Skyddseffektt mot snytggeskdor för Merit Forest, Forester, Hyloi Forest och Conniflex Smmnställning v försök nlgd 2-92 9 på As och Tönnersjöhedens försöksprker Delrpport nr 3 Kristin Wllertz & Ulf Johnsson Sveriges lntruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning Swedish University of Agriculturl Sciences Unit for field-sed Forest Reserchh Rpport 1 Report 1 As 11
Skyddseffekt mot snytggeskdor för Merit Forest, Forester, Hyloi Forest och Conniflex Smmnställning v försök nlgd 2-9 på As och Tönnersjöhedens försöksprker Delrpport nr 3 Kristin Wllertz 1 & Ulf Johnsson 2 1 Sveriges lntruksuniversitet, As Försöksprk, 3 3 Lmmhult 2 Sveriges lntruksuniversitet, Tönnersjöhedens försöksprk, Box 17, 31 38 Simlångsdlen Foton: Cles Hellqvist Denn serie rpporter utges v Enheten för skoglig fältforskning, Fkulteten för skogsvetenskp vid Sveriges lntruksuniversitet, med örjn 11. Serien pulicers endst elektroniskt. This series of Reports is pulished y the Unit for Field-sed Forest Reserch, Fculty of Forest Science t the Swedish University of Agriculturl Sciences, strting in 11. The reports re only pulished electroniclly.
Innehållsförteckning Summry... 7 Smmnfttning... 7 Inledning... 9 Mteril och metoder... 9 Resultt... 1 Merit Forest och Forester... 1 Merit Forest och Hyloi Forest... 1 Merit Forest och Conniflex... 11 Forester och Conniflex... 11 Forester och Merit Forest effekt v omehndling... 11 Diskussion... 11 Slutstser... 12 Referenser... 13
6
Summry Pine weevil is serious thret to regenertion of conifers y plnting. Protection of the seedlings during the first yers is importnt for seedling survivl. The most common method so fr hs een to tret the seedlings with n insecticide efore plnting. Currently three insecticides re ville on the mrket, however compnies certified to FSC stndrds re only llowed to use one of those. There is n ongoing dete on lterntive solutions since insecticides proly will e prohiited in the future. Therefore in this study one of the most promising lterntive is included, coting clled Conniflex. The report is sed on numer of experiments t As nd Tönnersjöhedens experimentl forests s well s some prcticl studies in coopertion with Sveskog. The three insecticides Merit Forest, Hyloi Forest, Forester nd the coting Conniflex protected the seedlings well ginst pine weevil dmge. An dditionl tretment with insecticides the second yer fter plnting tended to decrese dmge y pine weevil. In some of the experiments seedlings treted with Conniflex ws ffected y unknown dmge to lrger extent thn seedlings treted with insecticides. The work with the report ws finnced y the Swedish Hyloius Reserch progrm. Keywords: Coting, Hyloius, insecticide, pine weevil, seedling Smmnfttning Snytggen är ett llvrligt prolem vid föryngring v rrträd genom plntering. Att skydd plntn under de först åren är viktigt för plntns överlevnd. Det vnligste sättet hr hittills vrit tt ehndl plntorn med en insekticid före utplntering. Det finns för närvrnde tre olik insekticider på mrknden, för FSC-certifierde företg är endst ett v medlen godkänt. Det pågår ständigt en dett om lterntiv lösningr då det är troligt tt medlen kommer tt förjuds i frmtiden. I den här studien ingår därför ett mekniskt skydd, eläggningsskyddet Conniflex. Rpporten sers på ett ntl olik försök på As och Tönnersjöhedens försöksprker smt någr prktisk försök i smrete med Sveskog. De tre insekticidern Merit Forest, Hyloi Forest, Forester, smt eläggningsskyddet Conniflex hde ll god effekt mot snytggeskdor. Omehndling med insekticider ndr året i fält tenderde tt minsk snytggeskdorn. I någr v försöken hr plntor försedd med Conniflex drts v okänd skdor i större utsträckning än plntor ehndlde med insekticider. Aretet med rpporten ingår som en del v Snytggeprogrmmet. Nyckelord: Beläggningsskydd, Hyloius, insekticid, plntor, snytgge 7
8
Inledning Snytggen är ett llvrligt prolem i frmför llt mellerst, norr och östr Europ där den vnligste metoden vid föryngring är klvverkning och plntering (Långström & Dy 4). Att kunn skydd plntorn under de först åren så tt de kn etler sig och väx ifrån dett sårr stdium är därför högst väsentligt. Även ett skydd under en kortre period v etleringsfsen hr vist sig ge effekt genom en ökd tolerns mot skdor (Wllertz & Petersson 11). Behndling med insekticider i plntskoln före plntering är fortfrnde det vnligste sättet tt skydd skogsplntor mot snytggeskdor i Sverige och i fler ndr länder i Europ. I Sverige ehndldes 1 ungefär 15 miljoner plntor v 35 miljoner producerde (Plntskyddskommitténs hemsid). Sedn 1979 nvändes insekticider med den ktiv sustnsen permetrin, men tillstånd för sådn ehndling upphörde 31/12 3. För närvrnde är följnde tre medel tillåtn för ehndling v skogplntor mot snytggeskdor: Merit Forest WG, t.o.m. 31 jnuri 14 Forester, t.o.m. 31 decemer 11 Hyloi Forest, t.o.m. 31 decemer 11 FSC-certifierde företg får i Sverige endst nvänd Merit Forest WG och dispens till företgen ges med ett år i tget. Beslutet om dispens föregås v tt en pln för hur mn sk minsk nvändningen v insekticiden grnsks och godkänns v FSC. Ett lterntiv till insekticider är tt förse plntn med ett eläggningsskydd eller någon form v hyls. I den här studien hr vi vlt eläggningsskyddet Conniflex som jämförelse till någr v insekticidern. Conniflex estår v en elstisk mss som eläggs med snd och pplicers på den nedre delen v stmmen på plntn (Nordlnder m.fl. 9). Under 11 eräkns 12 miljoner plntor ehndls med Conniflex. Kunskpen om de olik preprten med vseende på skyddseffekt mot snytggeskdor är inte heltäcknde. Erfrenhet från försök och prktisk nvändning visr tt insekticidern ilnd skyddr effektivt men det finns också uppgifter v motstsen (Örlnder & Örlnder 5, Petersson & Wllertz 6). Plntor som ehndlts med Conniflex hr i en del tidigre fälttester drts v plntdöd som inte är snytggerelterde (Petersson 9, Härlin & Eriksson 1, Hellqvist 1). Vi hr smmnställt resultt från olik studier från As och Tönnersjöhedens försöksprker smt från prktisk försök på Sveskogs mrker. I försöken finns kontrollplntor och plntor med ehndlingr v Merit Forest, Forester, Hyloi Forest smt eläggningsskyddet Conniflex representerde. Årets rpport föregås v två tidigre liknnde rpporter (Wllertz m.fl. 7, Wllertz & Johnsson 8). Målsättningen är tt en ny rpport sk skrivs efterhnd som resultt från ny studier finns tt tillgå. Syftet med smmnställningen är tt jämför skyddseffekten hos de olik insekticider som nu nvänds i förhållnde till vrndr smt till ett v de mest lovnde meknisk plntskydden. Resulttet är v stor etydelse för det prktisk skogsruket och kn ses som en vägledning till hur effektiv de olik skydden är. Mteril och metoder Rpporten är en smmnställning v ett ntl olik försök (Tell 1). För tt ingå i dtsen måste oehndlde plntor finns som kontroll smt minst två ndr ehndlingr som jämförelse. Resultten redoviss först när plntorn vrit ute i fält under minst två och oft tre säsonger. Smmntget gör dett tt viss jämförelser ännu inte finns upprepde mer än i någr få försök och därför sk resultten tolks med viss försiktighet. En del studier återkommer fler gånger därför tt inom smm försök kn olik fktorer h jämförts, t.ex. plnttyp, doser v insekticiden, engångs- eller omehndling. All plnteringr är gjord på färsk eller ett-årig hyggen som ilnd vrit mrkeredd och ilnd inte. Trädslget är grn i ll försöken. Tell 1. Beskrivning v de försök som ingår i jämförelsern melln olik insekticider respektive Conniflex Lokl Försök Strt år M Fig. As Snytggeskydd 6 Nej 1 As Snytggeskydd 9 Nej 1,2,3 As Snytggeskydd 9 Nej 1,2,3,4 As Snytggeskydd 5 Nej 2 As Snytggeskydd 5 Nej 2 As Snytggeskydd 3 Nej 3,4 As Snytggeskydd 4 Nej 3 Sveskog Prktiskt försök 2 J 3,4 Sveskog Prktiskt försök 2 J 3,4 As Snytggeskydd 9 J 3 As Insekticider 6 Nej 4 Tönnersjöheden Insekticider 8 J 4 Den vnligste orsken till tt plntn dött hr förutom skdor v snytggen vrit okänd skdor. Eftersom inventering v plntorn genomförs vrje höst och plntn ilnd dör tidigre på säsongen kn det vr svårt tt helt säkert fstställ orsken. Den klsss då som okänd. Dess är ändå väldigt viktig tt få med eftersom de skulle kunn vr en effekt v 9
ehndlingen. I någr försök hr en stor ndel v plntorn dött v orsker som inte kn nses vr relterde till vre sig ehndling eller snytggeskdor. Det gäller åren 7 och 8 för försök med testning v snytggeskydd. Överlevnden vr genomgående mycket låg för ll plntor som ingick i studiern ovsett ehndling. En trolig förklring är tt plntorn, som sttes reltivt sent och redn påörjt skottskjutningen, vr stressde vid plnteringen. Dess försök är därför undntgn från resultten. De insekticider som ingår är: Merit Forest WG, grnult lnds med vtten, ktiv sustns imidkloprid Forester, vttenserd, ktiv sustns cypermetrin Hyloi Forest, vttenserd, ktiv sustns lmd-cyhlotrin Medlen hr den koncentrtion som rekommenders från företgen. Vi hr gjort fyr olik jämförelser med vseende på snytggeskdor och plntskydd; Merit Forest och Forester, Merit Forest och Hyloi Forest, Merit Forest och Conniflex smt Forester och Conniflex. I vrje jämförelse hr vi vlt studier där de ktuell ehndlingrn och kontrollplntor finns representerde. Täckrotsplntor hr nvänts i ll studier med undntg v studien från Tönnersjöheden 8, där rrotsplntor nvändes. Vi hr även gjort jämförelser melln engångsehndling och omehndling v insekticidern Forester och Merit Forest. Resultten från ehndling med Merit Forest och Forester ygger på tre olik försök (Figur 1). Anledningen till tt det finns så få försök med denn komintion är tt Forester r nvänts de senste åren. Forester är efterträdren till Cyper Plus, som numer inte är tillåten. Resultten från ehndling med Merit Forest och Hyloi Forest ygger på sex olik jämförelser (Figur 2). Resultten från ehndling med Merit Forest och Conniflex ygger på sju olik jämförelser (Figur 3). Resultten från ehndling med Forester och Conniflex ygger på fyr olik försök (Figur 4). Effekter v de olik ehndlingrn hr testts med vrinsnlys (SAS, GLM). De vriler som testts vr vgångr orskde v snytggeskdor smt överlevnd. Resultten från engångs- respektive omehndling med insekticidern Forester och Merit Forest ygger på två respektive tre försök (Tell 2). Dess redoviss r som medelvärden i figur fem. Sttistisk eretning kommer tt li möjlig först när vi hr fler resultt tt tillgå. Tell 2. Beskrivning v de försök som ingår i jämförelsern med engångs- respektive omehndling v insekticidern Forester och Merit Forest Lokl Försök Strtår M Figur As Insekticider 6 J 5 As Insekticider 7 J 5 As Snytggeskydd 9 Nej 5,6 As Snytggeskydd 5 Nej 6 Resultt Merit Forest och Forester Nästn % v kontrollplntorn hde dött v snytggeskdor efter 2-3 år i fält medn ehndling med de åd insekticidern Merit Forest och Forester resulterde i nivåer på 8 respektive 6 % död (Figur 1). Det fnns ingen signifiknt skillnd i effekten melln de åd insekticidern vre sig vd gällde snytggeskdor eller överlevnd. Procent 1 Andel plntor som dött v snytggeskdor Andel överlevnde plntor Oehndld Merit Forest Forester Figur 1. Andel plntor som dött v snytggeskdor efter 2-3 säsonger i fält, smt procentuell ndel överlevnde plntor. Behndlingr vrs värden är mrkerde med olik okstäver skiljer sig åt signifiknt. Merit Forest och Hyloi Forest Över hälften v kontrollplntorn hde dött v snytggeskdor efter 2-3 år i fält (61 %) (Figur 2). Båd insekticidern hde signifiknt effekt mot snytggeskdor jämfört med kontrollplntorn. Behndling med Hyloi Forest tenderde tt i genomsnitt h en ättre effekt jämfört med Merit Forest (11 % respektive 28 % död) men skillnden vr inte signifiknt. Genomsnittlig överlevnd vr signifiknt ättre för plntor ehndlde med Hyloi forest jämfört med för kontrollplntor (81 % respektive 36 %). Plntor ehndlde med Merit Forest intog en intermediär ställning med en överlevnd på 63 %. 1
Procent Diskussion Det finns erättigde invändningr mot tt nvänd resultt från olik studier för tt ild ny medelvär- 1 Andel plntor som dött v snytggeskdor Andel överlevnde plntor Figur 2. Andel plntor som dött v snytggeskdor efter 2-3 säsonger i fält, smt procentuell ndel överlevnde plntor. Behndlingr vrs värden är mrkerde med olik okstäver skiljer sig åt signifiknt. Merit Forest och Conniflex Drygt % v kontrollplntorn hde dött v snytggeskdor efter 2-3 år i fält medn för plntor ehndlde med Merit Forest eller plntor ehndlde med Conniflex vr vgångrn signifiknt lägre (18 respektive %) (Figur 3). Det fnns en tydlig effekt v ehndlingrn i överlevnd där kontrollplntorn hde en signifiknt lägre ndel, endst 32 % v plntorn överlevde. Melln de åd ehndlingrn Merit Forest och Conniflex fnns ingen skillnd, 66 respektive 61 % v plntorn klrde sig. Den vnligste nledning till tt plntorn dött vr, förutom snytggeskdor, okänd skdor. Procent 1 Oehndld Merit Forest Hyloi Forest Andel plntor som dött v snytggeskdor Andel överlevnde plntor Forester vr 78 % respektive 57 % för plntor försedd med Conniflex. I två v studiern som ingår i jämförelsen drdes frmför llt plntor försedd med Conniflex v en hög ndel okänd skdor (25 %). Procent 1 Andel plntor som dött v snytggeskdor Andel överlevnde plntor Figur 4. Andel plntor som dött v snytggeskdor efter 2-3 säsonger i fält, smt procentuell ndel överlevnde plntor. Behndlingr vrs värden är mrkerde med olik okstäver skiljer sig åt signifiknt. Forester och Merit Forest effekt v omehndling Resultten tyder på tt mn kn uppnå en sänkning v snytggeskdor och en höjning v ndel överlevnde plntor om mn omehndlr plntorn med Forester eller Merit Forest ndr året i fält. I försöken som ingår i studien hr plntering gjorts på färsk hyggen. Effekten v omehndling är något större för Forester, men det är små skillnder och få försök vrför resulttet ör tolks med försiktighet. Procent 1 Oehndld Forester Conniflex Andel pl nt or so m dött v snyt ggeskdor Andel överl evnde pl ntor en ehndling omehndling Oehndld Merit Forest Conniflex Figur 3. Andel plntor som dött v snytggeskdor efter 2-3 säsonger i fält, smt procentuell ndel överlevnde plntor. Behndlingr vrs värden är mrkerde med olik okstäver skiljer sig åt signifiknt. Forester Merit Forest Forester och Conniflex Mer än tre fjärdedelr v kontrollplntorn hde dött v snytggeskdor efter 2-3 år i fält (74 %) medn ehndling med Forester och Conniflex resulterde i 14 respektive 22 % död plntor (Figur 4). Av de oehndlde plntorn vr överlevnden endst 21 % medn resulttet för ehndling med Figur 5. Andel plntor som dött v snytggeskdor efter 2-3 säsonger i fält, smt procentuell ndel överlevnde plntor. 11
den. Någr exempel på prolem med metodiken är tt ll studier väger lik tungt trots tt de innehåller olik ntl plntor, snytggetrycket är högst vriernde och det finns jämförelser där reltivt få försök ingår. Därför ör resultten tolks med försiktighet. Med denn reservtion kn ändå viss slutstser drs och oservtioner görs. Behndling med insekticidern Merit Forest, Hyloi Forest, Forester smt eläggningsskyddet Conniflex gv i ll jämförelser signifiknt lägre mortlitet på grund v snytggeskdor jämfört med oehndlde plntor.det meknisk skyddet Conniflex visde sig i de här jämförelsern skydd plntorn mot snytggeskdor lik effektivt som insekticidern Merit Forest och Forester. Tidigre rpportering stöder resulttet (Petersson & Wllertz 6, Wllertz m.fl. 7, Nordlnder m.fl. 9). Det hr tidigre diskuterts huruvid plntor som ehndlts med Conniflex kn få en högre ndel okänd skdor där ehndlingen skulle kunn vr en tänkr orsk till skdorn (Petersson m.fl. 6, Hellqvist 1). I jämförelsen med Merit Forest och Conniflex fnns inte någon skillnd vre sig i effekten mot snytgge eller i ndel plntor som drts v okänd skdor. Båd ehndlingrn resulterde dock i en genomsnittlig överlevnd kring %, vilket inte kn nses som ett tillfredsställnde resultt. Dett trots tt hälften v försöken är utlgd på mrkeredd hyggen. I jämförelsen melln Forester och Conniflex vr ndelen okänd skdor hög för plntor försedd med Conniflex, 25 %, jämfört med 12 % för ehndling med Forester. I komintion med ett högt snytggetryck resulterde dett i en genomsnittlig överlevnd på endst 57 % för Conniflexehndlde plntor. Enligt Härlin m.fl. (8) nges torkstress som en trolig förklring till de okänd skdorn smt tt skdor orskde v ehndlingen speciellt drde plntor med eläggningsskydd. Hellqvist (1) visr tt torkskdor vr nästn fyr gånger vnligre som vgångsorsk än snytggeskdor för Conniflexehndlde plntor i prktisk plnteringr. Det är vnskligt tt dr llt för säkr slutstser från dess jämförelser då endst fyr studier ingick. I jämförelsen melln Merit Forest och Hyloi forest hr plntor ehndlde med Hyloi Forest signifiknt ättre överlevnd än kontrollplntorn. I genomsnitt dog nästn en tredjedel v plntorn ehndlde med Merit Forest v snytggeskdor medn ndelen okänd skdor vr reltivt låg. I denn jämförelse ingår en del försök från örjn v -tlet. Resultt från studier som gjorts under senre år, som inte redoviss här, tyder på tt effekten mot snytgge förättrts för Merit Forest under senre år (Härlin & Eriksson 9 och 1). Behndlingen v insekticider på plntn hr en egränsd vrktighet och den ktiv sustnsen i rken sjunker snt för tt sen stiliser sig (Petersson & Örlnder 7). Eftersom ehndlingen oftst är effektiv endst under först säsongen (Viiri m.fl. 7) är omehndling v insekticidern i fält under ndr året en vnlig åtgärd lnd viss mrkägre. Resultt från snytggemodellen (Snytggeprogrmmets hemsid) visr tt omehndling oftst ger en reducering v skdorn. I den här studien finns inte mång försök där omehndling v plntor gjorts på ett sådnt sätt tt de går tt jämför. Smmnställningen v de försök som finns visr dock en tendens till tt en omehndling i fält år 2 kn ge ett ökt skydd mot snytggeskdor och därmed en ökd överlevnd. I fler v jämförelsern är överlevnden låg även för plntor försedd med något skydd mot snytgge. Det finns säkert fler orsker till dett men en v förklringrn kn vr tt två tredjedelr v försöken är utlgd på omrkeredd hyggen. Vi vet sedn tidigre tt om en plnteringspunkt innehåller ren minerljord minskr skdorn v snytgge (Söderström m.fl. 1978, Björklund m.fl. 3, Petersson m.fl. 5). En nnn förklring kn vr tt eftersom mrkeredning ökr mrktempertur och tillgång på vtten och dessutom luckrr jorden, förättrs möjligheten för plntn tt etler sig efter en mrkeredning. Inom de närmste åren kommer fler försök på mrkeredd hyggen tt ingå i jämförelsern. Slutstser De tre insekticidern Merit Forest, Hyloi Forest, Forester smt eläggningskyddet Conniflex hde ll god skyddseffekt mot snytggeskdor. Omehndling v insekticider i fält under ndr året verkr ge minskde snytggeskdor och en ökd överlevnd. Beläggningskyddet Conniflex ger i viss fll en ökd ndel okänd skdor eller torkskdor men underlget i den här studien är för litet för tt säkert kunn dr någon generell slutsts v dett. Fler studier där de olik ehndlingrn ingår ehövs för tt utred effekten v skydden. 12
Referenser Björklund, N., Nordlnder, G. & Bylund, H. 3, Hostplnt cceptnce on minerl soil nd humus y the pine weevil Hyloius ietis (L.). Agriculturl nd Forest Entomology, 5: 61 66. Hellqvist Cles. 1. Uppföljning v plnteringr med Conniflexehndlde plntor. Sveriges lntruksuniversitet, Institutionen för ekologi. Hofsten.H. 11. All plntproducenter medverkr till Snytggeprogrmmet. Retrieved My 6, 11, from http://www.skogforsk.se/sv/omoss/smverkn/plntskyddskommitten/finnsiering/ Härlin, C. & Eriksson, S. 9. Meknisk plntskydd mot snytggeskdor, nlgt 6. Sveriges lntruksuniversitet, As försöksprk. Rpport 9-2. Härlin, C. & Eriksson, S. 1. Meknisk plntskydd mot snytggeskdor, nlgt 7. Sveriges lntruksuniversitet, As försöksprk. Rpport 1-1. Härlin. C., Eriksson, S. & Petersson, M. 8. Meknisk plntskydd mot snytggeskdor, nlgt 5. Slutrpport. Sveriges lntruksuniversitet, As försöksprk. Rpport 8-1. Långström, B. & Dy, K. R. 4. Dmge, control nd mngement of weevil pests, especilly Hyloius ietis: Brk nd wood oring insects in living trees in Europe: A synthesis. (ed. y F. Lieutier, K.R. Dy, A. Bttisti, J-P. Gregoire & H.F. Evns), pp. 415-444. Kluwer Acdemic Pulishers, Dordrecht, The Netherlnds. Nordlnder, G., Nordenhem, H. & Hellqvist, C. 9. A flexile snd coting (Conniflex) for the protection of conifer seedlings ginst dmge y the pine weevil Hyloius ietis. Agriculturl nd Forest Entomology 11, 91-1. Petersson, M., Örlnder, G. & Nordlnder, G. 5. Soil fetures ffecting dmge to conifer seedlings y the pine weevil Hyloius ietis. Forestry 78(1): 83-92. Petersson, M. & Wllertz, K. 6. Prktisk studie v kemisk och meknisk plntskydd mot snytggeskdor. Sveriges lntruksuniversitet, As försöksprk. Rpport 6-2. Petersson, M., Eriksson, S. & Zetterqvist, F. 6. Meknisk plntskydd mot snytggeskdor, nlgt 3. Slutrpport. Sveriges lntruksuniversitet, As försöksprk. Rpport 6-3. Petersson, M. & Örlnder, G. 7. Insekticiders vrktighet på plntor. Slutrpport. Sveriges lntruksuniversitet, As försöksprk. Rpport 7-1. Petersson, M. 9. Storskligt försök med meknisk plntskydd mot snytgge. Sveriges lntruksuniversitet, As lörsöksprk. Rpport 9-1. Petersson, M. 11. Snytggemodellen. Retrieved My 16, 11 from http://www2.ess.slu.se/snytgge/defult.htm Söderström, V., Bräcke, J., Byflk, R. & Jnsson, C. 1978. Comprison etween plnting in minerl soil heps nd some other soil tretments methods. Skogsfkulteten Sveriges lntruksuniversitet, Umeå, Rpport 11. Viiri, H., A. Tuominen. & Tervo. L. 7. Persistence of deltmethrin ginst Hyloius ietis on Norwy spruce seedlings. Scndinvin Journl of Forest Reserch 22, 128-135. Wllertz, K., Petersson, M., Johnsson, U. & Örlnder, G: 7. Skyddseffekt mot snytggeskdor för permetrin, cypermetrin, imidkloprid och Conniflex. Smmnställning v försök nlgd 2-5 på As och Tönnersjöhedens försöksprker. Sveriges lntruksuniversitet, As försöksprk. Rpport 7-3. Wllertz, K. & Johnsson, U. 8. Skyddseffekt mot snytggeskdor för permetrin, cypermetrin, imidkloprid och Conniflex. Smmnställning v försök nlgd 2-5 på As och Tönnersjöhedens försöksprker, delrpport 2. Sveriges lntruksuniversitet, As försöksprk. Rpport 8-2. Wllertz, K. & Petersson, M. 11. Pine weevil dmge to Norwy spruce seedlings: effects of nutrientloding, soil inversion nd physicl protection during seedling estlishment. Agriculturl nd Forest Entomology, DOI: 1.1111/j.1461-9563.11.563.x Örlnder, I. & Örlnder, G. 5. Effekt v cypermetrin och permetrin på snytggeskdor hos grnplntor. Sveriges lntruksuniversitet, As försöksprk. Rpport 5-2. 13