En resa genom barns utveckling. Fredrik Lindencrona, PSYNK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En resa genom barns utveckling. Fredrik Lindencrona, PSYNK"

Transkript

1 En resa genom barns utveckling Fredrik Lindencrona, PSYNK

2 Presentationen Kunskapssammanställningens struktur Viktiga utgångspunkter allt hänger ihop! Matildas resa Vi måste lära av varje barn! Vänersborgs data vilka frågor väcker de om barn och ungas resa?

3 En bild av barn och ungas utvecklingsresa? En Hur stimulerar vi viljan att ge sig ut? Hur hög är tröskeln? Hur bra verktyg ger vi barnen? Hur väl tränar vi barnen att använda verktygen? Vilka skydd ger vi barnen för att inte skada sig?

4 Kunskapssammanställningens struktur Bygger på internationell evidens - tämligen högt ställda krav Nuläge 2012 Användningsområde: att planera vad barn och unga borde erbjudas

5 Tänkvärda principer Vi kan och vi måste agera tidigt 75% av all psykisk ohälsa startar innan 25 Ju fler riskfaktorer desto större risk för negativ utveckling Friskfaktorer och tidiga insatser kan uppväga riskfaktorer Ett bra resultat förutsätter tillgång till högkvalitativa insatser Barn med omfattande problem behöver ofta stöd hela uppväxten Investeringar kan komplettera men aldrig ersätta generellt utbud

6 Allt hänger ihop! 37% av barn och unga uppger något symtom på psykisk ohälsa Barn som uppger att de har problem i familjen har 2-3 gånger högre risk för att uppge psykisk ohälsa Barn som uppger att de har problem i skolan har 2-3 gånger högre risk för att uppge psykisk ohälsa Källa: Nationella kartläggningen av barn och ungas psykiska hälsa (ÅK 6 och 9)

7 En stor andel av barn med symtom på psykisk ohälsa upplever samtidigt problem i andra livsområden Källa: Nationella kartläggningen av barn och ungas psykiska hälsa (ÅK 6 och 9)

8 Vi har en förkärlek för stuprör! Kognitiv förmåga Motivation, Personlighet Familj Förskola Grundskola Gymnasieskola Studieresultat Arbetsmarknadsframgång MVC BVC Elevhälsa BUP BUH Psykisk hälsa Socialtjänst

9

10 Det finns stuprör även i Vänersborg

11 En bättre bild: allt hänger ihop Ett kontinuerligt dynamiskt samspel! Båda typerna av förmågor behövs för båda utfallen Kognitiva förmågor Förmågor bygger nya förmågor Sociala förmågor Skolprestation & Psykisk hälsa Sociala och personliga förmågor möjliggör kognitiva förmågor i ett kretslopp De olika förmågorna kan ha olika effekt vid olika tillfällen i livet

12

13 Kunskapssammanställningens dimensioner Förväntad utveckling - Barn och unga utvecklas i mycket olika takt - Vissa tecken är angelägna att följa hos alla barn - För att kunna sätta in hjälp och stöd tidigt

14 Kunskapssammanställningens dimensioner Insatser till alla - Vardagsmiljöer har en viktig roll i att stödja alla barn och unga - För barn med särskilda insatser kan inte behovet av bra vardagsarenor överskattas

15 Kunskapssammanställningens dimensioner Tecken att vara uppmärksam på - Risktecken kan finnas hos barn, familj och i deras livsomständigheter - Kan vara långvariga eller kortvariga, breda eller specifika - De bör uppmärksammas tidigt och mötas med lämpliga insatser

16 Kunskapssammanställningens dimensioner Bekräftad problematik - Diagnosticerbara problem med en bred begreppsram - Diagnoserna har placerats in i de åldrar där de brukar debutera - Bedömningen av hur vanligt förekommande problemet är har anpassats till svenska förhållanden i samråd med experter - Försiktighet har gällt så siffrorna är sannolikt i underkant

17 Matilda: En av Vänersborgs fyrahundra tvååringar Matilda är snart 3 år Har varit senare än brodern, särskilt att prata Mycket för sig själv, svår att trösta Sover oregelbundet och ganska lite Föräldrar oroliga för hörseln, men kollat OK Fråga till BVC: Kan det vara autism?

18 Matildas resa genom utvecklingen Var hittar vi Matilda här och nu? Vilka insatser bör vi överväga nu för att hjälpa Matilda? - Vardagsmiljön: förskola? - Föräldrar och familj? - Behandlingsinsatser för Matilda? Vad bör vi fundera över framåt?

19 Förväntad utveckling 2-6 år Kognitivt Fungerande språk-, tanke- och beslutsförmåga? Psykosocialt Trygga relationer till andra vuxna Goda kamratrelationer? Fysiskt Finmotorik och balans, öga/handkoordinering Klär sig själv

20 2 6 år Tecken att vara uppmärksam på Föräldrar Bristande uppmärksamhet, Bristande samspel Otydlig uppfostran Barn Låg begåvning Tal- och språkförsening Agerar först och tänker sedan Koncentrationssvårigheter Avvisande mot andra barn Huvud-/skallskada

21 Förväntad utveckling 9 mån 2 år Kognitivt Sover, äter och reagerar adekvat? Psykosocialt God anknytning till föräldrar Fysiskt Adekvat längd och viktuppgång Krypa, prata och gå?

22 Bekräftad problematik 2 6 år Utredning visar att diagnosen kan bekräftas! ADHD Autismspektrum och kognitiva funktionsnedsättningar Uppförandestörning/Trotssyndrom

23 Vilka insatser bör vi överväga för att hjälpa Matilda i nuläget? En förskola av hög kvalitet Pedagoger och chefer med hög kompetens Utveckling av exekutiva funktioner Stöd till tidig språkinlärning Socialt och emotionellt lärande i förskolan Alla samhällsaktörer: Uppmärksammar barn i riskmiljö, föräldrars stödbehov och initierar tidigt stöd Möjliggör för föräldrar att hjälpa sina barn att lära sig nya färdigheter

24 Vilka insatser bör vi överväga nu för att hjälpa Matilda? Föräldrar Stöd till föräldrar med särskilda behov??? Föräldrastöd (insats via föräldrar) Matilda (genom föräldrar och förskola) Tillämpad beteendeanalys Naturliga inlärningsstrategier Strukturerad vardag (schema) Beteendestöd och beteendeträning

25 Vad bör vi fundera över: 6 12 år Hur säkrar vi Matildas utvecklingsresa? Kognitivt Läs-och skrivförmåga Matematikens grunder, språk-, tanke- och beslutsförmåga Psykosocialt Kan följa regler Förstår andras behov och har förmåga till konfliktlösning Fysiskt Tidiga pubertetstecken Adekvat längd och viktuppgång Normal motorik och fysisk aktivitet

26 Vad bör vi fundera över: år Hur säkrar vi Matildas utvecklingsresa? Kognitivt Effektiv studieförmåga, motivation för lärande Realistisk bedömning av egen förmåga Psykosocialt Utvecklade vänskapsrelationer Positiv självkänsla och problemlösningsförmåga Fysiskt Pubertet och fysisk utveckling Hormonellt betingade humörsvängningar

27 12 16 år - en tuff ålder för Matilda! Bekräftad problematik Depression? Ångestproblematik? Ätstörningar? Insatser Depression och ångest Interpersonell terapi Individ/gruppbaserad KBT Gruppbaserad KBT + Föräldrastödskomponenter Läkemedel Ätstörning Familjeinterventioner och psykoterapi Familjestöd

28 Vad bör vi fundera på: år Hur säkrar vi Matildas utvecklingsresa? Kognitivt Förmåga till komplext beslutsfattande Kan planera och fullfölja på längre sikt Psykosocialt Frigörelse Utforska kärleksrelationer, arbete/utbildning o världsåskådning Fysiskt Pubertet och fysisk utveckling Goda mat- och motionsvanor

29 Varje barn erbjuder en unik möjlighet att lära kring hur vi kan förbättra resan! Vad kan Matilda lära oss? Hur många barn i samma situation finns det Vänersborg? Når vi fram till vart och ett av dem? Räcker våra insatser till alla som kan dra nytta av dem? Har vi tillräckligt bra insatser för vart och ett av dem?

30 Vad kan Matilda lära oss? Matilda kunde uppmärksammats tidigare! Viktiga tecken fanns redan i åldern -9 mån till 2 år: Koncentrationssvårigheter Sömn/ätproblem Liten viktuppgång Motoriska problem Samtidiga insatser från många olika behövs ofta - Förskolan och specialistnivån samt föräldrastöd Fortsatt uppmärksamhet på hur den förväntade utvecklingen kommer att fortlöpa vilka är riskperioderna?

31 Hur får varje barn i Vänersborg bästa möjliga utveckling?

32 Vilken storleksordning talar vi om i Vänersborg? (Informerad gissning!) Diagnosticerbar problematik Uppskattad andel Autismspektrum 1% Cirka 80 Allvarlig kognitiv funktionsnedsättning 2% Cirka 160 ADHD 3-5% Cirka Ångestproblematik 4-6% Cirka Dyslexi 5-10% Cirka Ätstörningar 2-3% Cirka Psykos och bipolär < 1% <80 Missbruk/beroende 1% Cirka 80 Hur många i Vänersborg? (av ca 8000 barn 0-18 år)

33 Varje barn erbjuder en unik möjlighet att lära kring hur vi kan förbättra resan! Nås vart och ett av de barn som behöver stöd? Räcker insatserna till alla som kan dra nytta av dem? Erbjuds tillräckligt bra insatser för vart och ett av dem?

34 Hur kan Vänersborg säkra att varje barn får den bästa möjliga resan? BASPLATTAN - ÖKA FRISKFAKTORERNA! Tydliga normer och förväntningar i omgivningen Stöd att utveckla god anknytning till andra människor Möjligheter att utveckla sociala och kognitiva kompetenser Miljö som förstärker positiv utveckling

35 Hur kan Vänersborg säkra att varje barn får den bästa möjliga resan? BASPLATTAN - MINSKA RISKFAKTORERNA! Samhällsfaktorer Hög social och ekonomisk belastning Stor in- och utflyttning i området Bristande sociala nätverk och lågt socialt kapital Föräldrafaktorer Missbruk, psykisk ohälsa Socialt och ekonomiskt utsatta och i en pressad livssituation Barnfaktorer Se barn med särskilda svårigheter socialt, kognitivt, fysiskt

36 Vänersborgs avtryck i den nationella statistiken Färg UTFALL: Beskrivning Sämre än både länet och riket I nivå med länet och/eller riket Bättre än både länet och riket

37 Hur kan Vänersborg säkra att varje barn får den bästa möjliga resan? Indikatorer Låg födelsevikt Data Amningsfrekvens vid 6 månader Mäns % föräldraledighetsuttag % Barn i ekonomiskt utsatta familjer % Barn i familjer med långvarigt beroende av ekonomiskt stöd Elever som får veta hur det går för dem i ÅK5 Psykisk hälsa ÅK 6 (2009)

38

39 Vilka frågor väcker detta om yngre barns resa? - 9 månader till 2 år? - Födelsevikt, Amning, Föräldraledighet för pappor - Kan en ännu bättre start säkras för varje barn? 2-6 år (Data saknas) 6-12 år - Psykosomatiska besvär, Nedstämdhet, Mobbning (2009) - Varför är dessa så höga? Erbjuds skolbaserade program? Bra fritidsaktiviteter? - Feedback i skolan (2012) - Hur synliggörs elevers lärande och lärprocesser aktivt?

40 Hur kan Vänersborg säkra att varje barn får den bästa möjliga resan? Indikatorer Data % Elever som uppger att de får veta hur det går för dem i skolan ÅK 8 Andel barn/1000 som lagförda för brott Psykisk hälsa ÅK 9 Andel gymnasiebehöriga % som klarar Gymnasiet på 4 år % Etablerad i utbildning eller arbete 2 år efter avslutat gymnasie Arbetssökande år

41

42 Vilka frågor väcker detta om äldre barns och ungas resa? år - Trots att vissa skolindikatorer utvecklas positivt var den psykiska hälsan (2009) sämre i ÅK 9 än i ÅK 6 - Andel gymnasiebehöriga skulle kunna vara högre - Nedstämdhet och koncentrationssvårigheter - Varför? Vad skulle man kunna göra? - Stresshantering?, Skolbaserade program? år - Gymnasiet avslutas av många inom fyra år år - Få i arbete, många varken i utbildning, träning eller arbete Finns det en länk mellan psykiska problem i högstadiet och den höga arbetslösheten som ung vuxen? Framtidshopp?

43 En Vilken resa vill Vänersborg ge sina barn och unga? Ser fram emot ett fortsatt roligt arbete tillsammans! Tack för mig

Samordnad nationell kunskapsstyrning psykisk ohälsa

Samordnad nationell kunskapsstyrning psykisk ohälsa Samordnad nationell kunskapsstyrning psykisk ohälsa PM om delprojektet: Struktur för tidiga insatser Bakgrund I delprojektet 1 Tidiga insatser arbetar Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Myndigheten

Läs mer

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Folkhälsopolitiskt bokslut 2014 ur ett barnperspektiv

Folkhälsopolitiskt bokslut 2014 ur ett barnperspektiv Folkhälsopolitiskt bokslut 14 ur ett barnperspektiv Producerad av folkhälsonämnden, januari 15 för Degerfors kommun Degerfors och Karlskoga kommuner - Årets folkhälso- och förebyggande kommun 13 Text och

Läs mer

Folkhälsopolitiskt bokslut 2014 ur ett barnperspektiv

Folkhälsopolitiskt bokslut 2014 ur ett barnperspektiv Folkhälsopolitiskt bokslut 14 ur ett barnperspektiv Producerad av folkhälsonämnden, januari 15 för Degerfors kommun Degerfors och Karlskoga kommuner - Årets folkhälso- och förebyggande kommun 13 Text och

Läs mer

Barn med oro och rädsla i skolan

Barn med oro och rädsla i skolan Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av

Läs mer

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Mottagningsenheten. Uppsala kommun. Mottagningsenheten Uppsala kommun 2019 03 12 Sandra Melander Lydia Springer www.regionuppsala.se/suf SUF-KC Metodutvecklare Sandra Melander sandra.melander@regionuppsala.se Forskare och arbetsterapeut

Läs mer

Samordnade insatser för barn och unga

Samordnade insatser för barn och unga Samordnade insatser för barn och unga Nationell nivå Synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa Insatserna behöver utvecklas för att

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Vänd frånvaro till närvaro

Vänd frånvaro till närvaro Vänd frånvaro till närvaro På väg med gemensam kraft! Malin Gren Landell leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr www.sou.gov.se/ Utredningens direktiv Kartlägga långvarig och ofta återkommande, såväl giltig

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

Psynkronisering. www.skl.se/psynk H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande

Psynkronisering. www.skl.se/psynk H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Våra viktigaste samhällsfrågor

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet

Läs mer

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

Den viktiga skolnärvaron

Den viktiga skolnärvaron Den viktiga skolnärvaron http://www.sou.gov.se/elevfranvaro/ Varje dag räknas Varje lektion har betydelse Stephen.R. Zubrick 14.4% PISA-rapporten: hos de 10 % som presterar lägst förklarar frånvaro hela

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

FRÄMJA NÄRVARO #JAGMED ESKILSTUNA SÖK PÅ PROBLEMATISK FRÅNVARO

FRÄMJA NÄRVARO #JAGMED ESKILSTUNA SÖK PÅ PROBLEMATISK FRÅNVARO FRÄMJA NÄRVARO #JAGMED ESKILSTUNA 17-10-24 WWW.SOU.GOV.SE/ SÖK PÅ PROBLEMATISK FRÅNVARO PRESSKONFERENS OM FÖRSLAGEN I KORTHET HTTP://WWW.REGERINGEN.SE/PRES SMEDDELANDEN/2017/01/GUSTAV- FRIDOLIN-TAR-EMOT-UTREDNING-

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035

Läs mer

Psynkronisering S Y K I K

Psynkronisering S Y K I K Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Sörmland 4 oktober 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Våra

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Ökad skolnärvaro. Vänersborg Var står vi idag? 27 nov 2017 Högskolan Väst

Ökad skolnärvaro. Vänersborg Var står vi idag? 27 nov 2017 Högskolan Väst Ökad skolnärvaro Vänersborg Var står vi idag? 27 nov 2017 Högskolan Väst Vänd skolfrånvaro till skolnärvaro Lena Ericsson Elevhälsochef Vänersborgs kommun Carianne Lundvall Karlsson Biträdande elevhälsochef

Läs mer

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv

Läs mer

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning

Läs mer

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3 Bedömning inför psykoterapi Barnet 3 Bedömning av barnets psykosociala situation, inklusive trauma För att få en viktig pusselbit i förståelsen av barnet För att bedöma om det är psykoterapi eller andra

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015 Språkledarutbildningen TAKK för Språket 3 september 2015 Vad är en funktionsnedsättning? Beror på en sjukdom eller skada på kroppen. Den kan vara medfödd eller komma senare i livet. Det är en nedsättning

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping Besvär av oro och ångest har negativ inverkan på skolgång och inlärning Kunskap hos elevhälsa och pedagoger om förhållningssätt

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!

Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav! Fjärilseffekten Socioekonomisk analys av Dansa utan krav! För vem lönar det sig att göra en tidig insats för tjejer med psykosomatiska symptom? Vad blir konsekvensen om vi låter bli? Utmaning Den psykiska

Läs mer

Vänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!

Vänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga! Vänersborg 29 maj 2013 Omvärldsspaning - insatser för barn och unga! Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Har vi ett gemensamt ärende? www.skl.se/psynk 2 miljoner barn 2-5% behöver omfattande insatser

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

SAM Samverka Agera Motivera

SAM Samverka Agera Motivera SAMSAMVERKA AGERA MOTIVERA 2 SAM Samverka Agera Motivera SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse,

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga

Läs mer

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt 0-5 år 6-12 år 13-18 år Specialist Småbarnsgruppen Freja ASQ Home intervju Home intervju Repulse Cool kids Repulse LFT, Ledarskapsutbildning för tonårsföräldrar

Läs mer

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa 1 (7) UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA UTDRAG/SAMMANSTÄLLNING DNR: KS/2010:160 HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Nationell kartläggning Barns

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer

IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem

IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem Bc-ung Utbildning/metoder Beroendetillstånd Ki 12 hp NOA 7,5 hp Familjebehandling (traditionell) HAP (Haschavvänjningsprogram)

Läs mer

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016 Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 7 och 16 Stadens barn och ungdomar I Göteborg bor cirka 1 barn och ungdomar mellan -19 år Cirka 5 av dem är -19 år Ytterligare 5 invånare är mellan 19-25

Läs mer

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för? Vad är autism? Presentationsrunda Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för? Förstå Barnets diagnos och beteende Mitt eget beteende Förändra/Acceptera Autism samt en beskrivning av

Läs mer

Att vända frånvaro till närvaro. En utredning om problematisk elevfrånvaro.

Att vända frånvaro till närvaro. En utredning om problematisk elevfrånvaro. Att vända frånvaro till närvaro. En utredning om problematisk elevfrånvaro. - Riskfaktorer - Upptäckt och kartläggning - Främja närvaro - Elevhälsans roll - Insatser - Utredningens förslag Malin Gren Landell,

Läs mer

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram

Läs mer

Arbetsterapeuter kan bidra i skolan

Arbetsterapeuter kan bidra i skolan Arbetsterapeuter kan bidra i skolan Maria Johansson, Leg arbetsterapeut Camilla Grimheden, Leg arbetsterapeut Köping 5 april 2017 Innehåll Inledning Arbetsterapeutens bidrag Film Kaffe Kartläggningar och

Läs mer

Sociala investeringar

Sociala investeringar Sociala investeringar För ökad effektivitet, utveckling och långsiktighet Samordningsförbunden Västmanlands konferens i Västerås 1/10 2012 Tomas Bokström www.skl.se/psynk Disposition Om Psynk psykisk hälsa

Läs mer

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om

Läs mer

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden 2018-03-08 Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person

Läs mer

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

Insatser från Barnhälsovården

Insatser från Barnhälsovården Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras

Läs mer

Barns psykosociala ohälsa

Barns psykosociala ohälsa Barns psykosociala ohälsa Vägledning för pedagoger www.sollentuna.se Den här vägledningen har tagits fram på initiativ av, och samverkan mellan, representanter från förskolor, Barnoch utbildningskontoret

Läs mer

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning Välkommen till temadag om utvecklingsstörning Lena Sorcini Leg. psykolog Marina af Schultén Leg. Psykolog Dagens program 9.30 Presentation, förväntningar 10.00 Teoripass om utvecklingsstörning 11.30 Lunch

Läs mer

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Välkomna! Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- ledsna och oroliga barn Skellefteå 19.10 2011 Umeå 20.10 2011 Lycksele 26.10 2011 Program för dagen

Läs mer

Hur mår unga i Gävleborg?

Hur mår unga i Gävleborg? Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo 2010-06-15 Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell

Läs mer

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen Hela Familjen Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Individ- och familjeomsorgen Bakgrund v Ökat antal hushåll med försörjningsstöd v Långvarigt biståndsmottagande v Hög andel barn

Läs mer

LYCKAT PROJEKT FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA

LYCKAT PROJEKT FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA Hanna Ricksten LYCKAT PROJEKT FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA Y Hon fick stor frihet att bygga upp en verksamhet i Västra Götalandsregionen för barn och unga med psykisk ohälsa. Läs Hanna Rickstens berättelse.

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Synkronisera alla insatser för psykisk hälsa! Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer

Förutsättningar för Samverkan och Utveckling

Förutsättningar för Samverkan och Utveckling Förutsättningar för Samverkan och Utveckling BEHOV MÅL VÄRDEGRUND TID ANTAGANDEN I Strömstad försöker alla vi som på något sätt arbetar med barn och familjer att utgå från ett gemensamt förhållningssätt

Läs mer

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

FoU Södertörn 6 april, 2017

FoU Södertörn 6 april, 2017 FoU Södertörn 6 april, 2017 www.sou.gov.se/ sök på problematisk frånvaro Presskonferens om förslagen i korthet http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/ 2017/01/gustav-fridolin-tar-emot-utredning-omproblematisk-elevfranvaro/

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Charlotte Uggla 2016-11-03 www.anhoriga.se/nkaplay/barn-somanhorig/filmer-om-psykisk-ohalsa-i-familjer Barn som anhöriga, Regeringsuppdrag

Läs mer

Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning

Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning Den nationella ungdomspolitiken 2 övergripande mål Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande 5 huvudområden

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Juni 2010 April 2012 Varför används inte riktlinjer

Läs mer

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014 130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn. Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn 2017 09 01 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Jenny Pörjebäck SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner

Läs mer

HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa

HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa Första linjens ansvar och uppgifter Förhållningssätt Så mycket som möjligt av vård och stöd till barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska ske i första linjens vård,

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Sagt av Ann Ahlström, Lilla Edet, Avdelning Pettson Dockan synliggör känslor och om kroppsspråket utan att vi personal behöver prata om det.

Läs mer

Kartläggnings- och metodstöd

Kartläggnings- och metodstöd Kartläggnings- och metodstöd Detta är ett stödmaterial för dig som arbetar med elever som är frånvarande eller elever som kommit tillbaka till skolan efter frånvaro. Innehåll Checklista för kartläggning

Läs mer

Socialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse

Socialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse ocialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse ärardagarna i Örebro 2010.11.01 Innehåll ocialt och emotionellt lärande Risk och skyddsforskning ekens betydelse Förhållningssätt

Läs mer

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:

Läs mer

Resultat från Skolelevers drogvanor

Resultat från Skolelevers drogvanor Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet

Läs mer

När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga

När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga Jenny Rangmar, fil dr i psykologi FoU i Väst, Göteborgsregionen Sara Thomée, med dr Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Läs mer