Core curriculum - Patologi Solna

Relevanta dokument
Målbeskrivning gemensam för patologikurserna i Solna och på Huddinge

MÅLBESKRIVNING. Inflammationsundervisning - DSM1 - immunologi

3. Autoimmuna systemsjukdomar Kunna: Lupus erythematosus disseminatus, Polyarteritis nodosa, Reumatoid artrit, Arteritis temporalis

Målbeskrivning för Studenter på kursen Den sjuka människan 1 termin 3, Läkarprogrammet uppdaterad:

DSM1 2LK Målbeskrivning för Studenter på kursen Den sjuka människan 1 termin 3, Läkarprogrammet uppdaterad: Delexamination

Diagnos Kvalitetsregisterblankett Vanlig canceranmälan AML/AUL/ALL Nyupptäckta fall för patienter 16 år och äldre. Nyupptäckt primär PADverifierad

NAMN:... PERSON NR 71 P BONUS MAX 9 P DUGGOR: P GODKÄND TOTALT:

HUD OCH UNDERHUD A: Precanceroser i epidermis Vanliga tumörer utgångna från epidermis, B: Ovanliga tumörer utgångna från epidermis,

SFOR Mjukdelar I. Visby 21 april Gunnar Warfvinge Oral patologi Malmö högskola

LEVERPATOLOGI. Göteborg L Franzén

Tumörmorfologiska grundbegrepp. Annika Dejmek T5 HT05

O M T E N TA M E N 2

Sluttentamen del 2 i patologi för läkarprogrammet

Informationskompendium. DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet

2LK007 DSM1. Tentamen. 1 juni 2011

Information gällande avdelningsplacering KLINISK PATOLOGI. Termin 6. Läkarprogrammet, Uppsala Universitet

KLINISK PATOLOGI Profil och verksamhetsfält Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Studieanvisning internmedicin termin 6 Läkarprogrammet, Lunds Universitet

Informationskompendium. DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet

Den studerande skall kunna: - Översiktligt redogöra för generella patogenetiska mekanismer samt funktioner för ingående celler.

DUGGA 1. i patologi. för medicine studenter 18/3 2005

Information gällande avdelningsplacering KLINISK PATOLOGI. Termin 6. Läkarprogrammet, Uppsala Universitet VT 2017

TENTAMEN I PATOLOGI FÖR MED STUD

Informationskompendium. DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet

THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK

Indikation för ultraljud scrotum. Indikation för ultraljud scrotum. Ultraljud scrotum. Undersökningsteknik Expansivitet.

Ortopedisk onkologi. cancer metastaser skelettmetastaser skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150

Morfologisk (histologisk) klassificering av tumörer

Glomerulonefrit del 2. Membranös glomerulonefrit. Membranös forts

TENTAMEN i Grundläggande patofysiologi och sjukdomslära för Podiatriprogrammet

Immunkomplexnefrit. Glomerulonefriter med immundepositioner. Immunglobuliner (IgG, IgA, IgM) eller komplement + antigen t.ex.

Omtentamen i allmän patologi för tandläkarprogrammet. 27 mars

Diagnostik med mammografi och ultraljud. mammografi och ultraljud. Trippeldiagnostik. Fettvävnad ser mörk ut på. mammografi och ultraljud

Lars Öhberg, MD, PhD Röntgen; Norrlands Universitetssjukhus Umeå

Mål för studier i patofysiologi 10hp

Grundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi?

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

TENTAMEN i allmän patologi för tandläkarprogrammet

FLISA-Bedömningskoder ver Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text

Vagina - patologi. Anna Måsbäck ST-kurs VT 2014

Omtentamen i allmän patologi för tandläkarprogrammet 11/

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

SLUTTENTAMEN DSM1 PATOLOGI VT11 MAXPOÄNG 137P GODKÄND 65% 89P KOD. 1. 2p Beskriv i korthet

Tentamen DSM 1, Patologi HT2011

OMTENTAMEN I HISTOLOGI OCH PATOLOGI

KLINISK CYTOLOGI Profil och verksamhetsfält Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

CORE CURRICULUM INTERNMEDICIN KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET SOLNA

Akut Barnbuk Karl-Erik Johansson

DC Bild och funktionsmedicin. SUS Malmö. Marija Katic, AKUT RADIOLOGI

Knöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken

1. Vilka två histologiska typer av cervixcancer är vanligast i Sverige? Vilken av dem är vanligast? (1p)

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Leflunomide STADA. Version, V1.0

TENTAMEN ORAL PATOLOGI. Torsdag den 17:e januari 2013 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN

OMTENTAMEN i allmän patologi för tandläkarprogrammet

THORAXRADIOLOGI. Aktuella ämnen: Lungtumörer. och metastaser. Metoder för f r utredning. Tumörer och metastaser Kroniska lungsjukdomar

GI-endokrinologi eller GEP-NETs (GastroEnteroPankreatiska NeuroEndokrina Tumörer)

TENTAMEN I PATOBIOLOGI 2 (LÄLA52, LÄMA52) TERMIN 5, HT14

Skriftlig tentamen i Speciell patobiologi (LÄL X56, LÄM X56) HT 2007 Lund och Malmö Måndagen den 14 januari 2008, kl

TENTAMEN I PATOBIOLOGI 2 (LÄLA52, LÄMA52)

TENTAMEN I PATOBIOLOGI 2 (LÄLA52, LÄMA52) Kl

Hematuri. Ur nefrologisk synvinkel. Hematuri

Reumatiska sjukdomar. Mikael Heimbürger Läkare, PhD. SEHUR170429

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande

Vaskuliter hos barn. Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis. Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease

1 SCHEMA. FALLSEMINARIERNA äger rum i anvisad lokal - utgår från entrén (Ehrenströmsg.1)

LUNGSJUKDOMAR. Acinus = alveolerna + alveolära dukterna + respiratoriska bronkiolerna. Bildar lungans funktionella, gasväxlande del.

Skrivning i speciell patobiologi, Termin 5, Lund och Malmö 27 maj

Allmän patologi. Innehåll. Kursmål. Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning

Den studerande skall kunna: - Översiktligt redogöra för generella patogenetiska mekanismer samt funktioner för ingående celler.

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi. Njurundersökningar

PRODUKTRESUMÉ. Vid tumörbehandling, i vissa fall av akut leukemi, lymfom, cancer mammae och cancer prostatae.

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Endokrina tumörer i mag-tarmkanal och pancreas

DSM1 2LK MÅLBESKRIVNING. Lärandemål DSM1 Infektion och Försvar (Medicinsk Mikrobiologi)

Endometriebiopsi/skrap. Benignt Hyperplasi Cancer DNA

Kunna identifiera och värdera svårigheten av och initiera akutbehandling vid

HEMATOLOGI PÅ TVÅ TIMMAR!

VULVA PREMALIGNA OCH MALIGNA FÖRÄNDRINGAR I VULVA. Emilia Andersson MD St Görans sjukhus, Stockholm

T E N TA M E N RSJD14-delkurs2 Patologi, omvårdnad, behandling, diagnostik II, 5,5 hp

Studieanvisning internmedicin termin 6 Läkarprogrammet, Lunds Universitet

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna

Karolinska Institutet

RTA RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta. rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS.

Anamnes Att överväga olika diagnoser. Akut ont i magen. Smärtanames. Anamnes. Buksmärta

OMTENTAMEN I PATOBIOLOGI 2 (LÄLA52, LÄMA52) Kl

Sida Ursprungstext i ICD-10-SE, version 2016 Ändring/tillägg i ICD-10-SE, version 2016 Kommentar. Utesluter: A06.5 B34.1A

Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS

Målbeskrivning KIRURGI Termin 8

Svensk Förening för Patologi Svensk Förening för Klinisk Cytologi

Onkologi. Läran om tumörer. Cecilia Karlsson

I. Övergripande målbeskrivning

Incidensen av lymfoida och hematopoetiska tumörer i Finland

Tentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2013

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

Leverns Struktur. Leverlobulus. Portatrakt. Centralven. V. Porta tillför Näringsämnen Hormoner. A.hepatica Tillför O 2.

Transkript:

Core curriculum - Patologi Solna Sjukdomsmekanismer Allmänna kursspecifika/unika mål Ämnesområden: 1. Cellpatologi Hypertrofi, hyperplasi, atrofi, involution, metaplasi, dysplasi Agenesi, aplasi, hypoplasi Reversibel cellskada (degeneration) inkl fettdegeneration och hydrop degeneration Celldöd; nekros, apoptos, Mekanismer för cellskada, cellulärt försvar och cellulär återhämtning Syreradikaler, Lipid peroxidation, Ectopisk förkalkning Pyknos, karyolys, karyorrexis Orsaker till degeneration och nekros Postmortala förändringar Parenkymatös degeneration, Hyalin degeneration, Slemdegeneration, Fibrinoid degeneration Koagulationsnekros, Ostig nekros, Gumma, F örvätskningsnekros, Fettvävsnekros, Enzymatisk nekros, Traumatisk nekros, Gasgangrän, Fibrinoid nekros, Hemosideros, Antrakos Cellulärt åldrande 2011-03-281

2 2. Tillväxtrubbningar och allmän tumöriära a. Tillväxtrubbningar Definition av tumör; neoplasi och neoplastisk tillväxt, Olika cellers regenerationsförmåga, Tillväxtfaktorer och deras receptorer, Endokrin, parakrin och autokrin tillväxtreglering. b. Allmän tumör/ära Tumörklassifikation: Skillnader mellan benigna och maligna tumörer, Histogenetisk indelning, Epiteliala tumörer, Mesenkymala tumörer, Teratom, Dysplasi, Anaplasi, Neoplasi Uppkomstmekanismer för tumörer (carcinogenes): Etiologi, Endogena predisponerande faktorer, Hereditet, Hormonella faktorer, Kemiska faktorer, Fysikaliska faktorer, Virus Patogenes: Flerstegsmodell för tumörutveckling, orsaker, Proto-oncogener, oncogener, tumörsuppressorgener samt relationen till cellcykelkontroll ("checkpoints"). Tumörgenetik: Genetisk instabilitet i form av aneuploidi och kromosomal Instabilitet (genamplifiering, deletioner och translokationer. Tumörcellers biologiska egenskaper: Rubbad differentiering, Cellpolymorfism, Anaplasi, Mitosfrekvens, Celladhesion, Produktion av lytiska substanser, invasion, Produktion och reglering av matrixproteaser. Blodkärlsbildning: Angiogenesberoende sjukdomar, Definition och Mekanismer för Angiogenes och Vasculogenes. Tumörers spridningsvägar: Lokal spridning (expansion, invasion), Metastasering, Lymfogen, Hematogen, Intravasering, Embolisation, Extravasering, Etablering i sekundärvävnad, Latens, Predilektionsställen för metastasering av olika tumörer Maligna tumörers inverkan på den levande organismen: Kakexi, Trombosbenägenhet, Anemi Morfologiska metoder för tumördiagnostik: Histologiska kriterier för malign tumör. Tumörklassifikation: Blandtumörer, Teratom, Hamartom Uppkomstmekanismer för tumörer (carcinogenes): Immunologiska faktorer, Sociala och geografiska faktorer, Mekanismer för aktivering/inaktivering av tumörgener Tumörcellers biologiska egenskaper: Strålkänslighet, Kontaktinhibition, Cellmotilitet Blodkärlsbildning: "Angiogenetisk switch" under tumörutveckling. Maligna tumörers inverkan på den levande organismen: Immunologiska reaktioner, Toxisk organpåverkan, Infektionsbenägenhet, Hormonella effekter, Carcinomatös neuropati Morfologiska metoder för tumördiagnostik: Histopatologi, Exofoliativ cytologi, punktions- och aspirationscytologi, Cytologiska kriterier för malign tumör. Molekylära metoder för tumördiagnostik. 2011-03-282

3 Frekvens av tumörsjukdomar: De vanligaste tumörformerna i Sverige rör män, kvinnor och barn, Socialstyrelsens Cancerregister Tumörbiologiska aspekter på terapi och terapiresistens. c. Genetiska sjukdomar Agenesi, Aplasi, Hypoplasi, Atresi, Ektopi, Strukturella kromosomrubbningar; polyploidi, aneuplodi, translokation, inversion, deletion, amplifiering, Enstaka genrubbningar; mutationstyper, ärftligetsgång, pedigree, cystisk fibros, lysosomala inlagringssjukdomar, Könsbundna genrubbningar; ärftlighetsgång, hemofili Trisomi 21, Klinefeldters och Turners syndrom, de vanligaste enstaka och könsbundna genrubbningama. 2011-03-283

4 3. Cirkulationsrubbningar Hyperemi, stas, Ödem, Transsudat, Chock, Trombos, Embolism, Infarkt, Mors subita. a. Hjärta Vitium organicum cordis (VOC): Postendokarditiska vitier, Mitralisstenos, Mitralisinsufficiens, Aortastenos, Aortainsufficiens Inflammatoriskaförändringar: Endokardit, Myokardit vid akuta infektionssjukdomar Cirkulationsrubbningar: Akut ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt), Kronisk ischemisk hjärtsjukdom (kardioskleros), Hjärttamponad Hjärthypertroji och hjärtinsufficiens.' Hjärthypertrofi vid hypertoni och VOC, Hjärtinsufficiens, Vänstersidig hjärtinsufficiens, Högersidig hjärtinsufficiens, cor pulmonale Kongenitala vitier: Idiopatisk Gättecells-) myokardit, Förmakseptumdefekt, Ventrikelseptumdefekt, Pulmonalisstenos, Fallots tetrad, Ductus arteriosus persistens, Coarctatio aortae, Transposition av de stora artärerna Inflammatoriska förändringar: Bakteriell endokardit, Reumatisk endokardit, Perikardit, Kongenital fibroelastos Hjärthypertroji och hjärtinsufficiens: Idiopatisk kardiomyopati. b. Kärl Degenerativa processer: Arterioskleros, Atheroskleros, Mönckebergs arterioskleros, Arterioloskleros Inflammatoriska processer: Polyarteritis nodosa, Temoral arterit Gättecellsarterit), Thromangitis obliterans (Buergers sjukdom), Aneurysm Arteriell hypertoni (hypertension): Essentiell hypertoni, Benign hypertoni, Malign hypertoni, Sekundär hypertoni vid njursjukdomar (renal hypertoni) Tumörer: Hemangiom, Lymfgangiom Degenerativa processer: Dissekerande aortaaneurysm, Diabetesmikroangiopati, Kongenitala ("berry") aneurysm, Arterioskierotiska aneurysm, Arteriovenösa aneurysm Arteriell hypertoni (hypertension): kardiovaskulära sjukdomar, sjukdomar i endokrina organ, polycythaemia vera ("viskositetshypertoni"). Pulmonell hypertoni: Pulmonell hypertoni vid fibroserande lungsjukdomar, emfysem, "kronisk" lungembolism, mitralisstenos, mitralisinsufficiens, vänsterkammarinsufficiens. 2011-03-284

5 4. a. Respirationsorganens patologi Icke-neoplastiska tillstånd i broncher-iunga-pleura Inflammatoriska tillstånd, ospecifika: Bronkit, bronopneumoni, Lobulär pneumoni, Interstitiell pneumoni (virus-pneumoni, primär atypisk pneumoni), Asthma bronchiale; Pleurit, pleuraempyem Granulomatäsa ("specifika''): Tuberkulos, Sarkoidos Lungsjukdomar av blandad genes: Hyalina membraner ("Respiratory distress syndrome, RDS"), bronchiectasi, emfysem, Cirkulationsrubbningar: Lungstas, Lungödem, Lungemboli, Lunginfarkt. Lungsjukdomar av blandad genes: Atelektas, Pneumothorax, Cirkulationsrubbningar: Hydrothorax, Hemothorax, Effusion - pleura b. Tumörer och tumörlika tillstånd i larynx, broncher-iunga-pleura Papilloma i larynx, Skivepitelcancer, Storcellig cancer, Adenocarcinom med subtypen bronkiolo alveolarcellscarcinom. Typisk och atypisk carcinoid. Småcellig cancer.. Paraneoplastiska syndrom. Pleuracarcinos. Mesoteliom. Lungmetastaser. Symtomatologi av perifer respektive central lungtumör 2011-03-285

Funktionssystem Allmänna kursspecifikaiunika mål Ämnesområden: 1. Gastro-intestinalkanalens patologi a. Icke-neoplastiska tillstånd i munhåla-mage-tarm Missbildningar: Meckels divertikel, Kongenital megacolon (Hirschsprung's sjukdom) Inflammation, konkrement etc.: Refluxesofagit, Barret's esofagus, AkutJerosiv gastrit, Atrofisk gastrit, gastrit associerad till Helicobacter, intestinal metaplasi, Appendicit, Crohns sjukdom, Ulcerös kolit, Cirkulationsrubbningar: Esofagus-varicer, tarminfarkt Missbildningar: Esofagusatresi, stenos, Diafragmabråck, Kongenital pylorusstenos Heterotopi: Analatresi, Inflammation, konkrement etc.: Spottkörtlar, Sialoadenit, Sialolithiasis, Sjögrens syndrom, infektiös enterit, Celiaki, Ileus, Invagination, Angiodysplasi, Peritonit Cirkulationsrubbningar. Hemorrhoider Cystor, divertiklar: Ranu1a, Tandcystor, Brachiogen halscysta, Esofagusdivertiklar, Tunntarmsdivertiklar, Colondivertiklar, Diverticulos b. Tumörsjukdomar i munhåla-mage-tarm Läppar, munhåla, svalg, esofagus: Leukoplaki, Skivepitelcancer, Adenocarcinom Spottkörtlar: Pleomorft adenom Ventrikel: Ventrikelpolyper, Adenocarcinom Tunntarm: Adenocarcinom Colon, rectum: Colonpolyper (adenom, hyperplastisk polyp, inflammatorisk polyp), Adenocarcinom, Appendixcarcinoid Spottkörtlar: Mucoepidermoid cancer, Adenoid-cystisk cancer, Acinic-cell carcinoma, Warthintumör, Ventrikel, Tunntarm, appendix: Malignt lymfom, GIST Colon, rectum: Familjär colonpolypos, Carcinoid

2 c. Lever och gallvägar Degenerativa och metaboliskaförändringar, pigmentrubbningar: Hemokromatos, Alkoholinducerad leversjukdom Inflammatoriska tillstånd: Virushepatit, Cholecystit Cirkulationsrubbningar: Staslever; akut, kronisk Cirrhos: Klassifikation baserad på etiologi (dietär, primär biliär, sekundär biliär, cirkulatorisk) Tumörer: Hepatocellulär cancer, Cholangiocellulär cancer, Gallblåsecancer, Extrahepatisk gallgångs cancer, papilla Vateri-cancer Ikteruspatogenes: Ikterus; prehepatisk, hepatisk, posthepatisk Missbildningar: Levercystor, Gallvägsatresi Degenerativa och metaboliska förändringar, pigmentrubbningar: Alfa-lantitrypsin-brist, Wilsons sjukdom (hepato-lentikulär degeneration), Toxisk leverskada, Cholestas Inflammatoriska tillstånd: Cholangit, Konkrement: Gallsten Tumörer: Hemangiom d. Exokrin pankreas Akut pankreatit, Kronisk pankreatit, Pankreascancer Cystisk pankreasfibros ("mukoviskidos"), pancreascystor e. Peritoneum och retroperitoneum Cirkulationsrubbningar: Inflammatorisk ascites, Cirkulatorisk ascites, Tumörbetingad ascites, Hemoperitoneum Tumörer: Carcinosis peritonei Inflammation: Bakteriell peritonit, subfrenisk abscess, aseptisk peritonit. 2. Hud Epiteliala tumörlika tillstånd, benigna/premaugna: Molluscum contagiosum, Verruca vulgaris, verruca plana, verruca palmoplantaris, Epiderrnal nevus, Epiderrnoidcysta, atherom, Seborrhoisk keratos, Keratoacantom, Aktinisk keratos, Mb Bowen. Epiteliala tumörer, maligna: skivepitelcancer, Basalcellscancer. Dermala tumörer: Fibroepitelial polyp, Derrnatofibrom (derrnalt fibröst histiocytom), Teleangiektatiskt granul om (granuloma pyogenicurn), Kavernöst hemangiom, Sarcoma Kaposi. Melanocytära/nevocellulära lesioner: Efelid (fräkne), Lentigo, Melanocytär/nevocellulär nevus; congenital, förvärvad, Blå nevus, Dysplastisk nevus, Malignt melanom. Epidermalt nevussyndrom, Basalcellsnevussyndrom, Dysplastiskt nevussyndrom. 2

3 3. Mammae Redogöra i stora drag de olika undersökningsmetoderna för att upptäcka och utreda bröstens sjukdomar (klinisk undersökning, mammografi, cytologins och histopatologins för- och nackdelar). De vanligaste maligna brösttumörerna: Duktal, Lobulär, Medullär, Kolloid och Papillär cancer mammae. Maligna tumörernas ungefårliga procentuella fördelning, histologi, histologisk gradering och prognos. Kunna skillnaden mellan invasiv och cancer in situ i bröstet. Morbus Pager s disease i bröstöstvårtan.. Benigna tumörer: Fibroadenom, Intraduktalt papillom/papillomatos. Benigna proliferativa och icke proliferativa förändringar i bröstet: Fibroadenomatos, Skleroserande adenos, Radierande ärr, Bröstcystor, Gångektasi, Atherom i areolan. Missbildningar: Aberrant mammarvävnad Inflammation: Mastit, Fettvävsnekros Rubbningar med okänd eller förmodad hormonell genes: Gynekomasti Riskfaktorerna och spridningsvägar av bröstcancer, lokalisationer för lokala och fjärrmetastaser, Peau d' orange (apelsinhud). Specialanalyserna (hormonreceptorbestämning ERlPGR, HER2, proliferation) för att kunna klarlägga tumörens malignitetspotential och lämplighet för onkologisk behandling.betydelsen av hyperplasi (epitelios) i bröstet. Huvuddragen av bröstcancerbehandling och olika kirurgiska metoder av bröstcanceroperation. Phyllodes tumör i bröstet. 3

4 4. Kvinnliga genitaiia a. Icke-neoplastiska tillstånd Endometriosis interna och externa. Inflammatoriska förändringar: Uretrakarunkel, Cervicit, Ospecifik endometrit, Tuberkulös endometrit, Salpingit Cystiska och hyper plastiska. ej neoplastiska tillstånd: Ovula Nabothi, Cervixpolyp, Corpuspolyp, Follikelcysta, theca-luteincysta, Stein-Leventhals syndrom, Parovarialcysta b. Tumörsjukdomar Portio-cervix: Dysplasi (Cervical Intraepitelial Neoplasi, CIN), carcinoma in situ, Skivepitelcancer Endometrium: Komplex och atypisk hyperplasi, Adenocarcinom Myometrium: Fibroleiomyom Ovarier: Benignt, cystiskt teratom (dermoidcysta), Seröst cystadenom och cystadenocarcinom, Mucinöst cystadenom och cystadenocarcinom, Fibrom, Thecom, granulosacellstumör, Metastaser, Krukenberg-tumör Vulva. vagina: Condyloma acuminatum, Sarcoma botryoides (embryonalt sarkom) Portio-cervix: Adenocarcinom Endometrium: Carcinosarcom Myometrium: Leiomyosarkom Ovarier: Endometroid cancer, Mesonefroid cancer, Odifferentierad cancer, Dysgerminom, Brenner-tumör, Sertoli-Leydigcell tumör (arrenoblastom) c. Graviditetens patologi Extrauterin graviditet, Mola hydatidosa, Chorioncarcinom Abort, Tvillingplacenta. 4

5 5. Urologisk Patologi och manliga genitalia Utvecklingsrubbningar: Kryptorchism, phimosis. Cirkulationsstärning: Testistorsion Avjlädeshinder: Njursten, hydronefros. Cystor, retentionstillstånd: Hydrocele, Varicocele, spermatocele. Injlammation: Orchit, epididymit, prostatit Urinvägsinfektioner: Cystit, pyelonefrit. Hyperplasi: Prostatahyperplasi Tumärer: Njurcancer ink!. Wilms' tumör, Urotelcellscancer. Penis: skivepitelcancer; Testis: seminom, embryonal cancer, teratom; Utvecklingsrubbningar: Klinefelter' s syndrom, hypospadi, epispadi. Prostata: prostatacancer, Provtagningsmetoder för morfologisk diagnostik Tumärsjukdomar: Penis: skivepitelcancer in situ (erythroplasia Querat, mb Bowen), condyloma accuminatum; Testis: sertolicellstumör, leydigcellstumör 6. Medicinska njursjukdomar Funktion: Nefritiskt och nefrotiskt syndrom, kronisk njursvikt (uremi) Glomerulära sjukdomar: Minimal change nefropati, fokal segmentell glomeruloscleros, membranös nefropati, akut postinfektiös glomerulonefrit, crescentnefrit, IgA nefrit Systemsjukdomar med sekundär glomerulär skada: SLE, vaskulit (Wegener, mikroskopisk polyangit), diabetes mellitus, amyloidos. Tubulointerstitiella sjukdomar: Akut tubulär nekros, interstitiell nefrit. Vaskulära sjukdomar: Benign och malign hypertoni, Trombotisk mikroangiopati, b!.a. HUSITTP. Kongenitala/ärftliga tillstånd: Adult polycystisk njursjukdom. Kongenitala/ärftliga tillstånd: agenesi, dysplasi, hästskonjure, infantil polycystisk njursjukdom. Glomerulära sjukdomar: Henoch-Schönlein purpura, Goodpasteur' s syndrom. Tubulointerstitiella sjukdomar: Nefrocalcinos, nefritis epidemica. Vaskulära sjukdomar: Njurartärstenos. 5

6 7. a. b. Neuropatologi (inkl. Skelettmuskulatur) Skelettmuskulatur Trauma: denervationsatrifi (neurogen atrofi) Myopatier: Ink!. Kongenitala (Jonkanalsjnkdomar, Metabola), Injlamatoriska (Polymyosit, dennatomyosit, inklusionskroppsmyosit), Toxiska (thyroidea, Ethanol) Dystrojier: Duchennes, Dystrofia myotonica Neuromuskulära transmissionsrubbningar: Myastenia gravis Kranialnerver och perifera nervsystemet Reaktion på skada: Axonal degeneration, segmentell demyelinisering, trauma. Perifera neuropatier: Olika orsaker (toxiska, metabola, inflammatoriska ink!. Guillain-Barre (Post infektiös polyradiculoneuropati)) Tumörer och tumörlika tillstånd: Neurofibromatos, Schwannom, Neurofibromatos typ I och II. c. Centrala nervsystemet Allmänt: Ökat intrakraniellt tryck, intrakranieli herniering och Hydrocephalus Trauma: Skador i hjärnvävnad, kontusionsblödningar, Epiduralblödning, subduralblödning, Vaskulär patologi i ens: subarachnoidalblödning, hjärnblödning, hjärninfarkt, arterioskleros, hjärnödem,, kärlmissbildning. Utvecklingsstörningar: Spina bifida, anencefali, störning i utveckling av gyri, Kongenital Hydrocephalus (inc!. Arnold Chiari) Mb Down. Injektioner: Meningit, encefalit, bakteriella infektioner (tbc, borrelia), virala infektioner (HSV, CMV,JC, HIV/AIDS), toxoplasmos. Prioner Degenerativa och demyeliniserande sjukdomar: Alzheimers sjukdom, Frontotemporala demens er, Metabola sjukdomar som leder til demens (Mb. Wilson, Huntingtons Chorea), Parkinsins sjukdom, Amyotrofisk lateralskleros,multipel Scleros, Progressive Multifokal Leukoencephalopati (PML). Tumörer: Vanliga tumörer hos vuxna och barn: ink!. Meningiom, gliom/glioblastoma multifonne, och metastaser hos vuxna och Pilocytisk Astrocytom, MedullobIatom och ependyrnom hos barn. 6

7 8. a. b. Haematopatologi Anemier och andra penier Anemier (röda serien): Jämbristanemi,megaloblastisk anemi, Anemi vid kronisk sjukdom, Hemolytiska anemier. Vita serien: Granulocytopeni Trombocyter: Autoimmun trombocytopen purpura. Pancytopeni: Aplastisk anemi, Myelodysplastiska syndrom (MDS). Myeloproliferativa sjukdomar Kronisk myeloisk leukemi (KML), Polycytemia vera (PCV) Essentiell trombocytopeni (ET) Myelofibros med myeloid metaplasi. Reaktiv polycytemi, Reaktiv granulocytoslleukemoid reaktion, Reaktiv trombocytos. c. Lymfoproliferativa sjukdomar Ospecifik lymfadenit. Granulomatös inflammation, Kronisk lymfatisk leukemi (KLL), Plasmacellsdyskrasier (MGUS, Myelom, Immunocytom), Hodgkin lymfom med subtyper, Non-Hodgkin lymfom: ffa follikulära lymfom, mantelcellslymfom, diffust storcelligt B-cells lymfom, MALT-lymfom Övriga subgrupper av Non-Hodgkin lymfom (WHO-klassifikation). Hårcellsleukemi. d. Akuta leukemier Akut myeloisk leukemi (AML), Akut lymfatisk leukemi (ALL) 7

8 9. Endokrina organ De endokrina sjukdomarna ger varierande och ibland svårtolkade symtom såväl vid översom underfunktion hos det organ som är drabbat. Detta gör att de endokrina sjukdomama förekommer som differentialdiagnoser (alternativa diagnoser) vid ett flertal vanliga utredningar inom sjukvården (t ex för hypertoni, yrsel, hjärtklappning, diarre, medvetandestörningar, demens m.m.). a) Hypofys "K",u"nn",a",: ~Hypofysadenom - (ACTH-, Growth hormone- och prolaktin-bildande tumörer samt sk kromofoba adenom). Orsaker till underfunktion. Nekros (sinus-cavernosus-trombos, Sheehans syndromlpost-partum-nekros, tromb-emboliska infarkter), kompressionseffekt av tumör infektioner - kronisk sinuit. Inlagringssjukdomar (amyloidos, haemokromatos). b) Binjurebarken "K",u",nn",a",:,Hyperfunktionstillständ Hypofunktionstillstånd Binjurebarkscancer. Cushings syndrom - olika etiologier (=en sjukdoms orsak), effekterna av cortisol, histopatologiska diagnoser. Conns' syndrom. Olika etiologer. Effekter. Addisons sjukdom, Waterhouse Friderichsens syndrom. e) Binjuremärg och paraganglier Tumörerna i binjuremärg och paraganglier (Phaeokromocytom och paragangliom) samt effekterna av dessa. d) Endokrina pancreas Diabetes mellitus - Tumörer de två huvudtyperna. Etiologi, rubbningar i metabolismen, symtom. Senkomplikationer i olika organ. Andra tillständ med förhöjda blodglukosnivåer. Insulinproducerande tumör ("insulinom") Zollinger-Ellisons syndrom VIP-om 8

9 e) Thyreoidea De två vanligaste inflammationstillstånden i thyreoidea: - autoimmun thyreoidit (kronisk lymfocytär = Hashimotos sjd) - Granulomatös thyreoidit (subakut thyreoidit = de Quervains sjd) Vanligaste orsaken till underfunktion i thyreoidea samt symtom på thyroxinbrist. Effekter av förhöjda thyroxinhalter vid thyreotoxicos. Etiologin till Graves' thyreotoxicos = Basedows sjukdom Tumör: Follikulära adenom! follikulär cancer. Papillär thyreoidea cancer. Medullär thyreoideacancer. Anaplastisk thyreoideacancer. tltoxiska nodulus" som orsak till thyreotoxicos. Etiologin till kolloidstruma och sjukdomens förlopp. Thyreoglossus cysta (medial halscysta) I) Parathyreoidea Primär hyperfunktion. Etiologi och de histopatologiska diagnoser som förekommer i parathyreoideakörtlarna Sekundär hyperfunktion. Etiologi och de histopatologiska diagnoser som förekommer i parathyreoideakörtlarna Andra sjukdomstillstånd med förhöjda kalciumnivåer i blodet. g) Ärftliga sjukdomar i endokrina organ Multipel endokrin neoplasi typ l resp 2. 9

10 10. Skelett a. Ben och brosk b. Reaktiva och inflammatoriska tillstånd: Osteomyelit. Metabola bensjukdomar: Osteoporos, Benförändringar vid hyperparathyreoidism Benigna tumörlika tillstånd: Osteochondrom (exostos), Jättecellstumör Maligns tumörer: Osteosarkom, Ewing-sarkom, Chondrosarkom Tillväxtrubbningar och inflammatoriska tillstånd: Osteogenesis imperfecta, Chondrodystrofier Bristsjukdomar, tillväxtrubbningar: Pagets bensjukdom. Benigna/ tumörlika tillstånd: Bencystor, Aneurysmal beneysta, Enchondrom, Osteom. Maligna tumörer: Malignt fibröst histiocytom, Fibrosarkom. Ledsjukdomar Inflammatoriska förändringar: Reumatoid artrit. Degenerativa och metaboliska förändringar: Artros, Gikt Ganglion, Synovit, Ankyloserande spondylit (Mb Bechterew) c. Mjukdelstumörer Benigna/reaktiva: Lipom, Nodulär fasciit, Rheumatoid nodulus Maligna: Liposarkom, Malignt fibröst histiocytom, GastrointestinaI stromatumör (GIST) Benigna: Schwannom, Neurofibrom, Leiomyom, Fibrom, Histiocytom Maligna: Leiomyosarkom, Synovialt sarkom, Rhabdomyosarkom, Malign perifer nervskidetumör (neurofibrosarkom), Extraskelettalt osteosarkom. 10