BETALNINGSBALANSEN DATUM: 27-2-28 UTGIVARE: Avdelningen för penningpoliik Lars Forss 8-787 2 11, lars.forss@riksbank.se Ingvar Karlsson 8-787 2 1, ingvar.karlsson@riksbank.se Gunnar Blomberg 8-787 1 46, gunnar.blomberg@riksbank.se SVERIGES RIKSBANK SE-13 37 Sockholm (Brunkebergsorg 11) Tel +46 8 787 Fax +46 8 21 5 31 regisraorn@riksbank.se www.riksbank.se Näsa kvaralspublicering: 27-5-3 Fjärde kvarale 26 Byesbalansen visade e översko på 57,2 miljarder kronor fjärde kvarale 26, vilke är en förbäring med 1,7 miljarder kronor jämför med samma period 25. Översko noerades för handelsbalansen med 38,5, jänsebalansen med 22,2 och fakorinkomserna med 6,8 miljarder kronor. De löpande ransfereringarna visade e undersko med 1,3 miljarder kronor. Byesbalans, neo (se abell A) 7 6 5 4 3 2 1 Årssiffrorna för 26 visar på e översko i byesbalansen med 29,6 miljarder kronor. De mosvarar dryg 7 procen av BNP. Jämför med åre innan har byesbalansen förbäras med 21,6 miljarder kronor. Dea kan ill en sor del förklaras av a neo för handeln med varor och jänser öka med 34,7 miljarder kronor. 1
Handelsbalans Handelsbalans (se abell A) 6 5 Överskoe i handelsbalansen uppgick fjärde kvarale 26 ill 38,5 miljarder kronor, vilke är en förbäring med 9,3 miljarder kronor jämför med mosvarande period 25. Bakom förbäringen ligger en krafig ökning av varuexporen. Även varuimporen ökade under åre, men ine i samma usräckning som exporen. 4 3 2 1 Se över hela åre 26 uppgick överskoe ill 158,3 miljarder, vilke är en ökning jämför med åre innan med 14,7 miljarder kronor. Exporen ökade med ca 115 miljarder kronor medan imporen ökade med ca 1 miljarder kronor. Tjänsebalans Tjänsebalans (se abell G) 25 2 Överskoe i jänsebalansen uppgick ill 22,2 miljarder kronor för fjärde kvarale 26. Transporer visade på översko med 6,9 miljarder kronor, medan resevaluaposen gav e undersko med 4,4 miljarder kronor. De övriga jänseslagen gav e översko på 19,7 miljarder kronor. Helåre 26 visade e översko i jänsehandeln på 77,8 miljarder kronor. Jämför med 25 är de en förbäring med ca 2 miljarder kronor. De är främs så kallade övriga affärsjänser som bidrar ill förbäringen. Inom dessa sår posen merchaning för den sörsa ökningen. Merchaning avser svenska föreags köp och vidareförsäljning i ulande av varor uan a dessa passerar svensk gräns. Under 26 uppgick neo av denna pos ill dryg 48 miljarder kronor. 15 1 5 Under 26 har neoöverskoe från jänser forsa a öka och dess andel av de oala exporöverskoe uppgick ill 33 procen för 26. Mosvarande andel för 25 var 29 procen. 2
Fakorinkomser Fakorinkomserna som besår av löner och avkasning på kapial, visade e översko på 6,8 miljarder kronor under fjärde kvarale 26. Dea är en försämring på ca 2 miljarder jämför med samma period 25. Fakorinkomser (se abell H) 15 1 5-5 -1 Se över helåre visade neoresulae för 26 på e översko med 7,9 miljarder kronor vilke är 13 miljarder mindre än för år 25. -15 3
Avkasning direka inveseringar, neo Neoavkasningen på direka inveseringar 26 resulerade i e översko på 59,4 miljarder kronor. Dea är en minskning jämför med år 25 då avkasningen uppmäes ill 69,2 miljarder kronor. Avkasningen på direka inveseringar i ulande uppgick ill 28,3 miljarder kronor samidig som avkasningen på direka inveseringar i Sverige uppgick ill 148,9 miljarder kronor. Avkasning direka inveseringar, neo (se abell H) 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Avkasning porföljinveseringar, neo Avkasning på porföljinveseringar gav e undersko på 6,5 miljarder kronor under fjärde kvarale 26 a jämföra med e undersko på 5,2 miljarder under samma period föregående år. Avkasning porföljinveseringar, neo (se abell H) -5-1 -15-2 Under helåre 26 gav avkasningen på porföljinveseringar e uflöde på 4,6 miljarder kronor jämför med 25 då uflöde uppgick ill 32,3 miljarder kronor. Neo av akieudelningar gav e inflöde på 4,5 miljarder och avkasningen på ränebärande värdepapper e uflöde på 45,1 miljarder kronor. -25-3 4
Avkasning övrig kapial, neo Avkasning på övrig kapial gav upphov ill e neouflöde på 1,4 miljarder kronor under fjärde kvarale 26, vilke kan jämföras med e neouflöde på 3,5 miljarder kronor under mosvarande period 25. Avkasning övrig kapial, neo (se abell H), -,5-1, -1,5-2, -2,5-3, -3,5-4, Under 26 gav avkasning på övrig kapial upphov ill e neouflöde på 9,1 miljarder kronor, vilke kan jämföras med e neouflöde på 14,6 miljarder kronor under 25. Jämför med 25 ökade inflöde av avkasning på övrig kapial i ulande från 29,2 miljarder kronor ill 44,6 miljarder kronor och uflöde av avkasning på övrig kapial i Sverige från 43,9 miljarder kronor ill 53,7 miljarder kronor. -4,5 Avkasning på övrig kapial besår av avkasning på lån och deposiioner m.m. De sörsa bidragen ill posen är avkasning på sådana illgångar respekive skulder som banker i Sverige har genemo moparer i ulande. 5
Löpande ransfereringar och kapialbalans, neo (se abell I) Löpande ransfereringar och kapialbalans, neo Neo av de löpande ransfereringarna och kapialbalansen gav e undersko på 12,2 miljarder kronor under fjärde kvarale 26. -5-1 -15-2 För helåre 26 uppgick neouflöde ill 54,3 miljarder jämför med e uflöde på 31,9 miljarder 25. Av de oala neougiferna avsåg 13,5 miljarder EU-ransfereringar och 13,7 miljarder u-bisånd. -25-3 Finansiell balans Den finansiella balansen gav e neouflöde på 134,1 miljarder kronor under de fjärde kvarale 26. Resulae för helåre 26 blev e uflöde på 249,7 miljarder kronor. De var främs porföljinveseringar och övrig kapial som bidrog ill uflöde. Överskoe i byesbalansen för 26 på 21 miljarder kronor, en negaiv kapialbalans på 2 miljarder och den negaiva finansiella balansen på 25 miljarder gav upphov ill en posiiv respos på 6 miljarder kronor. Resposen visar neo av de ransakioner som ine kunna förklaras och besår allså av olika fel och briser i saisiken. En av de vikigase förklaringarna ill resposen under enskilda kvaral är felakigheer vad gäller periodisering. Efersom uppgiferna i bealningsbalansen hämas från olika källor kan periodiseringen av ransakioner vara olika för poser som ska balansera varandra. På längre sik bör däremo resposerna a u varandra. Finansiell balans (se abell J) 5 4 3 2 1-1 -2-3 -4-5 Svenska inv. i ulande Uländska inv. i Sverige 6
Direka inveseringar Direka inveseringar för helåre 26 resulerade i e neoinflöde på 27,2 miljarder kronor a jämföra med e neouflöde på 122,3 miljarder kronor år 25. Direka inveseringar (se abell J) 15 1 5-5 -1 Svenska inveseringar i ulande gav under åre e uflöde på 178 miljarder kronor, medan de uländska inveseringarna i Sverige summerade ill e inflöde på 25,2 miljarder. År 25 gav de svenska inveseringarna i ulande e uflöde på 198,3 miljarder och de uländska inveseringarna i Sverige e inflöde på 76 miljarder kronor. -15 Svenska inv. i ulande Uländska inv. i Sverige För såväl direka inveseringar i ulande som i Sverige ugjordes en sor del av neoflödena av åerinveserade vinsmedel, d.v.s. vinser som ine delas u ill akieägarna uan åerinveseras i föreagen. De är vikig a noera a åerinveserade vinsmedel är prognosiserade och kan bli föremål för revideringar under hösen 27, när resula föreligger från Riksbankens årliga direkinveseringsenkä. 7
Porföljinveseringar Porföljinveseringar med ulande resulerade i kapialuflöden på 35,8 miljarder kronor under fjärde kvarale 26. Uflöde förklaras främs av svenska neoinveseringar i uländska värdepapper. Den gränsöverskridande akiehandeln under kvarale gav e uflöde på 48,7 miljarder kronor. Porföljinveseringar (se abell J) 8 6 4 2-2 -4-6 -8-1 -12 Under helåre 26 visade porföljinveseringar med ulande neouflöden på 164,1 miljarder kronor, varav akiehandeln sod för 162,9 miljarder. Svenska inv. i ulande Uländska inv. i Sverige Övrig kapial Övrig kapial (se abell J) 3 2 Inveseringar i övrig kapial gav upphov ill e neouflöde på 96,2 miljarder kronor under fjärde kvarale 26. Svenska inveseringar i ulande visade e neouflöde på 36,2 miljarder kronor medan uländska inveseringar i Sverige gav upphov ill e neouflöde på 6 miljarder kronor. 1-1 -2-3 -4 Under år 26 gav inveseringar i övrig kapial upphov ill e neouflöde på 12,7 miljarder kronor. Svenska inveseringar i ulande visade e neouflöde på 379,5 miljarder kronor medan mosvarande uländska inveseringar i Sverige gav e neoinflöde på 276,7 miljarder kronor. Svenska inv. i ulande Uländska inv. i Sverige Värde av inveseringar i övrig kapial varierar krafig från kvaral ill kvaral och de är ofa korfrisiga kapialrörelser mellan banker i Sverige och moparer i ulande som skapar variaionerna. Övrig kapial omfaar bland anna in- och upplåning, ulåning, deposiioner och repor ill och från ulande. 8
Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo Sveriges samlade neoskuld mo ulande uppgick i december 26 ill 43 miljarder kronor. Jämför med 25 har neoskulden minska med 167 miljarder kronor. Ulandssällningen, neo (se abell E) -1-2 -3-4 -5-6 Neoillgången i form av direka inveseringar har prognosiseras ill 36 miljarder kronor, vilke är någo högre än 25. -7-8 -9 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 Neoskulden i form av porföljinveseringar beräknas ha minska någo ill 66 miljarder kronor 26. Bakom förändringen ligger en ökning av illgångarna i uländska akier och ränebärande värdepapper med 164 miljarder kronor och av ulandes innehav av svenska värdepapper med 146 miljarder kronor. Den officiella sammansällningen av Sveriges ulandssällning redovisas ill marknadsvärde uom direka inveseringar, som anges med bokför värde. Som kompleering publiceras också en sammansällning av ulandssällningen där e marknadsvärde för direka inveseringar har beräknas. Enlig denna uppgick Sveriges neoskuld ill ulande år 26 ill 78 miljarder kronor. De är vikig a noera a flera delposer i ulandssällningen för 26, såsom direka inveseringar och porföljakier, är prognosiserade. Siffrorna bör därför olkas med försikighe. 9
Vad är bealningsbalansen? I en sluen ekonomi besäms nivån på inveseringarna av de samlade sparande i ekonomin. Dea innebär a om sparande av någon anledning minskar blir följden a även inveseringarna minskar. I en öppen ekonomi är sambande mellan sparande och inveseringar ine lika ydlig efersom globala finansiella marknader gör a inernaionell kapial enkel kan flöda mellan länder. Bealningsbalansen innehåller informaion om dessa flöden. De är hel enkel en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Bealningsbalansen kan delas in i: Byesbalansen, som visar handel i varor och jänser, löner, avkasning på finansiella illgångar och skulder, sam löpande ransfereringar såsom.ex. EU-bidrag och avgifer. Kapialbalansen, som dels omfaar EU-bidrag och U-bisånd för reala inveseringar och dels köp och försäljning av räigheer, såsom.ex. paen. Den finansiella balansen, som delas in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. Den finansiella balansen visar förändringar i finansiella illgångar och skulder genemo omvärlden. En härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan ( C + I + G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( X M ): BNP = C + I + G + X M. 1 (1) Genom a addera de s.k. neofakorinkomserna, F, d.v.s. svenska fakorinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska fakorinkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 2 BNI = C + I + G + X M + F. (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G = S = I + X M + F, (3) 1 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. 2 Dessa fakorinkomser kallas numera ofa för primära inkomser. Neofakorinkomserna besår av löner, kapialavkasning och löpande ransfereringar. 1
där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 3 Enlig (3) gäller: S I = X M + F. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handelsbalansen. X M + F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handelsbalansen. För en given neofakorinkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handelsbalansen uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 4 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 5 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: BNP + r A = C + I + G + A + A ). (6) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Neoillgångarna besår i sin ur av kapialbalansen och den finansiella balansen. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: X M + F = ( A A ) 1. (7) + Vänserlede i bealningsbalansen (7) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handelsbalansen och neofakorinkomserna. Termen ( A A + 1) i högerlede visar hur neoillgångarna genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, d.v.s. A < +1. Ekvaion (7) innebär A 3 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offenliga sekorns sparande och hushållens sparande. 4 Neofakorinkomserna anas vara konsana på kor sik. 5 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med handelsbalansen. 11
således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll. 6 Sambande med ulandssällningen Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden kommer en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. Ulandssällningen visar e lands oala neoskuldsäning och redovisas i form av sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo omvärlden. Neo av illgångarna och skulderna är således e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden. Sockuppgiferna redovisas ill marknadsvärde och delas precis som den finansiella balansen in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. 7 Sambande mellan ulandssällningen och de ransakioner som ingår i bealningsbalansen illusreras i figuren nedan. Förändringar i neosällningen genemo omvärlden beror både på genomförda ransakioner som regisreras i den finansiella balansen och på förändringar i växelkurser och illgångspriser. Dessuom kan sockarna påverkas av.ex. nedskrivningar av fordringar (e exempel på övriga korrigeringar i figuren). Om byesbalansen under en längre period uppvisar under- eller översko medför dea en uppbyggnad av aningen en neoskuld eller en neoillgång. Förändringar av ulandssällningen beroende på Transakioner Ingående balans Prisförändringar Valuakursförändringar Övriga korrigeringar Ugående balans Källor och meoder På Riksbankens hemsida finns flera dokumen som beskriver vilka källor och meoder som används för a sammansälla bealningsbalansen och ulandssällningen. Adressen di är 6 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. 7 I vissa fall används de bokförda värde isälle för marknadsvärde p.g.a. a underlage för beräkning av marknadsvärde är oillräcklig. 12
www.riksbank.se/saisik/bealningsbalansen. Där finns också undersökningar, idigare publicerad saisik, sam ariklar. 8 8 Dea avsni är i sin helhe basera på en av dessa ariklar: Vilken roll spelar bealningsbalansen i den ekonomiska analysen? (21), av Ericsson, Vicoria och Lindsröm, Tomas. 13