Inger Myrlander Specialistsjuksköterska och leg psykoterapeut KBT Helén Kindvall kurator och leg psykoterapeut familjeterapi BUP Höglandet

Relevanta dokument
Barn och ungdomar med adhd

Sidan 1. Om adhd - för släkt och vänner

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Om adhd hos vuxna.

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Värt att veta om ADHD

ADHD - En tillgång eller ett handikapp?

Arbeta med barn och ungdomar med adhd. Camilla Ekstrand Enhetschef

Koncentrationssvårigheter. Luckan , Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Att arbeta med unga som har adhd. Emma Sjöström Leg. psykolog

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD

ADHD hos barn, ungdomar och vuxna

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA?

Att arbeta med barn och unga som har adhd. Emma Sjöström Leg. psykolog

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare

Neuropsykiatri i förskolan

adhd Kort om hos barn och ungdomar

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Bruno Hägglöf

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Adhd och Autism i vardagen

Autismspektrumtillstånd AST

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Vad är ADHD? Definitioner

Att arbeta med barn och unga som har adhd. Agenda. Åhörarkopior på: habilitering.se/adhd-center

Att arbeta med barn och unga som har adhd

Att arbeta med barn och unga som har adhd. Mikaela Grännby Leg. psykolog

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!

Att arbeta med barn och unga som har adhd. Jennifer Almqvist Leg. psykolog

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF 19 september Dagens agenda

Att arbeta med barn och unga som har adhd. Emma Sjöström Leg. psykolog

ANN SIMMEBORN FLEISCHER 9 MARS

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

En likvärdig utbildning för alla

Grundkurs om NPF för skolan

Att arbeta med unga som har adhd. Föreläsare: Sahar Gaveli Leg. psykolog

Medicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s

ADHD. - i skolan. Gunilla Svanfeldt. BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/ Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

ADHD hos skolbarn från risk till frisk. Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa

Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog

Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

Utredning och diagnostik av adhd

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

adhd Kort om hos vuxna

Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober Dagens agenda

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. En del av Landstinget Gävleborg

Kognitiva svårigheter vid neuropsykiatriska diagnoser ADHD

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Om autism information för föräldrar

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Att möta universitetsstudenter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

NPF-anpassad undervisning. Vad innebär det rent praktiskt?

Barn och elever som utmanar

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Inspirationsdag. Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete Dalarna. Lydia Springer

Att leva i en annorlunda värld

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan. Ulrika Aspeflo ulrika@aspeflo.se

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright Familjeforum 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Transkript:

Inger Myrlander Specialistsjuksköterska och leg psykoterapeut KBT Helén Kindvall kurator och leg psykoterapeut familjeterapi BUP Höglandet

Vad är ADHD/ADD Hur vanligt är det Skillnad mellan pojkar och flickor Vanliga svårigheter vid ADHD/ADD Stöd, bemötande, behandling Sammanfattning

ADHD innebär problem med uppmärksamhet, impulskontroll och hyperaktivitet. Delas in i undergrupper - ADHD av kombinerad typ - ADHD med huvudsakligen uppmärksamhetsbrist ( ADD) - ADHD med huvudsakligen impulsivitet/överaktivitet

För att erhålla diagnosen måste flertalet kriterier uppfyllas enligt DSM V. Problemen måste förekomma i två miljöer (hem/skola) Ska ha uppkommit före 12 års ålder Ska inte bättre kunna förklaras av andra orsaker. (ex ångest, trauma, social turbulens)

Stor variation mellan olika individer Tar sig olika uttryck i olika åldrar kan också förändras över tid Svårighetsgraden, hur det uttrycks och hur det utvecklas beror till viss del på omgivning och miljö

3-6 % av alla skolbarn uppfyller kriterierna för diagnosen Ytterligare ca 5 % har symtom och problematik men erhåller inte diagnosen. Förekommer även i samband med andra diagnoser som autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning.

Vanligare förekommande hos pojkar än flickor. 3,7:1 (pojke/flicka) men osäkert Flickor upptäcks ofta senare. Uttrycker sin problematik på ett annat sätt Föräldrar ser mer bekymmer än skolan. Missuppfattas lätt. Flickorna har liknande symtombild som pojkarna gällande uppmärksamheten men ofta bättre impulskontroll. Större risker jämfört med flickor utan ADHD. När det upptäcks senare tappat självförtroende, nedstämdhet och problem med relationer

Att ha ADHD/ADD innebär flertalet svårigheter i det dagliga livet. Påverkar flera områden och blir mer märkbart i olika situationer. Relaterat till vårt moderna samhälle. Mer kunskap gör att fler upptäcks Är en funktionsnedsättning som inte syns med märks!

Ofta ouppmärksam på detaljer, gör slarvfel Ofta svårt bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter Verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal Följer ofta inte instruktioner, misslyckas med att genomföra skolarbete, sysslor m.m. Svårt organisera sina uppgifter och aktiviteter Undviker ofta eller ogillar sådant som kräver mental uthållighet Tappar ofta bort saker Ofta lättdistraherad av yttre stimuli Ofta glömsk i det dagliga livet

Svårigheter: - att självständigt kunna planera, genomföra och slutföra uppgifter - att följa instruktioner - att vara uthållig vid uppgifter som inte upplevs lustfyllda. Ogillar ofta att utföra dessa - att hålla ordning på saker, få med sig rätt saker till rätt plats

- att kunna återföra uppmärksamheten till det man höll på med om man tappar fokus - att vara uppmärksam en längre stund och inte störas av yttre stimuli. - att minnas instruktioner som presenterats i flera led och omvandla dessa till handling

Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt Har ofta svårt att vänta på sin tur Avbryter eller inkräktar ofta på andra

Svårigheter - att låta bli att reagera på varje impuls - att stanna upp och tänka efter innan man agerar - att låta sig styras av tidigare erfarenheter, regler eller framtida konsekvenser - att planera och agera långsiktigt och målinriktat - att tåla motgångar och behärska sina känsloreaktioner

Har ofta svårt att vara stilla med händer och fötter eller kan inte sitta still Lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där man förväntas sitta still Springer ofta omkring, klänger, klättrar (hos ungdomar/unga vuxna en inre känsla av rastlöshet) Har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla Verkar ofta vara på språng eller gå på högvarv Pratar ofta överdrivet mycket

Ofta även svårt med exekutiva funktioner Att planera Att initiera Att organisera Att hitta kloka strategier Flexibilitet

Exekutiva funktioner Organisera Prioritera Initiera arbete Fokusera Skifta uppmärksamhet Reglera vakenhet, arbetstempo Hantera frustration Affektreglering Minnesfunktioner Arbetsminne Framplockning av minnen Självreglering Aktivering Fokusering Ansträngning Emotion Minne Agerande

Svårigheter i lek, social anpassning Motorisk överaktivitet, rastlöshet Trotsigt beteende Häftigt humör Motoriska svårigheter, verbala svårigheter

Lättdistraherade Motorisk rastlöshet Specifika inlärningsproblem Aggressivitet Svårigheter med skolprestationer Svårigheter i relation med kamrater Lågt självförtroende

Svårigheter planera, organisera vardagen Svårigheter med koncentration Inre rastlöshet Risk finns för: Tar risker som kan leda till olyckor eller problem med kriminellt beteende, alkohol/drogproblem, känslomässiga problem ex. nedstämdhet, spelberoende, ätstörning.

Hyperaktiviteten tenderar att minska eller ta sig andra uttryck, en del snarare underaktiva Ouppmärksamheten kvarstår Inlärnings- och beteende problem i skolan Depressiva problem vanliga Spänningssökande och risktagande beteende

Svårigheter att initiera, planera och fullfölja uppgifter Fokus på detaljer, svårt med helheter Svårigheter att passa tider Glömska Svårigheter att vara uppmärksam när man läser eller lyssnar på andra Kognitiva problem Problem i arbetsliv och familj

Att ha ADHD är som att ha erektionsproblem i huvudet. Om uppgiften är riktigt intressant och upphetsande blir man redo och kan prestera. Men om uppgiften inte är särskilt intressant får man inte upp den och kan inte prestera. I den situationen hjälper det inte hur många gånger man upprepar för sig själv att man måste, man borde, man vill. Det går inte eftersom det inte handlar om viljestyrka. Hämtat ur boken Ett nytt sätt att se på ADHD.. av Thomas E. Brown

https://youtu.be/ep_qn6_fvaa

Inlärningssvårigheter (dyslexi, dyskalkyli) Tal- och språkstörningar Motoriska svårigheter, klumpighet Perceptionsstörningar Sömnstörningar Andra neuropsykiatriska tillstånd, t.ex. Aspergers syndrom, Tourette/Tics ODD som är trotssyndrom Ångest- och depressionstillstånd

Om jag läser en text som egentligen inte intresserar mig är det som om jag bara slickar på orden och inte tuggar dem. Ögonen far över varje ord och jag förstår vad alltsammans betyder när jag läser det, men jag är helt enkelt inte tillräckligt engagerad för att få informationen att fastna inne i huvudet Hämtat ur boken Ett nytt sätt att se på ADHD.. av Thomas E. Brown

ODD Tics Aspergers ADHD Ångest depression

Sviktande självkänsla Kamratproblem/mobbning Trots, aggressivitet, uppförandeproblem Socialt riskbeteende och riskmiljöer Rökning, alkohol och droger Oro/ångest, nedstämdhet/depression Ätstörningar

Ökad risk för trauma Fler inläggningar på sjukhus - trauma, andra sjukdomstillstånd Fler trafikförseelser Sämre skolutbildning

Orsakerna till ADHD är komplexa och ännu inte helt kända men de flesta forskare är överens om att det är ett biologisk betingat tillstånd där ärftliga faktorer spelar störst roll för uppkomsten Andra faktorer som komplikationer under graviditet och förlossning, rökning och alkohol under graviditeten samt mycket låg födelsevikt kan också spela roll Ogynnsam skolmiljö och familjeförhållanden eller andra psykiska påfrestningar kan inte orsaka ADHD men spelar stor roll för hur problemen utvecklas

Målet för insatserna är att: - Begränsa symtomen och förhindra allvarliga konsekvenser av funktionsnedsättningen - Få redskap att förstå och hantera svårigheterna - Ge barnet/den unge optimala chanser att lyckas Viktigt att samtliga runt barnet samverkar

Information i anslutning till diagnosen och utredningen till barnet själv, föräldrar, syskon och vid behov andra viktiga närstående. Föräldrautbildning i grupp (Strategi) Rådgivning i situationer som uppstår i vardagen. Information om övrigt samhällsstöd

Information till lärare i anslutning till diagnos Anpassning av undervisningen och miljön Specialpedagogiskt stöd Assistent/resursperson Liten grupp Nätverksmöten

Datorstödd arbetsminnesträning Träning i att klara vardagsfärdigheter såsom morgon- och kvällsrutiner, passa tider, utföra sysslor, hålla ordning

Kognitiva hjälpmedel - Visualiserade scheman (bildstöd) - Tidshjälpmedel (timstock, andra elektroniska hjälpmedel ex mobil) - Påminnelsefunktioner Tyngdtäcke Hjälpmedel bedöms alltid av arbetsterapeut

Vårdbidrag Stödfamilj Kontaktperson Kontaktfamilj

Finns flertalet olika preparat. Förbättrar hjärnans impulsöverföring så att barnet får lättare att koncentrera sig och reglera aktivitetsnivån. Påverkar vakenhetsgraden. Få eller förhållandevis lindriga biverkningar Läkemedelsbehandling ska alltid kombineras med pedagogiska och psykosociala stödinsatser Viktigt att läkemedelsbehandlingen individualiseras

Förändrad kost (mindre socker) Vitaminer, omega 3 Viktigt att vara kritisk och fråga efter vetenskapliga studier! Finns flera teorier om ex. tarmflorans betydelse. Viss forskning om kvarvarande reflexer som behöver tränas bort genom rytmiska övningar. Finns inte som råd inom vården men en del föräldrar väljer att pröva sig fram och ser effekt på sitt barn. Sjukvården kan bara rekommendera väl utforskade metoder

ADHD växer oftast inte bort men man kan lära sig leva med och hantera svårigheterna Symtombilden kan förändras med åldern Viss ökad risk för psykiska och sociala problem men En förstående och stödjande omgivning och positiva personlighetsdrag ger goda chanser att klara sig bra i samhället

För att ett barn med ADHD/ADD ska kunna utvecklas optimalt och nå sin fulla potential är det viktigt att möta barnet där barnet är. Barn med ADHD/ADD behöver få lyckas. Viktigt med en begriplig och hanterbar vardagssituation. Realistiska krav och förväntningar!

Viktigt att ta reda på vad barnet klarar och ställa krav utifrån det. Dra av 30 % från barnets ålder gällande förväntningar på vad barnet ska klara för vardagsfärdigheter Fråga sig själv vid misslyckanden: blev det för svårt? Hur kunde jag gjort annorlunda? Uppmuntran och beröm! Ofta och mycket!

Tydliga I direkt anslutning till uppgiften I små beståndsdelar Upprepade Lagom nivå Verbala/Visuella

Tydligt avgränsade Tydliga instruktioner En sak i taget Återföra fokus Hjälp att se nästa steg Vad är det primära syftet? Anpassa

Rimliga krav Hjälp att hantera konflikter Sociala koder Val av aktiviteter Hjälp att bromsa Reglering

Kärleksfullt och tryggt! Tydlig struktur och ordning med vänlighet Konsekvent förhållningssätt Anpassade situationer Stöttande miljö Hjälp av vuxna Ork och tålamod!

Sitta still och lyssna Koncentrerad längre stunder Fokusera på det viktiga Arbeta självständigt Söka kunskap självständigt Organisera sitt arbete Komma ihåg det man lärt sig Följa regler och instruktioner Passa tider och få med sig material i förflyttningar

Tidigare punkter just det som barn med ADHD/ADD har extremt svårt för. Ställer höga krav på anpassning och kreativitet. Hjälp och stöttning nödvändigt! Långvariga insatser Det som fungerar ska ej ändras!

Lugn och avskalad arbetsplats Placering i klassrummet Nära till vuxenstöd Tydlighet och anpassning Alternativa sätt att visa kunskap Hjälpmedel Tålamod!

Barn med ADHD/ADD väcker frustration hos samtliga berörda. Exempel inom olika områden: - Hos barnet själv (klarar inte sådant andra klarar) - Föräldrar (ställer mer krav på föräldraskapet, otillräcklighet, ouppfostran ) - Nätverk (Anpassning, förståelse, avlastning) - Skola (Mycket anpassning krävs, ork, följsamhet, motivation) - Omgivning (Åsikter, okunskap, nonchalans, blickar)

Rätt stöd och bemötande för både barnet och nätverket. Kunskap och förståelse viktig grund för bra bemötande! Kärleksfull tydlighet Förutsättningar för att komma till sin rätt: begåvning och personlighet

ADHD är ett vanligt medfött funktionshinder Uppmärksamhetsproblem, bristande impulskontroll och aktivitetsreglering är de mest utmärkande dragen Omgivningens förståelse och bemötande spelar stor roll för barnets utveckling Stödinsatserna består av pedagogiska och psykosociala insatser, ofta i kombination med läkemedelsbehandling

Med ett kärleksfullt, tryggt, konsekvent bemötande med anpassning och tillrättaläggande har barn med ADHD/ADD alla möjligheter att utvecklas positivt och nå sin fulla potential. Det är vår skyldighet att tillmötesgå det!

Böcker Ett nytt sätt att se på ADHD hos barn och vuxna Brister i exekutiva funktioner Thomas E. Brown Studentlitteratur 2016 ADHD-guiden för föräldrar Russel A. Barkley Natur och kultur 2015. Barn som bråkar att hantera känslostarka barn i vardagen Bo Hejlskov Elvén Natur och Kultur 2015. Fem gånger mer kärlek- forskning och praktiska råd för ett fungerande familjeliv Martin Forster Natur och Kultur 2009. Explosiva barn skriven av Ross W.Greene och utgiven av Cura 2004 Vilse i skolan hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt skriven av Ross W. Greene och utgiven på Cura 2010. ADHD att leva utan bromsar skriven av Martin L. Kutscher och utgiven på Natur och kultur 2010. Hur kan skolan ge barn med psykisk ohälsa bättre förutsättningar? Detta är socialstyrelsens serie med fem publikationer som finns att ladda ner eller beställa på socialstyrelsens hemsida. www.socialstyrelsen.se

http://www.sjalvhjalppavagen.se/ www.attention-riks.se www.mindrebrak.se www.habilitering.nu/adhd-center