Risk- och skyddsfaktorer i teori och praktik
|
|
- Lisa Bengtsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Risk- och skyddsfaktorer i teori och praktik 14 februari 2017 Birgitta Svensson fil.dr. i folkhälsovetenskap
2 Dagens innehåll Om risk- och skyddsfaktorer Paus Kumulativ effekt och samband Riskbedömning och centrala behov Paus Avslut
3 Varför är kunskap och användning av riskoch skyddsfaktorer viktigt? En av förutsättningarna för att kunna arbeta mer systematiskt Ökad rättssäkerhet Ökad möjlighet att ge barn och familjer rätt typ av insats i rätt tid Mer kunskap behövs om bedömningar i barnavårdsärende
4 Antal riskfaktorer man identifierat med den sk ESTER-checklistan (Andershed, A- K., & Andershed, H. (2015). Improving evidence-based social work practice with youths exhibiting conduct problems through structured assessment. European Journal of Social Work, DOI: / ) Antal riskfaktorer Med Ester (n=30) Tidigare BBIC (n=30) Samtliga 8 37 % % 10 % 6 30 % 20 % 5 13 % 17 % % % % % %
5 Identifierade riskfaktorer påverkar riskbedömningen ex. SKL webbkollen Samma ärende bedöms av sju handläggare: - Något förhöjd risk: 9 riskfaktorer identifierade - Hög risk: 14 riskfaktorer identifierade av minst en - Mycket hög risk: 20 riskfaktorer identifierade av minst en men i mest utsträckning av tre eller fyra svarande Viktiga skillnader : om barnets hälsoproblem och brist på hälsooch sjukvård identifierats, liksom mammans brist på rutiner och känslomässigt stöd Bedömning av nätverket mest ambivalent
6 Vad är en riskfaktor? Baseras på forskningsresultat Kan vara ex. egenskap, beteende, händelse, förhållande eller process Det finns ett samband mellan riskfaktorn och utfallet Ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall, ex att barnet far illa i nuvarande situation och utvecklar psykosocial problematik. Kan vara en orsaksfaktor men måste inte vara det
7 Vad är en skyddsfaktor? Baseras på forskningsresultat Är ex. egenskap, händelse, beteende, förhållande eller process Det finns ett samband mellan skyddsfaktorn och utfallet Minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall, ex att barnet far illa i nuvarande situation och utvecklar psykosocial problematik. Genom att agera som en buffert mot eller som direkt eller indirekt motverkar effekterna av att exponeras för risk. Närvaro av en eller flera skyddsfaktorer kan göra att barnet inte utvecklar problem trots att han eller hon innehar eller exponeras för riskfaktorer.
8 Indirekta dynamiska Direkta statiska upprätthållande 8
9 Varför utreda och följa upp riskfaktorer i barnets utveckling? Typ och omfattning av utsatthet, eget destruktivt beteende Tänkbara konsekvenser av utsatthet eller egen sårbarhet som ökar sårbarhet Centrala behov Faktorer att ta hänsyn till vid utformning av insats (mottaglighet)
10 Typ och omfattning av eget destruktivt beteende Hälsa Att ha gjort tidig alkohol- eller drogdebut, att ha ett risk- eller missbruk Utbildning Att ha oroväckande frånvaro Känslor och beteende Att ha rebelliska, normbrytande, kriminella värderingar och attityder Att uppvisa riskbeteende (ex tidig normbrytande, kriminalitet, självskadebeteende) Sociala relationer Att ha problematiska kamratrelationer
11 Typ och omfattning av utsatthet Sociala relationer Att ha en oförutsägbar relation till sina föräldrar och ha upplevt upprepade kontinuitetsbrott i relationen Att ha föräldrar som har en konfliktfylld separation mellan sig Att ha problematiska relationer till kamrater och vara utsatt i skolan Att utsättas för psykiskt och fysiskt våld Att bevittna och uppleva våld Att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck Att utsättas för sexuella övergrepp Att utsättas för sexuell exploatering Att utsättas för utnyttjande
12 Konsekvenser eller egen sårbarhet Hälsa Fysiska hälsoproblem, funktionsnedsättning, utvecklingsförsening Psykiska hälsoproblem Psykosomatiska symtom (flera) Skador av våld/övergrepp Försummad hälso- och sjukvård eller tandvård
13 Konsekvenser eller egen sårbarhet Utbildning Oroväckande frånvaro, för höga eller för låga förväntningar från vuxna Bristande språklig förmåga Inlärningssvårigheter Bristfälliga skolresultat OBS utsatthet i skolan? Bristande förskola/skolmiljö?
14 Konsekvenser eller egen sårbarhet Känslor och beteende Att ha en otrygg och desorganiserad anknytning Att inte känna rädsla Att inte känns ilska Att känna nedstämdhet eller oro Att uppvisa överaktivitet, impulsivitet eller ha svårt att koncentrera sig Att uppvisa negativa problemlösningar, tolkningar, attityder Att uppvisa svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger Att ha rebelliska, normbrytande, kriminella värderingar och attityder Att brista i självständighet och integritet Att uppvisa trotsighet, ilska, oräddhet Att uppvisa riskbeteende
15 Konsekvenser eller egen sårbarhet Sociala relationer Att ha problematiska relationer till kamrater
16 Varför utreda och följa upp skyddsfaktorer i barnets utveckling? Motverkande faktorer? Att ha rätt till och tillgång till hälso- och sjukvård och tandvård Att gå i förskola eller skola Att ha en positiv anknytning till förskola och skola Att ha en trygg anknytning till någon vuxen Att ha en pålitlig, förutsägbar och varaktig relation till sina föräldrar Att ha prosociala relationer till syskon, kamrater och vuxna
17 Varför utreda och följa upp skyddsfaktorer i barnets utveckling? Buffert och motståndskraft hos barnet själv? Att ha god hälsa och utveckling Att ha en god inlärningsförmåga och intresse för skolarbetet Att ha godkända skolresultat Att ha förmåga att leka och möjlighet att utveckla intressen Att känna glädje, nöjdhet och ha förmåga att hantera känslor åldersadekvat Att vara trygg i sin identitet, ha god självkänsla och självförtroende och känna sig accepterad Att uppvisa självständighet och integritet Att uppvisa positivt förhållningssätt och problemlösningar, ett gott uppträdande och en positiv yttre framtoning
18 Varför utreda och följa upp risk- och skyddsfaktorer i föräldraförmågan? Typ och omfattning av utsatthet? Bristande omsorg, bristande skydd mot våld, övergrepp, utnyttjande Faktorer som motverkar risker? Omsorg, struktur, positiva uppfostringsstrategier och säkerhet Centrala behov?
19 Varför utreda och följa upp risk- och skyddsfaktorer i familj och miljö? Komplicerande faktorer/faktorer som försvårar förändring? Ex tidigare svåra händelser, fattigdom, förälders funktionsnedsättning, beteendeproblem, utanförskap, svagt nätverk Motverkande faktorer/faktorer som underlättar förändring? Ex Starkt socialt stöd, fungerande skola Centrala behov?
20 Det vill säga... När vi använder oss av kunskap om riskfaktorer för psykosocial problematik och tecken på utsatthet behöver vi vara medvetna om att vi utreder och följer upp; Typ och omfattning av utsatthet - Bristande omsorg, våld, övergrepp, utnyttjande, eget destruktivt beteende Barnets egen sårbarhet - Personlighet, funktionsnedsättning, sjukdom Möjliga/eventuella konsekvenser av utsatthet - Ex. Skador, psykisk ohälsa, psykosomatiska symtom, skolsvårigheter, svårigheter i relationer Faktorer i familj och miljö som kan försvåra förändring, förstärka utsatthet - Socioekonomiska faktorer, familjesammansättning, föräldrars funktionsnedsättning, beteendeproblem eller sjukdom, svagt socialt eller professionellt nätverk
21 Det vill säga... När vi använder oss av kunskap om skyddsfaktorer för psykosocial problematik behöver vi vara medvetna om att vi utreder och följer upp; Omfattning och funktion i det som direkt eller indirekt motverkar risker - Ex. kompenserande förälder/vuxen, nätverkets närvaro och stöd, förskola- skolanknytning, prosociala vänner och intressen Buffert i barnets egen personlighet - Ex. begåvning, social kompetens, inre kompass om rätt och fel
22 Diskussion och reflektion Hur tänker ni kring uppdelningen av riskfaktorer utifrån utsatthet, konsekvenser, egen sårbarhet, faktorer som kan försvåra/förstärka? Hur tänker ni kring uppdelningen av skyddsfaktorer utifrån motverkande, buffert, återhämtning? Hur använder ni er/kan ni använda er av detta i utredningsplanering och informationsinsamling?
23 Kumulativ effekt och samband
24 Strukturella Intersektoriella Individuella Interpersonella 24
25 Med kumulativ effekt menas att ju fler riskfaktorer desto högre risk i nuvarande situation och för långvarig problematik. Innebär att riskfaktorer återfinns på flera nivåer eller inom en och samma nivå.
26 Viktiga målgrupper att uppmärksamma Barn till förälder med beroendeproblematik - Exempel samband: exponering, orimligt ansvar och oro, oförutsägbara rutiner, försummad hälso- och sjukvård och skola, våld Barn till svagbegåvade förälder - Exempel samband: bristande stimulans och gränssättning, bristande rutiner, orimligt ansvarstagande, bristande hygien, försummad hälsooch sjukvård och skola Barn med empatisvårigheter och impulsivt och utagerande beteende - Exempel samband: avvikande attityder, tidig normbrytare (3-4 års ålder), skolsvårigheter, relationssvårigheter, kriminellt beteende, riskmissbruk Barn med funktionsnedsättning/långvarig sjukdom - Exempel samband: försummelse, våld, övergrepp, utanförskap, mobbing, psykosomatiska symtom, depression, låg självbild
27 Oro för barnets hälsa och utveckling i förhållande till oro för hemförhållanden (SOFIASTUDIEN, Svensson, 2013) Pedagogers oro i procent Ingen oro för hemf. Oro för hemf.
28 Ju fler riskfaktorer desto högre risk (se t.ex. Farrington, 2003) % dömda för brott i vuxen ålder Antal riskfaktorer i unga år
29 Multipel utsatthet nationell kartläggning om våld 2011 Slagen någon gång 18 % Slagna många gånger 3 % Allvarligt slagna 5 % Vittne till familjevåld 7 % Allvarlig försummelse 3 % Försummade barn 85 % multi-utsatthet Av barn som ofta är involverade i mobbing har 60 procent blivit slagna hemma
30 Viktigt att också uppmärksamma processer som risk- och skyddsfaktorer
31
32 Delstudie I & II I: Tvärsnittsstudie nationell kartläggning om våld mot barn, enkät besvarad av 2510 elever i åk. 4, 6 och 9 (svarsfrekvens 91 %) II: Intervjustudie med 15 föräldrar till barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning (innehållsanalys) Svensson B, Bornehag C-G, Janson, S. (2011) Chronic conditions in children increase the risk for physical abuse but vary with socio-economic circumstances. Acta Paediatrica, 100,
33 Ökad risk för våld Ingen långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Slagen (%) Bevittnat våld (%) Slagen och bevittnat våld (%) 7,4 3,3 1,6 11,8*** 4,5 4,9*** *** p<0.001
34 Ökad risk för olika långvariga sjukdomar/funktionsnedsättningar Ökad risk vid ökat antal långvariga sjukdomar/funktionsnedsättningar Kumulativ effekt långvarig sjukdom/funktionsnedsättning, utlandsfödd och låginkomstområde Svensson B, Bornehag C-G, Janson, S. (2011) Chronic conditions in children increase the risk for physical abuse but vary with socio-economic circumstances. Acta Paediatrica, 100,
35 Varför ökad risk för våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning? För det första Ett stressrelaterat kontinuum innefattande tankar och känslor, upprepad kränkning och okontrollerad handling För det andra En möjligt samspel mellan riskfaktorer på flera nivåer som rör relationen mellan förälder och barn, relationen mellan förälder och professionella och relationen till samhällets normer och värderingar Svensson B., Eriksson U-B. & Janson S. (2013) Exploring risk for abuse of children with chronic conditions or disabilities parent s perceptions of stressors and the role of professionals. Child: Health, care and development journal. doi: /cch (ahead of printed publication).
36 Ett stressrelaterat kontinuum - tankar och känslor Ibland när jag känner att jag inte kan kontrollera det, då blir jag lite rädd... Det är svårt, jag blir oerhört frustrerad, jag känner att jag inte orkar, jag blir liksom farlig för någon... Min dotter har nog varit väldigt..., hon har aldrig sagt att jag inte får slå Peter..., men hon har sagt att nu mamma är du så himla trött, du kan inte ha det så här.
37 Ett stressrelaterat kontinuum - upprepad kränkning Vi har en konflikt, vid medicineringen, då sitter hon i mitt knä och hon vrider och vänder och bara krånglar, hon är som en ål. JÄVLA UNGJÄVEL och usch, det blir inte bättre, bara sämre men så blir det... Tyvärr säger jag så till henne och så hoppas jag att hon inte förstår vad jag säger
38 Ett stressrelaterat kontinuum - okontrollerad handling Hon låg och grinade och gapade och skrek, det gör ont i huvudet... då kan du gå och lägga dig i din säng och jag tog tag i armen och mer eller mindre kastade henne ur sängen, det var inte alls meningen att det skulle bli så, hon skulle ur sängen men hon for som en vante... som tur var landade hon på mattan, hon kunde lika gärna ha farit in i en bokhylla...
39 Riskfaktorer på flera nivåer Föräldrars känslomässiga påfrestningar i särskilt utsatta situationer med barnet Successiv ansvarsförskjutning från professionella till föräldrar när det gäller tillgången till stöd och insatser Svensson B., Eriksson U-B. & Janson S. (2013) Exploring risk for abuse of children with chronic conditions or disabilities parent s perceptions of stressors and the role of professionals. Child: Health, care and development journal. doi: /cch (ahead of printed publication).
40 Successiv ansvarsförskjutning Föreställning om professionellas ansvarstagande Upplevelse av totalt föräldraansvar
41 Successiv Ansvarsförskjutning Man behöver vara lite halvjurist, lite halvdoktor, lite halvpedagog... BUP har ju sagt att skolan bör göra så och så... det kan du väl säga när du är på nästa möte säger dom på BUP... då är det jag som fått gått emellan... nu har skolan jätteproblem med det här och dom ville att jag skulle ta upp det med er nu, fick jag ju säga när jag kom till BUP.
42 Riskfaktorer på flera nivåer Föräldrars känslomässiga påfrestningar i särskilt utsatta situationer med barnet Successiv ansvarsförskjutning från professionella till föräldrar när det gäller tillgången till stöd och insatser Känslomässigt slutet klimat och tabu att prata om våld Svensson B., Eriksson U-B. & Janson S. (2013) Exploring risk for abuse of children with chronic conditions or disabilities parent s perceptions of stressors and the role of professionals. Child: Health, care and development journal. doi: /cch (ahead of printed publication).
43 Han berättade att han var på väg att kväva sin dotter för så slitna var de och de fick aldrig någon hjälp... Och jag kände att jag kände igen mig i hans beskrivning av frustrationen, tröttheten och isoleringen och alltihop, så när han sa det då tänkte jag va stark han är som kan säga det jag kunde döda mitt barn. Det tyckte jag var bra, han visade att man får lov att känna det.
44 Hypotes om interaktion mellan riskfaktorer Förstärker risken (Föräldra-barn relation) Känslomässiga påfrestningar i särskilt utsatta situationer Risk att barnet blir slaget Upprätthåller risken Successiv ansvarsförskjutning Genererar Emotionellt slutet klimat och tabu (Professionellt stöd och sociala normer)
45
46 Vi behöver vara nyfikna på vad som händer i relationen mellan barn och förälder för att förstå samband Expressivt våld känslostyrt Allvarlighetsgrad styrs av hur mycket kontrollen brister på grund av känslomässig reaktion Instrumentellt våld kontrollstyrt Allvarlighetsgrad styrs av syn på vad som krävs som straff för att tillrättavisa (aga) I kombination med barnets temperament och beteende
47 Sammanfattning Ökad risk för våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning men varierar i förhållande till socioekonomiska förhållanden Risken bör inte enbart förstås utifrån relationen mellan föräldrar och barn utan även i förhållande till familjernas professionella stöd och svårigheter att prata öppet om våld mot barn
48 Riskbedömning och centrala behov
49 Risk-Behov-Mottaglighetsprinciperna Riskprincipen (Vilka ska ges våra olika insatser?) Behovsprincipen (Vad ska fokuseras i insatserna) Mottaglighetsprincipen (Hur ska insatsen utformas och ges?)
50 Riskprincipen Analys av omfattning och allvarlighetsgrad i det enskilda fallet Bedömning av risk i nuvarande situation och på sikt - Sammanvägning av relevanta risk- och skyddsfaktorer som framkommit under utredningen - Ger vägledning om och i så fall intensitet på insats Risker kan ha kumulativ inverkan Risker viktas mot skydd Riskbedömningsskala som stöd Saknas idag: vägledning kring var gränserna går ex. för vad som är allvarligt jämfört med mkt allvarligt. Detta skulle behövas för högre samstämmighet.
51 Inte känt: En riskbedömning kan inte göras eftersom informationen om risk- och skyddsfaktorer saknas, är otillräcklig eller är otillförlitlig. Ingen eller låg risk: Det finns inga eller enstaka riskfaktorer som inte är omfattande eller allvarliga. Skyddsfaktorer finns. Något förhöjd risk: Riskfaktorerna är flera eller enstaka, men omfattande eller allvarliga. Skyddsfaktorerna är flera och omfattande. Hög risk: Riskfaktorerna är flera eller enstaka, men omfattande eller allvarliga. Skyddsfaktorerna är bristande eller delvis bristande. Mycket hög risk: Riskfaktorerna är flera och vissa är mycket omfattande eller mycket allvarliga och/eller riskfaktorerna finns i riskfyllda kombinationer. Skyddsfaktorerna är bristande eller delvis bristande. (Socialstyrelsen, BBIC Metodstöd 2015)
52 Hur kan vi förstå riskfaktorers allvarlighet resp. skyddsfaktorers funktion? Situation, hur ofta, omfattning och konsekvenser lika viktigt för att kunna bedöma både risk- och skyddsfaktorer Dos respons Stor fördel att använda standardiserade bedömningsinstrument som vägleder i bedömningen Jämför skala i ex ESTER (Andershed & Andershed), SAVRY (Aktuell avhandling Åström 2016) Fokus på frekvens eller konsekvenser Fallspecifika riskfaktorer (SAVRY)
53 Skala från bedömningsinstrument ESTER
54 Riskbedömning att tänka på Risker som beskriver typ och omfattning av utsattheten, ex bristande omsorg, våld, eget destruktivt beteende - Ex: Rör den bristande omsorgen flera delområden? Är det omfattande och mycket allvarliga brister, ex dagligen/flera dagar i veckan? Förekommer bristerna mer sällan, vid speciella situationer som barnet till stor del skyddas ifrån? - Ex: rör beteendeproblemen flera delområden? Är det omfattande och mycket allvarliga riskbeteenden, ex. som i mkt hög grad påverkar barnet/den unges liv eller omgivning, eller förekommer problemen mer sällan, vid speciella situationer och som barnet/den unge till stor del kan skyddas ifrån?
55 Riskbedömning att tänka på Risker som beskriver tänkbara konsekvenser av utsatthet eller sårbarhet hos barnet, ex i barnets hälsa, barnets skolgång, lärande, barnets möjligheter till fritidsintressen osv. Är dessa omfattande/allvarliga?
56 Riskbedömning att tänka på Risker som försvårar förändring, ex förälderns/barnets funktionsnedsättning, långvarig fattigdom, långvarigt missbruk upprepade trauman Att särskilt uppmärksamma: barnets och förälderns kognitiva förmåga, att planera, samspela, hålla tider, organisera
57 Riskbedömning att tänka på Skyddsfaktorer är inte bara något som är lite bra, utan något som bedöms motverka risker eller fungera som buffert Ex. på viktiga skyddsfaktorer God allmän kognitiv förmåga och begåvning God förmåga att förstå omvärlden och samspela med jämnåriga God förmåga att knyta an till positiva vuxna förebilder Medvetenhet om varför utsatt, ej skuldkänslor Positiv skolanknytning och engagemang Starkt socialt stöd
58 Riskbedömning att tänka på Faktorer som ofta lyfts fram som skyddsfaktorer hos föräldern: Att vilja ha hjälp Ser positivt på socialtjänstens insatser Har insikt i sina svårigheter Detta räcker inte för att motverka risker om de inte på sikt är i kombination med faktisk förändring.
59 Riskbedömning att tänka på Faktorer som ofta lyfts fram som skyddsfaktorer: Att familjen har ett fungerande nätverk Observera betydelsen av att nätverkets roll ska kunna motverka risker, ex skydd, avlastning, öppenhet kring problematik för möjligt känslomässigt stöd
60 Det vill säga När vi bedömer risk använder oss av kunskap om riskfaktorer för psykosocial problematik och tecken på utsatthet utifrån; Typ och omfattning av utsatthet - Bristande omsorg, våld, övergrepp, utnyttjande, eget destruktivt beteende Barnets egen sårbarhet - Personlighet, funktionsnedsättning, sjukdom Möjliga/eventuella konsekvenser av utsatthet - Skador, psykisk ohälsa, psykosomatiska symtom, skolsvårigheter, svårigheter i relationer Faktorer i familj och miljö som kan försvåra förändring, förstärka utsatthet - Socioekonomiska faktorer, familjesammansättning, föräldrars funktionsnedsättning, beteendeproblem eller sjukdom, svagt socialt eller professionellt nätverk
61 Det vill säga När vi bedömer risk använder oss av kunskap om skyddsfaktorer för psykosocial problematik utifrån; Omfattning och funktion i det som direkt eller indirekt motverkar risker - Ex. kompenserande förälder/vuxen, nätverkets närvaro och stöd, förskola- skolanknytning, prosociala vänner och intressen Buffert i barnets egen personlighet - Ex. begåvning, social kompetens, inre kompass om rätt och fel
62 Diskussion och reflektion Hur gör ni riskbedömning idag? Vad fungerar, vad är svårt? Hur gör ni bedömning av centrala behov idag? Vad fungerar, vad är svårt? Hur tänker ni kring skillnaden på barnets behov och centrala behov?
63 Bedömning av centrala behov (insatsens fokus) De risker som gör att problem fortsätter (upprätthållande) Det skydd som motverkar problematiken (motverkande) Hypotes om orsak verkan i det enskilda fallet Mål med insatser De centrala behoven ska vara i fokus i kommande insatser för att minska risker och stärka skydd
64 Insatsens fokus och mål med insats Insatsens fokus: upprätthållande riskfaktorer och potentiella skyddsfaktorer Mål med insats: där vi vill se en förändring Detta innebär att insatsens fokus kan röra vissa områden och mål med insats kan röra andra områden
65 Risk- och skyddsfaktorer Centrala behov Mål med insatser
66 (Socialstyrelsen 2015)
67 Utredaren bedömer att Lisas hälsoproblem, höga frånvaro i skolan och oro för sin mamma kan vara konsekvenser av bristande omsorg Risk Behov Insatser fokuserar på mammans sömnproblem och psykisk ohälsa samt hennes bristande insikt om vad Lisa behöver Resultat av insatserna mäts delvis genom att följa upp Lisas hälsoproblem, närvaro i skolan och Lisas upplevelse av oro för sin mamma Resultat
68 Analys av centrala behov upprätthållande riskfaktorer Vad kan tänkas bero på vad för det enskilda barnet? Ex. när vi utgår från barnets utveckling i relation till hemmiljö Svårigheter hos barnet som förstärks av en ostabil hemmiljö? Svårigheter hos barnet som är för omfattande för föräldrarna att klara av, men i övrigt en stabil hemsituation? Svårigheter hos barnet som mest troligt är konsekvens av bristande omsorg, våld, övergrepp, utnyttjande?
69 Analys av centrala behov upprätthållande riskfaktorer Vad kan tänkas bero på vad för det enskilda barnet? Ex. när vi utgår från barnets beteende i relation till personlighet och attityder Våldsbeteende hos barnet som upprätthålls av ex. bristande empati? Missbruk hos barnet som upprätthålls av ex. bristande impulskontroll? Upprepat normbrytande beteende som upprätthålls på grund av negativa/antisociala värderingar och attityder?
70 Analys av centrala behov upprätthållande riskfaktorer Vad kan tänkas bero på vad för det enskilda barnet? Ex. när vi utgår från föräldrarnas förmåga i relation till familj och miljö Bristande rutiner som upprätthålls av förälderns kognitiva svårigheter? Bristande känslomässig tillgänglighet som upprätthålls av förälderns frånvaro på grund av missbruk? Bristande skydd mot våld på grund av förälderns positiva attityder till uppfostringsaga?
71 Analys av centrala behov Handlar alltså om att: Förstå vilka upprätthållande beteenden, händelser eller processer som pågår kring barnet, utifrån barnets egen utveckling, föräldrarnas förmåga och faktorer i familj och miljö Förstå vilka skyddsfaktorer som redan utgör buffert/motverkar eller som har potential att vara buffert/motverka Det som upprätthåller och tydligt motverkar ett riskbeteende, bristande omsorg etc. ska fokuseras för att nå förändring Kan förväntas ge effekter på flera faktorer alltså mål för flera risk- och skyddsfaktorer
72 Formulering av mål med insats Försök att inte krångla till det. Målen handlar om att minska riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer - Vad vet ni om utgångsläge? Vart vill ni nå? Kan ni följa upp resultat med samma metod som ni använde under utredningen? Viktigt att inte avgränsa till det som rör socialtjänstens tänkbara insatser Samarbete med hälso- och sjukvård och förskola/skola behövs nästan alltid
73 Mottaglighet Önskemål, motivation, insikt och inställning till insatser Beakta hela familjesituationen Se till barnets skyddsbehov Särskilda behov och ev. erfarenheter från tidigare insatser Insatser som fokuserar på centrala behov och som matchar målen - flexibilitet Behov av samverkan i val av insatser
74 Diskussion och reflektion Frågor om riskbedömning och centrala behov? Hur formulerar ni mål idag? Vad fungerar vad är svårt? Vilka möjligheter har ni att matcha insatser utifrån riskbedömning och bedömning av centrala behov? Vad fungerar, vad är svårt?
75 Sammanfattning Risk ökar, skydd minskar, kumulativ effekt socialtjänstens vardag Behov av att nå fram till upprätthållande faktorer för att kunna nå förändring - Riskfaktorer hos enskild person/familj och riskfaktor som process, lika betydelsefullt Riskbedömning på vägen dit underlag från flera professioner, fördel att använda standardiserade bedömningsinstrument Förstå vad riskbedömningen innebär genom att sortera : - Riskfaktorer i typ av utsatthet och omfattning, tänkbara konsekvenser eller egen sårbarhet, faktorer som försvårar förändring - Skyddsfaktorer som buffert och motverkande faktorer - Utgå från frekvens, omfattning, konsekvenser för att bedöma allvarlighet respektive funktion Analysera centrala behov genom att förstå processen kring det enskilda barnet Risknivå påverkar intensitet av insats, centrala behov och mål påverkar utformning av insats och behov av samverkan
76 Tack för idag och lycka till!
Våld i nära relationer
Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller
Läs merBarns som utsätts för fysiska övergrepp
Barns som utsätts för fysiska övergrepp Birgitta Svensson Doktorand i Folkhälsovetenskap Karlstads universitet Stressutlöst våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Upprepat fysiskt och
Läs merRisk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?
Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,
Läs merStrukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER
Strukturerad bedömning En kort presentation av EARL och ESTER Identifiering och utredning En förutsättning för en tidig insats är en tidig identifiering. En effektiv utredning måste vara individuell Identifiering
Läs merPsykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och
Läs merPsykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.
Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där
Läs merRisk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr.
Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga Anna-Karin Andershed, Fil. dr. Dagens fokus - Vad är risk och vad är skydd? - Exemplet normbrytande beteende - Bedömning av risk- och skyddsfaktorer - Kopplingen
Läs merMalin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping
Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk
Läs merRisk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?
Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,
Läs merSamverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete
Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,
Läs merPlan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns
Läs merBaseras på: Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?
Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING therese.astrom@sbu.se SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst SBU:s uppgift är: att vetenskapligt utvärdera tillämpade
Läs merSamverkan varför, när och hur?
Samverkan varför, när och hur? Varför behövs samarbete? Det finns ett tydligt samband mellan utsatthet och ohälsa, försenad utveckling samt bristande skolgång Vanligast och även mest allvarligt med multipla
Läs merVälkommen till Miniprojekt Pinocchio Lerum
Välkommen till Miniprojekt Pinocchio Lerum HUR? Utveckla arbetsmetoder och samarbetsformer mellan verksamheter och organisationer som främjar förebyggande arbete och tidiga insatser. Använda det strukturerade
Läs merVad är SOFIA studien?
Vad är SOFIA studien? En vetenskaplig studie av barns utveckling och anpassning i samarbete mellan Örebro universitet, Karlstads universitet och Karlstads kommun. 1 Övergripande syften och mål Att bättre
Läs merVarför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer hos barn Hur göra i praktiskt arbete?
Risk- och skyddsfaktorer hos barn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Verksamma vid CAPS center for Criminological
Läs merProjekt Minipinocchio. Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas
Projekt Minipinocchio Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas Genombrottsmetoden ESTER: Risk- och skyddsfaktorer www.ester-bedomning.se Förändringskoncept: Samverka över verksamhetsgränser Samverka
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Två viktiga uppdrag för socialtjänsten: 1 utreda behov (stöd och skydd) 2 erbjuda lämpliga insatser
Läs merESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer
ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer Henrik Andershed, Professor Anna-Karin Andershed, Docent Verksamma vid CAPS www.oru.se/jps/caps Örebro universitet Checklistan/instrumentet
Läs merFråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar
Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar Utredningsfrågorna och målformuleringarna är tagna ur sitt sammanhang: utredningarna. De ger ändå en vink om hur svårt det är att ställa adekvata frågor och
Läs merBurnout in parents of chronically ill children
Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn
Läs merVikten av att bättre utreda ungas behov innan insats - Risk- och skyddsfaktorer
Vikten av att bättre utreda ungas behov innan insats - Risk- och skyddsfaktorer Henrik Andershed Kriminologi / Psykologi Verksam vid Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Örebro universitet
Läs merOrosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen
Sida 1 av 5 Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen Innan en orosanmälan görs är det viktig att prata med barnets vårdnadshavare om den oro man känner för barnet. Vårdnadshavaren ska få information
Läs merKroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en
Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en nationell kartläggning Nordiska Barnavårdskongressen Stockholm 2012-03-23 Staffan Janson och Bodil långberg
Läs merHur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg
Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som
Läs merVad tjänar vi på att arbeta förebyggande?
Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande? 20 barnavårdsärenden Reflektioner? Socioekonomisk beräkning Karriärer i utanförskap (missbruk, kriminalitet, sjukdom och/eller arbetslöshet). Kostar olika delar
Läs merBilaga 1: Enkät Webbkollen Barn och Unga
Bilaga 1: Enkät Webbkollen Barn och Unga 1. Kom ihåg att du måste fullfölja registreringen och komma till sista sidan för att dina svar ska sparas. Så länge du har uppe samma webbläsare så ligger dina
Läs merFrån individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården
Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-
Läs merHandlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Läs merDe flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merKartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com
Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012 gunborg.brannstrom@gmail.com 1 Missbruk påverkar hela familjen Risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet Kartläggning av föräldrar i missbruks- och beroendevården
Läs merCHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala
CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur
Läs merVerksamhetsstöd. För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa.
Verksamhetsstöd För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa www.sollentuna.se Vägledning för pedagoger - syfte och orsak Syftet med arbetet i SAGA-teamen är att barn som
Läs merAnhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent
Anhörigperspektiv och Anhörigstöd 180315 Tina Hermansson, anhörigkonsulent Vad menas med anhörigperspektiv? Göteborgs stads riktlinje för anhörigperspektiv: Att uppmärksamma brukarens/klientens behov av
Läs merTill föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Läs merHur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?
Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035
Läs merPersoner med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Läs merBarn och ungas utsatthet för våld
Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld
Läs merför att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Plan för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/ 2014 Pedagogisk omsorg Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merAtt uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...
Läs merMetodstöd för BBIC. Barns behov i centrum
Metodstöd för BBIC komplettrar BBIC Grundbok, artikelnr 2015-10-7. Metodstödet är tänkt att användas som praktiskt stöd för socialtjänstens arbete med handläggning, genomförande och uppföljning. Metodstöd
Läs merBarn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer
Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merUtveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården
Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012
Läs merBarn som riskerar att fara illa
Barn som riskerar att fara illa eller Anmälningsskyldigheten -hur gör vi med den? Uppsala 180411 Har du någon gång känt oro för ett barn? Introduktion Att göra en anmälan till socialtjänsten kring ett
Läs merStöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
Läs merEn inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare
En inblick i elevens ryggsäck - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare Sofia Kullberg Handledande lärare vid Valteri Skilla Speciallärare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Livet i landet
Läs merBARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA
BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA Våga se, våga fråga, våga agera 23 januari 2018 Lund Specialistsjuksköterskeutbildning Barn och Ungdom / Distriktssköterska med flera Åsa Gustavsson, socionom Kerstin Bergmark,
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs merFörbättringsteamet. IFO 2 socialsekreterare IFO. 2 socialsekreterare. 4 samordnare. 4 samordnare. Lekstorpsskolan. Lekstorpsskolan
Förbättringsteamet IFO IFO 2 socialsekreterare 2 socialsekreterare Lekstorpsskolan Lekstorpsskolan KRESAM KRESAM 4 samordnare 4 samordnare Specialpedagog Specialpedagog Kurator Kurator BUP BUP 2 2 psykologer
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Förskolan Skattkammaren 2018 Förskolan Skattkammaren Villa Göta Stadsparken 544 33 Hjo Telefon: 0503 35090 E-post: skattkammaren@hjomail.se 1.
Läs merStöd för barn och familjen
Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj
Läs merStrukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning?
Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY Therese Åström, socionom, doktorand, Centrum för psykiatriforskning, KI Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? BBIC är inget standardiserat bedömningsinstrument
Läs merDen viktiga skolnärvaron
Den viktiga skolnärvaron http://www.sou.gov.se/elevfranvaro/ Varje dag räknas Varje lektion har betydelse Stephen.R. Zubrick 14.4% PISA-rapporten: hos de 10 % som presterar lägst förklarar frånvaro hela
Läs merAtt samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför
Läs merVänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!
Vänersborg 29 maj 2013 Omvärldsspaning - insatser för barn och unga! Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Har vi ett gemensamt ärende? www.skl.se/psynk 2 miljoner barn 2-5% behöver omfattande insatser
Läs merBRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN
FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK
Läs merAnknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Läs merNORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN. Identifiering Bedömning Insats
NORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN Identifiering Bedömning Insats VILKA BARN ÄR DET VI TALAR OM? Barn som uppvisar normbrytande beteende Beteende som bryter mot rådande normer och regler i den miljö individen
Läs merAtt göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd
Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd SUF-Konferens 2019 Lydia Springer, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi Vilka förutsättningar behöver föräldrar med kognitiva svårigheter
Läs merAtt vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge
Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge Maria Eriksson maria.eriksson@esh.se Barnrättsdagarna Örebro 9-10 april 2019 Föräldrarna separerar (ca 50 000 / år) Föräldrarna separerar
Läs merBarn utsatta för våld i Sverige
Barn utsatta för våld i Sverige Carolina Jernbro, PhD, lektor folkhälsovetenskap, Karlstads universitet Bengt Söderström, Stiftelsen Allmänna Barnhuset 1910 3990 Fysisk barnmisshandel över tid 1910 3990
Läs merAtt möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning
Läs merSödra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera
Visualisera Traumamedveten Omsorg Hälsopedagoger Andrea Ramos Da Cruz Therese Eklöf BUP Asylmottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Agenda Salutogent förhållningssätt Migrationsprocessen och insatser Vad är
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merBarn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård
Barn som närstående i palliativ vård Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Email: malin.lovgren@esh.se Upplägg Vad säger lagen om barn som närstående? När barn blir/är närstående
Läs merBarn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem
Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att
Läs merSolglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara
Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad
Läs merSFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion
SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling
Läs merTeorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar
Teorier och modeller om problem hos barn och unga Beteendeanalys Beteendeanalys Utveckling av utagerande problem Utveckling av inåtvända problem Särskilt användbart med barn och ungdomar 1. Offer för sin
Läs merFamiljen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet
Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet Martin Forster Karolinska Institutet Risk- och skyddsfaktorer för suicidalitet Individuella riskfaktorer Depression/ångest (1,5,8,10-12,14,15) Missbruk eller
Läs merBarnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.
Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga
Läs merFöräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.
Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man
Läs merVÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00
VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING
Läs merLikabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2017- Vt- 2018 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht- 2016- Vt 2017... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att
Läs merHur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Läs merBarnkonventionen- FN:s konvention om Barnets Rättigheter
1 Barns rättigheter Jag har rätt att vara som jag är och tycka om mig själv. Jag har rätt att både känna och visa mina känslor. Jag har rätt att be om hjälp, stöd och tröst hos vuxna. Jag har rätt att
Läs merBRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)
BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP 1 FÖRSKOLAN DUNDERKLUMPENS LIKABEHANDLINGSPLAN En plan mot kränkande behandling Från 1 april, 2006 gäller en ny lag om
Läs merNär föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra
När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger
Läs merBarn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik
Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik Domestic violence våld i hemmet I forskningen synonymt med barn som har bevittnat när en man som har en nära relation med deras mamma utövar våld
Läs merLikabehandlingsplan Stommens förskola
Likabehandlingsplan Stommens förskola 2014-2015 2014-09-16 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal
Läs merAtt arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar. Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit
Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit Förstå & förändra Hur kan vi förstå problematiken Hur kan vi arbeta med målgruppen
Läs merBarn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet
Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Psykisk ohälsa bland asylsökande och nuvarande situation Risken för psykisk ohälsa är förhöjd hos asylsökande och den yttre stressen förvärrar ofta psykiatriska
Läs merLikabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015
2014-09-24 Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal
Läs merA 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?
A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt
Läs merLikabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja
Läs merFörskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga
Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Charlotte Uggla 2016-11-03 www.anhoriga.se/nkaplay/barn-somanhorig/filmer-om-psykisk-ohalsa-i-familjer Barn som anhöriga, Regeringsuppdrag
Läs merPARTNERVÅLD PARTNERVÅLD
PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer
Läs merBarnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019
Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019 Godfried van Agthoven Överläkare Barn- och ungdomsmedicin Skaraborg Barnskyddsteam VGR/Skaraborg VGR Barnskyddsteam Lina Ljung Roseke, Leg. Psykolog
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merFörskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017
Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merDärför behövs familjehem
Familjehem Därför behövs familjehem Socialtjänsten har flera olika insatser för barn och ungdomar som är i behov av stöd eller skydd. I första hand ges familjen stöd i hemmet för att undvika separation
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011
Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform
Läs merBarnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk
Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer
Läs mer