4 som pratar mm. Man har fått mera kunskap med var barnen behöver och vad de ska träna på. Genom att ha fokus på samtalet och försöka få alla barnen att vara med i samtalet har lett till många givande diskussioner allt ifrån färg form, antal mängd, bokstäver, vad som har hänt, vad som ska hända, barnens erfarenheter och intressen samt andra länder och kulturer. Föräldrar har under utvecklingssamtalen påpekat att barnens språkutveckling gått framåt. Vi kommer att fortsätta hålla arbetet med språkutvecklande lunchen levande genom att ha en återkommande punkt på Pedagogiska utvecklingstiden. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Den Lokala arbetsplan, vårt arbete i utvecklingsgruppen och samtal dialoger, verksamhetsbesök, enkäter utvärderingar och BRUK resultat har legat till grund för kvalitetsredovisningen. 2:1 Normer och värden Redovisa förskolans arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering av barn avseende kontinuerliga insatser och specifika insatser under pågående verksamhetsår. Under hösten har förskolan tagit fram en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Man har utifrån den provat olika metoder beroende på ålder som främjar ett bra kamratskap. Man har tillsammans med föräldrar på utvecklingssamtal och föräldramöten diskuterat olika frågor för att få med föräldrarnas synpunkter utifrån planen. Vi har haft kontinuerliga diskussioner om vår gemensamma pedagogiska plattform och vårt förhållningssätt i utvecklingsgruppen där det är viktigt att vi är nära barnen och löser konflikter och uppkomna situationer i en lärande process. Enkäter har gått ut under våren som visar att föräldrar och barn trivs på vår förskola. Barnintervjuer har även gjorts som visar att vi har en hög trivselnivå. Barnen har visat en ökad förståelse och omtanken om varandra. Sörgården har haft ett tema Barn i världen där man jobbat för att varje barn ska utveckla sin identitet och vara trygg i den. Vi har många olika nationaliteter så det har varit mycket givande arbete då föräldrar har involverats och berättat om sin kultur och sitt land. Man har bland annat haft matfestival och provat mat från allas länder. Barnen har gjort insamlingar till Nepal under jordbävningskatastrofen. Här har man haft många diskussioner då det gäller allas lika värde och hela familjer har fått kontakt med varandra. Redovisa hur ni arbetar för att förskolan skapar en god miljö för barns utveckling utifrån sina förutsättningar. Genom vår gemensamma grundsyn och förhållningssätt skapar vi en trygg lärandemiljö. Vi utgår vid varje planering från varje barns nuläge (förmågor, kunnande, intressen och behov) och anpassar lekmiljön så att den blir säker och stimulerar till utveckling. Vi skapar goda rutiner och struktur som gör att barnen får vara delaktiga i utformningen av verksamheten. Alla avdelningar har haft ett gott resultat då det gäller att skapa goda förutsättningar för varje barn att få utvecklas i en trygg säker och stimulerande miljö. Närvarande pedagoger som har varit med och stöttat barn i att lösa och reflektera över uppkomna situationer genom olika metoder har lett till att barnen har fått egna strategier hur man kan komma överens när man inte tycker lika och ökat empatin för varandra. Det sociala samspelet och att skapa trygghet i grupper är självklart mycket viktigt att vi fortsätter med men jag tycker att det är en av de delar i förskolan som vi är bra på. Vi har många metoder och väl beprövade erfarenheter. 2

5 Analys och Åtgärder för utveckling Medvetenhet kring personalens egna förhållningssätt har utvecklats men det finns ett behov att återkommande diskutera dessa frågor. Vilka värderingar står jag för? Hur påverkar dom mig i mitt arbete? Vad är en kränkning? Vi har inte haft några anmälningar då det gäller kränkande behandling. Vad är det som gör att vi inte har några anmälningar? Har vi inga kränkningar eller ser vi dom inte? Här behöver vi arbeta vidare. Vi kommer att under de kommande 1.5 år gå utbildning: På lika villkor. Vi startar under oktober med en föreläsning, Skapa fler möjligheter-jämställdhet för barn. Denna föreläsning har en förälder tagit initiativ till och där de också är inbjudna. 2:2 Utveckling och lärande Redovisa förskolans resultat utifrån uppdraget att erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet där omsorg, utveckling och lärande blir en helhet. Arbetet utifrån barnens behov och genom lek utvecklas barnens förmågor. Pedagogerna har ett förhållningssätt där varje tillfälle i barnens tid på förskolan tas tillvara för att skapa trygghet, lärande och glädje. Pedagogerna har stor omsorg om barnen men tar varje tillfälle till lärande och utvecklande samtal. Redovisa hur förskolan tar reda på barns olika förutsättningar och behov och tar hänsyn till dessa vid organisering och planering i verksamheten. Vid inskolningssamtal, utvecklingssamtal och observationer på olika sätt så tar man reda på barnens olika förutsättningar och behov. Vi använder Kärnprocessen som hjälp och stöd i detta arbete där det blir tydligt vad vi vill kommer ut från ett inskolningssamtal/ möte med föräldrar, vad planeringen ska ge och hur genomförandet ska ske för att nå målen i läroplan. Vid planering utgår vi från barnens nuläge och organiserar vår verksamhet och miljö. Den dagliga kontakten med föräldrar är mycket viktig för att vi ska ha koll på barnens nuläge, behov och intressen. Redovisa hur pedagogerna i förskolan arbetar för att barnen ska utveckla förmågor genom att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer. (se s.7 Lpfö 98) Man har på olika sätt arbetat under året, en del har jobbat med tema arbeten där man försökt få in så många uttrycksätt förmågor som möjligt. Att dramatisera tillsammans med barnen har varit ett nytt uttrycksätt som har varit mindre vanligt tidigare men som nu har utvecklats. Rim, ramsor, sjunga, rita, måla skapa på olika sätt har varit en naturlig del av vardagen i alla olika miljöer både på förskolan och i vår uteverksamhet. Användandet av våra Ipads har ökat för barnens del, man gör berättelser filmer sagor och dokumenterar sitt arbete. Barnen får ta med Ipad hem ta kort och sedan redovisa berätta för sina kamrater om sig själv. En avdelning har genom aktionsforskning arbetat för att göra lunchen mer språkutvecklande. Vi ser att ett medvetet fokus på språkutvecklingen har gett ett gott resultat, föräldrarna har påpekat att barnens språkutveckling och ordförråd har utvecklats. Språk och matematik har varit de områden som man arbetat mest med och med goda resultat. T.ex. en avdelning har arbetat för att barnen ska utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang och utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid (Lpfö98/10). De har inrett en mattehörna haft mattesamlingar i smågrupper. De har även haft ett experimentrum med olika material våg sand ländsticka olika naturmaterial mm. Pedagogerna har på olika sätt stimulerat barnens intressen vid samlingar och upptäckter i naturen. Vår dramapedagog har besökt gruppen tre gånger för att skapa intresse nyfikenhet på matematik och begrepp. De har fått egna uppgifter att jobba till nästa möte. Resultat: barnens förståelse för matematiska tal begrepp former mätningar tid och rum har ökat. Mycket av resultatet tror vi beror på att vi utgått från barnens intressen och att barnens delaktighet har varit stor samt på pedagogernas engagemang. Vi har en förskola som arbetat med ett större tema Barn i andra länder och där har man vävt in många olika områden tex sin närmiljö som man tillsammans utforskat och detta har sedan genom barnens nyfikenhet lett till många lärande situationer. 3

6 Analys och åtgärder för utveckling Vi har utbildat fler pedagoger i Natur och teknik så det vill vi se en ytterligare utveckling i under nästa år. På många förskolor idag har man aktiviteter med sång dans rörelse och drama men av någon anledning så är inte musik och rytmik så stor del längre. Det här är viktiga delar för barnens språkutveckling, motorik koordinationsförmåga och glädje. Vi behöver lyfta frågan och se vad det kan leda till. Många pedagoger känner sig osäkra för att användandet sig av musik rörelse och instrument, hur kan vi stötta dom i det? Vi behöver få hjälp med fortbildning hitta ett sätt att utveckla området. En kontakt med musikskolan kanske? 2:3 Barns inflytande Hur säkerställer du barns inflytande i förskolan? För de yngsta barnen blir det viktigt att ha en dialog med föräldrar och vara närvarande i barnens lek så att man kan försöka se vad barnen är intresserade av och vilka behov de har. Utifrån våra observationer och vår dokumentation forma en inspirerande miljö som möter barnens behov och intresse. De äldre barnen är med på planeringar och får även göra egna planeringar för gruppen. Man skriver upp barnens önskemål på en lista och prickar av när man gjort. Viktigt är att ha en bra organisation, små grupper så att alla får komma till tals och vågar utrycka sina önskningar och behov. Analys och åtgärder för utveckling Vi har fått till ett mycket större inflytande för barnen men fortfarande så finns det mycket att göra. Frågan behöver diskuteras mer i personalgruppen, vad betyder barns inflytande för dig? Är det en önskelista eller hur kan vi se till att barnen får större utrymme att tillsammans diskutera reflektera hur vi har det tillsammans och vad vi önskar förändra. 2:5 Samverkan med förskoleklassen, skola och fritidshemmet Hur har övergångarna från förskolan till fritidshemmet samt övergångar mellan ev. avdelningar fungerat under året? Övergången till skolan och förskoleklass har fungerat enligt plan. Barnen har uttryckt att de känner sig pirriga och spännande men också roligt. Barnen känner sig bekväma med att vara på skolgården och i skolans miljö. Det har blivit en bra övergång. Redovisa hur ni samarbetar med andra förskolor, skolor, förskoleklasser och fritidshem Samverkan sker med mellan Björbo förskola och Sörgårdens förskola och de barn som ska till samma f-klass. Samverkan har skett tidigare på sommaren med fritidshemmen men nu är den verksamheten flyttad till Mockfjärd.. Björbo förskola samverkar med Björbo skola genom att skolbarnen kommer och läser för förskolans äldsta barn. I Dala-Floda gör man besök på Syrholns skola och fritids i samband med besök i sporthall och biblioteket. 4

7 Analys och åtgärder för utveckling Vårt samarbete med skolan och vår gemensamma plan fungerar bra så vi fortsätter på samma sätt. Men vi behöver lägga till att barnen i Dala-Floda ska få åka med ordinarie skolbuss för att skapa trygghet. Vi har åkt buss men ifrån förskolan och det har vi hört nu under höststart att det skapat oro. Vi har under året försökt att få till ett förslag på en gemensam utemiljö för både förskola och skola i Björbo och i samverkan med fastighet och Framtidsmuséet, men tyvärr så har det inte gett något resultat än. Arbetet fortsätter under hösten. Förskolechefens slutord Ett år med fokus på pedagogernas arbetssituation och ett antal åtgärder för att minska sjukskrivningar och skapa trygghet och arbetsglädje. Vi har förbättrat ett antal punkter men vi måste fortsätta detta arbete för att få behålla de pedagoger vi har och även kunna fylla på med nya. Företagshälsan Adleva har tillsammans med oss tagit fram en enkät som gått ut till alla anställda, resultatet kommer inom kort och därigenom ska vi kunna göra en handlingsplan på ytterligare åtgärder. Vi är på väg men vi har en bra bit kvar Förskolorna har på olika sätt utvecklat sitt arbete för att öka möjligheterna för en högre måluppfyllelse. Barn och föräldrarna är nöjda med vår verksamhet och känner sig trygga visar vår enkät. Förbättringsåtgärder för läsåret 2016/2017 Prioriterade områden Vad ska vi göra? Hur? När? Vem har ansvaret? Utveckla vårt Utbildning i På lika Start i Förskolechef jämställdhetsarbete. villkor september Utveckla vår Lokala arbetsplan. Utveckling av vår analysdel i den Lokala Arbetsplan /17 Förskolechef Tillsammans med Spjutspetsarna i området. När och hur följer vi upp? Vid utbildningens slut. Maj