HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon 035-16 71 00 - www.hh.se Sida 1 (6) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: Utbildningsvetenskap för förskola, förskoleklass och fritidshem (1-30), 30 hp Education Sciences, Introductory Level 30 credits Grundnivå Progression: 1-30 Huvudområde: Utbildningsvetenskap, grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav (G1N) Kursplanen är godkänd av styrelsen för Sektionen för lärarutbildning (2010-03-02) och fastställd i Lärarutbildningsnämnden (2010-03-11) och gäller från och med höstterminen 2010. Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör första terminen av allmänt utbildningsområde inom lärarexamen mot förskola, förskoleklass och fritidshem 210 hp. Behörighetskrav Behörighet till lärarprogrammet. Kursens mål Det allmänna utbildningsområdet ska på en och samma gång vila på styrdokumentens målsättningar, aktuell praxis i pedagogisk verksamhet och vetenskaplig problematisering. Konkret vill vi att varje delkurs skall vara forskningsbaserad, praxis- och verksamhetsrelevant samt förhålla sig till existerande mål för lärarutbildning och förskola, förskoleklass och fritidshem. Det allmänna utbildningsområdet ska ha tre övergripande fokus: lärarkompetens, lärande och ledarskap samt forskning, vilka ska genomsyra alla delkurser. Med lärarkompetens avser vi helt enkelt att lärarstudenten vid avslutad utbildning skall ha förmåga att utföra arbetet som lärare samt ha förmågan att utveckla sin kompetens under sin lärarkarriär. Lärande och ledarskap ser vi som centrala aspekter av dagens lärarroll: å ena sidan måste dagens lärare arbeta för omsorg om barnen; å andra sidan måste läraren ha förmågan att leda grupper och individer på ett sätt som skapar goda förutsättningar för barns utveckling och lärande. Med forskning avses slutligen att undervisningen skall vila på vetenskaplig grund och i tillämpliga delar vara baserad på existerande aktuell forskning. Detta skapar också möjligheter för lärarstudenterna att själva fördjupa sig och kritiskt granska information. Syftet med kursen Utbildningsvetenskap 1-30 hp är att beskriva, problematisera och skapa förutsättningar att hantera lärares villkor med stöd i vetenskapliga teorier, kunskaper om styrdokument och ramar för verksamheterna och studenternas egna erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen. Kursens syfte är också att skapa förutsättningar för grundläggande kunskap om informationsteknik och dess roll i den pedagogiska verksamheten. Efter avslutad kurs skall studenten kunna: Kunskap och förståelse reflektera över specifika teorier om lärarroller och verksamhetskulturer samt sätta teorierna i relation till relevanta styrdokument i ett språkligt och kulturellt perspektiv analysera betydelsen av elevers samhällssituation översiktligt beskriva juridiska och etiska frågor i anknytning till informationsteknik i förskolan och skolan Färdighet och förmåga tillämpa allmändidaktiska teorier om hur barn utvecklas och lär genom enkla empiriska undersökningar använda för läraryrket relevanta kunskaper för kommunikation med barn och vuxna använda olika redskap för informationsteknik vid presentation, kommunikation och redovisning Värderingsförmåga och förhållningssätt genom erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och med grund i vetenskaplig kunskap reflektera över den egna kompetensen att utvecklas till professionell lärare i förskola, förskoleklass och fritidshem Kursens huvudsakliga innehåll I kursen introduceras det allmänna utbildningsområdets tre fokus: lärarkompetens, lärande och ledarskap samt forskning. Kursen består av fyra delkurser. Delkursernas ordning kan variera. Delkurs 1-3 innehåller delar som motsvarar centrala kunskapsområden, delkurs 4 består av tvärvetenskapliga ämnesstudier. Delkurs 2 innehåller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 3 hp. Delkurs 1: Lärarroller och verksamhetskulturer Introduktion till lärarutbildningen och läraryrket 7,5 hp
Sida 2 (6) (Teacher roles and activity cultures - Introduction to teacher education and the teacher profession 7,5 ECTS) Teorier om lärarroller i förskola, förskoleklass och fritidshem behandlas i ett teoretiskt perspektiv, liksom teorier om verksamhetskultur och kultur. Relevanta styrdokument för studenter och blivande lärare, studeras i relation till relevanta verksamheter. reflektera över sin egen roll som elev, student och lärare förstå och reflektera över läraryrket som profession och hur lärarens kompetens successivt växer fram i samspel mellan formell utbildning och praktisk yrkeserfarenhet förstå teorier om kultur och verksamhetskultur och tillämpa dem på konkret förskole-, förskoleklass - och fritidsverksamhet beskriva innehållet i centrala styrdokument för lärarutbildning, förskola och grundskola nyttja bibliotek, artikelsökning och internet för informationsökning samt för att utveckla källkritisk kompetens Delkurs 2: Didaktiska perspektiv på omsorg och lärande 7,5 hp (Teaching perspectives on care taking and learning 7,5 ECTS) Teorier exemplifierar olika vetenskapliga perspektiv på lärande inom allmändidaktik. I den verksamhetsförlagda delen av kursen används de vetenskapliga teorierna för aktiviteter. Erfarenheterna från aktiviteterna används för gemensamma reflektioner. översiktligt beskriva teorier om hur barn utvecklas och lär redogöra för och reflektera över teorier om allmändidaktik redogöra för viktiga aspekter av hur ansvar och sekretess tillämpas i verksamheterna planera och genomföra aktiviteter i verksamheten utifrån styrdokumentens övergripande mål reflektera över och analysera erfarenheter av genomförd VFU. beskriva olika former av informationsteknik som källa för barns lärande Delkurs 3: Kommunikation och ledarskap 7,5 hp (Communication and leadership 7,5 ECTS) Teorier om kommunikation och ledarskap behandlas och sätts i relation till verksamheternas arbete och gällande styrdokument. Studenters förmåga att leda och kommunicera i för verksamheten relevanta situationer lyfts fram. redogöra för teorier om ledarskap, grupprocesser och konflikthantering leda och hantera grupprocesser i olika situationer tillämpa för läraryrket relevanta kunskaper i kommunikation redogöra för och tillämpa gällande regelverk som syftar till att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn reflektera över olika former av föräldrasamverkan Delkurs 4: Mångfald, kultur och språk möten i det globaliserade samhället 7,5 hp (Diversity, culture and language-meetings in the globalized society 7,5 ECTS) Olika aspekter av teorier om samhället som social klass, etnicitet, genus och ålder behandlas. Migrationen och konsekvenser av migrationen analyseras. Förskolan och fritidshemmet som sociala och kulturella mötesplatser analyseras. förklara hur kategorier som t.ex. social klass, etnicitet, genus och ålder kan forma människors värderingar, relationer och beteenden analysera på en grundläggande nivå orsakerna till migration och dess konsekvenser för familjer och barn redogöra för och diskutera kulturers betydelse för variationer i språk och kommunikation på en grundläggande nivå redogöra för språkets kommunikativa, kognitiva och sociala funktion redogöra för olika teorier om mångkulturella verksamheter och redogöra för förutsättningar för dagens förskola, förskoleklass och fritidshem att fostra till interkulturell förståelse analysera hur verksamheten möter barn med annat modersmål än svenska Undervisning Undervisningen sker huvudsakligen genom föreläsningar, seminarier och laborationer samt redovisningar av egna arbeten. Studierna bedrivs dessutom via fältstudier, övningar och enskilt kunskapssökande. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Examination sker i form av skriftliga och muntliga tentamina individuellt och/eller i grupp och genom individuellt eller gruppvis genomförda laborationer och uppgifter. För de kurser som innehåller VFU används betyget Godkänd eller Underkänd. På kurser som innehåller VFU krävs obligatorisk närvaro på samtliga VFU-moment. Efter genomgången kurs med underkänt betyg följer två
Sida 3 (6) omtentamenstillfällen. Om ytterligare tillfällen krävs, kan en ny eller förändrad kursplan gälla. Antalet examinationstillfällen är obegränsade så länge kursen går. Efter genomgången VFU med underkänt betyg, har studenten rätt till ytterligare en VFU-period. I de fall en student visar grov oskicklighet och riskerar att skada elev eller personal på VFU-skolan ska den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) avbrytas i förtid (HSV Rapport 2007:58 R) och studenten är underkänd i denna kurs. Högskolans lärare (examinator) underkänner studenten efter underlag från VFU-lärare. I underlaget ska kunskapsoch färdighetsbristerna tydligt finnas dokumenterade och en individuell plan ska upprättas av högskolans lärare i samråd med VFU-lärare där det framgår vilket stöd studenten kan få samt när och hur kunskaper och färdigheter ska kontrolleras för att få återuppta studierna på kursen. För att få göra om kursen/vfu-delen i kursen måste studenten vid kontroll ha uppvisat att de kunskaps- och färdighetsbrister som innebar fara för elev/personal inte kvarstår. Studenten har rätt till kontroll vid högst två tillfällen inom 1 år och kontrollen utförs av högskolans lärare i samråd med VFU-lärare. Om studenten ej klarar kontrollen har studenten inte rätt att göra om kursen/vfu-delen i kursen. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. Kurslitteratur (Litteraturlista reviderad 2010-05-24) De nationella styrdokumenten kommer att uppdateras sommaren 2010 och litteraturlistan kan därför komma att ändras. Delkurs 1: Lärarroller och verksamhetskulturer Obligatorisk litteratur Gannerud, Eva & Rönnerman, Karin (2007). Att fånga lärares arbete bilder av vardagsarbete i förskola och skola. Stockholm: Liber. (188 s) Johansson, Eva. (2008). Gustav får visst sitta i tjejsoffan! Etik och genus i förskolebarns världar. Stockholm: Liber. (217 s) Karlsson, Marie, Melander, Helen, Péres Prieto, Hèctor & Sahlström, Fritiof (2006). Förskoleklassen: Ett tionde skolår. Stockholm: Liber. Olivestam, Carl E & Thorsén, Håkan (2008). Värdegrund i förskola och skola. Göteborg: Rebus förlag. (Delar av, ca 30 s) Persson, A. (2009). När individen, de andra och samhället möts (prel. titel), kap. 2 och 3 i utkast (ca 40 s) Ranagården,Lisbeth (2009). Lärares lärande om elever. Göteborg: Hylte tryck. (Kapitel 2 och 5, 65 s) gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/21280 Richardson, Gunnar (2004). Svensk utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur.(sjunde upplagan) (s 7-242 = 235 s) Skolverket (2007). Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem. (40 s) Skolverket (2005). Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan. (45 s) Utbildningsdepartementet (2006). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket/Fritzes. (15 s) Utbildningsdepartementet (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket/ Fritzes. (16 s)
Sida 4 (6) Artikelkompedium: 1. Persson, Anders (red) (2003). Skolkulturer. Lund: Studentlitteratur (s 11-57 = 46 s) 2. Pramling Samuelsson, Ingrid (2006). Lärarprofessionens utmaningar i förskolan, i Lärares arbete pedagogikforskare reflekterar utifrån olika perspektiv. (128 s). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling: (publikationer). 3. Selander, Staffan (2006). Lärares kunskaper - lärares arbete, i Lärares arbete - pedagogikforskare reflekterar utifrån olika perspektiv. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling: www.vr.se (s 57-64) Artiklar tillkommer. Referenslitteratur Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning (2006). Stockholm: Skolverket. Hansen, Monika (1999) Yrkeskulturer i möte Läraren, fritidspedagogen och samverkan: Göteborg Studies in Educational sciences 131, - Göteborg: Göteborgs universitet. Johansson, Eva (2007). Etiska överenskommelser i förskolebarns världar. Göteborgs studies in Educational Sciences 251. Göteborg, Göteborgs universitet. Johansson, Eva & Johansson, Barbro (2003). Etik i skolans vardag. I Anders Persson (Red.), Skolkulturer. (s. 57-70). Lund: Studentlitteratur. (13 s) Åberg, Ann & Lenz Taguchi (2007). Lyssnandets pedagogik etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber. (152 s) Myndigheten för skolutveckling (2005). Förskolan ÄR framtidens arbetsplats. Myndigheten för skolutveckling. (95 s) www.skolutveckling.se Lusten och möjligheten. Om lärarens betydelse, arbetssituation och förutsättningar (2006). Stockholm: Skolverket. (50 s) SOU 2006:75. Jämställdhet i förskolan - om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. Slutbetänkande av Delegationen för jämställdhet i förskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet (ca 100 s) www.regeringen.se/sb/d/6293/a/67288 Delkurs 2: Didaktiska perspektiv på omsorg och lärande Obligatorisk litteratur Forsell, Anna (red) (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. (Delar av) Nelson, Anders & Svensson, Krister. (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. Stockholm: Liber. (157 s.) Strandberg, L. (2009). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Obligatorisk litteratur i VFU: Olivestam, Carl E & Thorsén, Håkan (2008). Värdegrund i förskola och skola. Göteborg: Rebus förlag. Sandberg Anette (red) (2008). Miljöer för lek, lärande och samspel. Lund: Studentlitteratur. (168 s) Utbildningsdepartementet (2006). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket/Fritzes. (15 s) Williams, P (2006). När barn lär av varandra - samlärande i praktiken. Stockholm: Liber. Åberg, Ann & Lenz Taguchi (2007). Lyssnandets pedagogik etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber. (152 s)
Sida 5 (6) Referenslitteratur: Sommer, Dion (2009). Barndomspsykologi i utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Liber. Artiklar tillkommer. Delkurs 3: Kommunikation och ledarskap Hougaard, Bent (2008). Praktisk vägledning i kommunikation för lärare i förskola och skola. Stockholm: Liber. (112 s) Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2003). Förskolan Barns första skola! Lund: Studentlitteratur. (200 s) Olivestam, Carl E & Thorsén, Håkan (2008). Värdegrund i förskola och skola. Göteborg: Rebus förlag. (Delar av) Skolverket (2009). För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolverket. (40 s). Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber (302 s) Åberg, Ann & Lenz Taguchi (2007). Lyssnandets pedagogik etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber. (152 s) Delkurs 4: Mångfald, kultur och språk möten i det globaliserade samhället Axelsson, Monica, Rosander Carin & Sellgren Mariana (2005). Stärkta trådar flerspråkiga barn och elever utvecklar språk, litteracitet och kunskap. Stockholm: Språkforskningsinstitutet i Rinkeby. (292 s). Gruber Sabine (2008). När skolan gör skillnad skola, etnicitet och institutionell praktik. Liber: Stockholm. (192 s.) Lidskog & Deniz (2009). Mångkulturalism socialt fenomen och utmaning. Malmö: Liber. (189 s.) Nordberg, Marie, (red) (2008). Maskulinitet på schemat pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola. Stockholm: Liber. Olivestam, Carl E & Thorsén, Håkan (2008). Värdegrund i förskola och skola. Göteborg: Rebus förlag. (Delar av) Skolverket (2008). Flerspråkighet i förskolan. Stockholm: Skolverket. (delar av). Artikelkompendium: 1. Högdin S (2007). Utbildning på (o)lika villkor. Om kön och etnisk bakgrund i grundskolan. (s. 13-57) 2. Elmeroth E & Häge J (2009). Flyktens barn. Lund: Studentlitteratur (s 107-127) 3. Hultinger E & Wallentin C red (1996). Den mångkulturella skolan. Lund: Studentlitteratur (s 42-53; 106-118) 4. Parszyk I (2002). Yalla det är bråttom. Lund: Studentlitteratur (s 71-87) 5. Grundskoletidningen 2/2009 (s 720; 41-42) 6. Grundskoletidningen 2/2009 (Andersson A, Från problem till resurs, ca 25 s) 7. Barn nr 3/2009 Rädda barnen (s 813; 30-35) 8. Pedagogiska magasinet 2/2009 (Bjärvall, Det löser sig inte s 33-37) 9. Pedagogiska magasinet 2/2009 (Jalakas, Kulturväxling pågår s 44-45)
Sida 6 (6) Referenslitteratur Hedencrona, Dora KósDienes (2003). Tvärkulturell kommunikation i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Lunneblad, Johannes (2006). Förskolan och mångfalden. En etnografisk studie på en förskola i ett multietniskt område. (Göteborgs studies in Educational Sciences 247) Acta universitatis Gothoburgensis: Göteborgs universitet. (200 s)