Barnnefrologi Diana Karpman
Urinvägsinfektioner hos barn Pyelonefrit Cystit Temp > 38.5 < 38.5 Flanksmärtor +/- - Dysuri +/- + CRP mg/l > 20 < 20 Urin osm nedsatt normal (Minirin test) (övergående) Asymptomatisk bakteriuri: Inga symtom från urinvägarna
Växt av bakterier i urinodling Bakteruri: Signifikant/riklig växt > 10 5 CFU/mL Måttlig växt 10 4-10 5 CFU/mL Sparsam växt < 10 4 CFU/mL Vid blåspunktion även sparsam växt = signifikant Pediatrik, Liber AB 2012
Behandling av UVI Öppenvård Cystit: Nitrofurantoin (Furadantin, 1,5 mg/kg x 2) Selexid (> 5 år 200 mg x 3) Trimetoprim (3mg/kg x 2) Cefadroxil (15 mg/kg x 2) Behandlingstid 5 dagar Pyelonefrit (om < 2 år remiss till barnspecialist): Ceftibuten (Cedax) 9 mg/kg x 1 Trimetoprim-Sulfa (Bactrim) Behandlingstid 10 dagar
Slutenvård Behandling av UVI Pyelonefrit Intravenöst < 1 år eller allmänpåverkat barn Cefotaxim (Claforan)100 mg/kg/dag uppdelat i 3 doser till feberfrihet, (vid enterokocker Amoxicillin (Doktacillin) 100mg/kg/d i 3-4 doser), efterföljt av per os Trimetoprim- Sulfa, Ceftibuten, Cefadroxil enligt resistensmönster. Peroralt: Trimetoprim-Sulfa, Ceftibuten Undvik NSAID preparat Urinodling en vecka efter avslutad behandling på alla
Hydronefros på ultraljud
Reflux (VUR) nefropati I Ett stycke upp i uretären utan dilatation II Upptill njurbäckenet utan dilatation III Dilatation av uretär och njurbäcken IV Dilatation med intrarenal reflux V Påverkan på njurvävnad
MUCG II IV III bilateralt
Regress av dilaterad VUR till 0-II Esbjorner E, et al: Management of children with dilating vesico-ureteric reflux in Sweden. Acta Paediatr 2004
STING Subureteric Transurethral Injection DEFLUX (Icke-Animalisk Hyaluronsyra blandat med sockerpärlor, dextranomer) Q-Med, Sweden
STING Subureteric Transurethral Injection Ca 70% botas efter 1:a injektion Ca 50% botas efter 2:a injektion Ca 50% botas efter 3:a injektion 12 STING per år 3 neoimplantationer
Neoimplantation VICTOR A. POLITANO AND WYLAND F. LEADBETTER J Urol 1958
DMSA scintigrafi
DMSA 65% 35% DMSA påvisar njurskada signifikant oftare än urografi Njurskadan vid dilaterad reflux är mer utbredd och påverkar njurfunktion mer än vid icke dilaterad reflux Vid normalt fynd är risken för njurskada liten
Ärrbildning efter pyelonefrit Risken ökar vid varje pyelonefrit 1 5-10 % 2 15 % 3 35 % 4 58%
Konsensus saknas avseende utredning efter pyelonefrit Barn med riskfaktorer: Urosepsis Barn som har allvarliga missbildningar Barn med atypiska infektioner (t.ex. enterobakter, pseudomonas) Påverkad njurfunktion Förlängt behandlingssvar > 48 timmar Dålig urinstråle Recidiverande pyelonefriter
Vilka barn med UVI ska utredas? Barn < 2 år med pyelonefrit genomgår ultraljud inom en vecka för att utesluta dilatation Om patologiskt ultraljud och/eller förekomst av riskfaktorer görs MUCG efter ca 6 veckor för att utesluta reflux och blåstömningsrubbning Vid pyelonefrit DMSA akut eller efter ca 6 månader Om allt är normalt avslutas kontroller, annars remiss till barnnefrolog I avvaktan på utredningen behandlas barnen med profylaktiskt antibiotika Trimetoprim eller Furadantin 1 mg/kg
UVI utredning Barn > 2 år med pyelonefrit Utreds med ultraljud urinvägar. DMSA scint (akut eller efter 3-6 månader). Inget profylax. Om patologiskt ultraljud eller DMSA remiss till njurmottagning Barn med ABU (asymptomatisk bakteriuri) Ultraljud njurar
Svenska reflux studien I II III IV V
Svenska reflux studien UVI 194 Antenatal dilatation 9 VUR grad III - IV Antibiotika profylax 69 Uppföljning 24 mån 203 barn 1-2 år 128 flickor 75 pojkar MUCG, DMSA, urografi Endoskopisk Behandling 66 Kontroll Grupp 68 MUCG, DMSA Start dec 2000 Slut apr 2009
Mål Jämföra tre behandlingsalternativ avseende: Utfall av VUR UVI Njurskada
Nytillkommen njurskada Brandström P et al J Urol 2010
Slutsats Flickor > 1 år med dilaterad reflux ( grad III) hade minskat antalet urinvägsinfektioner med antibiotikaprofylax eller injektionsbehandling av refluxen. Profylax minskar också risken för nytillkommen njurskada. Pojkar > 1 år med dilaterad reflux hade ingen nytta av vare sig injektionsbehandling eller antibiotikaprofylax. Holmdahl G et al J Urol 2010
Åtgärd Antibiotika profylax MUCG visar reflux grad IV eller V: Kreatinin och blåsfunktion. Kirurgiskt åtgärd efter spädbarnsåret om infektionsfri på profylax MUCG visar reflux grad III-IV: profylax i 1 år. Då upprepas MUCG och DMSA. Om minskad reflux till grad I-II Avslutas profylax. Utan njurskada på DMSA avslutas. Med njurskada årliga kontroller. Om MUCG visar kvarstående reflux remiss till barnkirurg. Deflux (sting; cystoskopisk injektionsbehanding) eller neoimplantation Uroterapi för blåstömningsrubbningar
Asymtomatisk bakteriuri Förekommer hos 1% av skolflickor, ovanligt hos pojkar Hög recidivrisk efter antibiotikabehandling (80%) Antibiotikabehandling ger risk för nykolonisering med mera virulenta stammar och pyelonefrit Påverkar inte njurarna ogynnsamt Bakomliggande blåsdysfunktion vanlig
Asymtomatisk bakteriuri Utredning Ultraljud urinvägar Behandla inte bort avirulenta stammar Erytromycin
Blåsdysfunktion En vanlig orsak till UVI Uroterapi Flödesmätning Residualurin Miktionsrådgivning
Sängvätning Nocturn enures Primär Barn > 5 år som kissar på sig varje natt, torra dagtid Aldrig torra nattetid Sekundär Barn > 5 år som varit torra nattetid i mer än 6 mån
Sängvätning utredning Anamnes Ärftlighet Vätskeintag Regelbundenhet: varje natt? Hur många gånger? Svårväckt? Miktionsmönster på dagen: tömmer? Krystar? Droppurin? Trängningar? UVIer? Hur upplever barnet och familjen detta? Förstoppning? Dagenures? Enkopres?
Sängvätning utredning Status Rutinstatus, yttre genitalia, rygginspektion, blodtryck Neurologi: gå på tå, häl, perianal hudsensibilitet, analtonus vid kontraktion Lab Urinsticka Urinodling Vid behov osmolalitet
Sängvätning utredning Urodynamiska undersökningar vid blåstömningsrubbning: Flödesmätning Residualurin (ultraljud) Cystometri (vid samtidig inkontinens) Ultraljud vid UVI anamnes
Sängvätning behandling Barnet tas upp på natten Drick begränsas efter kvällsmat Enureslarm > 5 år Minirin (desmopressin) tabletter > 6 år. Hjälper under 8 timmar Kombination Blåsträning dagtid Tålamod
Nefros Albuminuri > 2 g/m 2 /24 h Hypoalbuminemi Ödem Nefrit Hematuri Proteinuri Oligouri Hypervolemi: högt blodtryck, ödem
Hematuri Definition > 5 RBC/ synfält (x40) i sediment, tre gånger Mörk urin RBC Hemoglobin Myoglobin Urat Läkemedel: rifampin, nitrofurantoin, ibuprofen, sulfasalazine Födoämne: rödbetor, björnbär Sjukdomar: alkaptonuri, tyrosinos
Hemoglobinuri Hemolytisk anemi Hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) Paroxysmal nocturn hemoglobinuri Vissa mediciner och födoämne (svamp, sulfa) Urinstickor Känsliga för >5 RBC/µl, mycket känsliga för hemoglobin och myoglobin. Ursprung Renal; icke renal Glomerulär; icke glomerulär. Förekomst av röda blodkroppscylindrar talar för glomerulär hematuri
Klassifikation av hematuri Isolerad hematuri Definition: Mikroskopisk hematuri utan proteinuri, inga symtom, normala blodprover Hereditet? Om isolerad utan några andra symtom: benign familjär hematuri (thin basement membrane disease) Mikroskopisk hematuri med kliniska symtom Symtom inkl hypertoni Asymptomatisk mikroskopisk hematuri med proteinuri Mikroskopisk hematur i sig ger inte proteinuri! Makroskopisk hematuri Alltid med proteinuri!
Makroskopisk hematuri Renal Glomerulonefrit: Post-streptokock Henoch Schönlein nefropati IgA nefropati SLE Glomerulopati: Alport Benign familjär hematuri Hemolytiskt uremiskt syndrom Icke glomerulär: Tubulointerstitiell nefrit Pyelonefrit Läkemedel Kärlmissbildning, loin-pain syndrom Njursten
Poststreptokock glomerulonefrit Glomerulonefrit ca 1-2 veckor efter streptokockinfektion Korsreaktion mot bakteriella antigener Aktivering av komplement i den alternativa vägen AST, anti DNasB C3 och properdin låga C3 deponering
Henoch Schönlein purpura I anslutning till luftvägs- eller tarminfektion Småkärlsvaskulit Inga specifika diagnostiska blodprov
Hematuri Blåsa Cystit, inflammation, sten, cyklofosfamid, tumör Uretra Infektion, inflammation Annat Hypercalciuri Prostatit Ansträngningsutlöst Koagulationsrubbning Mens
Utredning av hematuri Anamnes Hematuri vid flera tillfällen? Terminal hematuri? Hereditet: njursten, hörselnedsättning, njursvikt, cystnjurar, HUS, koagulationsrubbningar, hemoglobinopati Halsinfektion, impetigo, ÖLI, trötthet, trängningar, feber, dysuri, ödem, diures Buksmärtor HSP, njursten, pyelonefrit, cystit, cystnjurar, poststrep GN, loin pain hematuri
Utredning av hematuri Status Tillväxt Bukresistens Blodtryck Ömhet över njurar/blåsa Blekhet Ledbesvär Ikterus Feber Ödem Utslag Urinsticka Protein, ph. Även på familjemedlemmar Urinsediment Röda, vita, cylindrar, kristaller
Hematuri utredning Lab Urinsediment, odling Albumin/kreatinin clearance Urea Kalium Ca/kreatinin i stickprov urin (< 0.8 mmol/mmol) Urinelfores vid misstanke om tubulärskada Hb, vita, trombocyter, AST, anti-dnasb, C3, properdin CRP Svalgodling
Hematuri Ultraljud urinvägar Vid makroskopisk hematuri eller smärta Visar stora stenar, tumörer, hydronefros, dysplasi, formförändringar, cystor Urografi Ingår inte i rutinutredning av hematuri Audiogram Ögonundersökning Vid misstanke om Alport syndrom
Hematuri Om inget annat framkommer i anamnes, status, blod/urinprov och barnet endast har mikroskopisk hematuri ska det betraktas som isolerad hematuri. Uppföljning (status, urinsticka) utan flera undersökningar Remiss till barnnefrolog Mikroskopisk hematuri med symtom och/eller proteinuri, makroskopisk hematuri