Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Örebro universitet Baseras på: Forskningsöversikt som genomförts av Anna-Karin Andershed, Henrik Andershed, & David P. Farrington, på uppdrag av Nordens Välfärdscenter. Forskningsöversikten finns att hämta i sin helhet på www.nordicwelfare.org/tidigainsatser Varför viktigt? Många av ungdomens och vuxenårens problem kan kopplas samman med risk och skyddande faktorer, som visar sig redan under förskoleåldern. Den praktiska användningen av den här kunskapen inom hälsovården, förskolan, socialtjänsten och psykiatrin, är än så länge mycket begränsad. Viktigt att användningen ökar eftersom det sannolikt kommer att leda till mer effektiva insatser! 1
Fokus på utagerande och inåtvända problem Två av de mest vanligt förekommande problemen hos unga är externaliserade och internaliserade problem. Externaliserade problem är till exempel störande, trotsigt, aggressivt, normbrytande, kriminellt beteende, samt bruk/missbruk av alkohol och andra droger. Internaliserade problem definieras som ångestrelaterade och depressiva symtom. Båda typerna av problem är relaterade till flertalet negativa konsekvenser i vuxen ålder. Vad är en riskfaktor? En riskfaktor för ett visst beteende är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. Kan vara en orsaksfaktor men måste inte vara det Vad är en skyddsfaktor? Skyddande faktorer är egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. genom att agera som en buffert mot eller mekanism som förändrar effekterna av att exponeras för risk. Närvaro av en eller flera skyddsfaktorer kan göra att den unge inte utvecklar problem trots att han eller hon innehar eller exponeras för riskfaktorer. 2
Vilka är risk- och skyddsfaktorerna för psykosociala problem? 7 Risk- och skyddsfaktorer i förskoleålder (0-6 år) för långvariga problem - Föräldrafaktorer Risk- och skyddsfaktorer i förskoleålder (0-6 år) för långvariga problem Barnfaktorer 3
Praktiskt arbete med ett risk-skyddsperspektiv / Risk-focused prevention 1. Identifiera och gradera riskfaktorer Riskfaktorer som vi vet från forskning är just riskfaktorer Identifiera och gradera skyddsfaktorer Skyddsfaktorer som vi vet från forskning är just skyddsfaktorer 2. Arbeta för att genom insatser: Reducera/avhjälpa riskfaktorerna Stärka skyddsfaktorerna Risk-Behov-Responsivitetsprinciperna Riskprincipen (Vilka ska ges våra olika insatser?) Insatsens omfattning anpassas till nivån av risk för långvariga problem mer omfattande insatser till de med hög risk Behovsprincipen (Vad ska fokuseras i insatserna) Insatser fokuserar på barnets/familjens unika behov - dvs. de mest centrala risk- och skyddsfaktorerna Responsivitetsprincipen (Hur ska insatsen utformas och ges?) Insatser ges på ett sätt så att just detta barn och just denna familj kan ta till sig av insatsen HUR ska vi då göra detta? Hur kan vi bedöma risk- och skyddsfaktorer? Behöver vi stöd av checklistor/instrument? 4
Behöver vi checklistor/instrument när vi ska bedöma risk- och skyddsfaktorer? 1935, oktober, USA - Boeing 299 ska visas upp och säljas till flygvapnet Mycket erfaren pilot (Major Ployer Hill) kraschar och omkommer Orsaken var handhavandefel 5
Flygvapnet köper en annan modell Men De köper ett mindre antal Boeing (299) kallas sedan B-17 De tror på flygplanet trots allt Vad göra för att inte upprepa handhavandefel? Mer plan än vad en pilot klarar? Mer utbildning? NEJ, piloten som kraschade var välutbildad och mycket rutinerad En checklista B-17 flög sedan 1,8 miljoner miles utan olyckor! Checklistor är idag en självklar rutin för piloter 6
Inte ovanligt med komplikationer/dödsfall vid kirurgiska ingrepp Mellan 3 och 17 procent av sjukhusoperationer leder till komplikationer/dödsfall Inte ovanligt att enkla handhavandefel är orsaken T.ex: Sätter inte in antibiotika i rätt tid Har inte rätt mängd reservblod i beredskap i operationssalen WHO testade 2008 en checklista Gav checklistan några resultat? (se Gawande, 2010) Testades vid åtta olika sjukhus världen runt Komplikationer minskade med 36 procent! Dödsfall minskade med 47 procent! WHO ger numera riktlinjer om att denna checklista bör användas De flesta sjukhus i världen använder den dock inte! 7
Bedömningar/utredningar i socialtjänsten (Andershed & Andershed, 2012) Utredningar som görs utan strukturerat instrument har ofta stora brister Två oberoende bedömare av samma klient gör väldigt olika Vi lät 30 socialsekreterare använda en checklista/instrument för att bedöma risk- och skyddsfaktorer hos ett barn ESTER-bedömning (se www.ester-bedomning.se) 30 andra socialsekreterare gjorde som vanligt Inget strukturerat instrument Samtliga 60 socialsekreterare bedömde samma fall Kalle 14 år Märkbart bättre med checklistan/instrumentet Riskfaktor Med ESTERbedömning (n=30) Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter 97%+ 83% Utan instrument (n=30) Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger 60%** 7% Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer 87% 73% Normbrytande beteende 97%* 80% Alkohol- eller droganvändning 97%* 80% Problematiska kamratrelationer 77%** 30% Svårigheter i föräldra-barnrelationen 77%** 40% Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier 90%** 37% * ** eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna. Märkbart bättre med checklistan/instrumentet Antal riskfaktorer man identifierat Med ESTERbedömning (n=30) Samtliga 8 37% 0% 7 20% 10% 6 30% 20% 5 13% 17% 4 0% 23% 3 0% 17% 2 0% 3% 1 0% 7% 0 0% 3% Utan instrument (n=30) 8
Så - varför använder inte ALLA checklistor? Finns ett motstånd bland många Verkar tråkigt Jag behöver det inte Det tar onödig tid 20% av operationspersonalen i WHO-studien ansåg att checklistan inte var lätt att använda och att den nog inte var bra En viktig fråga ställdes också till operationspersonalen efter att de hade använt checklistan i tre månader Om du skulle opereras skulle du vilja att checklistan användes? 93% svarade JA Behöver NI checklistor/instrument? Låt oss testa om vi kan bedöma två olika fall korrekt och om vi kan vara överens! Först utan instrument och sedan med instrument. Fall 1: Är linjerna A och B lika långa? Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: Lika långa. Inte lika långa. Vet ej. Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de inte är lika långa Vi gör korrekt och samma bedömning! A 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 B 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 9
Fall 2: Är mittencirklarna lika stora? Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: Lika stora. Inte lika stora. Vet ej. Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de är lika stora Vi gör korrekt och samma bedömning! Slutsatser? Svårt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall utan instrument Är ni osäkra när ni gör bedömningen? Varför inte svara vet ej? Lätt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall med instrument Jamen, det här är ju inte samma sak som när man bedömer ett barn och en familj! Nej det man i praktiskt arbete är satt att göra är mycket, mycket svårare än att bedöma längden på ett streck Om det var riktiga fall med barn och familjer med komplexa sociala problem? Mycket svårare att göra korrekta bedömningar och ju svårare och mer komplext något är, desto större behov har vi av stöd och struktur av checklistor och instrument 10
Bedömning och insatser i praktik Vad krävs för att kunna matcha behoven till rätt insatser? Att vi känner till behoven Vilka risker behöver minskas? Vilka skydd behöver stärkas? Risk Behov Responsivitet Att vi känner till vad insatserna riktar sig till Vilka risker kan insatsen avhjälpa? Vilka skydd kan insatsen stärka? Ta reda på detta för era insatser! Tack. Henrik Andershed, professor Örebro universitet Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete E-post: henrik.andershed@oru.se www.oru.se 11