Västanvindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Västanvindens förskola avdelning Månen och Solen Läsår: 2015/2016
Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Västanvindens förskola avdelning Månen och Solen Ansvariga för planen Förskolechef Annette Altemyr och samtliga pedagoger på Västanvindens förskola Vår vision Alla är bärande på olika förmågor. Alla ska få vara den man är utan att bli diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Vi skapar trygghet genom att se och lyssna på varje barn. Planen gäller från 2015-10-19 Planen gäller till 2016-10-19 Läsår Barnens delaktighet Genom samtal, intervjuer och observationer. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna upplysts om att vi har en "Plan mot diskriminering och kränkande behandling" Denna plan hänger även tillgänglig i hallen. Personalens delaktighet All pedagogisk personal har medverkat i upprättandet av planen. Förankring av planen Planen ska genomsyra det dagliga arbetet på Västanvinden och pedagogerna reflekterar kring sin verksamhet utifrån den.
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Pedagogerna på Solen och Månen har diskuterat innehållet och tillsammans reviderat den. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Samtliga pedagoger. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Västanvindens vision står kvar. I vårt förhållningssätt är planen levande. Vi ser att våra insatser fungerar så som exempelvis bokval och samtal kring dessa som därigenom lyfter olikheter. Vi är medvetna om att den pedagog som ansvarar för boklån måste vara medveten om valet av böcker. Vi ser också att våra rutiner vid konflikthantering fungerar. Vi har ett gott samarbete med föräldrarna vid behov. Årets plan ska utvärderas senast 2016-10-15 Beskriv hur årets plan ska utvärderas På en hel APT, genom diskussion utifrån relevanta mallar. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef Annette Altemyr
Främjande insatser Namn Främja konfliktlösning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön och Ålder Mål och uppföljning Barnen ska bli rustade i att lösa konflikter. Insats Rutiner vid konflikthantering: När en konflikt uppstår mellan barnen använder vi oss av tre bra frågor: Vad hände? Hur tänkte du? Hur kändes det? Hur tror du kompisen kände det? Vi arbetar medvetet med att få barnen delaktiga i sin egen konfliktlösning. Samtal med barnen om allas lika värde är ständigt pågående och vår vardag blir utgångspunkt för värdegrundsarbetet. Ansvarig Samtliga pedagoger Datum när det ska vara klart Utvärderas vid revidering av planen. Namn Främja likabehandling. Områden som berörs av insatsen Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning. Mål och uppföljning Vi hoppas vidga barnens omvärld med hjälp av litteratur. I böckernas värld kan vi få syn på olikheter och samtala kring dessa. Uppföljning sker fortlöpande. Insats Bokutbudet på förskolan ses över vid jämna mellanrum. Böckerna kan vidare bearbetas med samtal och eventuellt drama. Barnens intresse får styra vilka böcker som arbetas vidare med. De ämnen som barnen inte själva tar upp ansvarar vi vuxna för att även de samtalas kring. Vi strävar efter att erbjuda litteratur som belyser olika etniciteter, sexuell läggningar, familjekonstellationer, funktionshinder, trosuppfattningar ålder, könsöverskridande identiteter och kön.
Ansvarig Samtliga pedagoger. Datum när det ska vara klart Utvärderas vid revidering av planen. Namn Främja likabehandling oavsett kulturell bakgrund. Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning. Mål och uppföljning Vi vill synliggöra barnens olika språk och etniciteter för att skapa mångfald. Insats Barnens olika språk och etniciteter lyfts fram i samtal och aktiviteter. Förskolan har en världskarta och sverigekarta där barnens upplevelser och berättelser av resor, föräldrars bakgrund, landets flagga m.m. kan visualiseras. Vårt språktema berikas av ord på olika språk som sätts upp på väggen. Ansvarig Samtliga pedagoger. Datum när det ska vara klart Utvärderas vid revidering av planen.
Kartläggning Kartläggningsmetoder Under två veckors tid gjordes observationer med hjälp av reflektionsprotokoll var barnen befann sig i våra lärmiljöer. Observationer gjordes vid två bestämda klockslag (kl.09.00 och 13.30) då barnen själva fått välja aktivitet (ej under projekttid). Intervju/samtal med barn i olika gruppkonstellationer (dokumenterat med hjälp av reflektionsprotokoll). Var tycker du om att vara/ inte vara på förskolan? Varför? Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har inte involverats i observationerna. Barnen har involverats genom att få uttrycka sina tankar. Det är vår förhoppning att föräldrarna ställer frågor och blir nyfikna när vi förändrar vår lärmiljö. Hur personalen har involverats i kartläggningen Samtliga pedagoger har deltagit i kartläggningen. Resultat och analys Resultat: I vårt arbetssätt med förändring av våra lärmiljöer ser vi en stor vinst med att kartlägga i vilken lärmiljö barnen vistas i. Vi valde att observera både på förmiddag och eftermiddag för att få syn på eventuella skillnader. Vi har observerat att: Familjelekrummet används av fler pojkar än flickor. Det är mycket olika aktiviteter i rummet. Rummet används främst av 4-åringarna, både på förmiddagen och eftermiddagen. I Gula rummet (Solens kök) leker både flickor och pojkar, oftast de yngre barnen. Målarrummet används av både flickor och pojkar, främst de lite äldre barnen. I Hjärtat leker flest pojkar i olika åldrar. Hela rummet används. I Blå rummet (Månens kök) är både flickor och pojkar aktiva. På eftermiddagen mer jämt fördelade mellan könen. Utforskarrummet används av både flickor och pojkar i olika åldrar men mest av pojkar på eftermiddagen. I Bygg- och konstruktionsrummet används av såväl pojkar och flickor men flest pojkar. Analys: Vi ser en skillnad och ett mönster var barnen befinner sig på eftermiddagen beroende på vilken läsgrupp de tillhör. Eftersom vi har fler pojkar än flickor i barngruppen så blir de överrepresenterade i samtliga rum. Vi ser att de yngsta barnen befinner sig i Solen kök eftersom det är där de som sovit vaknar. Vissa barn utnyttjar fler lärmiljöer än andra barn. Vi ser att pedagogernas närvaro i våra lärmiljöer är avgörande. Vår kartläggning har visat likheter och skillnader utifrån kön och ålder men vi ser ingen skillnad utifrån övriga diskrimineringsgrunder.
Förebyggande åtgärder Namn Inspirerande lärmiljöer. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning Vi vill att våra lärmiljöer ska vara en resurs för barnens lek och lärande. Åtgärd Vi tar del av det barnen uttryckt kring och i de olika lärmiljöerna och utvecklar dessa utifrån det. Vi behöver erbjuda de barnen som återkommer i samma miljöer andra aktiviteter. Motivera åtgärd Se kartläggningen. Ansvarig Samtliga pedagoger. Datum när det ska vara klart Utvärderas vid revidering av planen
Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Alla pedagoger håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. Pedagogerna befinner sig där barnen är och är lyhörda och uppmärksamma på vad barnen säger och gör. Den årliga kartläggningen av verksamheten är grunden för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar. Alla pedagoger känner till härskarteknikerna och ingriper när de ser dessa i verksamheten. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Alla pedagoger ansvarar för föräldrakontakten för de barn som är knutna till sin avdelning. Föräldrar kan också vända sig direkt till förskolechefen/rektorn. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Vid upptäckt av kränkning ingriper pedagoger omedelbart. Upplyser barnet att det är en kränkning som inte är okej. Pedagogen samtalar enskilt med berörda barn då de får möjlighet att lägga fram sin syn på saken. Viktigt är att pedagogen visar empati och är lösningsfokuserad i både samtalet med den kränkte och den som kränker. Målet för samtalet är att ingen kränkning ska ske och att den kränkte kan få upprättelse. Att samtalet ägt rum dokumenteras. Pedagogen avgör om föräldrar och förskolechef/rektor ska kontaktas och av vem. När ett barn anses ha blivit utsatt för kränkning/trakasserier eller diskriminering används BUF:s utredningsblankett vid samtalet med berörda föräldrar. Vid detta tillfälle kontaktas förskolechef/rektor. Utredningsblankettens innehåll lär omfatta sekretessbelagda uppgifter varpå utredningen måste diarieföras. Originalet ska därför skickas till skolkontoret för diarieföring. Kopia till förskolan/skolan och förskolechef/rektor för det fortsatta arbetet och kopia till vårdnadshavarna. Om problemet kvarstår görs en anmälan till BEO eller sociala myndigheter. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Den som ser att ett barn bli kränkt av pedagog agerar omedelbart. Tala om för berörd pedagog att det är ett absolut förbud mot detta enligt diskrimineringslag och skollag. Anmälan till förskolechef/rektor direkt som ansvarar för utredning av händelsen. Information/samråd ska alltid ske med HR. Förskolechef/rektor meddelar vårdnadshavare. Förskolechef/rektor kallar till enskilt samtal med berörd pedagog och kallar därefter till samtal med vårdnadshavarna. Rutiner för uppföljning På BUF:s utredningsblankett fylls i hur och när detta ska ske. Uppföljning ska ske av personer som gjort utredningen och åtgärdsförslag. Rutiner för dokumentation Dokumentation sker på BUF:s utredningsblankett då barn anses har blivit kränkt. Barnets upplevelse har tolkningsföreträde, detta innebär att vuxna inte kan säga det var väl inte så farligt.
Ansvarsförhållande Pedagog som får kännedom påtalar kränkningen och meddelar sedan ansvarig pedagog som i sin tur meddelar förskolechef/rektor och därefter hemmet. Förskolechef/rektor meddelar även huvudmannen.