Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande

Transkript

1 Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping

2 Besvär av oro och ångest har negativ inverkan på skolgång och inlärning Kunskap hos elevhälsa och pedagoger om förhållningssätt vid tidiga tecken på oro och ångest kan förebygga besvär och allvarliga negativa konsekvenser Vi behöver känna till uttrycken för oro och ångest och ställa rätt frågor

3 5-10 % uppfyller kriterier för ångestsyndrom någon gång under uppväxten, vanligare hos flickor (Rutter, 2012) Barn med oro och rädsla uppmärksammas ofta inte (t.ex. Kashdan & Herbert, 2001). Bara 1 av 5 barn med besvär av oro och ångest har sökt vård! (t.ex. Gren Landell, 2013; Essau, 2005)

4 Förhöjd risk att utveckla annat ångestsyndrom, missbruk, depression (Rapee, 2009) Mobbning. Ängsliga barn mobbas i högre utsträckning och mobbade barn har ökad risk för att utveckla ångestsyndrom ffa social ångest (Siegel, 2009; Sweeting, 2006)

5 Skolfrånvaro. Ångestbesvär hos ¾ av elever med problematisk skolfrånvaro (Heyne, 2014). Ömsesidig påverkan mellan psykisk ohälsa och skolfrånvaro (Wood, 2012). Underprestation. Avbrutna studier (Van Ameringen, 2003) Arbetslöshet, lägre utbildning, skaffar inte partner

6 Ömsesidig påverkan mellan skolprestation och psykisk hälsa (Kungliga Vetenskapsakademien, 2010) Oro koncentrationssvårigheter hänger inte med, kommer efter mer oro Oro för att göra fel/blyghet leder till att man inte vågar be om hjälp och korrigeras inte i missuppfattning Barn med stor oro har ofta sämre relation med lärare t.ex. större beroende/klängighet och/eller mindre närhet (t.ex. Rydell et al, 2005) Om du bara pratade mer skulle du få högre betyg

7

8 Ständig oro för stort och smått, t.ex. familjens ekonomi, betyg, skolutflykt. Tänk om Kan inte koppla bort oron Lillpolis vill ha kontroll över allt och alla Stor väska. Söker försäkringar hos vuxna Svårt att slappna av, muskelvärk Sömnsvårigheter

9 Vill ha ständiga försäkringar om att något farligt inte kommer att hända eller har hänt Frågor för att få kontroll och minska osäkerhet Kommer jag att klara provet? Kommer ebola till Sverige? Kommer vi att hinna i tid till bussen när vi ska hem från badhuset? Vem ska jag sitta bredvid när vi byter platser nästa gång?

10 Oroar du dig jämt över olika saker, stora som små, t.ex. för skolan, familjen, framtiden? Oroar du dig nästan varje dag? Är det svårt för dig att sluta oroa dig?

11 Rädsla för att göra bort sig och därav rädsla för att få andras uppmärksamhet Undviker sociala (och nya) situationer Gömmer sig är på toa hela rasterna, rör sig inte i klassrummet, går bakom andra, gömmer sig i mobilen Talar tyst, otydligt Skolfrånvaro, t.ex. vid redovisning, idrottslektioner, friluftsdagar

12 Undviker du att svara i klassen, äta i matsalen, göra redovisningar av rädsla för att få andras uppmärksamhet? Är du rädd att andra ska tycka att du gör bort dig?

13 Rädsla för att prata inför andra. Även rädsla för att prestera inför andra Vanligaste sociala rädslan. 1/5 av svenska högstadie- och gymnasieelever har någon gång stannat hemma vid redovisning inför klassen

14 Barn med social rädsla blir sämre bemötta under redovisning än barn utan eller med låg social rädsla (Miers, 2010; Blöte, 2010) Detta bekräftar negativ förväntan om att bli kritiskt och negativt bedömd och självbild av att vara dålig

15 Rädsla och förväntan att misslyckas på prov/ examinationsuppgift Föreställning att andra ska tycka man är en dålig människa om man skriver dåligt på ett prov Tecken kan vara: Lämnar blankt Sitter över tiden Pratar mycket om prov och provresultat Klarar skolarbetet bra men provresultaten inte i paritet

16 Orimlig och stark oro vid separation (från förälder) Oro för att något ska hända föräldern eller en själv så att man för evigt skiljs från föräldern Magont, huvudvärk är vanligt och skolfrånvaro Försöker kontrollera föräldrarna, t.ex. söker dem på mobilen på överdrivet sätt under skoldagen

17 Känner du dig mycket orolig när du är ifrån din mamma eller pappa? Oroar du dig då mycket över att något ska hända dem så att ni aldrig ses igen?

18 Fobier som kan påverka i skolan - Vatten - Insekter - Injektioner - Åka hiss - Kräkas Selektiv mutism Panikattacker

19 0.5-2 %, vanligare bland killar Debut i 6-11 års ålder, 80 % av vuxna med OCD rapporterar debut i barndomen 75 % har samtidig annan diagnos främst depression, ångestsyndrom, tics/tourettes, autism (även ätstörning, inlärningssvårigheter) Större kronicitet än övriga ångestsyndrom

20

21 Svårare att beskriva känslor och tankar verbalt Beroendeförhållande till vuxna vågar inte berätta om problem för att inte göra föräldrar oroliga eller ledsna föräldrarna ska reagera negativt på barnets berättelse om besvär Symtom kan växla över dagar beroende på yttre omständigheter Relativt låg överensstämmelse mellan barn och vuxnas rapport om barnets symtom

22 Ta på allvar och normalisera elevens rädsla/oro Finns verklig grund för rädsla och oro? Diagnostik är inte en uppgift på basnivå men frågor om specifika rädslor kan bidra till att eleven känner sig förstådd och bekräftad Undersök tecken på nedstämdhet, symtomens svårighetsgrad och funktionsnivå för att avgöra om och var remiss ska skickas

23

24 Aktivt förebyggande arbete mot mobbning Sprida kunskap om tidiga tecken på besvär av oro och ångest och ha kunskap om riskfaktorer Handleda personal Avslappning Psykoedukation Remittera och ev motivera till behandling

25 Beställs från Beställs från ocd-förbundet Se trailer: tch?v=c3eomxgkqdy

26 Ladda ned/beställ från samtalsstöd elevhälsan självskadebeteende

27

28 Se intervju om boken på kunskapskanalen:

29

30

31 Rekommendation att behandla ångest först Hjälp för skolproblem och hjälp till deprimerad förälder först för att få effekt av behandling Transdiagnostisk (diagnosöverskridande) KBT behandling för ångest och nedstämdhet samtidigt har prövats i några mindre studier

32 Autism Likheter - uttryck för sociala färdighetsbrister och svårigheter att identifiera/uttrycka känslor Anpassning utifrån funktionsnedsättningen Behandlingsstudier on the rise (t.ex. Fuji et al, 2012) Uppmärksamhetsstörning % av barn med ADHD har ångestsyndrom (Schats & Rostain, 2006) Social färdighetsträning, förutsägbarhet och kontroll

33 Anpassningar: Visuellt stöd Pauser Ex på hjälpsamma tankar istf kognitiv omstrukturering Fokus på avslappning

34

35 1 exempel

36 Se de osynliga barnen Ge eleven en chans att visa sina styrkor, kanske andra förmågor än prat Le, ge ögonkontakt Förmedla att det är ok att vara blyg inte ändra på sig Delta, stegvis kontraindicerat med hemundervisning och att slippa uppgifter Träna att be om hjälp, minska överdriven förberedelse, träna sociala färdigheter

37 Gå in på länken och lyssna på en bra utbildningsdag Föreläsning SKL

38 Inte en förklaring utan FLERA olika faktorer som ömsesidigt påverkar varann Vilka faktorer och hur de samverkar varierar från person till person Ofta finns en utlösande faktor och sedan vidmakthålls frånvaron av andra faktorer Implikation: 1. bred men systematisk bedömning av utlösande och vidmakthållande faktorer i det enskilda fallet 2. finns inte EN metod för all skolfrånvaro

39 Sårbarhet Höga krav på sig själv Sårbarhet för inåtvända symtom t.ex. separationsångest Utlösande faktor Frånvaro p.g.a. sjukdom Fortsätter va hemma av rädsla för att ha kommit efter i skolan. Tryggt att va hemma hos mamma Vidmakthållande faktorer verkar tillsammans med sårbarhetsfaktorer Föräldrar går med i barnets rädsla Skolkontakt blir negativ för föräldrarna Pinsamt komma tillbaka efter frånvaro Skolan tycker föräldrarna gör fel