Redovisning av Gröna skolgårdsprojektet på förskolan Rida Ranka



Relevanta dokument
Vårt Gröna skolgårdsprojekt på förskolan Tåget november 2016 växter, växtkub samt staket

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016

Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt

Anna Dalins förskoleområde

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Projekt Gröna skolgårdar, Tegelstugans förskola ht-2014

Gröna skolgårdar, rapport 2013

Projekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018

V E R K S A M H E T S P L A N 2009 Brunna, Gröna-Lund och Stamvägens förskolor

Lisa Yngvesson Förskolechef. Prästakullens förskola.

Rapport. Annegårdens förskolas utvecklingssatsning genom Gröna skolgårdar

Trädgårdsland på Palettskolan

Anna Dalins Förskola JÖNKÖPINGS KOMMUN. Förbättringsarbete för en hållbar utveckling

Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret

Välkommen till Smögens förskola

Rapport från Stiftelsen BMSL-förskola

Ett pedagogiskt uterum

Systematiska kvalitetsarbetet

RAPPORT FRÅN Rida Ranka förskola

Rapport från Stiftelsen BMSL-förskola

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

Rapport Gröna skolgårdar: Vattentunnor, spiltor, hästar, meterplankor mm. Projektnr: ÖSS

Bakgrund, inspiration och utveckling av förskolegården

Projekt gröna skolgårdar på Tvärflöjtensförskola

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

Kvalitet på Sallerups förskolor

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Grön Flagg

Kvalitetsredovisning 2012

Gröna skolgårdars projekt på Häckeberga Förskola. Projekt Koja, bussbygge och balansvågar. Projektnr HÄF

Utvärdering av Focusområden HT-14 VT-15

Lekvärdefaktor. Det väsentliga är nog att inte tro att man ska få någon färdig produkt utan det här är en utveckling ständigt över tid.

Mångfunktionella förskolegårdar. som främjar hälsa, inlärning och hållbarhet. 2017

Östers förskola. Arbetsplan

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan

Kvalitetsredovisning ht vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Lingonets kvalitetssäkring

Regnbågens förskola är byggd 1992 och ligger på Mårtens fälad. Förskolan har en stor gård med mycket grönområden runt omkring.

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo % Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Trädgårdsprojekt på Humlebo Skola: KOM UT- VA MED!/ En inbjudande skolgård

Studiebesök på Elias Fries skola, Hyltebruk 23/2-12

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Kvalitetsredovisning ht vt -10 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Systematiskt kvalitetsarbete

KVALITETSREDOVISNING 2011 FLYINGE HARLÖSA REKTORSOMRÅDE

HANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA

a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad.

Verksamhetsplan

SKOLGÅRDSPROJEKT 2009 Finansierat av Tunaskolan och Fondmedel från Naturskolans Gröna skolgårdsprojekt

Grön Flagg Rapport Ekebyhovs förskola

Gastronomisk pedagogik

LÅT DET VÄXA. Guide för skolträdgården. Emma Crawley. Pedagogiska skolgårdar Naturskolan Asköviken

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 14 aug 2012

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Gården har vidareutvecklats

Gullbäckens förskola

Nya förutsättningar för utelek! Äpplebarnen <3 gården!

Arbetsplan 2016/2017 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

S K V A L I T E T S G A R A N T I

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Miljöplan för Torpets Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Baronens Hälsofrämjande gårdsprojekt

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Miljöplan I Ur och Skur Grantoppen

Kvalitetsredovisning ht -08- vt -09 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Rapport Gröna skolgårdar: Odlingslådor, bollplank mm. Projektnr ÖSS Österskolan 2016

Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

education ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SKOGSTORP Arbetslag Igelkotten/ Räven

Redovisning av Gröna skolgårdsprojektet 2010 vid förskolan I Ur och Skur Solstrålen, Dalby, Lunds kommun

Vika Förskola Spring önskelista

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Verksamhetsplan Förskolan Fågelsång Förskolan Fågelsång Blåmesvägen Södra Sandby

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Rapport lekbäck ht-2016

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014.

Högstorps förskolas likabehandlingsplan

Gröna Skolgårdar Malmö 2013/2014

Rösjöskolans förskola. Sollentuna kommun

Arbetsplan 2015/2016 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Verksamhetsplan för Förskolan Karusellen 2012/2013

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Förskolan Trollets Miljösäkring 2017 Tankar kring basmiljöer och ställningstagande

Grön Flagg- rapport. Tema: Närmiljö. Berga förskola. Kontaktperson: Lena Sinnerström

Måltiden ett gemensamt uppdrag

Litsvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Redovisning av Gröna skolgårdsprojektet på förskolan Rida Ranka Från grått och instängt till grönskande och luftig rumsindelning! Tack vare projektet Gröna skolgårdar har vi påbörjat förvandlingen av vår utemiljö till att bli mer välkomnande och samtidigt mer användbar. Som utgångspunkt har vi haft ett kandidatarbete om Rida Rankas utemiljö som utförts av två trädgårdsingenjörer från Alnarp. Trädgårdsingenjörerna var mycket lyhörda för att förskolan arbetar utifrån Reggio Emilias filosofi och lyckades på ett fantastiskt sätt levandegöra och utveckla de tankar vi pedagoger har om utemiljön ur ett pedagogiskt perspektiv. Ekonomin begränsade oss och gjorde att vi tvingades prioritera vilka delar av utemiljön som skulle förändras i detta projekt: Valet föll på entrén samt rum för kompostering. Det första man mötte vid huvudentrén, när man tidigare kom in på Rida Rankas område, var asfalt, cykelställ och gallergrindar samt staket åt tre håll. Det hela upplevdes grått och inte speciellt vackert eller välkomnande. Det har nu skett en fantastisk förändring: Ena staketet och grinden är helt borta och cykelstället har flyttats precis utanför förskolan. Istället finns här nu tre prunkande specialbyggda trälådor med bl.a. bambu och olika sorters funkior. Lådorna med växter ger en fin grönskande rumsindelning och lämnar en lockande väg in till utemiljön som finns bakom husknuten. En pergola har satts upp och kommer så småningom att bidra med ytterligare inramning i form av en klättrande väldoftande kaprifol. Kaprifolen och övriga växter har planterats i samarbete med barn och föräldrar på förskolan. Tillsammans med den rasslande bambun och de andra växterna är det ett sinnligt, grönskande välkomnande man hädanefter kommer att mötas av när man går in till Rida Ranka.

Den utemiljö som finns i omedelbar anslutning till entrén har också genomgått stora förändringar: Kompostering är för förskolan något mycket viktigt och ingår i våra tankar om en hållbar utveckling. Två nya komposter har satts upp och är numera, med barnens hjälp, i fullt bruk. Nära dessa komposter har det, med hjälp av barnen och deras föräldrar, planterats bl.a. skobandssolrosor. Förutom att dessa solrosor är vackra och perenna är de en tillgång för områdets fåglar. En öppnare yta har dessutom skapats efter att ett tätt buskage plockats bort och plattor har flyttats. Utemiljön har på så sätt blivit mer tillgänglig för barnen och det har möjliggjorts mer pedagogisk verksamhet på denna sida av förskolebyggnaden.

Reflektion och analys av de erfarenheter vi har fått av projektet Att ha ett kandidatarbete om förskolans utemiljö att inspireras av var naturligtvis en stor tillgång. Det var bra att vi så långt i förväg kontaktade Alnarp och frågade om någon var intresserad av att använda vår utemiljö som utgångspunkt i någon form av examensarbete. Samtidigt är det frustrerade att, på grund av ekonomin, inte kunna genomföra alla bra idéer på en gång. Det var svårt att i ett tidigt skede få veta hur mycket pengar som kunde vikas till projektet. Vi fick på våren reda på att enheten kunde stå för 15000 kronor så det var den summan vi kunde söka hos Naturskolan. Under pågående projekt fick vi klartecken av förskolans rektor att använda ytterligare medel, vilket naturligtvis var glädjande. Dessa pengar gick bl.a. till inköp av en del av de växter, som vi från början hade skurit ned på, samt till redskap som förskolan kan ha nytta av under lång tid framöver. Barnens föräldrar har gjort mycket av planteringsarbetet. Det var en fantastisk uppslutning när vi hade en frivillig arbetslördag för barn, föräldrar och pedagoger. Både barn och föräldrar blev, på ett mycket tydligt sätt, involverade i förändringsarbetet. Dessutom har vi haft den stora fördelen av att ha haft hjälp av mycket duktiga och pålitliga hantverkare när det gäller t.ex. snickrandet av speciallådor och plattläggning. Projektet har påverkat verksamheten på flera sätt. Barnen har (och är) verkligen delaktiga i skapandet av vår gemensamma utemiljö. Dels i samband med plantering men även när det har kommit grävskopor och lastbilar med t.ex. jord. Stort intresse har funnits och barnen har fått vara med om den förändring som kunnat ske med hjälp av olika krafter: Allt från spaden till grävskopan. Många diskussioner har förts tillsammans med barnen om komposterna och maskarna som bor i dem.

Arbetslagen på förskolans båda avdelningar har haft många givande diskussioner om den gemensamma utemiljön och det känns som att detta gjort att vi förts samman ännu mer än tidigare. Vi är alla mer medvetna och måna om vår utemiljö och ser vilka möjligeter den har. Det är numera mer naturligt att använda den, jämfört med tidigare, mer lättillgängliga delen av förskolegården. Barnen frågar ofta efter maskarna och vi besöker dem, ger dem mat (rester från våra måltider) samt pratar om vad som händer i komposterna. De grönskande växterna som barnen och deras föräldrar planterat är det första man möts av när man kommer till förskolan Rida Ranka och de är därför ett givet samtalsämne.

Hur vi använde pengarna Kostnad för 3 st. specialgjorda trälådor: Komposter: Växter samt kostnad för pergola (inkl. arbetskostnad): Kostnad för att flytta staket samt kostnad för att flytta och lägga om befintliga plattor: Verktyg samt blommor: Totalt: 5890 kronor 5424 kronor 11850 kronor 14000 kronor 3412 kronor 40652 kronor 15000 kronor av den totala kostnaden faktureras Naturskolan. Tankar om framtiden Vi hoppas kunna fortsätta att utveckla förskolan Rida Rankas utemiljö med inspiration från den plan som redan finns framarbetad. Så småningom kommer det då att finnas olika former av rum vars syfte är att inspirera till lek och utmana olika sinnen. Förutsättningen för ett fortsatt genomförande är engagerade pedagoger och föräldrar samt att det finns ekonomiskt utrymme.