Kvalitetsredovisning ht -08- vt -09 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning ht vt -10 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

ARBETSPLAN

ARBETSPLAN

Kvalitetsredovisning ht vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Karlskrona Kommun. Gulmyrans kvalitetsredovisning VT 2009

Arbetsplan 2008 våren 2010 Gullberna Parks förskola

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Teamplan Ht-10 - Vt 11

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

KVALITETSREDOVISNING

Kvalitet på Sallerups förskolor

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Arbetsplan för Saffranets förskola

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen

Mjölnargränds förskola

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision

Arbetsplan Äppelbo förskola

Systematiska kvalitetsarbetet

Bamses Verksamhetsplan. För

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Arbetsplan 2010 Gullberna Parks förskola

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014.

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Förskolan Sjöstjärnan

Östers förskola. Arbetsplan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

ARBETSPLAN 2013/2014. Verkö förskola

Arbetsplan 2015/2016

Mjölnargränds förskola Avdelning Blå

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Verksamhetsplan

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hällberga förskola 11 maj 2011

Blästad friförskolor 2010/11

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Larsbergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan. Killingens förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

Utvärdering Analys Prioriterade Läroplansmål Tallbackens förskola Ht -2012, Vt-13

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Kvalitetsredovisning

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Mjölnargränds förskola Avd. Blå

Förskolan Trollstigen AB

Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Junibacken & Norrgården

Arbetsplan Verkö förskola

Lokal arbetsplan Förskolan Stenkulan 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Välkommen till förskolan Norrgården

NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef Kvalitetsrapport. Hopprepets förskola

Kvalitetsredovisning

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Kvalitetsredovisning. Gredelby Förskola

Arbetsplan Rosenvallsförskola 2009.

Lokal arbetsplan Aspbackens och Silverskattens Förskolor

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Kristallens förskola Nacka kommun

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.

Egenkontroll och kvalitetsredovisning. ht 2010 vt Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Sinikka Sjöstedt

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Äppelvikens förskolor

Arbetsplan för Regnbågen Stockslycke förskola Ängabo enheten Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan HT-17 VT-18

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Arbetslagets kvalitetsredovisning för verksamhetsåret 2011/2012

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

KVALITETSREDOVISNING FÖR GRÄFSNÄS FSK

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Verksamhetsbeskrivning. Väsby förskola. hösten våren 2017

Transkript:

Kvalitetsredovisning ht -08- vt -09 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barns inflytande 6 Förskola och hem 7 Hälsofrämjande förskola 8 2

Verksamhetsbeskrivning Gullberna Parks förskola består av fyra avdelningar; Skogs-, Socker-, Röd- och Gulmyran. Avdelningarna Skogs- och Sockermyran bedriver sin verksamhet i fastigheten Rågrund på nedre botten. Vi är två samverkande avdelningar som arbetar Reggio Emilia inspirerat. Personalen består av sju pedagoger och en kokerska, som alla har gått en grundkurs inom Reggio Emilia. Barnen är indelade i tre grupper utefter ålder; en grön, en gul samt en blå grupp. En del av Reggio Emilias filosofi är det tematiska arbetssättet, som inspireras utifrån barnens intresse. Under hösten lyssnar vi in deras intressen, för att sedan utifrån detta och tillsammans med barnen utforma teman och projekt, som vi på olika sätt jobbar med under resten av året. I det tematiska arbetssättet fungerar barnen till stor del som varandras pedagoger, där vi vuxna är medforskande pedagoger. Dokumentation är en annan viktig del av vår verksamhet, liksom våra inne- och utemiljöer. Dokumentationerna genomförs på flera olika sätt (tex foto, bild, text, video ) och sätts dels upp i barnens höjd på avdelningarna, dels sätts de in i barnens personliga pärmar. Miljöerna anpassar vi bland annat efter barnens intressen, vilket gör att de förändras på spännande sätt med jämna mellanrum. Inom Reggio Emilia pratar man om miljön som den tredje pedagogen. Under höstterminen 2008 och vårterminen 2009 har vi i de olika grupperna arbetat med olika projekt. Den gröna gruppen, med de minsta barnen, började med gruppinskolning under hösten, för att sedan jobba med något vi kallar barnens val under våra gruppaktiviteter. Barnens val går ut på att barnen med hjälp av bilder på sig själva och bilder på tre olika aktiviteter, får välja vad de helst vill göra. Under våren har vi delat in de gröna barnen i Lilla gruppen och Stora gruppen, och dels gjort många utflykter till skogen och dansbanan, dels haft rörelse och gymnastik. Under hela året har vi sjungit mycket, ofta med hjälp av sångpåsar och sångväskor. Den gula gruppens val har varit att arbeta mot en god gruppsammanhållning. Gruppen har lärt sig att såväl kunna lyssna till varandra, som att kunna få sin talan hörd. Med andra ord värdegrunden, kompisregler samt materialet Is- och Sol har genomsyrat vårt arbete med den gula gruppen. Tillsammans så har vi också utforskat, upptäckt och lärt oss massor om allt från bl.a. Pippi Långstrump, ekorrar och pirater. Att arbeta tematiskt, med tänket att utgå från barnen och deras intressen/behov, så har vi lärt oss att inte ha bråttom. Ett projekt/tema behöver inte ta slut vid en viss tidpunkt. Vi stöter på hinder på vår väg, som ses som utmaningar, som vi alla kan ta lärdom av. Den blå gruppen har valt att arbeta med ett projekt kring borgar, riddare, prinsar och prinsessor. Barnen byggde med varierande materialolika arkitektoniska konstruktioner, till exempel slott, borgar, kanoner med mera. En del arbetade med färg, lera, tyg och andra uttrycksformer med anknytning till temat. Gruppen har genomfört utflykter till Lyckå slottsruin och stadsbesök med besök på Marinmuseum. Pedagogerna har lagt stor vikt på att öva den sociala kompetensen tillsammans med barnen genom att diskutera varandras förhållningssätt i olika frågor. För oss på Skogsmyran är det viktigt att man lyssnar, hjälper varandra, visar hänsyn och är rädda om varandra. 3

Normer och värden Vi ville genom miljön utmana flickor och pojkar till samma förutsättningar. Vi har fortsatt utveckla våra miljöer, fortfarande utefter barnens intressen. På våra personalmöten har vi arbetat med materialet Hur bra är vår förskola? där vi bland annat diskuterat värdegrundsfrågor och våra egna ståndpunkter inom olika områden. Barnen utnyttjar miljöerna efter intresse, oavsett kön. Våra miljöer är en prioritet för oss och barnen uppmärksammar oss på vad som intresserar dem och vad de exempelvis önskar vi kunde ha på förskolan. 3 Barnen lekte bra i alla miljöerna men vi vuxna var inte medvetna om hur man kunde utmana flickor och pojkar i leken ur ett genusperspektiv. Vi ska leta upp fakta och föra diskussioner under våra reflektionsmöten, i ämnet genus. 4

Utveckling och lärande Vi vill hjälpa alla barn att bli mer självständiga och uppmuntra dem att tillsammans lösa problem. Vi gav dem mycket tid och möjlighet att få lära ut sin kunskap. I samtal ger vi pedagoger positiv feedback och uppmuntran. Vi ställer frågor istället för att alltid ge färdiga svar. Vår utbildning inom Reggio Emilia har gjort att vi ytterligare kunnat utveckla och fördjupa vår barnsyn, bland annat genom att se barnen som kompetenta. Barnen smittade varandra med lusten att lära sig eller lära ut. Barnen hjälpte gärna till och erbjöd sig spontant att göra detta. Vi såg hur de växte med olika uppgifter och att få ta ansvar. 4 Vi var lyhörda/lyssnande pedagoger. Vi var motiverade pedagoger. Barnen har gett oss väldigt positivt gensvar när vi uppmuntrar dem, och effekten har blivit en slags växelverkan ( ringar på vattnet ) där de lär av oss men vi pedagoger också lär oss mycket av barnen. Vi kan skapa mer möjligheter att lyssna på barnen; att fånga ögonblicken. Vi kan bli bättre på att lyfta fram det positiva i varje barn. 5

Barns inflytande Att barnen är delaktiga i hela verksamheten. Vi utformar projekt och miljö (inne och ute) utefter vad barnen är intresserade av. Dessa intressen lyssnar vi in under hösten, vår sk undersökningsperiod.. Barnen kom med egna förslag på vad de ville göra. Barnen hade roligt. Barnen lärde varandra. Barnen var intresserade under samlingarna. Barnen kom själva med förslag på hur vi kunde föra våra projekt framåt, bland annat tog de självmant med sig saker hemifrån och sökte fakta och kunskap. 4 Genom bland annat Reggio Emilia-kursen har vi blivit mer medvetna om vår barnsyn; att utgå från barnen. Fortsatt reflektion, fortsätta utveckla och fördjupa vår barnsyn. 6

Förskola och hem Vi ville upprätta individuella utvecklingsplaner tillsammans med föräldrarna. Vi ville välkomna föräldrar att ta del av vår dagliga verksamhet. Vi ville arbeta för ett välfungerande föräldraråd. Vi hade samtal med föräldrarna under hösten. Vi upprättade individuella utvecklingsplaner för alla barnen. På föräldramötet gav vi information till föräldrarna om vår dagliga verksamhet. På whiteboardtavlan i tamburen har föräldrarna kunnat följa vår dagliga verksamhet. Vi har använt dokumentationer och bildspel. Vi såg även den dagliga, personliga kontakten i tamburen som väldigt viktig. Vi har haft möte med föräldrarådet om bland annat en familjepicknick, som vi genomförde. Alla barn fick en individuell utvecklingsplan upprättad. Föräldrarna var med i vår verksamhet. Föräldrarna har varit väldigt positiva och hjälpsamma, bland annat har vi fått hjälp att sy taket över vår dansbana. 3 Vi hade samtal med föräldrarna på hösten och därmed mer tid att arbeta med det som vi kommit överens om. Bra inskolningsrutiner. Vi delar ut en bra info-lapp till föräldrarna där vi bl.a. har personliga tankar från barnen. Vår dagliga kontakt med föräldrarna har gjort det lättare för både oss och dem att diskutera och genomföra föräldrarådsmötet och picknicken, liksom andra samtal. Vi fortsätter ha utvecklingssamtal under hösten. Fortsätta med vårt positiva bemötande av föräldrarna så att de känner sig nöjda, hjälpsamma och vänliga föräldrar. Vi vill utveckla vårt föräldraråd. 7

Hälsofrämjande förskola Vi ville att barnen skulle ha en god fysisk och psykisk hälsa. Vi var ute alla dagar. Vi har haft gymnastik. Vi har samtalat med barnen med ett vårdat språk. Vi har haft en näringsriktig kost. Vi hade pigga och friska barn. Föräldrarna har gett komplimanger om hur vi bemött varandra. Barnen har hälsat och varit glada på morgonen. 4 Vi vuxna har varit goda förebilder (ätit mat, varit glada när vi gått ut samt samtalat med barnen med ett vårdat språk). Vi fortsätter vara ute och röra på oss. Vi fortsätter äta hälsosamt. Vi vill vara mer hälso- och miljömedvetna. 8