ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp

Relevanta dokument
APT-tid, Fibrinogen, Antitrombin

Protein C och S på laboratoriet. Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö

Välkommen till Equalis 15:e användarmöte i KOAGULATION januari, 2012, Täby Park

PK (INR) och D-dimer

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne

Fibrinogen. Andreas Hillarp Klinisk kemi och transfusionsmedicin Halland.

2015- Året som gått. PK-INR Antitrombin. Tomas Lindahl

P-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT

NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

APTT konstiga resultat och lupus

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Nya antikoagulantia Laboratoriemedicinska aspekter SKKLFs och SSKFs utbildningsdagar

Nya sätt att hålla oss flytande. Andreas Hillarp Koagulationscentrum, Skånes Universitetssjukhus Labmedicin Skåne

Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens

Citratkoncentrationen och koagulationsanalyser: Dags att harmonisera till 3,2 %

FIBRIN Bildning och nedbrytning. Andreas Hillarp Koagulationscentrum Labmedicin Skåne, Region Skåne

NOAK/DOAK Referensmetoder och rutinanalyser

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Coatest SP Factor VIII Swedish revision 12/2004

Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi

Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland

NOAK-metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Råd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH

Antikoagulantiabehandling i primärvården God kvalitet i analys av PK-INR är viktig för patientsäkerheten

vad vi arbetar med på Equalis Användarmöte koagulation februari 2017 Elisabet Eriksson Boija

Hemostasen. Hemostasen

Expertgruppen för Koagulation

Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare

Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

PK-INR PT-INR D-dimer

2016- Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

Hemofili. Hemostas- Koagulation och fibrinolys Sjukdomar, diagnostik och behandling

1.5 Hemostasen en översikt

AKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation

Reproduktions- Immunologi

Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö

Preanalys - webbenkät och diskussion

P-Protrombinkomplex resultat och 20 år med INR.

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL

Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB

S-IGF BP 3, Malmö Immulite2000XPi

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Antikoagulantia. Trombocytaggregationshämmare. Fibrinolytika - trombolytika. Antifibrinolytika. Kap 26. Medel som påverkar blodkoagulationen

Klinisk lägesrapport NOAK

Direkta Xa-hämmare- vad bör vi tänka på?

Patientnära Analyser. - Kvalitativa Analyser Stickprov, helst morgonurin

Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen

Preanalytik-Koagulation Hur gör vi på laboratoriet?

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument

Antikoagulantia. Trombocytaggregationshämmare. Fibrinolytika - trombolytika. Antifibrinolytika. Kap 26. Medel som påverkar blodkoagulationen

Vad händer på Equalis

Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö

Patientuppföljning på AKmottagningen. preparat

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö

IGFBP-3 på IDS isys (NPU28268)

PTH. Göran Brattsand, Martin Carlsson,

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS. Kan vi bli bättre?

Provtagning med mikrorör för koagulationsanalyser

På gång inom Equalis. Anna Norling, Emilia Svala. tisdagen den 18 september 2018

Diverse. Gunnar Nordin Anna Norling Elisabet Eriksson Boija

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska

Antikoagulantia behandling hos patienter med blödningssjukdomar. Eva Zetterberg Koagulationsmottagningen Malmö

Immunhematologisk metodik, några aspekter Equalis provutskick. Jan-Olof Hildén 25 oktober 2017

Antitrombinbrist. Venös tromboembolism och graviditet. M Hellgren Obstetrikenheten SU/Östra Sahlgrenska Akademin

Ärftlig och förvärvad hemofili. Anna Olsson Spec läkare hematologi Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Hur väl överensstämmer olika mätmetoder för tyreoidahormoner? Mats Stridsberg Equalismöte 2016

KOGENATE Bayer 250 IE pulver och vätska till injektionsvätska, lösning.

Skillnader för P-Glukos mellan PNAinstrument

Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja?

Proteinelfores utskick hösten- 2012

Metodutvärdering I. Metodutvärdering -validering. Metodutvärdering II. Metodutvärdering III

Hemostassystemets utveckling hos barn. Pia Petrini öl barnkoagulation Karolinska

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN ROTEM (tromboelastografi) vid trauma

Kvalitetsmanual Bilaga 01, Ackrediteringens omfattning, kemlab

Klinisk kemi och farmakologi Giltigt från: Fastställd av: Malgorzata Karawajczyk Erytrocyter sedimentationsreaktion, B- (mikrosänka)

S-Aldosteron, Malmö. Bakgrund, indikation och tolkning. Införd i rutin Medicinsk service

Komplicerad Graviditet, ST-kurs 8:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare Kvinnokliniken, Karolinska Solna

En varg med Janusansikte Antifosfolipidantikroppar

Kvalitetsmanual Bilaga 01, Ackrediteringens omfattning, kemlab

Metodbeskrivning Pk (INR) Protrombinkomplex - CoaguChek XS Pro

Calcium på Cobas c 501 Innehållsförteckning

Kvalitetsmanual Bilaga 01, Ackrediteringens omfattning, kemlab

Fel i den (pre) preanalytiska fasen på koagulationslaboratoriet

Stor M-komponent och interferens med vissa Siemens kemianalyser

Rutin. Trombosprofylax under graviditet. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål. Arbetsbeskrivning

Rekommendationer för användning och kvalitetssäkring av PNA PK (INR) testning inom primärvård och på akuten

Heparininfusion vuxna US Linköping

Erytrocyter, sedimentationsreaktion, B- (manuell metod)

Ny analyskatalog 15 oktober

Preanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör

Gunnar Nordin Marie Lundberg

Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center

Ny analyskatalog 15 oktober

TEG/ROTEM: Laboratorieaspekter. Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus

Paracetamolprojektet

Transkript:

ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp (andreas.hillarp@regionhalland.se)

Reaktioner som påverkar APTT Intrinsic pathway HMWK PK Extrinsic pathway XII XIIa XI XIa TF VIIa TF VII IX IXa VIIIa X Xa Va Protrombin Trombin Fibrinogen Fibrin

APTT: utförande 1 del plasma 1 del aktivator (ej Ca 2+ ) Inkubation 3-5 min, 37 C 1 del kalciumklorid Bestäm tiden till koagelbildning Mäter summan av alla faktorer i intrinsic-vägen Normal tid ca. 30-40 s Går ej att kalibrera! Påvisa faktorbrist, mäta heparin, lupus antikoagulans, inhibitorer etc.

Equalis: APTT

Youden plot 2015:01

APTT: uppdelat på material och metoder Material APTT-SP Actin FSL STA PTT Alla Koag 96 31,4 sek CV = 2,5 % 28,5 sek CV = 1,5 % 35,3 sek CV = 4,5 % 33,7 sek CV = 9,7 % Koag 97 48,6 sek CV = 5,6 % 63,9 sek CV = 4,7 % 61,9 sek CV = 4,0 % 60,6 sek CV = 8,2 % Koag 98 55,1 sek CV = 6,3 % 63,5 sek CV = 4,3 % 63,7 sek CV = 3,9 % 62,5 sek CV = 8,2 %

CV (%) Equalis: APTT 2014 Equalis utskick 2014

Equalis 2014: Antitrombin

Equalis: Två metodgrupper för antitrombin Xa och IIa (trombin) baserade reagens

Indirekt substratmetod baserad på trombininhibition 1. Antitrombin + heparin [AT-heparin] 2. [AT-heparin] + trombin (överskott) [AT-heparin-trombin] + trombin (rest) 3. Substrat (peptid-pna) peptid + pna (färg) Antitrombin (AT) binder heparin och inaktiverar trombin. Rest-trombin klyver substratet. Frisättning av pna ger upphov till färgutveckling vilket detekteras spektrofotometriskt. Absorbansen blir omvänt proportionell mot AT-koncentrationen

Indirekt substratmetod baserad på Xa-inhibition 1. Antitrombin + heparin [AT-heparin] 2. [AT-heparin] +Xa (överskott) [AT-heparin-Xa] + Xa (rest) 3. Substrat (peptid-pna) peptid + pna (färg) Antitrombin (AT) binder heparin och inaktiverar faktor Xa Rest-Xa klyver substratet. Frisättning av pna ger upphov till färgutveckling vilket detekteras spektrofotometriskt. Absorbansen blir omvänt proportionell mot AT-koncentrationen

Equalis: Antitrombin

Kommersiella reagens för antitrombin: A. Inhibition av bovint/humant faktor Xa, NPU21557 Coamatic Antithrombin (Chromogenix) HemosIL Antithrombin (IL) Innovin Antithrombin (Siemens) B. Inhibition av bovint trombin, NPU21558 Berichrom Antithrombin III (Siemens) Stachrom AT III (Stago) m.fl. reagenstillverkare... Samtliga reagens innehåller heparin (ofta av okänd typ och konc.).

Antitrombin: uppdelat på material och metoder Material Anti-Xa-metoder Anti-IIa metoder Alla Koag 96 0,83 kie/l CV = 5,8 % 0,85 kie/l CV = 6,7 % 0,83 kie/l CV = 6,2 % Koag 97 0,33 kie/l CV = 10,7 % 0,36 kie/l CV = 10,2 % 0,33 kie/l CV = 11,3 % Koag 98 0,39 kie/l CV = 9,1 % 0,41 kie/l CV = 10,8 % 0,40 kie/l CV = 9,8 %

CV (%) Equalis: Antitrombin 2014 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 anti-fxa CV (%) anti-iia CV (%) Equalis utskick 2014

Equalis: Fibrinogen

Equalis: Resultat för fibrinogen

Mätprincip Clauss fibrinogenmetod: En standardiserad mängd trombin blandas med testplasman och tiden till ett koagel bestäms. Fibrinogen Trombin 37 C Fibrinkoagel Koagulationstiden är omvänt proportionell mot fibrinogenkoncentrationen. Kalibreras med en referensplasma som analyseras i en spädningsserie (ställd mot IS).

Samtliga deltagare med fibrinogen Metod/reagens Utskick 2014:01 Utskick 2015:01 Dako polyklonal antikropp 1 1 Dade Thrombin 37 44 Fibrinogen C 5 5 Fibri-Prest 3 2 Multifibren U 2 - QFA Fibrinogen 11 8 STA Fibrinogen 8 11 STA Liquid Fib - 2 Totalt antal lab 67 73

CV (%) Resultat fibrinogen 2014 (alla med Clauss-metod i samma metodgrupp) Equalis utskick 2014

Fibrinogen, problem 1 Metodberoende resultat Majoritetsreagenset får stor inverkan på totalmedelvärdet (Dade Thrombin 44/73 lab) Mindre vanliga reagens avviker >2SD (utan möjlighet att korrigera - metodberoende) Vi borde kanske ha fler metodgrupper? Men vilka?

Fibrinogen: uppdelat på material och metod Medelvärden (g/l) och medel-cv för samtliga användare och utskick CV ej beräknat vid 5 lab Material Dade Thrombin QFA Fib STA Fib Fib C Fibri- Prest STA Liquid Dako (imm) Koag 96 2,19 CV=5,0% Koag 97 1,50 CV=6,4% Koag 98 1,53 CV=6,6% 2,03 CV=7,0% 1,55 CV=9,0% 1,58 CV=5,8% 2,49 CV=5,0% 1,72 CV=3,9% 1,77 CV=4,5% 1,98 2,27 2,61 2,67 1,56 1,63 1,70 1,80 1,56 1,63 1,78 1,89 KOAG 96 är en kommersiell normalplasma med angiven fibrinogen på 2,64 g/l (acceptansgränser på 2,38 2,90 g/l)

Resultat fibrinogen 2014: tre största metodgrupperna (n>5)

Fibrinogen, problem 2 Vad är korrekt referensintervall? Intervallet 2 4 g/l generellt accepterat Enkelt och bra, inte varit i fokus tidigare Undre gräns nu av särskilt intresse finns riktlinjer för fibrinogensubstitution vid olika situationer Tillverkarna egna ref. intervall kan variera Spänner över 1,7 4,2 g/l Rekommenderar lokalt etablerade intervall Om 2-4 g/l är allmänt accepterat i vårdprogram etc. så stämmer det inte med verkligheten

Summering: APTT, Antitrombin och Fibrinogen Tre material har använts 2014 (KOAG96, KOAG97 och KOAG98) APTT Tre metod/reagensgrupper CV mellan 2 6 % uppdelat på metod och material Antitrombin Sju olika reagens fördelat på två metodgrupper (IIa och Xa) Ingen skillnad på metodgrupper, CV 6 11 % Fibrinogen En metodgrupp ( trombininducerad ), CV 8 11 % CV mellan 4 9 % uppdelat på metod och material Nya metodgrupper? (metodberoende resultat) Referensintervallen?