KURSPLAN Telefon Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: UV7005 / 1.2

Transkript

1 HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: Utbildningsvetenskap för grundskolans senare del/gymnasieskolan (med självständigt arbete) AU90 I, 30 hp Education Sciences for AU90 I, 30 credits Avancerad nivå Huvudområde: Utbildningsvetenskap Kursplanen är godkänd av styrelsen för Sektionen för lärarutbildning ( ) och fastställd i Lärarutbildningsnämnden ( ) och gäller från och med höstterminen Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör allmänt utbildningsområde/utbildningsvetenskap inom lärarexamen, Allmänt utbildningsområde (AU) 90 hp. Behörighetskrav Behörighet till lärarprogrammet, AU 90 hp. Allmänt utbildningsområde (AUO) Utbildningsvetenskap 1-30 hp. Minst 75% av poängen, inkl verksamhetsförlagd utbildning (VFU), inom AUO/Utbildningsvetenskap 1-30 hp. Kursens mål Kurser inom det allmänna utbildningsområdet skall på en och samma gång vila på skolans målsättningar, aktuell praxis i skolverksamheter och vetenskaplig problematisering. Konkret är målet att varje delkurs skall vara forskningsbaserad, praxis- och skolrelevant samt förhålla sig till existerande mål för lärarutbildning och skola. Syftet med kursen Utbildningsvetenskap I är att fördjupa den studerandes kunskaper, färdigheter och förmågor med avseende på bedömning av lärande och utveckling. Kursens mål är också att konkretisera begreppet inkluderande syn- och arbetssätt genom att introducera specialpedagogik som ämnesområde. Ytterligare ett mål är att tydliggöra betydelsen av läs-, skriv- och matematikutveckling i olika ämnen/ämnesområden. Kursen ska också ge möjligheter att i undervisning/pedagogisk verksamhet utveckla och dokumentera didaktiska projekt. Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse kritiskt granska teorier om lärande och utveckling i för området relevanta vetenskapliga perspektiv. reflektera över och kritiskt granska tillämpningen av läroplanens demokratiska riktlinjer med avseende på genus, etnicitet, hållbar utveckling och elever i behov av särskilt stöd, i undervisning. Färdighet och förmåga på ett självstyrt sätt utveckla och dokumentera egen kompetens för att hantera krav på komplexa lärandemiljöer. i eget projekt integrera viktiga demokratiska aspekter samt kritiskt granska traditionella läromedel och ny kommunikationsteknik. Värdering och förhållningssätt visa grundläggande kunskaper, muntligt och skriftligt, om centrala specialpedagogiska synsätt, förhållningssätt samt traditionella och icketraditionella metoder. utföra välgrundad bedömning av elevers utveckling och uppnående av nationella mål. Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av tre delkurser. Delkurs 1 innehåller centrala kunskapsområden. Delkurs 2 innehåller tvärvetenskapliga ämnesstudier med uppsatser/alternativt projekt med handledning. Delkurs 3 innehåller tvärvetenskapliga ämnesstudier. Delkurs 1 Kunskap, lärande och bedömning, 7,5 hp (Knowledge, Learning and Assessment) Olika former av bedömning t ex summativ och formativ bedömning, behandlas i relation till kunskapssyn och examinationsformer. Studenten ska utveckla förmåga till bedömning av elevers teoretiska såväl som praktiska kunskaper och färdigheter. Bedömning relateras till nationella och lokala styrdokument och bedömning i allmänhet. Studenten ska även utveckla säkra teoretiska kunskaper och färdigheter möjliga att på bästa sätt tillämpa vid bedömning och betygsättning enligt nationella styrdokument t ex vid nationella prov. Vikt läggs vid utveckling av redskap för systematisk dokumentation för bedömning och betygssättning. Efter avslutad delkurs 1, Kunskap, lärande och bedömning, ska den studerande kunna: kritiskt granska och reflektera över vetensakliga teorier om lärande samt skriftligt diskutera teorierna i olika sammanhang

2 Sida 2 (5) I såväl ett vetenskapligt perspektiv som ett praktiker perspektiv, analysera och problematisera samband mellan kunskapssyn, examinationer och bedömningssätt, även med avseende på styrdokumentens demokratiska aspekter i resonemang och argumentation, grundade i vetenskap och beprövad erfarenhet, definiera principer för betygssättning och bedömning enligt styrdokument, med avseende på såväl teoretiska som praktiska kunskaper och färdigheter med utgångspunkt i relevant kritiskt tänkande, observera, dokumentera och kommunicera elevers lärande, kunskap och utveckling förstå det nationella provsystemets syfte, funktion och begränsningar och relatera förståelsen till tillämpning av teorier om lärande, kunskap och bedömning bedöma/betygsätta och dokumentera barns/elevers lärande, kunskaper, färdigheter och utveckling, i relation till styrdokument/nationella mål, inom relevanta områden. skriftilg problematisera och analysera egna bedömningar i relevanta vetenskapliga perspektiv. Delkurs 2: Självständigt arbete 15, hp (Independent Essay) Ett självständigt arbete genomförs med inriktning på didaktik i för studenten relevanta ämnesområden för att utveckla studentens förmåga att diskutera teorier och metoder muntligt och skriftligt såväl praktiskt, teoretiskt som i relation till forskning. Samverkan med skolans verksamheter och högskolans kunskaper lyfts fram. Av vikt är att det självständiga arbetet kommuniceras i den verksamhet som undersöks. Efter avslutad delkurs 2, Självständigt arbete, ska den studerande kunna: självständigt och tillsammans med handledare och lärare i verksamheten, identifiera, formulera och avgränsa ett didaktiskt problem med relevans för den undersökta verksamheten och för läraryrket i stort undersöka detta problem med adekvata metoder, didaktiska teorier med olika perspektiv och relevant forskning redovisa process och resultat i ett självständigt didaktiskt arbete, kommunicera resultatet på ett för den undersökta verksamheten relevant sätt och jämföra resultatet med relevant forskning försvara det självständiga arbetet på ett seminarium för lärare i verksamheten, handledare och studenter Delkurs 3 Inkluderande syn- och arbetssätt, 7,5 hp (Working for inclusion in school) Framväxten och definitioner av specialpedagogik som område belyses. Ett specialpedagogiskt synsätt och centrala teorier kring detta behandlas, nationella och lokala styrdokument som ligger till grund för ett specialpedagogiskt arbete studeras liksom den specialpedagogiska praktiken. I kursen ges en översiktlig bild av olika skolformer och vilka funktionshinder pedagoger kan komma att möta i förskolan/skolan. Inom läs-, skriv- och matematikutveckling berörs några metodiska angreppssätt i relation till hur val av arbetssätt kan försvåra eller underlätta utvecklingen. En orientering om åtgärdsprogram, dess innehåll och relation till annan dokumentation som individuella utvecklingsplaner ges. Innehållet i kursen kommer vid varje moment att återkoppla till en konkretisering av inkluderande syn och arbetssätt. Efter avslutad delkurs 3, Inkluderande syn- och arbetssätt, ska den studerande kunna: analysera och reflektera över olika grundläggande teoretiska perspektiv, begrepp och förhållningssätt inom specialpedagogiken analysera skolans styrdokument ur ett inkluderande perspektiv beskriva vetenskapliga metodiska angreppssätt inom läs-, skriv- och matematikutveckling i relation till barn i behov av särskilt stöd analysera olika typer av funktionsnedsättningars konsekvenser för det pedagogiska arbetet bedöma och diskutera svårigheter och möjligheter som pedagoger kan möta i en skola för alla med grund i relevant vetenskap använda och granska åtgärdsprogram samt förstå skillnaden mellan åtgärdsprogram och annan dokumentation som individuella utvecklingsplaner värdera och genomlysa relationen mellan specialpedagogik och pedagogik samt mellan klasslärare och specialpedagog kritiskt granska och bearbeta det egna förhållningssättet till pedagogiskt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Undervisning Undervisningen sker huvudsakligen genom föreläsningar, lektioner och seminarier. Studierna bedrivs dessutom via fältstudier, laborationer, gruppövningar, grupphandledning och enskilt kunskapssökande. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. genomföra, ett självständigt arbete med stöd av VFUhandledare och högskolans handledare kritiskt granska ett självständigt arbete med avseende på process, resultat, didaktisk relevans och vetenskaplighet.

3 Sida 3 (5) Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Examination sker i form av skriftliga och muntliga redovisningar och tentamina individuellt eller i grupp. Efter genomgången kurs har studenten rätt till en ordinarie examination samt därefter minst fyra examinationstillfällen. På verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ges endast betyget Godkänd eller Underkänd. Efter genomgången VFU med underkänt betyg har studenten rätt till ytterligare en VFUperiod. För att bli godkänd på kurs som innehåller VFU krävs obligatorisk närvaro på samtliga VFU-moment. I de fall en student visar grov oskicklighet och riskerar att skada elev eller personal på VFU-skolan ska den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) avbrytas i förtid (HSV Rapport 2007:58 R) och studenten är underkänd i denna kurs. Högskolans lärare (examinator) underkänner studenten efter underlag från VFU-lärare. I underlaget ska kunskapsoch färdighetsbristerna tydligt finnas dokumenterade och en individuell plan ska upprättas av högskolans lärare i samråd med VFU-lärare där det framgår vilket stöd studenten kan få samt när och hur kunskaper och färdigheter ska kontrolleras för att få återuppta studierna på kursen. För att få göra om kursen / VFU-delen i kursen måste studenten vid kontroll ha uppvisat att de kunskaps- och färdighetsbrister som innebar fara för elev/personal inte kvarstår. Studenten har rätt till kontroll vid högst två tillfällen inom 1 år och kontrollen utförs av högskolans lärare i samråd med VFU-lärare. Om studenten ej klarar kontrollen har studenten inte rätt att göra om kursen /VFU-delen i kursen. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. Kurslitteratur Delkurs 1 Kunskap, lärande och bedömning Black, Paul & Wiliam, Dylan.(2001). Inside the Black Box Raising Standards Through Classroom Assessment. BERA short Final Draft 1 November 6, (Googel: Inside the Black Box ) A version of the document, amended for readers in the USA, has been published in the journal. Phi Delta Kappan Vol. 80 (2) pp October That version has the same title and authors as the version above. However, the copyright in that version is held by the publishers of Kappan. (14 s) Black, P, Harrison, C, Lee, C, Marshall, B, and William, D (2004). Working inside the black box: Assessment for Learning in the Classroom. Phi, Delta, Kappan sept 2004.(pp 9-21). Biggs, John, & Tang, Catherine (2007). Teaching for quality learning at university: What the student does. 3/e. London :Open university press. (s 77-80, 162, , 169, 177, 178, 191, 15 s). I kompendium, Vaktmästeriet. Hultén, Pernilla, Hultman, Jens, Eriksson, Lars, Torsten (2007). Kritiskt tänkande. Malmö: Liber. ( s 12-24, 13 s). I kompendium Vaktmästeriet. Jansdotter Samuelsson, Maria & Nordgren Kenneth (2008). Betyg i teori och praktik. Malmö: Gleerups. (188 s) Lindström, Lars & Lindberg, Viveca (red) (2005). Pedagogisk bedömning. Stockholm, HLS förlag (250 s). Lipman, Matthew, (2003). Thinking in Education. 2nd edition. Second edition, Camebridge: Camebridge University Press. (s , 15 s). Skolverket (2004). Likvärdig bedömning och betygsättning. Allmänna råd och kommentarer. En skrift om likvärdig bedömning och betygsättning. (68 s). Skolverket (2004) (red). Att visa vad man kan. En samling artiklar om ämnesproven i år 5. (50 s av 215). Skolverket (2008). Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. (15 s). Ytterligare material kan tillkomma enligt lärares anvisningar.

4 Sida 4 (5) Kohn, Alfie (2007). The homework myth. Dacapo Life Long. ISBN Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning: var, när och hur? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (Elekronisk resurs, s Korp, Helena (2006). Lika chanser i gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. ( Malmö Educational sciences no 24) Malmö högskola lärarutbildningen. Finns på nätet Moreau, H och Wretman, S. Bedömning för att forma undervisning och lärande. Red Åke Sundström. Fortbildning AB och Grundskoletidningen. Skolverket (2002). Att bedöma eller döma. Malmö: Liber distribution. Stenmark, J K (Ed)(2002/1991). Mathematics Assessement. Myths, Models, Good Questions an Practical Suggestions. Ninth printing USA: NCTM, The National Council of Teachers of Mathematics. Delkurs 2 Självständigt arbete Erikson, Martin, G.(2009). Referera reflekterande. Konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Hedlin, Maria (2006). Jämställdhet en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber. Långström, Sture & Wiklund, Ulf (2006) Praktisk lärarkunskap Lund: Studentlitteratur. Persson, Anders (2003). Skola och Makt. Om viljan till kunskap, beroendet av utbildning och tvånget att gå i skola. Första upplagan Stockholm: Carlssons. (224 s) ISBN Thors C (red) (2007). Utstött - en bok om mobbning. Pedagogiska magasinets skriftserie. Ämnesdidaktisk litteratur. Ytterligare material tillkommer enligt lärares anvisningar. Jansdotter Samuelsson, Maria & Nordgren Kenneth (2008). Betyg i teori och praktik. Malmö: Gleerups. (188 s) Lindström, Lars & Lindberg, Viveca (red) (2005). Pedagogisk bedömning. Stockholm, HLS förlag (250 s). Skolverket (2004). Likvärdig bedömning och betygsättning. Allmänna råd och kommentarer. En skrift om likvärdig bedömning och betygsättning. (68 s). Skolverket (2004) (red). Att visa vad man kan. En samling artiklar om ämnesproven i år 5. (50 s av 215). Skolverket (2008). Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. (15 s). Delkurs 3 Inkluderande syn- och arbetssätt Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur Ewald, Anette & Garme, Birgitta (red) (2007). Att läsa och skriva forskning och beprövad erfarenhet. Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Liber Distrubition. Nilholm, Cleas (2007). Perspektiv på specialpedagogik (omarbetad upplaga). Lund: Studentlitteratur Persson, Bengt. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber Tideman, Magnus et al (2004). Den stora utmaningen om att se olikhet som resurs i skolan. Högskolan i Halmstad och Malmö Högskola.

5 Sida 5 (5) Skolverket (1999). Nationella kvalitetsgranskningar Liber, Stockholm. Skolverket (2008). Allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram. Skolverket (2008). Kvalitet inom IV hela skolans ansvar. Wennergren, A-C (2001). Dialogiskt lärande i hörselklass. En studie om att utveckla ett förhållningssätt. Välj mellan: Asmervik, Sverre, Ogden, Terje & Rygvold, Ann-Louise (2001). Barn med behov av särskilt stöd: grundbok i specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Bergquist m.fl. (2003). Att möta barn i behov av särskilt stöd. Stockholm: Liber. Litteratur om olika funktionsnedsättningar via nätet. Ljungblad, A-L (2003). Att möta barns olikheter - åtgärdsprogram och matematik. Varberg: Argument. Lundberg, I & Herrlin, K (2005). God läsutveckling - kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och Kultur. Williams, Pia, Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Barns samlärande en forskningsöversikt. Stockholm: Liber Distribution. Ytterligare material kan tillkomma enligt lärares anvisningar.