Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet, läsår 2017/2018 Kärlekens förskola

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef och samtliga pedagoger. Vår vision På Kärlekens förskola är alla välkomna till ett gemensamt lustfyllt lärande där olikheter ses som en tillgång. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2017/2018 Barnens delaktighet Vi har genomfört en kartläggning utomhus men barnen har inte varit delaktiga i den. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna kommer att få information på Unikum om kartläggning och likabehandlingsplan. I varje hall hänger en folder med likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling. Personalens delaktighet Pedagoger har varit delaktiga i att utarbeta planens samtliga delar. Vi har gjort en observationskartläggning på fyra platser på gården Förankring av planen Planen levandegörs och är en del i det vardagliga arbetet med barnen.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Årets plan utvärderas genom diskussion utifrån föregående års plan, i den grupp som ansvarar för planen mot diskriminering och kränkande behandling. Utifrån frågorna på kartläggningen som gjordes i februari 2017 kan vi inte se om det är någon som blivit kränkt på grund av ålder, kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning. Vi kan se handlingar utifrån kränkande behandling. Vi har reviderat kartläggningsmallen, förtydligat så att den ska bli lättare att förstå och utvärdera. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pernilla, Karolina, Cissi, Bodil Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Utifrån frågorna på kartläggningen som gjordes i februari 2017 kan vi inte se om det är någon som blivit kränkt på grund av ålder, kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning. Vi kan se handlingar utifrån kränkande behandling. Vi har reviderat kartläggningsmallen, förtydligat så att den ska bli lättare att förstå och utvärdera. Vi vill se tydligare om det har förekommit några kränkningar behandlingar eller kränkningar utifrån diskrimineringsgrunderna. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom kartläggning och analys av mallarna vi använt vid kartläggningen samt övriga observationer i barngruppen. för att årets plan utvärderas arbetsgrupp

4 Främjande insatser Etnicitet Etnisk tillhörighet Spegla människors olikheter på ett positivt sätt. Etnicitet belyses på vår förskola genom att vi bl.a. lånar böcker från andra kulturer och vi har dockor eller figurer med olika hudfärg. Vi har satt upp Välkommen och Hej på olika språk i hallen genom en symbolisk skulptur av ett klot/en glob. Likadana symboler i alla hallarna men olika färg som visar avdelningsfärgen. Vi har dialog med föräldrarna kring hur mycket de vill att vi ska prata om deras kultur, språk m. m i förskolan verksamhet. När barnen börjar på vår förskola får föräldrarna skriva en berättelse om sitt barn där vi ber dem hur vi ska bemöta deras barn på bästa sätt och vad vi ska tänka på och deras kultur och egna traditioner. Berättelsens innehåll kan handla om alla diskrimineringsgrunderna. Vi tar vara på barnens eget intresse för deras olika språkvärldar och kulturer. Några barn vill t.ex. räkna och ge exempel på ord på det språk som de har med sig hemifrån och även andra språk de känner till. I samtal som uppstår i vardagen tar vi vara på de möjligheter att prata olikheter t.ex. olika hudfärger, hårfärger etc. Huvudansvar: Pernilla, Karolina, Camilla, Agneta. Samtliga pedagoger ansvarar för att det levandehålls i den dagliga verksamheten.

5 Kön Kön Flickor och pojkar ges samma inflytande och utrymme. Flickor och pojkar ges likvärdigt bemötande. Vi ser över litteratur och material för att tilltala både flickor och pojkar och främja en variation i leken. Vi skapar möjlighet att prova könsöverskridande lekar och rollspel utifrån teman och olika yrken. I samarbetsövningar och i gruppindelningar i verksamheten ser vi till att pojkar och flickor möts i olika konstellationer. Huvudansvar: Johanna, Emma, Karolina, Cissi. Samtliga pedagoger ansvarar för att det levandehålls i den dagliga verksamheten. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning tas upp som en naturlig del i pedagogiken. Pedagogerna ser till att materialet och den fysiska miljön är tillgängligt. Allergier och annan funktionsnedsättning tas upp i olika samtal och situationer. I vardagen pratar vi om hur man lär sig och kan göra på olika sätt för att genomföra något. De flesta i arbetslaget har gått kurs i tecken som stöd. Introduktionsmaterial och andra dokument uppdateras till att omfatta diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. I

6 samband med introduktionssamtalet ställer vi alltid frågan; Hur kan vi bemöta ditt barn på bästa sätt? Samtliga pedagoger ansvarar för att det levandehålls i den dagliga verksamheten. Sexuell läggning Sexuell läggning Främja likabehandling oavsett sexuell läggning. Vi införskaffar och introducerar böcker kring olika familjekonstellationer. Delar av personalen har fått kompetensutveckling kring regnbågsfamiljer genom handledningsmaterialet Så kan det vara (om regnbågsfamiljer i förskolan). Detta material finns tillgängligt på varje avdelning på förskolan för att vi ska kunna arbeta med det när behov finns. Vi samtalar med familjerna om hur de definierar sig och hur de vill bli bemötta. Det är viktigt att all personal i verksamheten får ta del av denna information för att kunna bemöta varje familj på det sätt som vi samtalat om. Huvudansvar: Pernilla, Andrea, Agneta, Camilla. Samtliga pedagoger ansvarar för att det levandehålls i den dagliga verksamheten.

7 Ålder Ålder Alla respekteras oavsett ålder. Ett medvetet förhållningssätt där vi undviker att säga att någon är stor och istället du kan. Vi benämner avdelningar med namn och inte små-/storbarnsavdelning, syskonavdelning, lilla/stora avdelningen eller bebisavdelning. Aktiviteter, både inne och ute, samt möten på torget är några främjande insatser mot åldersdiskriminering som vi arbetar med på förskolan. På Torget möts barn i alla åldrar i olika sammanhang t.ex. vid måltider, temaarbete och vid öppning och stängning. Vi ser även till att det finns material som tilltalar barn i olika åldrar. Vid överskolningar försöker vi se till vad varje enskilt barn är redo för och att det är tryggheten som står i fokus. Det är inte ålder som ska avgöra vilket/vilka barn som går över, utan vad varje barn är redo för. Överskolningen ska påbörjas i god tid med kontinuerliga besök på de nya avdelningarna med pedagoger från båda sidor. Det ska finnas en struktur för att skapa en trygghet och ett välkomnande vid överskolningen. Huvudansvar: Bodil och Emma. Samtliga pedagoger ansvarar för att det levandehålls i den dagliga verksamheten. Kränkande behandling Kränkande behandling

8 Empati och respekt för allas lika värde. Pedagogerna arbetar aktivt med daglig konfliktlösning genom att vägleda barnen till alternativa lösningar i konfliktsituationer. Vi tränar barnens förmåga att känna empati genom att vi för situationsanpassade samtal. I boksamtal och samarbetsövningar hjälper vi barnen förstå händelser: Hur kan vi göra varandra glada igen? Hur är en bra kompis? Respektera varandra när man säger nej eller stopp, samt att uppmuntra barnen att våga säga nej om man inte vill. Vi pedagoger är goda förebilder och ständigt närvarande pedagoger i leken. Vi har installerat ringklockor och bjällror på toaletterna på Pålslyckan och Tornåkern så att barnen ska slippa sitta och vänta. Även på Blåshammar och Ängdala är ringklockor installerade på toaletterna i skötrummet. Med hänsyn till ålder så lär vi barnen att bli mer självständiga i att ta hand om sin egen hygien. Vi uppmanar barnen att säga till innan de går på toaletten och pedagogerna ser till att vara närvarande när det uppstår situationer där det behövs. Huvudansvar: Cissi, Hanna. Samtliga pedagoger ansvarar för att det levandehålls i den dagliga verksamheten. Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Främja likabehandling oavsett religion Vilka religioner har vi på förskolan? Vid introduktionssamtalen samtalar vi kring hur vi kan bemöta barnen på bästa sätt utifrån religion/trosuppfattning. Vi samtalar även kring vilka högtider/traditioner som är viktiga för varje familj genom introduktionssamtal och liknande. Vi funderar över hur vi firar högtider/traditioner, Vad är syftet? Kan alla vara med?

9 Huvudansvar: Utvecklingsgruppen. Samtliga pedagoger ansvarar för att det levandehålls i den dagliga verksamheten. Könsöverskridande identitet eller uttryck Könsidentitet eller könsuttryck Ett normkritisk förhållningsätt som främjar likabehandling Vi arbetar med att en färg är en färg och att det inte har någon koppling till kön. Alla ska få ha det som man själv tycker om eller visar intresse för. Man ska få vara vem man vill. Utklädningsmaterial likväl som annat material finns tillgängligt för alla, oavsett kön. Vi arbetar med böcker från förlaget OLIKA som berör området. I mötet med barnen tänker vi på att inte enbart berömma barnet utifrån kläder (söt klänning, tuffa skor) och utan istället utifrån person. Huvudansvar: Johanna, Emma, Karolina, Cissi. Samtliga pedagoger ansvarar för att det levandehålls i den dagliga verksamheten.

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggning har skett under v Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barn och föräldrar har inte involverats före kartläggningen. Hur personalen har involverats i kartläggningen All personal har fått information om ändringar i kartläggningsmallarna och varför de ändringarna gjorts. Var kartläggningen ska ske har diskuterats och vi har bestämt oss för att fokusera på utemiljön och på de platser där vi har uppfattat att det finns ett behov. Resultat och analys Kartläggningsmallarna visar inte några kränkningar eller diskrimineringar under de stunder som vi har observerat med hjälp av dem. Vi tror att vi har för få tillfällen som är observerade och dokumenterade. I våra dagliga observationer ser vi att det händer saker som kan uppfattas som kränkande och att vi behöver göra åtgärder.

11 Förebyggande åtgärder Förebyggande arbete Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Förebyggande åtgärder syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar endast områden som i kartläggningen av verksamheten identifierats som riskfaktorer. Åtgärd Pedagogerna tar ansvar för att det finns personal i de rum där barnen befinner sig. Motivera åtgärd Är pedagogerna närvarande och ser vad som händer i stunden har vi större möjlighet att uppnå målet. Samtliga pedagoger Delutvärdering i april 2018 Förebyggande arbete Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla barn ska våga vara på hela gården utan att riskera att bli t.ex. nedputtade, instängda mellan förråd och stenkant, få sand över sig etc. Alla barn ska få känna att de kan få vara med i leken, inte bli uteslutna av andra barn. Åtgärd Vuxennärvaro där vi vet att det finns områden där barnen kan "gömma sig".

12 Samtal med barnen i situationer där det uppstår konfrontationer. Leka in barn som har svårt att komma in i leken av egen kraft. Erbjuda material och lekar som lockar till gemensam lek. Motivera åtgärd Utifrån observationer har vi sett att det sker saker där vi inte har lika stor översyn och där behöver vi vara närvarande för att förhindra att det sker kränkningar. Att som barn få leka i ett gemensamt lustfyllt lärande enligt vår vision där olikheter ses som en tillgång. Pernilla, Cissi, Karolina, Bodil och samtliga pedagoger på förskolan. 30/

13 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn befinner sig, inom och utomhus. Personalen befinner sig där barnen är och är lyhörda och uppmärksamma på vad barnen säger och gör. De årliga kartläggningarna av verksamheten är grunden för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar. All personal känner till härskarteknikerna och ingriper när de ser dessa i verksamheten. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Alla pedagoger ansvarar för kontakten med vårdnadshavare för de barn som är knutna till sin avdelning, men även i hela huset. Samtliga vårdnadshavare kan även vända sig direkt till förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Enl. Skollagen 6 kap 10 Åtgärder mot kränkande behandling: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen. En förskolechef som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Vid upptäckt av kränkning ingriper personal omedelbart. Upplyser barnen att det är en kränkning och inte okej och meddelar den pedagog som är kopplad till barnet. Pedagogen samtalar enskilt med berörda elever då de får möjlighet att lägga fram sin syn på saken. Viktigt är att pedagogen visar empati och är lösningsfokuserad i både samtalet med den kränkte och den som kränker. Målet för samtalet är att ingen kränkning ska ske och att den kränkte kan få upprättelse. Att samtalet ägt rum dokumenteras. Pedagogen avgör om samtliga vårdnadshavare och förskolechef ska kontaktas och av vem. När ett barn anses ha blivit utsatt för kränkning/trakasserier eller diskriminering används BUF:s utredningsblankett vid samtalet med samtliga berörda vårdnadshavare. Vid detta tillfälle kontaktas förskolechef. Utredningsblankettens innehåll lär omfatta sekretessbelagda uppgifter varpå utredningen måste diarieföras. Originalet ska därför skickas till skolkontoret för diarieföring. Kopia till förskolechef för det fortsatta arbetet och kopia till samtliga berörda vårdnadshavare. Om problemet kvarstår görs en anmälan till BEO eller sociala myndigheter. Det finns dock befogade tillsägelser. Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet i fråga kan uppleva det som kränkande.

14 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Den som ser att ett barn blir kränkt av personal agerar omedelbart. Tala om för berörd personal att det är ett absolut förbud mot detta enligt diskrimineringslag och skollag. Anmälan till förskolechef direkt som ansvarar för utredning av händelsen. Information/samråd ska alltid ske med HR. Förskolechef meddelar samtliga vårdnadshavare. Förskolechef kallar till enskilt samtal med berörd personal och kallar därefter till samtal med samtliga vårdnadshavare. Rutiner för uppföljning På BUF:s utredningsblankett fylls i hur och när detta ska ske. Uppföljning ska ske av personer som gjort utredningen och åtgärdsförslagen. Rutiner för dokumentation Dokumentation sker på BUF:s utredningsblankett då barn anses har blivit kränkt. Barnets upplevelse har tolkningsföreträde, detta innebär att vuxna inte kan säga det var väl inte så farligt. pedagog och förskolechef ansvarar för dokumentationen. Ansvarsförhållande Personal som får kännedom påtalar kränkningen och meddelar sedan ansvarig pedagog som i sin tur meddelar förskolechef och därefter hemmet. Förskolechef meddelar även huvudmannen.