Årsredovisning 2015 Samhällsbyggnadsnämnden

Årsredovisning 2015 Samhällsbyggnadsnämnden 2015-02-05 Verksamhet och måluppfyllelse Verksamhet Samhällsbyggnadskontorets ekonomiska förutsättningar har påverkats av tekniska förvaltningens underskott, eftersom vi delar personal på administrativa och ekonomienheterna. Detta innebär bland annat att vi planerar att tidigarelägga ett förändrat kundmottagande och öka antalet e-tjänster för att förbättra tillgängligheten för medborgarna. Bygglov har under året fått en ökning av antalet ärenden med tjugo procent, trots detta har servicen till allmänheten inte minskat, utan möjliggjorts genom effektiviseringar av verksamheten. Samhällsbyggnadskontoret deltar i Byggpakten. Byggpakten är en kraftsamling tillsammans med exploatörer för att skapa fler hyresrätter i kommunen. Hyresrätter ger dock mindre intäkter till exploateringsverksamheten än bostadsrätter vid försäljning av mark. Översiktsplanens preliminära tidplan är att granskning sker under våren 2016. Översiktsplanens handlingar bearbetas och synkroniseras nu med Tillväxtprogrammet som antagits av Kommunfullmäktige. Investeringstaket begränsade under året planeringsverksamheten. Vi har nu senarelagt flera projekt som en konsekvens av detta. Vakanta tjänster har inte kunnat tillsättas i önskvärd takt, beroende av osäkert ekonomiskt läge och marknadsskäl. En strategisk plan för kommunens fortsatta utbyggnad/utveckling är klar, den avses utgöra ett långsiktigt instrument och beslutsunderlag för prövning, om, när och var bostadsutbyggandet kan ske med hänsyn till bland annat aktuellt bostadsbehov. Planen beslutas två gånger per år och är samhällsbyggnadsnämndens prioriteringar av planverksamheten kopplat till Tillväxtprogrammet som Kommunfullmäktige antagit. Under året har ett omfattande utredningsarbete inför program för E20 och utbyggnaden av en ny stadsdel, kallad A+, genomförts. Dessa utredningar är en del av det underlag som behövs för att kunna sammanställa ett program inför samrådsremiss. Just nu pågår klarläggande av ekonomiska konsekvenser av projektet tillsammans med kommunledningskontoret. 1

Stadsskogenprojektet är kvalitetssäkrat och vi följer handlingsplanen för fortsatt exploatering. De optioner som partnerskapets aktörer har håller på att fullföljas. Utbyggnadstakten är till stor del avhängigt marknadens bostadsexploatörer. Detta innebär att ekonomisk påverkan per kalenderår är svår att budgetera. Stadsskogenprojektets ekonomiska utfall har uppdaterats och förankrats i Samhällsbyggnadsnämnden. En komplikation är att försäljning av mark för byggande av hyresrätter ger mycket mindre intäkter än försäljning av mark för bostadsrätter. Detta är en skillnad i värde som uppkommit nu och som påverkar lönsamheten i projektet. 2

Statistik Samhällsbyggnad Antal beslut 2012-2015 Delegationsbeslut 2012 2013 2014 2015 2012-15 Bygg 892 856 850 1044 3642 Plan 7 6 5 12 30 Exploatering/GIS 91 219 150 242 702 Övrigt 2 4 5 0 11 Summa 992 1085 1010 1298 4385 Nämndbeslut 2012 2013 2014 2015 2012-15 Bygg 90 70 65 81 306 Plan 44 66 65 48 223 Exploatering/GIS 21 28 30 13 92 Övrigt 53 48 50 46 Summa 208 212 210 188 818 Totalt antal beslut 2012 2013 2014 2015 2012-15 Delegation 992 1085 1010 1298 4385 Samhällsbyggnadsnämnd 208 212 210 188 818 Summa 1200 1297 1220 1486 5203 Överklaganden Antal 2012 2013 2014 2015 2012-15 Bygglov 8 9 9 13 39 Planer 3 3 0 2 8 Exploatering 0 0 1 0 1 3

Åtaganden och nyckeltal Prioriterat mål: I Alingsås bygger välfärden på god service, hög kvalitet och tillgänglighet 1. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att öka medborgarnas och företagarnas nöjdhet med tillgänglighet och bemötande hos förvaltningarna på Sveagatan 1.1 Samhällsbyggnadskontoret åtar sig att systematiskt arbeta med bemötandefrågor och kommunikation Uppföljning: Ett långsiktigt internt arbete inom kommunen kring förbättrad servicegrad, attityd och bemötande pågår. Tydliga förbättringsresultat kan ses inom främst miljöskyddsfrågorna. Men detta arbete behöver fortsätta och omfatta alla förvaltningar. Ett fortsatt och utökat projekt kring attityder och bemötande bör startas upp. Kundenkäter planerades att genomföras under 2015, men har nu prioriterats om till 2016. 2. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att stärka förvaltningens attraktionskraft som arbetsplats 2.1 Samhällsbyggnadskontoret åtar sig att utveckla arbetssätt och förhållningssätt inom framförallt följande områden: Karriärsmöjligheter Employer branding Kompetensutveckling Praktikanter Uppföljning: Kontoret har tidigare aviserat sin avsikt att under året färdigställa och börja genomföra den kompetensförsörjningsplan som påbörjats. Detta har dock behövts omprioriteras till 2016. Kompetensutveckling planeras på ledningsnivå, på APT och individuellt tillsammans med medarbetarna. 3. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att förkorta handläggningstiderna 3.1 Samhällsbyggnadskontoret fortsätter den påbörjade digitaliseringen, vidareutvecklar arbetet med Från remiss till process samt har fokus på de tidiga skedena för att på så sätt möjliggöra bättre prioriteringar. Uppföljning: Nytt avtal gällande skanning av bygglovakter är tecknat och bygglovavdelningen fortsätter att tillsammans med administrationen aktivt arbeta mot en mer digital och effektiviserad handläggning och granskning. Det svåra ekonomiska läget medför dock att utvecklingsarbetet inte kan prioriteras. Detta innebär sammanfattningsvis att det finns en risk att handläggningstiderna inte kan förkortas, istället riskerar ärendebalansen att växa. 4

Planavdelningen har påbörjat en process tillsammans med GIS-avdelningen för att kunna använda en digitaliserad medborgardialog. Planavdelningen arbetar för att i kartbild och tillhörande illustrationsbilder på ett överskådligt sätt kunna visa pågående utbyggnadsområden, områden där planbesked har lämnats och områden där planbesked har sökts. Arbetet med att i större utsträckning använda Cityplanner och 3D-teknik i detaljplaneprocessen är uppstartat. Prioriterat mål: I Alingsås finns det attraktiva boendemöjligheter 4. Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att verka för att antalet nybyggda bostäder av olika upplåtelseformer och i olika storlekar ska bli fler 4.1 Samhällsbyggnadskontoret åtar sig att under planperioden, i den mån detta är möjligt, i exploateringsavtal reglera upplåtelseform utifrån lämplig variation i bostadsutbudet. Uppföljning: Upplåtelseform kan inte regleras genom bestämmelse i detaljplan, endast ändamålet kan regleras. I avtal mellan privat exploatör (där marken ägs av en privat exploatör) och kommunen finns möjligheter att överenskomma om att området ska bebyggas med ett visst antal hyreslägenheter. Ett sådant åtagande från exploatören kan dock inte förenas med någon form av sanktionsmöjlighet om så inte sker. I ett marköverlåtelseavtal, där kommunen äger marken och genom avtalet överlåter ett område till en exploatör, finns större möjligheter för kommunen att påverka upplåtelseformen. Beroende av upplåtelseform varierar marknadsvärdet för ett markområde, innebärande exempelvis att köpeskillingen blir lägre om kommunen vill sätta som villkor för försäljningen att hyresrätter byggs, vilket därmed påverkar exploateringsprojektens genomförandeekonomi. Den lägre köpeskillingen kan i avtalet samtidigt kompletteras med ett villkor om tilläggsköpeskilling. Förfaringssättet föreslås prövas i kommande markförsäljningar. 5

5. Samhällsbyggnadsnämnden ska tillgodose Alingsås kommuns behov av attraktiv mark för bostäder 5.1 Samhällsbyggnadskontoret åtar sig att under 2015 starta upp arbetet med riktlinjer för exploateringsavtal Uppföljning: Enligt ändrad lagstiftning från 1 januari 2015 skall kommuner som avser ingå exploateringsavtal som rör genomförandet av detaljplaner anta riktlinjer för exploateringsavtal. Dessa skall ange grundläggande principer för fördelning av kostnader och intäkter för genomförandet av detaljplaner samt andra förhållanden som har betydelse för bedömningen av konsekvenserna av att ingå exploateringsavtal. Riktlinjerna är vägledande och därför inte bindande. Arbetet med att ta fram förslag till riktlinjer har påbörjats. Omedelbar åtgärd Uteblivna planerade intäkter samt utebliven kundefterfrågan är på kort sikt en stor riskfaktor för verksamheterna, men är samtidigt mycket svårt att eliminera. Den goda ekonomiska uppföljningen av verksamheterna som inarbetats de senaste åren motverkar till viss del att större överraskningar uppstår. 6

Internkontrollplan Under 2015 har den fastställda internkontrollplanen regelbundet följts upp och resultatet rapporterats till nämnden. Nedan följer 2015 års internkontrollpunkter och bedömd status: Ramavtal/direktupphandling Klart Investerings- och projektuppföljning Pågående Entreprenader Klart Redovisning av uppdragsföretag Ej aktuellt 7

Ekonomi Ansvar 30-319 Samhällsbyggnadskontoret Drift Belopp i tkr Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse bokslut/budget 2015 Bokslut 2014 Verksamhetens intäkter 20 088 20 945 857 22 211 Personalkostnader -17 198-17 345-147 -15 514 Lokalhyror 0-1 -1 0 Köp av tjänster -3 492-5 682-2 190-5 737 Gemensamma kostnader -7 621-7 354 267-5 736 Utdebitering personalkostn. 9 350 7 954-1 396 7 154 Övriga kostnader -12605-11011 1594-12871 Verksamhetens kostnader -31 566-33 439-1873 -32 704 Avskrivningar -1697-1656 41-1804 Verksamhetens nettokostnader -13 175-14 150-975 -12 297 Kommunbidrag 13 588 13 588 0 14 119 Finansnetto -413-383 30-421 Årets resultat 0-945 -945 1 401 Sammanfattning Den politiska verksamheten blir ca 200 tkr dyrare än budgeterat. I och med ny mandatperiod så har ersättningen till nämnden gått upp. Detta beror på att ökade ersättningar för förlorad arbetsinkomst betalats ut. Planverksamheten går ca 300 tkr sämre än budgeterat, främst på grund av att intäkterna i förhållande till kostnaderna är för låga. Intäkterna för planavgifterna är ca 600 tkr bättre än budget, totalt 1 900 tkr under 2015. Planavgifter tas ut i samband med bygglov och avser i första hand äldre detaljplaner. Dessa intäkter är osäkra och skall inte finansiera de detaljplaner som utarbetas idag, där det finns planavtal. 8

Intäkterna är visserligen högre än budgeterat men eftersom även externa utredningar (köp av tjänster) vidarefaktureras är intäkterna ensamt en dålig indikator på om verksamheten har full kostnadstäckning eller inte. Bygglovsverksamheten går även den ca 300 tkr sämre än budgeterat, främst på grund av något lägre intäkter då taxan inte täcker kostnaderna. Dessutom redovisar verksamheten lite högre personalkostnader som en följd av flera nyrekryteringar. GIS/MBK redovisar ett resultat som är ca 400 tkr bättre än budgeterat. Sammantaget är det intäkterna som står för resultatförbättringen under 2015. GIS-verksamheten har intäkter som ligger ca 300 tkr högre än budget för 2015. Verksamheten har under året arbetat med externa projekt inom GR vilket ökat intäkterna. Personalkostnaderna för året är ca 200 tkr lägre än budgeterat. Fastighetsbeståndet genererar ett underskott på ca 700 tkr. Verksamheten har sedan ca fem år tillbaka ett inbyggt budgetunderskott eftersom en del av kommunbidraget lämnades tillbaka till finansieringen eftersom det ansågs vara nära förestående att Fabs skulle ta över en del av underskottsfastigheterna. Detta har dock inte realiserats. I budgeten för 2015 fanns till följd av detta en besparingspost på 2 440 tkr. Att avvikelsen i utfallet blir lägre än besparingsposten beror på att redovisningen av periodiskt underhåll anpassats till gällande regelverk. Gemensamma kostnader i resultaträkningen innefattar förvaltningschef men även kostnader som delas med de andra förvaltningarna på Sveagatan. Sedan ett flertal år tillbaka sammarbetar förvaltningarna med verksamhetsstöd (ekonomi, administration, HR, inköp, lokaler m.m.) för att få en mer kostnadseffektiv verksamhet. Utfallet baserar sig på hur resurserna tagits i anspråk under året och medför att de köpande verksamheternas budgetavvikelse varierar sinsemellan. För Samhällsbyggnadskontoret är budgetavvikelsen positiv med ca 270 tkr. Förklaring till resultatet Nedan följer en förklaring till resultatet med en jämförelse mot budget post för post. Verksamhetens intäkter Intäkterna på bygglovsverksamheten är ca 200 tkr lägre än budgeterat. I dagsläget är det svårt att få full kostnadstäckning då taxan är för låg. När det gäller planverksamheten är intäkterna ca 800 tkr högre än budgeterat. Denna post är svårbudgeterad då utredningar inom ramen för detaljplaneverksamheten vidarefaktureras. Vilka utredningar som beställs under ett år varierar stort. Även planavgiftsintäkter är svårbudgeterade. GIS-verksamheten har intäkter som ligger ca 300 tkr högre än budget för 2015. Verksamheten har under året arbetat med externa projekt inom GR vilket ökat intäkterna. 9

Personalkostnader Personalkostnaderna blev 147 tkr högre än budgeterat. I och med ny mandatperiod så har ersättningen till nämnden gått upp. Detta beror på att ökade ersättningar för förlorad arbetsinkomst betalats ut. Köp av tjänster Utfallet för köp av tjänster blev 2 190 tkr sämre än budgeterat. GIS har under året köpt in externa tjänster som överskridit budgeten med ca 600 tkr. Bland annat har lantmäterikostnader samt kostnader för flygfotografering blivit dyrare än budgeterat. Driften av Gräfsnäs park, med en budget på 1 100 tkr (faktureras av kultur och fritid som idag ansvar för driften), har redovisats som köp av tjänster men budgeterats under rubriken övriga kostnader. Resterande underskott på ca 500 tkr ligger även det på verksamheten fastigheter. Gemensamma kostnader I budgetarbetet tas en procentuell fördelning fram rörande hur mycket tid som bland annat administrations- och ekonomipersonal kommer att arbeta med samtliga verksamheter på Sveagatan. I bokslutet görs en avstämning för att ta fram den verkliga procentuella fördelningen. Den positiva avvikelsen beror på att andra verksamheter på Sveagatan har tagit en större andel av de gemensamma resurserna i anspråk. Utdebitering personalkostnader och övriga kostnader Verksamhetspersonal redovisar arbetad tid på projekt och detta resulterar i en ekonomisk transaktion som i vissa fall är debiteringsunderlag och i andra fall endast ett verktyg för att följa upp projekt eller objekt (exempelvis fastigheter). Förs den ekonomiska transaktionen på samhällsbyggnadskontoret och ett driftprojekt skapas en kostnad under övriga kostnader. Rapporteras mindre tid än budgeterat (som ovan -1 396 tkr) så påverkar detta i normalfallet även övriga kostnader (1 594 tkr). Att övriga kostnader har minskat jämfört med budget förklaras delvis av resonemanget ovan men även av att driften av Gräfsnäs park budgeterats under övriga kostnader men resultatförts under köp av tjänster. Utöver detta har en besparingspost på 2 440 tkr budgeterats under övriga kostnader på verksamheten fastigheter men endast delvis förverkligats i och med att redovisning av periodiskt underhåll anpassats till gällande regelverk. Avskrivningar och finansnetto Inga större avvikelser mot budget. 10

Jämförelse mellan året och föregående års resultat Intäkterna 2014 är ca 2 000 tkr högre än 2015. Detta beror på försäljningen av Lygnareds camping som genomfördes 2014. Personalkostnaderna har ökat på planavdelningen och GIS på grund av vakanser 2014 som tillsatts under 2015 samt att projektanställd personal anställts på planavdelningen under 2015. Även Gemensamma kostnader är 1 618 tkr högre 2015 jämfört med 2014. En stor del av denna ökning beror på att personal flyttats från bygglovsavdelningen till den administrativa avdelningen och syns då som gemensamma kostnader. Fastighetsunderhåll har under 2014 bokförts som en övrig kostnad. Under 2015 har en större del bokförts som investering på grund av anpassning till gällande regelverk. Prognossäkerhet Månad Prognos Avvikelse från bokslut Oktober -1027-82 September -1032-87 Delårsbokslut -1002-57 Maj -1149-204 Vårbokslut -1149-204 Prognosernas avvikelse mot årets resultat är små. Bokslut 2015-945 11

Investeringar Investeringarna ska följas upp enligt EIRA-modellen enligt KF 2012 207 Tkr Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse helår Bokslut 2014 Expansionsinvestering 0 -varav exploatering 0 Imageinvestering 0 Reinvestering 1 200 1200 Investering fastigheter 1 378-1378 2 It-utrustning 20-20 10 Inventarier 31-31 11 Anpassningsinvestering Totalt utgifter 1 200 1 429-229 23 I och med att anpassning av redovisning skett för periodiskt underhåll till gällande regelverk har investeringsutgifterna blivit högre än budgeterat. 12

Ansvar 32 Exploatering Drift Belopp i tkr Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse bokslut/budget 2015 Bokslut 2014 Verksamhetens intäkter 9 679 15 517 5 838 21 833 Personalkostnader -4 733-4 513 220-4 416 Lokalhyror 0 0 0-2 Köp av tjänster -143-1 485-1 342-2 013 Gemensamma kostnader -1 876-1 566 310-2 209 Utdebitering personalkostn. 4 720 3 631-1 089 4 343 Övriga kostnader -5528-10123 -4595-8546 Verksamhetens kostnader -7 560-14 056-6496 -12843 Avskrivningar -83-88 -5-91 Verksamhetens nettokostnader 2 036 1 373-663 8 899 Kommunbidrag 0 0 0 0 Finansnetto 680 636-44 520 Årets resultat 2 716 2 009-707 9 419 Sammanfattning Verksamhetens resultat är ca 700 tkr sämre än budgeterat trots att intäkterna är ca 5 800 tkr högre. Detta beror i huvudsak på att kostnader hänförbara till 2013 och 2014 belastat 2015 års resultat. Att dessa inte fördes som kostnader tidigare beror på att förvaltningen avsåg att omklassificera dessa utgifter till anläggningstillgångar (gatuinvesteringar). Enligt KF-beslut 2015 skall dessa utgifter under en övergångsperiod behandlas som omsättningstillgångar och kostnadsföras i sin helhet i samband med tomtförsäljningar. Detta gäller dock inte Stadsskogen. Att Intäkterna blivit större än budgeterat och prognosticerat beror på att några försäljningar genomförts tidigare än beräknat. 13

Förklaring till resultatet Nedan följer en förklaring till resultatet med en jämförelse mot budget post för post. Verksamhetens intäkter Markreserv samt reglerings- och saneringsfastigheterna inbringar ca 180 tkr mer i intäkter under året än budgeterat. Tomtförsäljningens differens mot budget uppgår till ca 5 600 tkr. Det är svårt att budgetera intäkterna för tomtförsäljningen eftersom det är svårt att beräkna när dessa faller ut. Under 2015 kan nämnas att ungefär 25% av intäkterna ligger i januari och 25% av intäkterna ligger i december, vilket visar på hur stora variationer som kan uppstå om försäljningar förskjuts lite i tiden. Personalkostnader Personalkostnaderna blev 220 tkr lägre än budget för 2015. Detta beror delvis på en vakans under året. Samtidigt har dock nämndens arvoden blivit högre än budgeterat. Köp av tjänster Avvikelsen beror på att ca 1 100 tkr belastats köp av tjänster för så kallade samhällsbyggnadsprojekt. Denna post är budgeterad som en övrig kostnad. Ca 200 tkr beror på ökade kostnader för markreserv och reglerings- och saneringsfastigheterna. Gemensamma kostnader I budgetarbetet tas en procentuell fördelning fram rörande hur mycket tid som bland annat administrations- och ekonomipersonal kommer att arbeta med samtliga verksamheter på Sveagatan. I bokslutet görs en avstämning för att ta fram den verkliga procentuella fördelningen. Den positiva avvikelsen beror på att andra verksamheter på Sveagatan har tagit en större andel av de gemensamma resurserna i anspråk. Utdebitering personalkostnader Verksamhetspersonal redovisar arbetad tid på projekt och detta resulterar i en ekonomisk transaktion som i vissa fall är debiteringsunderlag och i andra fall endast ett verktyg för att följa upp projekt. Förs den ekonomiska transaktionen på exploateringsavdelningen och ett driftprojekt (t.ex. fastighetsverksamheterna) skapas en kostnad under övriga kostnader antingen på samhällsbyggnad (de bebyggda fastigheterna) eller exploatering (markreserven samt reglerings- och saneringsfastigheterna). Rapporteras mindre tid än budgeterat (som ovan -1 089 tkr) så påverkar detta i viss mån även övriga kostnader. Om tiden förs på exploateringsprojekt syns inte detta direkt på resultaträkningen utan först då kostnaderna matchas mot intäkterna vid tomtförsäljningen. 14

Övriga kostnader Skillnaden beror på kostnader som bokförts i samband med tomtförsäljning. Dels har tomtförsäljningen ökat jämfört med budget vilket innebär högre kostnader. Dels har kostnaderna budgeterats enligt en princip och bokförts enligt en annan. Vid budgettillfället avsågs t.ex. gatuinvesteringar att redovisas som anläggningstillgångar medan i resultatet redovisas dessa som omsättningstillgångar. Effekten blir att kostnaderna för de sålda tomterna blir högre. Även en justeringspost på ca 3 200 tkr har belastat årets resultat. Att dessa kostnader inte resultatfördes tidigare beror på att förvaltningen avsåg att omklassificera dessa utgifter till anläggningstillgångar (gatuinvesteringar). Jämförelse mellan året och föregående års resultat Intäkterna skiljer sig med drygt 6 300 tkr men varierar ofta stort mellan åren. I december förra året såldes t.ex. en tomt för ca 8 150 tkr i Stadsskogen Gemensamma kostnader är lägre 2015 än 2014 men beror till stor del på att resurser har tagits i anspråk av andra verksamheter på Sveagatan än Exploatering i större utsträckning än under 2014. Under 2014 gjordes bland annat mycket gemensamt utvecklingsarbete tillsammans med ekonomienheten. Detta har bidragit till att resurserna har kunnat användas av andra verksamheter. Utdebitering av personalkostnader är lägre under 2015 beroende på vakant tjänst under del av 2015. Att köp av tjänst är högre under 2014 beror på att en del äldre marknadsföringsposter resultatfördes. Detta avser Stadsskogen. Övriga kostnader ökar under 2015 främst beroende på justeringspost på ca 3200 tkr (se ovan). 15

Prognossäkerhet Månad Prognos Avvikelse från bokslut Oktober 3011 1002 September 4533 2524 Delårsbokslut 4670 2661 Maj 4679 2670 Vårbokslut 4679 2670 Bokslut 2015 2009 Prognossäkerheten är oftast lägre för exploateringsverksamheten än för andra verksamheter. Anledningen är att det är svårt att veta när i tiden tomtförsäljningar genomförs. I år har både stora intäkter och kostnader tillkommit i slutet på året. Investeringar Investeringarna ska följas upp enligt EIRA-modellen enligt KF 2012 207 Tkr Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse helår Bokslut 2014 Expansionsinvestering Investering fastigheter 48 Hjortmarka Naturreservat 179-179 5 494 -varav exploatering Imageinvestering Reinvestering Inköp mark 500 513-13 Anpassningsinvestering Totalt utgifter 500 692-192 5 542 Hjortmarka naturreservat är inte budgeterat som en utgift då stora statliga bidrag förväntas. Det var mycket ovisst när dessa skulle inkomma och därför avstod förvaltningen från att äska investeringsanslag. 16

In- och utbetalningsplan exploatering Belopp i tkr Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse helår Bokslut 2014 Utgifter 0-7 934-7 934-1 933 Inkomster 0 527 527 318 In- och utbetalningsplan 0-7 407-7 407-1 615 Utgifterna varierar beroende på hur exploateringsprojekten redovisas, d.v.s. om investeringar redovisas som anläggningstillgångar (Stadsskogen) eller inte. Redovisas investeringarna som anläggningstillgångar faller de ut som investeringar på tekniska förvaltningen. Redovisas dessa istället som omsättningstillgångar redovisas de i exploateringsprojekten och syns i ovanstående tabell. 17

Intäkter och kostnader från exploateringsprojekt Belopp i tkr Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse helår Bokslut 2014 Intäkter till resultaträkningen 8 600 14 150 5 550 14 926 Avgår beräknat bokfört värde -2 800-8 558-5 758-4 529 Netto till resultaträkningen 5 800 5 592-208 10 397 Under 2015 har tomter i följande exploateringsprojekt sålts: Tomtered industriområde Lövekulle etapp 1 Hambogatan Stadsskogen En del av intäkterna från 2014 berör handelsområde Bolltorp. En del betalningsströmmar hanterades av exploateringsavdelningen i form av både intäkter och kostnader. Inget överskott uppstod för exploateringsavdelningen. 18

Personalredovisning 2015-02-05 Personal och kompetensförsörjning Antal anställningar 1 i november 2015 November 2015 Antal personer Antal anställningar Antal årsarbetare Medelålder Tillsvidare Sysselsättningsgrad (snitt) AID-struktur 56 56 55,5 47,2 99% Administration 25 25 25,0 47,4 100% Kultur turism och Fritidsarbete 1 1 1,0 47,0 100% Teknikarbete 29 29 28,8 46,8 99% Utan AID 1 1 0,8 57,0 75% November 2014 Antal personer Antal anställningar Antal årsarbetare Medelålder Tillsvidare Sysselsättningsgrad (snitt) AID-struktur 56 56 55,0 48,8 98% Administration 24 24 23,5 49,7 98% Kultur turism och Fritidsarbete 1 1 1,0 46,0 100% Teknikarbete 30 30 29,8 47,9 99% Utan AID 1 1 0,8 56,0 75% 1 I redovisningen ingår tillsvidareanställningar i enlighet med Allmänna Bestämmelser (AB). Anställda enligt beredskapsavtalet (BEA), PAN-avtalet, förtroendevalda, uppdragstagare m fl samt tidsbegränsad, inkl timavlönad, personal ingår inte. Årsarbetarna är beräknade på tillsvidareanställningar, genom att sysselsättningsgraderna summeras till heltidstjänster. Även de som var tjänstlediga är medräknade. 19

Fördelning arbetad tid 2015 Timmar utbet Jan - Dec 2015 Belopp Jan - Dec 2015 Heltidsarbetare Jan - Dec 2015 Faktisk tillgänglig tid 978,57 196 371 0 Arbetad tid 809,70 170 922 0 1 MÅNADSLÖN 762,70 160 914 0 2 TIMLÖN 47,00 10 007 0 Frånvaro 168,87 25 449 0 10 SEMESTER 128,00 25 266 0 12 SJUKDOM 36,87 4 209 0 16 FÖRÄLDRALEDIGHET 0,00-4 025 0 17 VÅRD AV SJUKT BARN 4,00 0 0 Samhällsbyggnadskontoret påbörjade under hösten 2014 en kompetensförsörjningsplan tillsammans med Tekniska förvaltningen. På grund av ett hårt pressat ekonomiskt läge på Tekniska förvaltningen som även påverkat Samhällsbyggnadskontoret då resurser delas mellan de båda förvaltningarna, har detta arbete ej kunnat prioriteras under 2015 i önskad utsträckning. Förvaltningen har under året haft svårt att rekrytera vissa yrkeskategorier, exempelvis bygglovsarkitekter. Dessa yrkeskategorier är attraktiva på arbetsmarknaden då det råder en obalans mellan tillgång och efterfrågan. Under 2016 bör frågan uppmärksammas i samband med att förvaltningens kompetensförsörjningsplan åter aktualiseras, uppdateras och genomarbetas utifrån aktuellt läge och rådande förutsättningar. Under de kommande 3 åren har förvaltningen en förväntad pensionsavgång på 8 medarbetare med en sysselsättningsgrad på 100 % vardera. Enskilda individer har meddelat önskan om fortsatt yrkesliv till 67 års ålder, vilket givetvis påverkar aktuell prognos. Förväntade pensionsavgångar kommer vara en del av förvaltningens kompetensförsörjningsplan enligt ovan för att ur denna aspekt säkra förvaltningens återväxt. 20

Löner Medianlön Medianlönen för förvaltningen är 33 680 kr. 10:e percentil 2015 26 205 kr. 90:e percentil 2015 44 250 kr. Lönekartläggningen för 2015 visade inga osakliga löneskillnader mellan kvinnliga och manliga grupper inom förvaltningen. Arbetsmiljö Kontoret fokus har under 2015 varit att stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet. Under första kvartalet av 2015 startade Samhällsbyggnadskontorets skyddskommitté ett arbete med att ta fram en handlingsplan med syftet att förvaltningens chefer på ett mer strukturerat sätt ska arbeta för en bättre arbetsmiljö samt förebygga att anställda skadas eller drabbas av ohälsa i sitt arbete. Handlingsplanen fastställdes under andra kvartalet. Med anledning av kommande organisationsförändringar på grund av det ekonomiska läget inom kontoret har arbetet med handlingsplanen inte fått önskat utrymme under hösten 2015. Dock kommer handlingsplanen åter igen följas upp under första kvartalet 2016. Handlingsplanen ska fungera som ett konkret verktyg där cheferna ska kunna bedriva arbetsmiljöarbetet i den dagliga verksamheten på ett mer givande, utvecklande och effektivt sätt. Under hösten 2015 var ett av fokusområdena att utveckla arbetsplatsträffarna inom kontoret. I september månad blev samtliga chefer samt medarbetarrepresentanter från respektive avdelning/enhet inbjudna att medverka på utbildning i samverkan med fokus på APT. Syftet var att genom kunskap om samverkan och dess syfte skapa en mer kvalitativ dialog inom arbetsgrupperna i frågor som rör utveckling, planering och uppföljning. Förhoppningen var att skapa mer givande arbetsplatsträffar där medarbetare känner högre grad av delaktighet, engagemang och påverkansmöjligheter. 21

Sjukfrånvaro 2 Total sjukfrånvaro 2015 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Kommunstruktur 7,82% 9,44% 9,32% 8,12% 7,77% 7,31% 5,80% 6,73% 8,39% 8,16% 8,48% 6,34% SBK 6,63% 5,40% 6,95% 6,10% 6,26% 5,15% 4,64% 5,07% 5,18% 4,05% 5,18% 3,42% Dag 1-14 Sjukfrv tim, ack Sjukfrv %, ack Sjukfrv tim dag 1-14, ack valt år Sjukfrv % dag 1-14, ack valt år Sjukfrånvaro 6 415 5,33% 2 400 2,00% <=29 357 2,45% 357 2,45% 30-49 4 202 7,79% 1 260 2,34% >=50 1 856 3,59% 783 1,51% Dag 15-59 Sjukfrv tim, ack Sjukfrv tim, ack Sjukfrv %, ack Sjukfrv %, ack Sjukfrv tim dag 15-59, ack valt år Sjukfrv % dag 15-59, ack valt år Sjukfrånvaro 6 415 5,33% 409 0,34% <=29 357 2,45% Sjukfrv tim dag 1-14, ack valt år Sjukfrv % dag 1-14, ack valt år Alla kön 6 415 5,33% 2 400 2,00% Kvinna 5 558 7,67% 1 583 2,19% Man 857 1,79% 817 1,71% 30-49 4 202 7,79% 341 0,63% >=50 1 856 3,59% 68 0,13% Sjukfrv tim, ack Sjukfrv %, ack Sjukfrv tim dag 15-59, ack valt år Sjukfrv % dag 15-59, ack valt år Alla kön 6 415 5,33% 409 0,34% Kvinna 5 558 7,67% 369 0,51% Man 857 1,79% 40 0,08% Dag 1-50 Sjukfrv tim, ack Sjukfrv %, ack Sjukfrv tim dag 1-59, ack valt Sjukfrv % dag 1-59, ack valt 2 Redovisningen omfattar månadsavlönad personal. 22

år år Sjukfrånvaro 6 415 5,33% 2 809 2,34% <=29 357 2,45% 357 2,45% 30-49 4 202 7,79% 1 601 2,97% >=50 1 856 3,59% 851 1,65% Sjukfrv tim, ack Sjukfrv %, ack Sjukfrv tim dag 1-59, ack valt år Sjukfrv % dag 1-59, ack valt år Alla kön 6 415 5,33% 2 809 2,34% Kvinna 5 558 7,67% 1 952 2,69% Man 857 1,79% 857 1,79% Dag 60> Sjukfrv tim, ack Sjukfrv %, ack Sjukfr tim dag 60-, ack Sjukfr % dag 60-, ack Sjukfrånvaro 6 415 5,33% 3 606 3,00% <=29 357 2,45% 30-49 4 202 7,79% 2 601 4,82% >=50 1 856 3,59% 1 005 1,94% Sjukfrv tim, ack Sjukfrv %, ack Sjukfr tim dag 60-, ack Sjukfr % dag 60-, ack Alla kön 6 415 5,33% 3 606 3,00% Kvinna 5 558 7,67% 3 606 4,98% Man 857 1,79% Förvaltningen har en sjukfrånvaro på 5,33 % för 2015. Förvaltningen har lyckats bryta den uppgående trenden gällande sjukfrånvaron, som låg på 6,77 % 2014. Sjukfrånvaron har under året varit relativt konstant även om vi kan ana en positiv utveckling som tyder på en minskad sjukfrånvaro under året. Vi kan ej se några tydliga skillnader mellan åldergrupper och detsamma gäller skillnaderna kvinnor och män. Förvaltningen har under året haft stort fokus på aktuella rehabärenden och kommer under 2016 att fortsätta detta arbete. Fokus kommer ligga på att behålla den relativt låga sjukfrånvaron genom tidiga rehabinsatser och kontinutet i detta arbete. Arbetsskador och tillbud Antal 2015 2014 Arbetsskador 2 2 23

Sammanfattande analys för året Vissa projekt, t.ex. arbetet med den strategiska planen och E20-arbetet, är inte fullt finansierade. Investeringstaket under 2015 begränsar planeringsverksamheten. Organisationen är slimmad och vissa verksamheter är delvis underfinansierade. Utrymmet för utvecklingsarbete är begränsat. Vi stärker uppföljningsinsatserna fortlöpande för att få en så kostnadseffektiv och förutsägbar verksamhet som möjligt. Planverksamheten och bygglovsverksamheten finansieras till största delen av de intäkter som debiteras enligt fullmäktiges taxa till de sökande. Intäkterna för planavgifterna finansierar idag en stor del av planverksamheten. Planavgifter tas ut i samband med bygglov och avser i första hand äldre detaljplaner. Dessa intäkter är osäkra och skall inte finansiera de detaljplaner som utarbetas idag, där det finns planavtal. Taxorna för planoch bygglovsverksamheterna har inte reglerats de senaste fyra åren och det har vid vår genomlysning visat sig att de är för låga och inte täcker självkostnaderna. Enligt kommunfullmäktiges flerårsstrategi för 2016 (KS 210 Dnr 2015.392 KS 077) reduceras kommunbidraget permanent med 1 000 tkr på grund av kommande taxehöjning. Reglering av taxorna föreslås under 2016, så att kostnadstäckning kan uppnås. 24