KURSPLAN Telefon Sida 1 (7) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: UV3004 / 7.1

Transkript

1 HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon Sida 1 (7) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: Utbildningsvetenskap för undervisningsomr förskola, förskoleklass, grundskola o gymnasieskola(31-60), 30 hp Education Science, Intermediate Level 30 credits Grundnivå Progression: Huvudområde: Utbildningsvetenskap Kursplanen är godkänd av styrelsen för Sektionen för lärarutbildning ( ) och fastställd i Lärarutbildningsnämnden ( ) och gäller från och med vårterminen Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör allmänt utbildningsområde inom lärarexamen 210, 270, 300, 330 hp. Behörighetskrav Minst 75% avklarade inkl godkänt betyg på VFU av Utbildningsvetenskap Kursens mål Kurser inom det allmänna utbildningsområdet skall på en och samma gång vila på skolans målsättningar, aktuell praxis i skolverksamheter och vetenskaplig problematisering. Konkret är målet att varje delkurs skall vara forskningsbaserad, praxis- och skolrelevant samt förhålla sig till existerande mål för lärarutbildning och skola. Syftet med kursen Utbildningsvetenskap hp är att fördjupa den studerandes kunskaper, färdigheter och förmågor med avseende på bedömning av lärande och utveckling. Kursens mål är också att konkretisera begreppet inkluderande syn- och arbetssätt genom att introducera specialpedagogik som ämnesområde. Ytterligare ett mål är att tydliggöra betydelsen av läs-, skriv- och matematikutveckling i olika ämnen/ämnesområden, att visa på möjligheter att i undervisning/pedagogisk verksamhet använda estetiskt lärande för alla barn/elever. Kursens syfte är också att skapa förutsättningar för fördjupad kunskap om informationsteknik och dess roll i den pedagogiska verksamheten. Efter avslutad kurs skall studenten kunna: Kunskap och förståelse kritiskt granska teorier om lärande och utveckling reflektera över och granska tillämpningen av läroplanens demokratiska riktlinjer med avseende på genus, etnicitet, hållbar utveckling och elever i behov av särskilt stöd, i undervisning på en fördjupad nivå beskriva juridiska och etiska frågor i anknytning till informationsteknik i förskolan och skolan Färdighet och förmåga utveckla egen kompetens för att hantera krav på generella och specifika lärandemiljöer Värderingsförmåga och förhållningssätt visa grundläggande kunskaper om centrala specialpedagogiska synsätt, förhållningssätt samt traditionella och icketraditionella metoder visa god förmåga till bedömning av elevers utveckling och uppnående av nationella mål Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av fyra delkurser. Delkursernas ordning kan variera. Delkurs 1 och 4 innehåller tvärvetenskapliga ämnesstudier. Delkurs 2 och 3 innehåller centrala kunskapsområden. Delkurs 2 innehåller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) omfattande 3 hp, delkurs 3 innehåller VFU omfattande 0,75 hp, och delkurs 4 innehåller VFU omfattande 0,75 hp. Delkurs 1: Allmändidaktiska perspektiv på lärande och undervisning 7,5 hp (General Didactic Perspectives on Learning and Education 7,5 ECTS) Allmändidaktiska pedagogiska teorier om lärande och undervisning behandlas i olika perspektiv inriktade på t.ex. lärare, elever, verksamhet och styrdokument. Betydelsen av olika kommunikationsformer och kommunikationssätt, såväl multimediala som tal- och skriftspråkliga, poängteras. Syftet är att studenterna ska utveckla förmåga att i integrera för undervisning och lärande viktiga kunskaper, förmågor och förhållningssätt. översiktligt redogöra för viktiga pedagogiska teorier om lärande och kritiskt granska några teorier kritiskt granska och reflektera över olika synsätt på lärande, kunskap och utveckling i såväl i historiska som samtida teoretiska perspektiv

2 Sida 2 (7) kritiskt värdera metoder i undervisning/pedagogisk verksamhet för arbete med individer och grupper. reflektera över, analysera och kritiskt granska sitt vetande om att ta de lärandes perspektiv kritiskt analysera och problematisera användande av internet som informationskälla för alla barns/elevers lärande Delkurs 2: Lärande, kunskap och bedömning 7,5 hp (Knowledge, Learning and Assessment 7,5 ECTS) Olika former av bedömning t.ex. summativ och formativ bedömning, behandlas i relation till kunskapssyn och examinationsformer. Studenten ska utveckla förmåga till bedömning av elevers teoretiska såväl som praktiska kunskaper och färdigheter. Bedömning relateras till nationella och lokala styrdokument och bedömning i allmänhet. Studenten ska även utveckla säkra teoretiska kunskaper och färdigheter möjliga att på bästa sätt tillämpa vid bedömning och betygsättning enligt nationella styrdokument t.ex. vid nationella prov. Vikt läggs vid utveckling av redskap för systematisk dokumentation för bedömning och betygssättning. analysera och kritiskt granska samband mellan kunskapssyn, examinationer och bedömningssätt motivera i vilka syften elever bedöms och kommunicera elevers utveckling med ett professionellt språk definiera principer för betygssättning och bedömning diskutera det nationella provsystemets syfte, funktion och begränsningar utforma uppgifter, bedöma/betygsätta och dokumentera barn/elevers kunskaper och utveckling i relation till nationella mål (sker i samverkan med VFU) Delkurs 3: Inkluderande syn-och arbetssätt 7,5 hp (Working for Inclusion in School 7,5 ECTS) Framväxten och definitioner av specialpedagogik som område belyses. Ett specialpedagogiskt synsätt och centrala teorier kring detta behandlas, nationella och lokala styrdokument som ligger till grund för ett specialpedagogiskt arbete studeras liksom den specialpedagogiska praktiken. I kursen ges en översiktlig bild av olika skolformer och vilka funktionsnedsättning pedagoger kan komma att möta i förskolan/skolan. Läs-, skriv- och matematikutvecklingens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling berörs. En orientering om åtgärdsprogram, dess innehåll och relation till annan dokumentation ges. Innehållet i delkursen kommer vid varje moment att återkoppla till en konkretisering av inkluderande syn och arbetssätt. redogöra för olika teoretiska perspektiv och begrepp, samt skolans styrdokument ur ett inkluderandeperspektiv inom läs-, skriv-, och matematikutveckling beskriva hur val av arbetssätt påverkar lärande i alla ämnen översiktligt analysera olika typer av funktionsnedsättningars konsekvenser för det pedagogiska arbetet bedöma svårigheter och möjligheter som pedagoger kan möta i en skola för alla använda åtgärdsprogram och förstå skillnader mellan åtgärdsprogram och annan dokumentation kritiskt granska det egna förhållningssättet till pedagogiskt arbete med barn i behov av särskilt stöd Delkurs 4: Estetiska lärprocesser 7,5 hp (Aesthetical Processes for Learning 7,5 ECTS) Olika aspekter av estetiska begrepp och lärprocesser behandlas i relation till olika för läraryrket relevanta kontexter med syftet att studenterna ska utveckla förmåga att problematisera estetik i undervisning och ämnesövergripande lärande, grundat i vetenskapligt kritiskt tänkande. Studenterna ska också utveckla förmåga att relatera det estetiska lärandet till konkreta lärandesituationer redogöra för estetikbegreppet och redovisa olika sätt att definiera estetiskt lärande och estetiska lärprocesser reflektera över och problematisera olika legitimeringsstrategier för estetiskt lärande och estetiska lärprocesser i verksamheten problematisera, värdera och kritiskt granska olika aspekter av estetiskt lärande hantera konkreta lärandesituationer av estetisk och ämnesövergripande karaktär i relation till skola/pedagogisk verksamhet Undervisning Undervisningen sker huvudsakligen genom föreläsningar och obligatoriska seminarier. Studierna bedrivs dessutom via fältstudier, övningar, grupphandledning och enskilt kunskapssökande. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Examination sker i form av skriftliga och muntliga redovisningar och tentamina individuellt eller i grupp. Efter genomgången kurs med underkänt betyg följer två omtentamenstillfällen. Om ytterligare tillfällen krävs, kan en ny eller förändrad kursplan komma att gälla. Antalet examinationstillfällen är obegränsade så länge kursen går. På verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ges endast betyget Godkänd eller Underkänd. Efter genomgången VFU med underkänt betyg, har studenten rätt till ytterligare en VFUperiod. För att bli godkänd på kurs som innehåller VFU krävs obligatorisk närvaro på samtliga VFU-moment. I de fall en student visar grov oskicklighet och riskerar

3 Sida 3 (7) att skada elev eller personal på VFU-skolan ska den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) avbrytas i förtid (HSV Rapport 2007:58 R) och studenten är underkänd i denna kurs. Högskolans lärare (examinator) underkänner studenten efter underlag från VFU-lärare. I underlaget ska kunskapsoch färdighetsbristerna tydligt finnas dokumenterade och en individuell plan ska upprättas av högskolans lärare i samråd med VFU-lärare där det framgår vilket stöd studenten kan få samt när och hur kunskaper och färdigheter ska kontrolleras för att få återuppta studierna på kursen. För att få göra om kursen / VFU-delen i kursen måste studenten vid kontroll ha uppvisat att de kunskaps-och färdighetsbrister som innebar fara för elev/personal inte kvarstår. Studenten har rätt till kontroll vid högst två tillfällen inom 1 år och kontrollen utförs av högskolans lärare i samråd med VFU-lärare. Om studenten ej klarar kontrollen har studenten inte rätt att göra om kursen /VFU-delen i kursen. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. Kurslitteratur (Litteraturlista reviderad ) Delkurs 1: Allmändidaktiska perspektiv på lärande och undervisning Arevik, S & Hartzell, O (2007). Att göra tänkandet synligt. En bok om begreppsbaserad undervisning. Serie: Didactica 11. Lärarhögskolan i Stockholm: HLS. (251 s) Bergstedt, B. & Herbert, A. (2011). Pedagogik för förändring frihet, jämlikhet och demokrati. Lund: Studentlitteratur. (243 s) Björnelo, Inger (2008). Hållbar utveckling att undervisa utifrån helheter och sammanhang. Stockholm: Liber. (136 s) Kroksmark, T. (2011). Lärandets stretchadhet. Lärandets digitala mysterium i En-till-En-miljöer i skolan. Didaktisk Tidskrift, Vol 20, No 1, Finns att hämta från: (tomaskroksmark.se/larandetsstretchadhet.pdf) Skolverket (2010). Skapa och våga. Om entreprenörskap i skolan. (122 s). Finns att hämta från: ( Sommer, D. (2009). Barndomspsykologi i utveckling i en förändrar värld. Stockholm: Liber. s ) Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. (2009). Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet. Finns att hämta från: ( Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Bokförlaget Prisma (s ) Litteratur kan tillkomma efter lärares anvisningar: Selander, S. (red) (2003). Kobran, nallen och majjen. Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. Myndigheten för skolutveckling. Forskning i Fokus nr 12. (s ) Finns att hämta från: ( Egidius, Henry (1999): Problembaserat lärande en introduktion för lärare och lärande. Lund:Studentlitteratur. Ericsson, Claes (2006). Terapi, upplysning. Kamp och likhet till varje pris. Undervisningsideologier och diskurser hos lärare och lärarstudenter i musik. (Studies in music and music education, no 7). Malmö: Malmö Academy of music. (s , 133). Nilsson, P. (2008). Learning to Teach and Teaching to Learn Primary science student teachers complex journey from learners to teachers. Dissertation. Linköping Studies in Science and Technology Education No 19. Niss, G., Hindgren, L., & Westin, M. (2007). Vägledande samspel i förskolan. International Child Development, ICPD. ISBN: (F) Pramling-Samuelsson, I. & Asplund Carlsson, M. (2003). Det lekande lärande barnet. Stockholm: Liber. (226 s) (F + GT) Säljö, R (2000). Lärande i Praktiken. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag. (276 s)

4 Sida 4 (7) Zimmerman Nilsson, M-H. (2009). Musiklärares val av undervisningsinnehåll. En studie om undervisning i ensemble och gehörsoch musiklära inom gymnasieskolan. Göteborg: Konstnärliga fakulteten, Göteborgs Universitet. Delkurs 2: Inkluderande syn och arbetssätt Litteraturlista A (Förskola, förskoleklass och fritidshem) Andersson, Birgitta & Thorsson, Lena (2007). Därför inkludering (165 s.). ( Ewald, Anette & Garme, Birgitta (red) (2007). Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet (delar av 100 s.). ( Persson, Bengt (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. (omarbetad upplaga). Stockholm: Liber (184 s.). Sandberg, Anette (2009). Med sikte på förskolan - barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2005). Kvalitet i förskolan Allmänna råd och kommentarer. ( Wennergren A-C (2008). Elever som aktörer. Grundskoletidningen 2/2008 ss (5 s). (pdf skickas till stud). Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000). Värdegrundsboken: om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: Regeringskansliet (delar av 100 s.). ( Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Liber Distribution. ( Nilholm, Claes (2007). Inkludering av elever i behov av särskilt stöd: Vad betyder det och vad vet vi? Forskning i fokus nr 28. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. ( Skolverket (1999). Nationella kvalitetsgranskningar 1998, läs och skrivprocessen i undervisningen. Särtryck rapport 160 (30 s.). Liber, Stockholm. ( Skolverket (2008). Allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram (26 s). ( Litteraturlista B (GT, GS, GY) Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. (delar av 173 s) Andersson, Birgitta & Thorsson, Lena (2007). Därför inkludering (165 s). ( ler/inkl_boktot.pdf) Ewald, Anette & Garme, Birgitta (red) (2007). Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet. (delar av 100 s) ( Persson, Bengt. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap (omarbetad upplaga). Stockholm: Liber (184 s). Skolverket (1999). Nationella kvalitetsgranskningar 1998, läs och skrivprocessen i undervisningen särtryck rapport 160. Liber, Stockholm. (30 s) ( Skolverket (2008). Allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram. (26 s) ( Skolverket (2008). Kvalitet inom IV - hela skolans ansvar. (delar av 63 s) (

5 Sida 5 (7) Wennergren A-C (2008). Elever som aktörer. Grundskoletidningen 2/2008, ss (5 s). (pdf skickas till stud) Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000). Värdegrundsboken om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: Regeringskansliet. (delar av 100 s) Välj mellan fyra alternativ Litteratur om olika funktionsnedsättningar väljs via nätet. Asmervik, Sverre, Ogden, Terje & Rygvold, Ann-Louise (2001). Barn med behov av särskilt stöd: grundbok i specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Bergquist m.fl. (2003). Att möta barn i behov av särskilt stöd. Stockholm: Liber. Sandberg, Anette (2009). Med sikte på förskolan - barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur. Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Liber Distribution. ( Nilholm, Cleas (2007). Inkludering av elever i behov av särskilt stöd: Vad betyder det och vad vet vi? forskning i fokus nr 28. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. ( Delkurs 3: Lärande, kunskap och bedömning Litteraturlista A (Förskola, förskoleklass och fritidshem) Espenakk, U., Frost, J., Klepstad Faervaag, M., Grove, H. Horn, E., Löge I., K., Solheim, R., G. och WgnerÅ. K. H. (2004). TRAS tidig registrering av språkutveckling. En handbok om språkutveckling hos barn. Specialpedagogiska förlaget. spf.utbildning.com Lenz Taguchi, Hillevi (1997) Varför pedagogisk dokumentation? Om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Stockholm: Stockholms universitets förlag, HLS. Reggio Children i samarbete med Project Zero (2006). Att göra lärande synligt. Barns lärande - individuellt och i grupp. Stockholm: HLS förlag. (Urval) Skolverket (2001). BRUK för kvalitetsarbete i förskola och skola. (Publikationer) Skolverket (2005). Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i förskolan. (46 s) ( Skolverket (2007). Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem. (40 s) ( Skolverket (2008). Tio år efter reformen. Nationell utvärdering av förskolan. Rapport 2008: 318. I kompendium, Vaktmästeriet. Litteraturlista B (Grundskolans tidigare år) Black, Paul & Wiliam, Dylan. (2001). Inside the Black Box Raising Standards Through Classroom Assessment. BERA short Final Draft 1 November 6, (Google: Inside the Black Box ) A version of the document, amended for readers in the USA, has been published in the journal. Phi Delta Kappan Vol. 80 (2) pp October That version has the same title and authors as the version above. However, the copyright in that version is held by the publishers of Kappan. (14 s) Jönsson, Anders (2010). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups. Lundahl, Christian & Folke-Fichtelius, Maria (red.) (2010). Bedömning i och av skolan praktik, principer, politik. Lund: Studentlitteratur (315 s) Pettersson, Agneta (Red.) (2007). Sporre eller otyg om bedömning och betyg. Lärarförbundet: Lärarförbundets förlag.

6 Sida 6 (7) Skolverket (2011). Allmänna råd med kommentarer för planering och genomförande av undervisningen. ( Skolverket (2011) Nationella prov och övriga bedömningsstöd, frågor och svar. ( Litteraturlista C (Grundskolans senare år/gymnasie) Black, Paul & Wiliam, Dylan. (2001). Inside the Black Box Raising Standards Through Classroom Assessment. BERA short Final Draft 1 November 6, (Google: Inside the Black Box ) A version of the document, amended for readers in the USA, has been published in the journal. Phi Delta Kappan Vol. 80 (2) pp October That version has the same title and authors as the version above. However, the copyright in that version is held by the publishers of Kappan. (14 s) Selghed, Bengt (2011). Betygen i skolan. Stockholm:Lieber. Jönsson, Anders (2010). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups. (176 s) Lundahl, Christian & Folke-Fichtelius, Maria (red.) (2010). Bedömning i och av skolan praktik, principer, politik. Lund: Studentlitteratur (315 s) Skolverket (2011). Allmänna råd med kommentarer för planering och genomförande av undervisningen. ( Skolverket (2011) Nationella prov och övriga bedömningsstöd, frågor och svar. ( Skolverket (2011) Om betygsättning ( Black, P, Harrison, C, Lee, C, Marshall, B, and William, D (2004). Working inside the black box: Assessment for Learning in the Classroom. Phi, Delta, Kappan sept (pp 9-21) Hult, Agneta & Olofsson, Anders (2011). Utvärdering och bedömning i skolan. Stockholm: Natur och kultur. Korp, Helena (2003). Kunskapsbedömning: var, när och hur? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (175 s) ( Lindström, Lars & Lindberg, Viveca (red) (2009). Pedagogisk bedömning. Stockholm, HLS förlag. (250 s) Lipman, Matthew (2003). Thinking in Education. Cambridge University Press. (Elektronisk resurs). (s , 15 s) Lundahl, Christian (2009) Varför nationella prov - framväxt, dilemman, möjligheter. Lund: Studentlitteratur. Lundahl, Christian, Román, Henrik & Riis, Ulla (2010) Tidigt ute med sena betyg sent ute med tidiga! Svensk betygspolitik i ljuset av internationell betygsforskning och betygsättningen i Europa. Uppsala universitet: Universitetstryckeriet ( Moreau, H och Wretman, S. Bedömning för att forma undervisning och lärande. Red Åke Sundström. Fortbildning AB och Grundskoletidningen. Skolverket (2001). BRUK för kvalitetsarbete i förskola och skola. ( Skolverket (2002). Att bedöma eller döma. Malmö: Liber distribution. Delkurs 4: Estetiska lärprocesser Alerby, E & Elidottir, J (red) (2006). Lärandets konst: betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet. Lund: Studentlitteratur. (vissa delar) (GS +GY) Aulin Gråhamn, L., Persson, M. & Thavenius, J., (2004). Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur. (13-150)

7 Sida 7 (7) Marner, A. & Örtegren, H. (2003). En kulturskola för alla. Estetiska ämnen och lärprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv. Stockholm: Skolverket. (Finns att hämta so PDF på Myndigheten för skolutvecklings hemsida - publikationer). (117 s) Rassmusson, V. & Erbert, B. (2008). Undervisa i pedagogiskt drama. Lund Studentlitteratur. (224 s) Saar, T. (2005). Konstens metoder och skolans träningslogik. Karlstads Universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap. Avdelningen för pedagogik. (112 s) (Finns att ladda ner på kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:25217/fulltext02) Valbar litteratur (Välj minst en av nedanstående) Ericsson, C. & Lindgren, M. (2007). En start för tänket, en bit på väg. Analys av ett utvecklingsprojekt kring kultur och estetik i skolan. Karstad: region värmland. (195 s) Ericsson, C. & Lindgren, M. (red) (2011). Perspektiv på populärmusik och skola. Lund: Studentlitteratur. ( 180) (GT+GS+GY) Paulsen, B. (1996). Estetik i förskola. Lund: Studentlitteratur. Pramling Samuelsson, I., Asplund Carlsson, M., Olsson, B., Pramling, N. & Wallerstedt, C. (2008). Konsten att lära barn estetik. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. (145 s) Balldin, M. & Einarsson, E. (1995). Berätta dikta och måla. Serie: Ämnesdidaktiska studier. Institutionen för metodik och ämnesteori. Lärarhögskolan i Malmö. (95 s) (beställning: Holmbergs Internetshop. Sökväg: (webshop.holmbergs.com/mah.) Bendroth Karlsson, M. (1998). Bildskapande i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Ericsson, C. (2002). Från guidad visning till shopping och förströdd tillägnelse: Moderniserade villkor för ungdomars musikaliska lärande. Lunds Universitet. Musikhögskolan i Malmö. Lindgren, M. & Folkestad, G. (2005). Skolans musikaliska och estetiska verksamhet i en avreglerad skola. Forskningsprojekt kring försöksverksamheten Utan timplan med oförändrat uppdrag. (Finns som pdf på Musikhögskolan i Göteborgs Universitet under rubriken Forskning.) Lindstrand, F. & Selander, S. (2009). Estetiska lärprocesser. Lund: Studentlitteratur. Nilsson, B. (2002). Jag kan göra hundra låtar. Barns musikskapande med digitala verktyg. Lunds Universitet. Musikhögskolan i Malmö. Sundin, B. (2003). Estetik och pedagogik i dynamisk balans? Stockholm: Bokförlaget Mareld. Ericsson & Lindgren samt Saar (ett fåtal exemplar) finns att köpa i LUT:s expedition. Kompendium tillkommer. Ytterligare material kan tillkomma efter lärares anvisningar.