KURSPLAN Telefon Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: UV3005 / 3.2

Transkript

1 HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: Utbildningsvetenskap för undervisningsområdet förskola, förskoleklass och fritidshem (31-60), 30 hp Education Science 30 credits Grundnivå Progression: Huvudområde: Utbildningsvetenskap, grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav (G1F) Kursplanen är godkänd av styrelsen för Sektionen för lärarutbildning ( ) och fastställd i Lärarutbildningsnämnden ( ) och gäller från och med vårterminen Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör allmänt utbildningsområde inom lärarexamen 210 hp. Behörighetskrav Minst 75% avklarade inkl godkänt betyg på VFU av Utbildningsvetenskap Kursens mål Kurser inom det allmänna utbildningsområdet skall på en och samma gång vila på förskolans och skolans målsättningar, aktuell praxis dessa verksamheter och vetenskaplig problematisering. Konkret är målet att varje delkurs skall vara forskningsbaserad, praxis- och verksamhetsrelevant samt förhålla sig till existerande mål för lärarutbildning, förskola skola. Syftet med kursen Utbildningsvetenskap hp är att fördjupa den studerandes kunskaper, färdigheter och förmågor med avseende på bedömning av verksamhetens förutsättningar för barns lärande och utveckling. Kursens mål är också att konkretisera begreppet inkluderande syn - och arbetssätt genom att introducera specialpedagogik som ämnesområde. Ytterligare ett mål är att tydliggöra betydelsen av läs-, skrivoch matematikutveckling i olika ämnen/ämnesområden, att visa på möjligheter att i undervisning/pedagogisk verksamhet använda estetiskt lärande för alla barn/elever. Kursens syfte är också att skapa förutsättningar för fördjupad kunskap om informationsteknik och dess roll i den pedagogiska verksamheten. Efter avslutad kurs skall studenten kunna: Kunskap och förståelse kritiskt granska teorier om lärande och utveckling reflektera över och granska tillämpningen av läroplanens demokratiska riktlinjer med avseende på genus, etnicitet, hållbar utveckling och barn i behov av särskilt stöd på en fördjupad nivå beskriva juridiska och etiska frågor i anknytning till informationsteknik i förskolan och skolan Färdighet och förmåga utveckla egen kompetens för att hantera krav på generella och specifika lärandemiljöer Värderingsförmåga och förhållningssätt visa grundläggande kunskaper om centrala specialpedagogiska synsätt, förhållningssätt samt traditionella och icketraditionella metoder visa god förmåga att utifrån dokumentation tolka elevers utveckling Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av fyra delkurser. Delkurs 1 och 4 innehåller tvärvetenskapliga ämnesstudier. Delkurs 2 och 3 innehåller centrala kunskapsområden. Delkurs 2 innehåller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) omfattande 3 hp, delkurs 3 innehåller VFU omfattande 0,75 hp, och delkurs 4 innehåller VFU omfattande 0,75 hp. Delkursernas ordning kan variera. Delkurs 1: Allmändidaktiska perspektiv på lärande och omsorg 7,5 hp (General Didactic Perspectives on Learning and Education 7,5 ECTS) Allmändidaktiska pedagogiska teorier om lärande och omsorg behandlas i olika perspektiv inriktade på t ex lärare, barn, verksamhet och styrdokument. Betydelsen av olika kommunikationsformer och kommunikationssätt, såväl multimediala som tal- och skriftspråkliga, poängteras. Syftet är att studenterna ska utveckla förmåga att i integrera för lärande viktiga kunskaper, förmågor och förhållningssätt. översiktligt redogöra för viktiga pedagogiska teorier om lärande och kritiskt granska några teorier

2 Sida 2 (5) kritiskt granska och reflektera över olika synsätt på lärande, kunskap och utveckling i såväl i historiska som samtida teoretiska perspektiv kritiskt värdera metoder i pedagogisk verksamhet för arbete med individer och grupper reflektera över, analysera och kritiskt granska sitt vetande om att ta barnets perspektiv kritiskt analysera och problematisera användande av internet som informationskälla för alla barns lärande Delkurs 2: Värdering, verksamhetsutveckling och barns lärande 7,5 hp (Valuing, Activity Development and Children s Learning Processes 7,5 ECTS) Delkursen ska ge möjlighet till fördjupad kunskap och färdighet i att använda dokumentation av olika slag för värdering och tolkning av verksamheternas förutsättningar att vara goda miljöer lärande och omsorg. Olika värderingsredskap problematiseras och en etisk dimension av dokumentation, värdering och bedömning diskuteras. analysera och kritiskt granska olika typer av värderingsredskap för barns utveckling och lärande använda olika värderingsredskap på ett konstruktivt och etiskt hållbart sätt relatera värdering och tolkning av dokumentation till såväl verksamhetsutveckling som behov av särskilda åtgärder för barns individuella behov relatera värdering och bedömning av verksamhet och barn till kunskapssyn och läroplanens mål Delkurs 3: Inkluderande syn-och arbetssätt 7,5 hp (Working for Inclusion in School 7,5 ECTS) Framväxten och definitioner av specialpedagogik som område belyses. Ett specialpedagogiskt synsätt och centrala teorier kring detta behandlas, nationella och lokala styrdokument som ligger till grund för ett specialpedagogiskt arbete studeras liksom den specialpedagogiska praktiken. I kursen ges en översiktlig bild av olika skolformer och vilka funktionsnedsättning pedagoger kan komma att möta i förskolan/skolan. Läs-, skriv- och matematikutvecklingens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling berörs. En orientering om handlingsplaner, dess innehåll och relation till annan dokumentation ges. Innehållet i delkursen kommer vid varje moment att återkoppla till en konkretisering av inkluderande syn och arbetssätt. redogöra för olika teoretiska perspektiv och begrepp, samt förskolans styrdokument ur ett inkluderandeperspektiv beskriva hur pedagogers förståelse av läsning, skrivning och matematik påverkar barns språk- och begreppsutveckling översiktligt analysera olika typer av funktionsnedsättningars konsekvenser för det pedagogiska arbetet bedöma svårigheter och möjligheter som pedagoger kan möta i en skola för alla använda handlingsplan och förstå skillnader mellan handlingsplaner och annan dokumentation kritiskt granska det egna förhållningssättet till pedagogiskt arbete med barn i behov av särskilt stöd Delkurs 4: Estetiska lärprocesser 7,5 hp (Aesthetical Processes for Learning 7,5 ECTS) Olika aspekter av estetiska begrepp och lärprocesser behandlas i relation till olika för läraryrket relevanta kontexter med syftet att studenterna ska utveckla förmåga att inspirera och stimulera till estetiska lärprocesser. Studenterna ska också utveckla förmåga att relatera och problematisera det estetiska lärandet till konkreta lärandesituationer grundat i vetenskapliga teorier. redovisa olika sätt att definiera estetiskt lärande och estetiska lärprocesser reflektera över och problematisera olika legitimeringsstrategier för estetiskt lärande och estetiska lärprocesser i verksamheten problematisera, värdera och kritiskt granska olika aspekter av estetiskt lärande hantera konkreta lärandesituationer av estetisk och ämnesövergripande karaktär i relation till pedagogisk verksamhet Undervisning Undervisningen sker huvudsakligen genom föreläsningar, obligatoriska litteraturseminarier och praktiska seminarier. Studierna bedrivs dessutom via fältstudier, grupphandledning och enskilt kunskapssökande. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Examination sker i form av skriftliga och muntliga redovisningar och tentamina individuellt eller i grupp. Efter genomgången kurs med underkänt betyg följer två omtentamenstillfällen. Om ytterligare tillfällen krävs, kan en ny eller förändrad kursplan komma att gälla. Antalet examinationstillfällen är obegränsade så länge kursen går. På verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ges endast betyget Godkänd eller Underkänd. Efter genomgången VFU med underkänt betyg, har studenten rätt till ytterligare en VFUperiod. För att bli godkänd på kurs som innehåller VFU krävs obligatorisk närvaro på samtliga VFU-moment.

3 Sida 3 (5) I de fall en student visar grov oskicklighet och riskerar att skada elev eller personal på VFU-skolan ska den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) avbrytas i förtid (HSV Rapport 2007:58 R) och studenten är underkänd i denna kurs. Högskolans lärare (examinator) underkänner studenten efter underlag från VFU-lärare. I underlaget ska kunskapsoch färdighetsbristerna tydligt finnas dokumenterade och en individuell plan ska upprättas av högskolans lärare i samråd med VFU-lärare där det framgår vilket stöd studenten kan få samt när och hur kunskaper och färdigheter ska kontrolleras för att få återuppta studierna på kursen. För att få göra om kursen/vfu-delen i kursen måste studenten vid kontroll ha uppvisat att de kunskaps- och färdighetsbrister som innebar fara för elev/personal inte kvarstår. Studenten har rätt till kontroll vid högst två tillfällen inom 1 år och kontrollen utförs av högskolans lärare i samråd med VFU-lärare. Om studenten ej klarar kontrollen har studenten inte rätt att göra om kursen /VFU-delen i kursen. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. Kurslitteratur (Litteraturlista reviderad ) De nationella styrdokumenten kommer att uppdateras sommaren 2010 och litteraturlistan kan därför komma att ändras. Delkurs 1: Allmändidaktiska perspektiv på lärande och omsorg Björnelo, Inger (2008). Hållbar utveckling - att undervisa utifrån helheter och sammanhang. Stockholm: Liber. (136 s) Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (2002). Självkänsla. Stockholm: Liber. (128 s) Enochsson, A-B (2007). Internetsökningens didaktik. Stockholm: Liber. (150 s) Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I., Johansson, E. (2010). Förskolan - arena för barns lärande. Stockholm: Liber. Sommer, Dion (2009). Barndomspsykologi i utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Liber. (304 s) Säljö, R (2000). Lärande i Praktiken. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag. (276 s) Litteratur kan tillkomma efter lärares anvisningar. Egidius, Henry (1999). Problembaserat lärande - en introduktion för lärare och lärande. Lund: Studentlitteratur. Ericsson, Claes (2006). Terapi, upplysning. Kamp och likhet till varje pris. Undervisningsideologier och diskurser hos lärare och lärarstudenter i musik. (Studies in music and music education, no 7). Malmö: Malmö Academy of music. (s , 133). Läggs ut på LUT:s hemsida. Nilsson, P. (2008). Learning to Teach and Teaching to Learn - Primary science student teachers complex journey from learners to teachers. Dissertation. Linköping Studies in Science and Technology Education No 19. (Läggs ut på LUT:s hemsida) Zimmerman Nilsson, M-H. (2009). Musiklärares val av undervisningsinnehåll. En studie om undervisning i ensemble och gehörsoch musiklära inom gymnasieskolan. Göteborg: Konstnärliga fakulteten, Göteborgs Universitet. Delkurs 2: Inkluderande syn- och arbetssätt Andersson, Birgitta & Thorsson, Lena (2007). Därför inkludering (165 s.). Ewald, Anette & Garme, Birgitta (red) (2007). Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet (delar av 100 s.). Persson, Bengt (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. (omarbetad upplaga). Stockholm: Liber (184 s.).

4 Sida 4 (5) Sandberg, Anette (2009). Med sikte på förskolan barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2005). Kvalitet i förskolan Allmänna råd och kommentarer. Wennergren A-C (2008). Elever som aktörer. Grundskoletidningen 2/2008 ss (5 s). (pdf skickas till stud). Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000). Värdegrundsboken: om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: Regeringskansliet (delar av 100 s.). Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Liber Distribution. /publikationer Nilholm, Claes (2007). Inkludering av elever i behov av särskilt stöd: Vad betyder det och vad vet vi? Forskning i fokus nr 28. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Skolverket (1999). Nationella kvalitetsgranskningar 1998, läs och skrivprocessen i undervisningen. Särtryck rapport 160 (30 s.). Liber, Stockholm. Skolverket (2008). Allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram (26 s). Nationella styrdokument och ytterligare material tillkommer enligt lärares anvisningar. Delkurs 3: Värdering, verksamhetsutveckling och barns lärande Espenakk, U., Frost, J., Klepstad Faervaag, M., Grove, H. Horn, E., Löge I., K., Solheim, R., G. och WgnerÅ. K. H. (2004). TRAStidig registrering av språkutveckling. En handbok om språkutveckling hos barn. Specialpedagogiska förlaget. spf.utbildning.com Lenz Taguchi, Hillevi (1997) Varför pedagogisk dokumentation? Om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Stockholm: Stockholms universitets förlag, HLS. Reggio Children i samarbete med Project Zero (2006). Att göra lärande synligt. Barns lärande - individuellt och i grupp. Stockholm: HLS förlag. (Urval) Skolverket (2001). BRUK för kvalitetsarbete i förskola och skola. (Publikationer) Skolverket (2005). Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i förskolan. (46 s) Skolverket (2007). Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem. (40 s) Skolverket (2008). Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. (15 s) Skolverket (2008). Tio år efter reformen. Nationell utvärdering av förskolan. Rapport 2008: 318. Skolverket (2010) Stödja och styra (63 s) Artikelkompendie (köpes på vaktmästeriet) Nationella styrdokument och ytterligare material kan tillkomma enligt lärares anvisningar. Bjervås, L. (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Avhandlingen finns även i fulltext på:(gupea.ub.gu.se/handle/2077/25731)

5 Sida 5 (5) Delkurs 4: Estetiska lärprocesser Aulin Gråhamn, L., Persson, M. & Thavenius, J. (2004). Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur. Balldin, Mona & Einarsson, Elisabeth (1995). Berätta, dikta och måla. Serie: Ämnesdidaktiska studier. Institutionen för metodik och ämnesteori. Lärarhögskolan i Malmö. (best. Holmbergs Internetshop) (95 s) Ericsson, Claes & Lindgren, Monica (2007). En start för tänket, en bit på väg. Analys av ett utvecklingsprojekt kring kultur och estetik i skolan. Karlstad: Region Värmland. (195 s) Paulsen, B (1994). Estetik i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Pramling, I; Asplund Carlsson M, Olsson B; Wallerstedt C (2008). Konsten att lära barn estetik. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. (145 s) Rasmusson, Viveka & Erberth, Bodil (2008). Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur. Saar, T. (2005). Konstens metoder och skolans träningslogik. Karlstads Universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap. Avdelningen för pedagogik. (112 s) Bendroth Karlsson, Marie (1998) Bildskapande i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Lindstrand, F & Selander, S (red) (2009). Estetiska lärprocesser. Lund: Studentlitteratur. (vissa delar) Marner, A. & Örtegren, H. (2003). En kulturskola för alla - estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv. Forskning i fokus nr 16. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (117 s) Sundin, Bertil (2003). Estetik och pedagogik i dynamisk balans? Stockholm: Bokförlaget Mareld.