Svar lämnade av norrman@umn.edu 2016-08-25 17:32:30 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: University of Minnesota, Twin Cities Campus Department of German, Scandinavian and Dutch Minneapolis Lena Norrman norrman@umn.edu 2. Land Land: USA 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 Hösterminen startar den 8 september 2015 och slutar den 16 december 2015. Tentamensperioden är den 17-23 december 2015. Vårterminen börjar den 19 januari och slutar den 6 maj 2016. Tentamensperioden är den 9-14 maj 2016. 4. Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2015/2016. (Endast siffror) 90 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Huvudämne institution?du kan välja fler alternativ Biämne Annan krav på 2-årig språkkurs Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: Vi har studenter med svenska som huvudämne, biämne, och som uppfyller CLAs krav på studier i ett främmande språk minst två år. Studenterna får själv välja bland alla de språk som undervisas här på the U 2 Lena Norrman ckie Listemaa 5. Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar Vi har en GSD major, i vilken studenterna väljer språk; svenska, norska, tyska eller finska. Många av kurserna är gemensamma för alla våra majors. Svenska kan också
tas som biämne. 6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Intresset för svenska är stort, det ökade något för läsåret 15/16. Många av studenterna som läser svenska fortsätter och Skandinaviska litteratur- och kulturkurser. De kurserna undervisas på engelska, men de svenska studenterna måste göra extra arbete i svenska för att kunna tillgodoräkna dessa kurser i sin examen. Varför läser studenterna svenska Många studenter har svensk bakgrund, men det kommer fler och fler studenter med vad är deras svenska specialintressen, t.ex.musik, film, vetenskap, stadsplanering motivation? Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Om ja, på vilket sätt? Det är ofta arkitektur/design, statskunskap, stadsplanering eller ekonomi. Många vill kombinera sitt huvudämne med svenska för att kunna forska eller samarbeta med institutioner eller andra forskare i Sverige Många hör av sig och berättar vad de gör, och de håller kontakten med andra studenter, en del behöver rekommendationsbrev. 7. Undervisningens uppdelning Hösterminen -15: Svenska 1, grupp 1: ckie Listemaa, Teaching Specialist 5 timmar/vecka Svenska 1, grupp 2: Lena Norrman, Lektor Teaching 5 timmar/vecka Svenska 2, grupp 1: Lena Norrman, Lektor 5 timmar/vecka Scandinavian 3011: Lena Norrman, Lektor, 4 timmar/vecka, huvudlärare. Hanna Zmijewska-Emerson, Lektor, adjunct lecturer Vårterminen -16: Svenska 1, grupp 1: ckie Listemaa, Teaching Specialist Svenska 1, grupp 2: ckie Listemaa, Teaching Specialist Svenska 2, grupp 1: Lena Norrman, Lektor Svenska 2, grupp 1: Brian Kays, Kursassistent 8. Undervisningens innehåll Under läsåret 2015/2016 har vi använt På Svenska 1 för första årskursen. Den boken har fungerat mycket bra. ckie Listemaa och Lena Norrman undervisade under hösten. ckie Listemaa båda kurserna under våren. Textboken har utökats med ett webbprojekt som ger ett ramverk till varje kapitel med ordlistor, webbövningar, läsövningar, etc. Detta projekt gjodes möjligt genom ett stipendium från Universitetet. Studenterna läste Fotografens Död av Henning Mankell i LLformat under vårterminen. För andra årskursen använde vi På Svenska 1, de sista 5 kapitlen och ett kompendium med valda texter från På Svenska 2. Lena Norrman
undervisade den klassen. Studenterna läste Mannen på Stranden av Henning Mankell under höstterminen och Mina Drömmars Stad av Per-Anders Fogelström under vårterminen. Båda från LL-förlaget. Andra årets svenskagrupp hade 28 studenter under våren. Institutionen tillsatte en kursassistent som kunde undervisa konversation med halva klassen 1 dag i veckan medan den ordinarie läraren undervisade den andra hälften i grammatik. Det var omöjligt att ge varje student den tid som behövs individuellt med en sådan stor grupp. Scandinavian 3011 hade en blanding av svensk, norsk och dansk litteratur. Alla studenter skrev dock sina uppsatser på sitt eget undervisningsspråk. Lena Norrman undervisade den klassen, men den norska lektorn och en dansktalande person kom till klasstimmarna på angivna datum. Hösten -15 var både norska och svenska representerade. Det är alltid intressant att se hur väl det går att blanda språken utan att använda engelska! 9. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. Kontoret för svenska och skandinaviska studier är inrymt i nyrenoverade lokaler. Den svenska lektorn och vår Teaching Specialis har var sitt kontor. Rummen är utrustade med datorer, skrivare, bokhyllor med svenskt och allmänt skandinaviskt kursmaterial. Det finns också ett informellt lånebibliotek för svenskstudenterna. Den skandinaviska delen av institutionen delar allt, expedition, kopiator, mm, med de tyska, holländska och slaviska programmen.. Det finns också ett institutionsbibliotek med svenska uppslagsböcker och lexikon. Svenskan undervisas i moderna klassrum som alla har audiovisuell utrustning samt internet. Universitetet har också ett språklaboratorium med all teknologisk utrustning för både inspelning och uppspelning samt möjlighet till webbprojekt då studenterna arbetar med egen dator.varje klass tillbringar en schemalagd timme per vecka med sin lärare i språklabbet. 10. Budget Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? (om ja, skriv en kommentar), men den är liten och bokstödet från SI är ovärdeligt! 11. Arrangemang Lena Norrman gav en föreläsning: From Yuletide to Tomten, på The Amercian Swedish Institute. 300 personer kom och ville lära sig mer om svenska jultraditioner, gamla och nya. Anna Stenport-Westerståhl bjöds in för att ge en föreläsning i februari: Compressing Time and Space: The Cinematic Dream Play and Strindberg s Modernism between the Stage and the Screen Dag Blanck gave en gästföreläsning för klassen i emigrationshistoria från Uppsala via Skype Studenterna var på Beskriv föredrag, studiebesök på the American-Swedish Insititute, ASI, med den svenska lektorn. kulturevenemang m.m. Några av studenterna fick under läsåret internships och många volunterade vid de som institutionen haft svenska evengemangen som hölls på institutet, till exempel våffeldagen, äggjakt vid under året. påsk, sagostunden, smörgårsbordet på ASI. Den svenska lektorn samarbetade med the Resilient Communities Project Program på UofM och kunde genom detta
samarbeta ta sin klass i emigrationshistoria till en kulturmärkt svensk bondgård i Carver County; The Andrew Peterson Farmstead. Några av de svenska studenterna i klassen har påbörjat olika internships med Carver County Historical Society. En av de svenska studenterna översätter Andrew Petersons dagböcker från svenska. 12. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Ganska mycket kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat? Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Den nya pressattachen på ambassaden i Washington DC, Monika Enqvist, var hör på besök i maj.hon träffade fler av oss som är aktiva inom de svenska grupperna här i Minneapolis. Nej Det är svårt med både studentutbyte och praktikplatser i Sverige 13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Inga utbyten med universitet/högskolor i Sverige Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som Den svenska lektorn försöker hitta samarbetspartner i Sverige för UofM så vi inte sker. Är det t.ex. behöver skicka våra studenter via andra campus. Arbetet går långsamt framåt och studentutbyte, det är inte lätt. lärarutbyte eller forskningssamarbeten. 14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: 15. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: 16. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Bokstöd och hjälp till gästföreläsare är ovärdeligt.
17. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Intresset för svenska ökar och studenterna som kanske bara tar en språkkurs fortsätter och tar fler av de kurser i skandinavistik som vi erbjuder. Engagemanget i aktivitieter utanför klassrummet, men som har med svensk kultur att göra, är också på uppgående. Ett stort tack till Svenska Institutet för stöd och uppmuntran under det gågna läsåret. Vi hoppas på ett nytt konstruktivt och givande läsår och fortsatt gott samarbete! 18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats?