En resa genom barns utveckling. Fredrik Lindencrona, PSYNK
|
|
- Britt Göransson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En resa genom barns utveckling Fredrik Lindencrona, PSYNK
2 Presentationen Kunskapssammanställningens struktur Viktiga utgångspunkter allt hänger ihop! Matildas resa Vi måste lära av varje barn! Vänersborgs data vilka frågor väcker de om barn och ungas resa?
3 En bild av barn och ungas utvecklingsresa? En Hur stimulerar vi viljan att ge sig ut? Hur hög är tröskeln? Hur bra verktyg ger vi barnen? Hur väl tränar vi barnen att använda verktygen? Vilka skydd ger vi barnen för att inte skada sig?
4 Kunskapssammanställningens struktur Bygger på internationell evidens - tämligen högt ställda krav Nuläge 2012 Användningsområde: att planera vad barn och unga borde erbjudas
5 Tänkvärda principer Vi kan och vi måste agera tidigt 75% av all psykisk ohälsa startar innan 25 Ju fler riskfaktorer desto större risk för negativ utveckling Friskfaktorer och tidiga insatser kan uppväga riskfaktorer Ett bra resultat förutsätter tillgång till högkvalitativa insatser Barn med omfattande problem behöver ofta stöd hela uppväxten Investeringar kan komplettera men aldrig ersätta generellt utbud
6 Allt hänger ihop! 37% av barn och unga uppger något symtom på psykisk ohälsa Barn som uppger att de har problem i familjen har 2-3 gånger högre risk för att uppge psykisk ohälsa Barn som uppger att de har problem i skolan har 2-3 gånger högre risk för att uppge psykisk ohälsa Källa: Nationella kartläggningen av barn och ungas psykiska hälsa (ÅK 6 och 9)
7 En stor andel av barn med symtom på psykisk ohälsa upplever samtidigt problem i andra livsområden Källa: Nationella kartläggningen av barn och ungas psykiska hälsa (ÅK 6 och 9)
8 Vi har en förkärlek för stuprör! Kognitiv förmåga Motivation, Personlighet Familj Förskola Grundskola Gymnasieskola Studieresultat Arbetsmarknadsframgång MVC BVC Elevhälsa BUP BUH Psykisk hälsa Socialtjänst
9
10 Det finns stuprör även i Vänersborg
11 En bättre bild: allt hänger ihop Ett kontinuerligt dynamiskt samspel! Båda typerna av förmågor behövs för båda utfallen Kognitiva förmågor Förmågor bygger nya förmågor Sociala förmågor Skolprestation & Psykisk hälsa Sociala och personliga förmågor möjliggör kognitiva förmågor i ett kretslopp De olika förmågorna kan ha olika effekt vid olika tillfällen i livet
12
13 Kunskapssammanställningens dimensioner Förväntad utveckling - Barn och unga utvecklas i mycket olika takt - Vissa tecken är angelägna att följa hos alla barn - För att kunna sätta in hjälp och stöd tidigt
14 Kunskapssammanställningens dimensioner Insatser till alla - Vardagsmiljöer har en viktig roll i att stödja alla barn och unga - För barn med särskilda insatser kan inte behovet av bra vardagsarenor överskattas
15 Kunskapssammanställningens dimensioner Tecken att vara uppmärksam på - Risktecken kan finnas hos barn, familj och i deras livsomständigheter - Kan vara långvariga eller kortvariga, breda eller specifika - De bör uppmärksammas tidigt och mötas med lämpliga insatser
16 Kunskapssammanställningens dimensioner Bekräftad problematik - Diagnosticerbara problem med en bred begreppsram - Diagnoserna har placerats in i de åldrar där de brukar debutera - Bedömningen av hur vanligt förekommande problemet är har anpassats till svenska förhållanden i samråd med experter - Försiktighet har gällt så siffrorna är sannolikt i underkant
17 Matilda: En av Vänersborgs fyrahundra tvååringar Matilda är snart 3 år Har varit senare än brodern, särskilt att prata Mycket för sig själv, svår att trösta Sover oregelbundet och ganska lite Föräldrar oroliga för hörseln, men kollat OK Fråga till BVC: Kan det vara autism?
18 Matildas resa genom utvecklingen Var hittar vi Matilda här och nu? Vilka insatser bör vi överväga nu för att hjälpa Matilda? - Vardagsmiljön: förskola? - Föräldrar och familj? - Behandlingsinsatser för Matilda? Vad bör vi fundera över framåt?
19 Förväntad utveckling 2-6 år Kognitivt Fungerande språk-, tanke- och beslutsförmåga? Psykosocialt Trygga relationer till andra vuxna Goda kamratrelationer? Fysiskt Finmotorik och balans, öga/handkoordinering Klär sig själv
20 2 6 år Tecken att vara uppmärksam på Föräldrar Bristande uppmärksamhet, Bristande samspel Otydlig uppfostran Barn Låg begåvning Tal- och språkförsening Agerar först och tänker sedan Koncentrationssvårigheter Avvisande mot andra barn Huvud-/skallskada
21 Förväntad utveckling 9 mån 2 år Kognitivt Sover, äter och reagerar adekvat? Psykosocialt God anknytning till föräldrar Fysiskt Adekvat längd och viktuppgång Krypa, prata och gå?
22 Bekräftad problematik 2 6 år Utredning visar att diagnosen kan bekräftas! ADHD Autismspektrum och kognitiva funktionsnedsättningar Uppförandestörning/Trotssyndrom
23 Vilka insatser bör vi överväga för att hjälpa Matilda i nuläget? En förskola av hög kvalitet Pedagoger och chefer med hög kompetens Utveckling av exekutiva funktioner Stöd till tidig språkinlärning Socialt och emotionellt lärande i förskolan Alla samhällsaktörer: Uppmärksammar barn i riskmiljö, föräldrars stödbehov och initierar tidigt stöd Möjliggör för föräldrar att hjälpa sina barn att lära sig nya färdigheter
24 Vilka insatser bör vi överväga nu för att hjälpa Matilda? Föräldrar Stöd till föräldrar med särskilda behov??? Föräldrastöd (insats via föräldrar) Matilda (genom föräldrar och förskola) Tillämpad beteendeanalys Naturliga inlärningsstrategier Strukturerad vardag (schema) Beteendestöd och beteendeträning
25 Vad bör vi fundera över: 6 12 år Hur säkrar vi Matildas utvecklingsresa? Kognitivt Läs-och skrivförmåga Matematikens grunder, språk-, tanke- och beslutsförmåga Psykosocialt Kan följa regler Förstår andras behov och har förmåga till konfliktlösning Fysiskt Tidiga pubertetstecken Adekvat längd och viktuppgång Normal motorik och fysisk aktivitet
26 Vad bör vi fundera över: år Hur säkrar vi Matildas utvecklingsresa? Kognitivt Effektiv studieförmåga, motivation för lärande Realistisk bedömning av egen förmåga Psykosocialt Utvecklade vänskapsrelationer Positiv självkänsla och problemlösningsförmåga Fysiskt Pubertet och fysisk utveckling Hormonellt betingade humörsvängningar
27 12 16 år - en tuff ålder för Matilda! Bekräftad problematik Depression? Ångestproblematik? Ätstörningar? Insatser Depression och ångest Interpersonell terapi Individ/gruppbaserad KBT Gruppbaserad KBT + Föräldrastödskomponenter Läkemedel Ätstörning Familjeinterventioner och psykoterapi Familjestöd
28 Vad bör vi fundera på: år Hur säkrar vi Matildas utvecklingsresa? Kognitivt Förmåga till komplext beslutsfattande Kan planera och fullfölja på längre sikt Psykosocialt Frigörelse Utforska kärleksrelationer, arbete/utbildning o världsåskådning Fysiskt Pubertet och fysisk utveckling Goda mat- och motionsvanor
29 Varje barn erbjuder en unik möjlighet att lära kring hur vi kan förbättra resan! Vad kan Matilda lära oss? Hur många barn i samma situation finns det Vänersborg? Når vi fram till vart och ett av dem? Räcker våra insatser till alla som kan dra nytta av dem? Har vi tillräckligt bra insatser för vart och ett av dem?
30 Vad kan Matilda lära oss? Matilda kunde uppmärksammats tidigare! Viktiga tecken fanns redan i åldern -9 mån till 2 år: Koncentrationssvårigheter Sömn/ätproblem Liten viktuppgång Motoriska problem Samtidiga insatser från många olika behövs ofta - Förskolan och specialistnivån samt föräldrastöd Fortsatt uppmärksamhet på hur den förväntade utvecklingen kommer att fortlöpa vilka är riskperioderna?
31 Hur får varje barn i Vänersborg bästa möjliga utveckling?
32 Vilken storleksordning talar vi om i Vänersborg? (Informerad gissning!) Diagnosticerbar problematik Uppskattad andel Autismspektrum 1% Cirka 80 Allvarlig kognitiv funktionsnedsättning 2% Cirka 160 ADHD 3-5% Cirka Ångestproblematik 4-6% Cirka Dyslexi 5-10% Cirka Ätstörningar 2-3% Cirka Psykos och bipolär < 1% <80 Missbruk/beroende 1% Cirka 80 Hur många i Vänersborg? (av ca 8000 barn 0-18 år)
33 Varje barn erbjuder en unik möjlighet att lära kring hur vi kan förbättra resan! Nås vart och ett av de barn som behöver stöd? Räcker insatserna till alla som kan dra nytta av dem? Erbjuds tillräckligt bra insatser för vart och ett av dem?
34 Hur kan Vänersborg säkra att varje barn får den bästa möjliga resan? BASPLATTAN - ÖKA FRISKFAKTORERNA! Tydliga normer och förväntningar i omgivningen Stöd att utveckla god anknytning till andra människor Möjligheter att utveckla sociala och kognitiva kompetenser Miljö som förstärker positiv utveckling
35 Hur kan Vänersborg säkra att varje barn får den bästa möjliga resan? BASPLATTAN - MINSKA RISKFAKTORERNA! Samhällsfaktorer Hög social och ekonomisk belastning Stor in- och utflyttning i området Bristande sociala nätverk och lågt socialt kapital Föräldrafaktorer Missbruk, psykisk ohälsa Socialt och ekonomiskt utsatta och i en pressad livssituation Barnfaktorer Se barn med särskilda svårigheter socialt, kognitivt, fysiskt
36 Vänersborgs avtryck i den nationella statistiken Färg UTFALL: Beskrivning Sämre än både länet och riket I nivå med länet och/eller riket Bättre än både länet och riket
37 Hur kan Vänersborg säkra att varje barn får den bästa möjliga resan? Indikatorer Låg födelsevikt Data Amningsfrekvens vid 6 månader Mäns % föräldraledighetsuttag % Barn i ekonomiskt utsatta familjer % Barn i familjer med långvarigt beroende av ekonomiskt stöd Elever som får veta hur det går för dem i ÅK5 Psykisk hälsa ÅK 6 (2009)
38
39 Vilka frågor väcker detta om yngre barns resa? - 9 månader till 2 år? - Födelsevikt, Amning, Föräldraledighet för pappor - Kan en ännu bättre start säkras för varje barn? 2-6 år (Data saknas) 6-12 år - Psykosomatiska besvär, Nedstämdhet, Mobbning (2009) - Varför är dessa så höga? Erbjuds skolbaserade program? Bra fritidsaktiviteter? - Feedback i skolan (2012) - Hur synliggörs elevers lärande och lärprocesser aktivt?
40 Hur kan Vänersborg säkra att varje barn får den bästa möjliga resan? Indikatorer Data % Elever som uppger att de får veta hur det går för dem i skolan ÅK 8 Andel barn/1000 som lagförda för brott Psykisk hälsa ÅK 9 Andel gymnasiebehöriga % som klarar Gymnasiet på 4 år % Etablerad i utbildning eller arbete 2 år efter avslutat gymnasie Arbetssökande år
41
42 Vilka frågor väcker detta om äldre barns och ungas resa? år - Trots att vissa skolindikatorer utvecklas positivt var den psykiska hälsan (2009) sämre i ÅK 9 än i ÅK 6 - Andel gymnasiebehöriga skulle kunna vara högre - Nedstämdhet och koncentrationssvårigheter - Varför? Vad skulle man kunna göra? - Stresshantering?, Skolbaserade program? år - Gymnasiet avslutas av många inom fyra år år - Få i arbete, många varken i utbildning, träning eller arbete Finns det en länk mellan psykiska problem i högstadiet och den höga arbetslösheten som ung vuxen? Framtidshopp?
43 En Vilken resa vill Vänersborg ge sina barn och unga? Ser fram emot ett fortsatt roligt arbete tillsammans! Tack för mig
Samordnad nationell kunskapsstyrning psykisk ohälsa
Samordnad nationell kunskapsstyrning psykisk ohälsa PM om delprojektet: Struktur för tidiga insatser Bakgrund I delprojektet 1 Tidiga insatser arbetar Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Myndigheten
Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Folkhälsopolitiskt bokslut 2014 ur ett barnperspektiv
Folkhälsopolitiskt bokslut 14 ur ett barnperspektiv Producerad av folkhälsonämnden, januari 15 för Degerfors kommun Degerfors och Karlskoga kommuner - Årets folkhälso- och förebyggande kommun 13 Text och
Folkhälsopolitiskt bokslut 2014 ur ett barnperspektiv
Folkhälsopolitiskt bokslut 14 ur ett barnperspektiv Producerad av folkhälsonämnden, januari 15 för Degerfors kommun Degerfors och Karlskoga kommuner - Årets folkhälso- och förebyggande kommun 13 Text och
Barn med oro och rädsla i skolan
Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av
Mottagningsenheten. Uppsala kommun.
Mottagningsenheten Uppsala kommun 2019 03 12 Sandra Melander Lydia Springer www.regionuppsala.se/suf SUF-KC Metodutvecklare Sandra Melander sandra.melander@regionuppsala.se Forskare och arbetsterapeut
Samordnade insatser för barn och unga
Samordnade insatser för barn och unga Nationell nivå Synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa Insatserna behöver utvecklas för att
Handledning: Nu blev det KNAS
Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller
Depressioner hos barn
Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas
Vänd frånvaro till närvaro
Vänd frånvaro till närvaro På väg med gemensam kraft! Malin Gren Landell leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr www.sou.gov.se/ Utredningens direktiv Kartlägga långvarig och ofta återkommande, såväl giltig
IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där
Psynkronisering. www.skl.se/psynk H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande
Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Våra viktigaste samhällsfrågor
Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå
BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.
ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:
Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte
Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?
Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,
Modellområde Vänersborg
Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet
Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan
2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla
Den viktiga skolnärvaron
Den viktiga skolnärvaron http://www.sou.gov.se/elevfranvaro/ Varje dag räknas Varje lektion har betydelse Stephen.R. Zubrick 14.4% PISA-rapporten: hos de 10 % som presterar lägst förklarar frånvaro hela
Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
FRÄMJA NÄRVARO #JAGMED ESKILSTUNA SÖK PÅ PROBLEMATISK FRÅNVARO
FRÄMJA NÄRVARO #JAGMED ESKILSTUNA 17-10-24 WWW.SOU.GOV.SE/ SÖK PÅ PROBLEMATISK FRÅNVARO PRESSKONFERENS OM FÖRSLAGEN I KORTHET HTTP://WWW.REGERINGEN.SE/PRES SMEDDELANDEN/2017/01/GUSTAV- FRIDOLIN-TAR-EMOT-UTREDNING-
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011
Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform
(O)Hälsan bland unga
(O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska
Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.
ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2
1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity
Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?
Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035
Psynkronisering S Y K I K
Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Sörmland 4 oktober 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Våra
Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:
1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/
Ökad skolnärvaro. Vänersborg Var står vi idag? 27 nov 2017 Högskolan Väst
Ökad skolnärvaro Vänersborg Var står vi idag? 27 nov 2017 Högskolan Väst Vänd skolfrånvaro till skolnärvaro Lena Ericsson Elevhälsochef Vänersborgs kommun Carianne Lundvall Karlsson Biträdande elevhälsochef
Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom
Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
det psykologiska perspektivet
För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,
Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3
Bedömning inför psykoterapi Barnet 3 Bedömning av barnets psykosociala situation, inklusive trauma För att få en viktig pusselbit i förståelsen av barnet För att bedöma om det är psykoterapi eller andra
Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar
Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar
Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015
Språkledarutbildningen TAKK för Språket 3 september 2015 Vad är en funktionsnedsättning? Beror på en sjukdom eller skada på kroppen. Den kan vara medfödd eller komma senare i livet. Det är en nedsättning
Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande
Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping Besvär av oro och ångest har negativ inverkan på skolgång och inlärning Kunskap hos elevhälsa och pedagoger om förhållningssätt
Modellområde Vänersborg
Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa
Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!
Fjärilseffekten Socioekonomisk analys av Dansa utan krav! För vem lönar det sig att göra en tidig insats för tjejer med psykosomatiska symptom? Vad blir konsekvensen om vi låter bli? Utmaning Den psykiska
Vänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!
Vänersborg 29 maj 2013 Omvärldsspaning - insatser för barn och unga! Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Har vi ett gemensamt ärende? www.skl.se/psynk 2 miljoner barn 2-5% behöver omfattande insatser
fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
SAM Samverka Agera Motivera
SAMSAMVERKA AGERA MOTIVERA 2 SAM Samverka Agera Motivera SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse,
Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland
Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara
Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?
Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt
Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt 0-5 år 6-12 år 13-18 år Specialist Småbarnsgruppen Freja ASQ Home intervju Home intervju Repulse Cool kids Repulse LFT, Ledarskapsutbildning för tonårsföräldrar
Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa
1 (7) UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA UTDRAG/SAMMANSTÄLLNING DNR: KS/2010:160 HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Nationell kartläggning Barns
Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping
Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk
IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem
IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem Bc-ung Utbildning/metoder Beroendetillstånd Ki 12 hp NOA 7,5 hp Familjebehandling (traditionell) HAP (Haschavvänjningsprogram)
Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016
Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 7 och 16 Stadens barn och ungdomar I Göteborg bor cirka 1 barn och ungdomar mellan -19 år Cirka 5 av dem är -19 år Ytterligare 5 invånare är mellan 19-25
Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?
Vad är autism? Presentationsrunda Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för? Förstå Barnets diagnos och beteende Mitt eget beteende Förändra/Acceptera Autism samt en beskrivning av
Att vända frånvaro till närvaro. En utredning om problematisk elevfrånvaro.
Att vända frånvaro till närvaro. En utredning om problematisk elevfrånvaro. - Riskfaktorer - Upptäckt och kartläggning - Främja närvaro - Elevhälsans roll - Insatser - Utredningens förslag Malin Gren Landell,
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram
Arbetsterapeuter kan bidra i skolan
Arbetsterapeuter kan bidra i skolan Maria Johansson, Leg arbetsterapeut Camilla Grimheden, Leg arbetsterapeut Köping 5 april 2017 Innehåll Inledning Arbetsterapeutens bidrag Film Kaffe Kartläggningar och
Sociala investeringar
Sociala investeringar För ökad effektivitet, utveckling och långsiktighet Samordningsförbunden Västmanlands konferens i Västerås 1/10 2012 Tomas Bokström www.skl.se/psynk Disposition Om Psynk psykisk hälsa
Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund
Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om
Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?
Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden 2018-03-08 Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person
För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.
Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med
RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism
Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen
Insatser från Barnhälsovården
Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam
Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006
Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet
Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
Barns psykosociala ohälsa
Barns psykosociala ohälsa Vägledning för pedagoger www.sollentuna.se Den här vägledningen har tagits fram på initiativ av, och samverkan mellan, representanter från förskolor, Barnoch utbildningskontoret
Välkommen till temadag om utvecklingsstörning
Välkommen till temadag om utvecklingsstörning Lena Sorcini Leg. psykolog Marina af Schultén Leg. Psykolog Dagens program 9.30 Presentation, förväntningar 10.00 Teoripass om utvecklingsstörning 11.30 Lunch
Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa
Välkomna! Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- ledsna och oroliga barn Skellefteå 19.10 2011 Umeå 20.10 2011 Lycksele 26.10 2011 Program för dagen
Hur mår unga i Gävleborg?
Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo 2010-06-15 Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell
Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen
Hela Familjen Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Individ- och familjeomsorgen Bakgrund v Ökat antal hushåll med försörjningsstöd v Långvarigt biståndsmottagande v Hög andel barn
LYCKAT PROJEKT FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA
Hanna Ricksten LYCKAT PROJEKT FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA Y Hon fick stor frihet att bygga upp en verksamhet i Västra Götalandsregionen för barn och unga med psykisk ohälsa. Läs Hanna Rickstens berättelse.
Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se
Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Synkronisera alla insatser för psykisk hälsa! Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion
SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling
Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet
Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt
Barn med avvikande tal- och språkutveckling
Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt
Förutsättningar för Samverkan och Utveckling
Förutsättningar för Samverkan och Utveckling BEHOV MÅL VÄRDEGRUND TID ANTAGANDEN I Strömstad försöker alla vi som på något sätt arbetar med barn och familjer att utgå från ett gemensamt förhållningssätt
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Våld i nära relationer
Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller
Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013
Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844
FoU Södertörn 6 april, 2017
FoU Södertörn 6 april, 2017 www.sou.gov.se/ sök på problematisk frånvaro Presskonferens om förslagen i korthet http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/ 2017/01/gustav-fridolin-tar-emot-utredning-omproblematisk-elevfranvaro/
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga
Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Charlotte Uggla 2016-11-03 www.anhoriga.se/nkaplay/barn-somanhorig/filmer-om-psykisk-ohalsa-i-familjer Barn som anhöriga, Regeringsuppdrag
Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning
Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning Den nationella ungdomspolitiken 2 övergripande mål Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande 5 huvudområden
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm
Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Juni 2010 April 2012 Varför används inte riktlinjer
Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014
130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn 2017 09 01 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Jenny Pörjebäck SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner
HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa
HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa Första linjens ansvar och uppgifter Förhållningssätt Så mycket som möjligt av vård och stöd till barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska ske i första linjens vård,
Välkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker
Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Sagt av Ann Ahlström, Lilla Edet, Avdelning Pettson Dockan synliggör känslor och om kroppsspråket utan att vi personal behöver prata om det.
Kartläggnings- och metodstöd
Kartläggnings- och metodstöd Detta är ett stödmaterial för dig som arbetar med elever som är frånvarande eller elever som kommit tillbaka till skolan efter frånvaro. Innehåll Checklista för kartläggning
Socialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse
ocialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse ärardagarna i Örebro 2010.11.01 Innehåll ocialt och emotionellt lärande Risk och skyddsforskning ekens betydelse Förhållningssätt
Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke
Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:
Resultat från Skolelevers drogvanor
Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet
När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga
När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga Jenny Rangmar, fil dr i psykologi FoU i Väst, Göteborgsregionen Sara Thomée, med dr Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet