Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Relevanta dokument
Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Västergårdarnas förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Solgatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekebackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskola avdelning Helmers plan mot diskriminering och kränkande behandling

Korallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kareby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15

Utsiktens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2016/2017

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Höjdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år

Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Trollbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lillebos plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Mo Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Abborrens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

1 av :33. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Läsår vt15/ht15

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hjärtums förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2015/2016

Förskolan Stocksätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jörgensgårdens, Eriksgårdens och Lilla dag och natts förskolors Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvillsfors förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Skogslyckan arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Rödluvan

Förskolan Ängen. Årlig plan för likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Kalvhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Myrbackagårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Myrstacken/Solrosens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2017/18. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Abborrens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klockargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kohagens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sjunnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ryrsjöns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lustigkulles plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Ekbackens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björkdungens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola

Förskolan Myrstacken Trygghetsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västertorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ängsgården

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 1 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

SÄTERS KOMMUN

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Transkript:

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och för att förstärka verksamhetens arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla barn har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Förskolan ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. När barn känner sig trygga i förskolan påverkas de i positiv riktning. Allmänna råd, skolverket (2009).

Ansvarig för planen: Margareta Kostovska Förskolechef Planen gäller från: 2013-01-01 Till: 2013-12-31 Vår vision Förhållningssättet som ska genomsyra verksamheten utgår från det kompetenta barnet där barnet är subjekt och vi har en tilltro till barns förmågor. Verksamheten ska utgå från barns intresse, inflytande och delaktighet. Alla ska känna sig respekterade och trygga i förskolan. Barnens delaktighet Barns inflytande sker genom att vi planerar verksamheten utifrån barns intresseområde. I viss mån reflekterar arbetslagen med barnen om de erfarenheter de har gjort och tar tillvara barns tankar och teorier. Vårdnadshavares delaktighet Vi bjuder in föräldrar till delaktighet i olika forum som föräldramöte, föräldraråd, samtal, Introduktion, veckobrev och genom att de svarar på enkäten. Personalens delaktighet Alla pedagoger ska vara delaktiga i att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån likabehandlingsplanen. Förankring av planen Planen ska vara närvarande i det dagliga arbetet Alla pedagoger ska aktivt arbeta med planens mål Barnen ska göras delaktiga i arbetet med planen. Informera föräldrar om planen Planen ska anslås i alla tamburer Planen ska läggas ut på hemsidan Utvärdering av årets plan Senast 2013-12-31 Årets plan ska systematiskt följas upp och dokumenteras under hela året. Utvärdering görs i juni för att sedan kritiskt kunna analyseras och granskas i december. Alla pedagoger deltar i dokumentation, uppföljning och utvärdering. Övrig personal görs delaktiga. Barnen ska göras delaktiga. Föräldrar ska göras delaktiga. Ansvariga för utvärdering av årets plan Förskolechef och förskollärare ansvarar för att årets plan följs upp och utvärderas, tillsammans med samtliga i arbetslaget som också har ett ansvar att delta i uppföljning och utvärdering.

Främjande insatser - MÅL Normer och värden 1. Verksamheten ska spegla det mångfalds samhälle vi lever i 2. Ge alla barn samma möjligheter utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller, funktionsnedsättning, etnicitet eller ålder Hur Synliggöra mångfalden både i miljö och bemötande genom litteratur, material, uppmärksammandet av högtider/fester. Göra barnen uppmärksammas på att olikheten berikar. Diskussioner vad mångfald är och vad vi menar med det Bjuda in Elisabeth Corsander, etnolog som är kunnig i ämnet för att skaffa oss en bredare kunskap Observera varandra för att få syn på bemötande flickor/pojkar, utifrån ålder eller funktionsnedsättning Utveckla och tillföra i miljöer så att alla känner sig trygga oavsett kön, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning eller ålder Delaktighet och inflytande 1. Alla barn ska känna sig trygga i förskolan 2. Alla barn ska ha inflytande i verksamheten Hur Närvarande pedagoger i allt som sker i förskolans verksamhet Barnen ska möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och gruppen Genom möten av olika slag där barnens intressen tas tillvara Att barnen blir lyssnade på Ansvarig Förskollärare på varje avdelning ansvarar för att: Observationer genomförs och att de dokumenteras tillsammans med alla i arbetslaget, för att kunna förändra och utveckla bemötande, språk och miljöer så att alla känner sig välkomna. Arbetet genomförs tillsammans med alla i arbetslaget där alla har ett ansvar att arbeta utifrån likabehandlingsplanen Uppföljning av målen Förskollärare på varje avdelning ansvarar för att tillsammans med alla i arbetslaget: Systematiskt följa upp och observera verksamheten ute och inne Observera varandra Analysera insamlat material en gång per månad på planering

Kartläggning Alla avdelningar har gjort uppföljningar och utvärdering av likabehandlingsarbetet. Det vi sett är att det inte har blivit så systematiskt som det bör vara för att få syn på strukturer som råder på förskolan. Så här har barn och föräldrar involverats i kartläggningen Barn har involverats i återkommande möten där de getts tillfälle att reflektera över olika dilemman som kan uppstå barn emellan. Föräldrar har svarat på enkäten om verksamheten och genom fortlöpande samtal. Så här har personal involverats i kartläggningen Alla pedagoger har varit involverade i kartläggningen genom att de har deltagit i utvärderingar. Resultat och analys De barn som hörs och syns mest blir oftare sedda än de tysta. De blir i större utsträckning föremål för förebyggande åtgärder som tillexempel specialpedagog. Utan att ha gjort en grundlig uppföljning så är det framförallt pojkar som blir föremål för utredningar. Det förekommer att barn utesluts från social gemenskap, lek och att barn tar till fysisk kontakt. Vi har observerat att barn i varierande grad har inflytande och delaktighet. Barnen ges större möjlighet till inflytande och delaktighet när de delas i mindre grupper. Vi har skapat förutsättningar och möjligheter för barn att lyckas genom att anpassa möbler, miljöer och material Närvarande och engagerade pedagoger leder ofta till att barnen får en positiv upplevelse.

Förebyggande åtgärder - Mål 1. Dela barn i smågrupper 2. Utgå från barnens intresse i skapandet av nya miljöer där alla oavsett ålder, kön, etnicitet eller funktionsnedsättning har samma möjlighet till inflytande och delaktighet 3. Aktivt arbeta med känslor att det är tillåtet att bli arg, sur, ledsen, besviken men inte att slå eller utesluta utan bemöta varandra med respekt 4. Anpassa miljö och material utifrån alla barns förutsättningar 5. Aktivt närvarande pedagoger i verksamhetens olika situationer, miljöer och rum 6. Uppmärksamma mångfald Åtgärd 1. Kontinuerligt observera och följa upp tillsammans med barnen hur de upplever sitt inflytande, kan vara i form av intervju 2. Kontinuerligt observera de olika miljöerna för att se att inget barn blir diskriminerat, kränkt eller trakasserat utifrån diskrimineringsgrunderna 3. Tillsammans med barnen hitta metoder på hur man kan göra istället. För de yngre barnen markera när det inte är ok. 4. Kontinuerligt observera om barnen ges möjlighet utifrån sina förutsättningar i inflytande över miljö och material 5. Kontinuerligt observera situationer och varandra för att säkerställa att inte barn kränks, diskrimineras eller trakasseras av barn eller vuxna 6. Köpa in litteratur, musik, olika material o miljöer som speglar att det finns olika familjekonstellationer och familjer från olika kulturer Motivera åtgärd Barnens ålder eller förutsättningar spelar roll i vissa lekar eller användandet av leksaker där vi ser att det skapar konflikter barn emellan. Genom att dela barn i smågrupper möjliggör vi att alla barn får möjlighet att arbeta utifrån sina förutsättningar. Vi vill att barnen ska lära sig att hantera konflikter för att förebygga mobbing, kränkningar och utanförskap eftersom vi ser om vi inte är närvarande så uppstår situationer där barn kan kränka varandra. I vissa situationer så handlar vi utifrån egna normer och värderingar som inte stämmer överens med det vi gemensamt kommit fram till därför är det viktigt att vi observerar miljöer, situationer och oss pedagoger. Trots att vår förskola har en kulturell mångfald så har vi inte lyckats spegla det helt ut i vår verksamhet. Det finns fortfarande miljöer som speglar stereotypa könsroller och uppmärksammandet av kultur, högtider, språk och litteratur utgår inte från mångfalds perspektiv. Verksamheten speglar inte att det finns olika familjekonstellationer. Ansvarig Förskollärare ansvarar tillsammans med arbetslag att planera och genomföra: 1. Observationer genomförs utifrån det tidsschema som angivits 2. Observationer dokumenteras för att kunna redovisas på planeringsdagar i juni och december

Rutiner för akuta situationer Policy På vår förskola skall inget barn känna sig kränkt, diskriminerad eller trakasserad varken av barn eller vuxna. Alla barn skall känna sig trygga när de vistas på förskolan. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling 1. Närvarande pedagoger i all verksamhet 2. Observationer av rum inne och ute 3. Observationer av varandra i samspel med barnen 4. Pedagogiska diskussioner om uppkomna situationer och hur de kan ändras Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Föräldrar ska känna förtroende att kunna vända sig till alla i arbetslaget De skall i första hand vända sig till ordinarie personal Det går också att vända sig till Förskolechef Margareta Kostovska telefon 0525-18328 eller via mail margareta.kostovska@tanum.se. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av barn eller av personal 1. Prata alltid med den som utfört kränkningen personal 2. Informera förskolechef personal 3. Dokumentera alltid genom att beskriva situationen, vad är orsaken, vidtagna åtgärder och uppföljning personal eller personal och förskolechef 4. I förekommande fall informera föräldrar 5. Om kränkningen inte upphör vidtar förskolechef eventuella åtgärder Margareta Kostovska, förskolechef Rutiner för uppföljning 1. Den person som har uppmärksammat kränkningen och förskolechef följer upp och utvärderar att vidtagna åtgärder har gett resultat direkt i anslutning till händelsen 2. I förekommande fall deltar hela arbetslaget 3. Handledning med hela arbetslaget Rutiner för dokumentation 1. Dokumentera alltid genom att beskriva situationen, orsaken, åtgärd och resultat 2. Den som uppmärksammat situationen beskriver situationen och orsaken som den upplevs 3. Ta med barn om det är relevant och skriv ner deras upplevelse av situationen 4. Om det är personal som kränkt ett barn så beskriver både den som uppmärksammat kränkningen och den som kränkt barnet hur de upplever situationen på anmodan av förskolechef 5. Dokumentationen diarieförs och förvaras hos förskolechef Ansvarsförhållande Den personal eller det arbetslag som har uppmärksammat situationen är ansvarig för att det åtgärdande arbetet genomförs. Förskolechef har det yttersta ansvaret

Utvärdering av 2012 års likabehandlingsplan Vi har försökt tillgodose att alla barn ska ha lika stort utrymme i verksamheten genom närvarande och lyssnande pedagoger. I varierande grad så har pedagoger lyft fram allas lika värde genom att agera goda förebilder, påpeka att alla får vara med och försökt lyfta fram barns positiva sidor. Att alla barn ska känna sig trygga i förskolan tror vi de gör genom att arbeta i mindre grupper där de kan skapa goda relationer med varandra. Närvarande pedagoger som ser barnen och som kan agera innan det händer något är en trygghets faktor som vi sett ger resultat. De ovanstående målen har inte specifikt analyserats vilket gör det svårt att veta om alla har haft lika stort utrymme eller om alla har känt sig trygga i verksamheten. Alla barn ska ha inflytande över verksamheten vilket de också fått när vi utgår från deras intressen i temaarbete, skapande av miljöer och med vem/var de vill arbeta. Den mångfalds grupp vi startade var igång i början av året men det var svårt att se exakt med vad och hur vi skulle arbeta. Vi har köpt in en del litteratur, använt musik från barns hemländer och en del barn har fått hemspråksstöd. Verksamheten speglar inte det mångfalds samhälle vi lever i och vi behöver få en större kunskap i vad vi menar med mångfald. Inför 2013 satsar vi på kompetensutveckling inom området för att ta reda på vad vi menar med mångfald. Skapandet av nya miljöer som exempelvis ett torg har visat sig locka både flickor och pojkar då materialet varit mer könsneutralt. Vilket också visar sig när barn är ute i naturen. Vi har medvetet försökt utesluta värderande ord i kontakt med barnen och istället använt ord som visar på deras förmågor och egenskaper. Övrigt En del av de mål vi skrivit 2012 har inte varit tillräckligt tydliga och kanske för många så det kommer vi att åtgärda inför 2013. Likabehandlingsplanen bör också följa de mål som finns i läroplanen och den lokala arbetsplanen så att det inte blir något som ska göras vid sidan om. Vi behöver också bli bättre på att använda oss av likabehandlingsplanen i det dagliga arbetet med barnen. Vi har frågat i föräldraråd om föräldrar var nöjda med den delaktighet i utvärderingen som de haft och de var nöjda. Delaktiga i utvärderingen Alla pedagoger Fasta vikarier Föräldrar Barn Resultat av utvärderingen Utvärderingen har resulterat i återkommande diskussioner om förhållningssätt i olika situationer. Den visar att vi måste genomföra systematiska observationer för att få syn på: verksamheten och varandra för att se hur vi realiserar likabehandlingens mål vilka normer och värderingar som råder i barngrupp och personalgrupp Tanumshede 2013-01-31