Målbeskrivning gemensam för patologikurserna i Solna och på Huddinge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Målbeskrivning gemensam för patologikurserna i Solna och på Huddinge"

Transkript

1 Målbeskrivning gemensam för patologikurserna i Solna och på Huddinge Lärandemål Patologi Allmänna kursspecifika/unika mål Ämnesområde: 1. Cellpatologi Cellulär adaptation, cellskada och celldöd Innebörden av begreppen hypertrofi, hyperplasi, atrofi, involution, metaplasi, dysplasi, agenesi, aplasi, hypoplasi Reversibel cellskada (degeneration) Förstå mekanismer för cellskada, cellulärt försvar och cellulär återhämtning, fria radikaler, lipid peroxidation, autofagi, ektopisk förkalkning Celldöd: nekros, apoptos Pyknos, karyolys, karyorrexis Postmortala förändringar Parenkymatös degeneration, hyalin degeneration, slemdegeneration, fibrinoid degeneration, fettdegeneration och hydrop degeneration Koagulationsnekros, ostig nekros, gumma, förvätskningsnekros, Fettvävsnekros, enzymatisk nekros, traumatisk nekros, gasgangrän, fibrinoid nekros, hemosideros, antrakos Cellulärt åldrande Sidhänvisningar: Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Cell Injury, Cell Death, and Adaptations : Kapitel 1: p 1-26 INTRODUCTION TO PATHOLOGY 1 OVERVIEW OF CELLULAR RESPONSES TO STRESS AND NOXIOUS STIMULI 1 CELLULAR ADAPTATIONS TO STRESS 3 OVERVIEW OF CELL INJURY AND CELL DEATH 6 CAUSES OF CELL INJURY 6 THE MORPHOLOGY OF CELL AND TISSUE INJURY 8 MECHANISMS OF CELL INJURY 11 CLINICOPATHOLOGIC CORRELATIONS: EXAMPLES OF CELL INJURY AND NECROSIS 16 APOPTOSIS 18 AUTOPHAGY 22 INTRACELLULAR ACCUMULATIONS 23 PATHOLOGIC CALCIFICATION 25 CELLULAR AGING 26 SAMT FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR/ HANDOUTS 1

2 3. Tillväxtrubbningar och allmän tumörlära Tillväxtrubbningar Definition av tumör; neoplasi och neoplastisk tillväxt, Olika cellers regenerationsförmåga, endokrin, parakrin och autokrin tillväxtreglering. Tumörklassifikation: Skillnader mellan benigna och maligna tumörer. Histogenetisk indelning; epiteliala tumörer, mesenkymala tumörer, teratom. Blandtumörer, teratom, hamartom. Uppkomstmekanismer för tumörer (carcinogenes): Etiologi, endogena predisponerande faktorer, hereditet, hormonella faktorer, kemiska faktorer, fysikaliska faktorer, virus. Immunologiska faktorer, sociala och geografiska faktorer, mekanismer för aktivering/inaktivering av tumörgener. Inflammation/ mikromiljöns och mikroorganismers roll i tumörutveckling Patogenes: Flerstegsmodeller för tumörutveckling, protoonkogener-onkogener och tumörsuppressorgener och deras relation till cellcykelkontroll, celltillväxt och celldöd Tumörgenetik: Genetisk instabilitet mutagenes, protoonkogener-onkogener, tumörsuppressorgener, telomerer. Kromosomal instabilitet, genamplifiering, deletioner, translokationer, Epigenetisk reglering, mikrorna, DNA metylering, histonacetylering DNA skada, cellcykelkontroll, DNA reparation, apoptos. Tumörcellers biologiska egenskaper: Rubbad differentiering, mitosfrekvens, celladhesion, produktion och reglering av lytiska substanser / av matrixproteasers aktivitet. Plasticitet, EMT transdifferentiering Strålkänslighet, kontaktinhibition, cellmotilitet. Blodkärlsbildning: Definition, betydelse och mekanismer för angiogenes och vasculogenes i t umörer. Angiogenetisk switch under tumörutveckling. Tumörers spridningsvägar: Lokal spridning (expansion, invasion), metastasering; lymfogen, hematogen, deadherering, intravasering, embolisation, extravasering, etablering i sekundärvävnad, latens, predilektionsställen för metastasering av olika tumörer. Maligna tumörers inverkan på den levande organismen: Kakexi, trombosbenägenhet, anemi. Immunologiska reaktioner, toxisk organpåverkan, infektionsbenägenhet, hormonella effekter, carcinomatös neuropati. 2

3 Metoder för tumördiagnostik: Histologiska kriterier för neoplasi, dysplasi, malign tumör, cellpolymorfism. anaplasi,. Histopatologi, exofoliativ cytologi, funktions- och aspirationscytologi, cytologiska kriterier för malign tumör. Immunhistokemi, FISH, molekylära analyser Frekvens av tumörsjukdomar: De vanligaste tumörformerna i Sverige för män, kvinnor och barn, Socialstyrelsens cancerregister. Tumörbiologiska aspekter på terapi och terapiresistens. Genetiska sjukdomar Strukturella förändringar i proteinkodande DNA. Epigenetisk reglering; förändringar av icke-kodane RNA. Strukturella kromosomrubbningar; polyploidi, aneuplodi, translokation, inversion, deletion, amplifiering, Ärftlighetsgång för sjukdomar orsakade av defekter i enskilda autosomala eller könsbundna gener. Cystisk fibros, Familjär hyperkolesterolemi, Polycystisk njursjukdom, Sickel cell anemi, Duchennes muskeldystrofi, Hemofili, lysosomala inlagringssjukdomar, Trisomi 21, Klinefeldters och Turners syndrom, Huntingtons sjukdom Sidhänvisningar: kapitlet "Neoplasia" sidorna

4 4. Cirkulationsrubbningar DSM1 2LK093 Hyperemi, stas, ödem, blödningstillstånd (inkl. koagulationsdefekter, trombocytdefekter och mikroangiopatier), trombos, embolism, atheroskleros, ischemi, infarkt, chock Vätske och elektrolytbalans, hemostas, koagulation, fibrinolys, transsudat, exudat. Sidhänvisningar: Hemodynamic Disorders, Thromboembolism and Shock Kapitel 3: HYPEREMIA AND CONGESTION 75 EDEMA 76 HEMORRHAGE 78 Bleeding disorders (förelästes under cirkulationssjukdomar men finns i boken i kapitel 11 sid ) HEMOSTASIS AND THROMBOSIS 79 EMBOLISM 90 INFARCTION 92 SHOCK Hjärtsjukdomar Hjärthypertrofi och hjärtinsufficiens: Hjärthypertrofi vid hypertoni och VOC, hjärtinsufficiens, vänstersidig hjärtinsufficiens, högersidig hjärtinsufficiens, cor pulmonale. Kongenitala hjärtsjukdomar: Förmakseptumdefekt, ventrikelseptumdefekt, ductus arteriosus persistens, coarctatio aortae. Cirkulationsrubbningar: Ischemisk hjärtsjuktom: Angina pectoris, akut ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt), hjärttamponad. Arrytmier, plötslig död och hypertensiv hjärtsjukdom, Klaffsjukdomar: (Vitium organicum cordis; VOC): Postendokarditiska vitier, mitralisstenos, mitralisinsufficiens, aortastenos, aortainsufficiens. Hjärthypertrofi och hjärtinsufficiens: Kardiomyopati (genetik och molekylära mekanismer) Kongenitala hjärtsjukdomar: Fallots tetrad, pulmonalisstenos,, transposition av de stora artärerna. Cirkulationsrubbningar: Kronisk ischemisk hjärtsjukdom (kardioskleros), inflammatoriska förändringar: endokardit, myokardit vid akuta infektionssjukdomar, bakteriell endokardit, reumatisk endokardit, perikardit. Sidhänvisngar: kapitel 10 OVERVIEW OF HEART DISEASE 365 HEART FAILURE 365 CONGENITAL HEART DISEASE 368 Ischemic heart disease 374 Arrythmias 385 HYPERTENSIVE HEART DISEASE 386 VALVULAR HEART DISEASE 388 CARDIOMYOPATHIES 396 PERICARDIAL DISEASE 403 CARDIAC TUMORS 404 4

5 6. Kärlsjukdomar Ateroskleros (epidemiologi, riskfaktorer, patofysiologi, morfologi och kliniska konsekvenser) Aneurysm: kongenitala ( berry ) aneurysm, artherosklerotiska aneurysm, dissekerande aortaaneurysm Inflammatoriska processer: Polyarteritis nodosa, temporalarterit Arteriell hypertoni (hypertension): Essentiell hypertoni, benign hypertoni, malign hypertoni, sekundär hypertoni vid njursjukdomar (renal hypertoni). Arterioloskleros Varicer, lymfödem och lymfangit Tumörer: Hemangiom, lymfgangiom. Kaposi sarkom Degenerativa processer: Diabetesmikroangiopati,, arteriovenösa aneurysm, thrombangitis obliterans (Buergers sjukdom). Inflammatoriska processer: Wegeners granulomatos Vaskulär hyperreaktivitet: Raynauds fenomen, Raynauds sjukdom Pulmonell hypertoni: Pulmonell hypertoni vid fibroserande lungsjukdomar, emfysem, mitralisstenos, vänsterkammarisinsufficiens. kongenitala vitier Vaskulära interventioner: endovaskulär stenting, bypass kirurgi 7. Gastro-intestinalkanalens patologi Icke-neoplastiska tillstånd i munhåla Inflammation etc.: Aftösa sår, blåsdermatoser, oral lichenoid reaktion. Spottkörtlar: Sialadeniter. Neoplastiska och preneoplastiska tillstånd i munhåla Läppar, munhåla, svalg, esofagus: Leukoplaki, Skivepitelcancer. Spottkörtlar: Pleomorft adenom Benpatologi Odontogena cystor och tumörer. Icke-neoplastiska tillstånd i mage-tarm 5

6 Missbildningar: Meckels divertikel, Kongenital megacolon (Hirschsprung s sjukdom) Inflammation, konkrement etc.: Aftös stomatit, Refluxesofagit, Barret s esofagus, Akut/erosiv gastrit, Atrofisk gastrit, gastrit associerad till Helicobacter, intestinal metaplasi, Appendicit, Crohns sjukdom, Ulcerös kolit, Cirkulationsrubbningar: Esofagus-varicer, tarminfarkt Missbildningar: Esofagusatresi, stenos, Diafragmabråck, Kongenital pylorusstenos Inflammation, konkrement etc.: Infektiös enterit, Celiaki, Ileus, Invagination, Angiodysplasi, Peritonit Cirkulationsrubbningar. Hemorrhoider Cystor, divertiklar: Esofagusdivertiklar, Tunntarmsdivertiklar, Colondivertiklar, Diverticulos Tumörsjukdomar i mage-tarm Esofagus: Skivepitelcancer, Adenocarcinom. Ventrikel: Ventrikelpolyper, Adenocarcinom Tunntarm: Adenocarcinom Colon, rectum: Colonpolyper (adenom, hyperplastisk polyp, inflammatorisk polyp), Adenocarcinom, Appendixcarcinoid. Att kunna: Lever och gallvägar Ikteruspatogenes: Ikterus; prehepatisk, hepatisk, posthepatisk Inflammatoriska tillstånd: Virushepatit (HepA, B, C), kronisk hepatit, autoimmun hepatit, Cholecystit Cirrhos: Klassifikation baserad på etiologi Fettlever: etiologi, alkoholinducerad leversjukdom, steatohepatit Biliär cirrhos: primär (PSC, PBC) sekundär Hemokromatos: hereditär, sekundär Neonatal hepatit: etiologi, histologisk bild Hepatocellulär cancer, Cholangiocellulär cancer, Levermetastaser, Levertransplantation: rejektion, komplikationer, patologi, indikationer Akut pankreatit, Kronisk pankreatit, Pankreascancer Hepatitklassifikation (histologiskt), Cirkulationsrubbningar: Budd-Chiari syndrom, Veno-ocklusiv syndrom Missbildningar: gallvägsatresi (extrahepatisk, intrahepatisk) Cystisk fibros Benigna tumörer i lever Gallsten Gallblåsecancer 6

7 8. Hud Epiteliala tumörlika tillstånd, benigna/premaligna: Atherom, Seborrhoisk keratos, Keratoacantom, Aktinisk keratos, Mb Bowen, virusutlösta benigna hudförändringar. Epiteliala tumörer, maligna: Skivepitelcancer, basalcellscancer. Dermala/Kärlrelaterade tumörer : Dermatofibrom (dermalt fibröst histiocytom), Teleangiektatiskt granulom (granuloma pyogenicum), Hemangiom, Sarcoma Kaposi. Melanocytära/naevocellulära lesioner: Efelid (fräkne), congenitala resp förvärvade melanocytnaevus(n), Blått naevus, Halonaevus, Dysplastiskt naevus, Kutana melanom, in situ/ invasiva. Dysplastiskt naevussyndrom. 9. Mammae Redogöra i stora drag de olika undersökningsmetoderna för att upptäcka och utreda bröstens sjukdomar (klinisk undersökning, mammografi, cytologins och histopatologins för- och nackdelar). De vanligaste maligna brösttumörerna: Duktal, Lobulär, Ductal in situ cancer mammae. Maligna tumörernas ungefärliga procentuella fördelning, histologi, histologisk gradering och prognos. Kunna skillnaden mellan invasiv och cancer in situ i bröstet. Morbus Paget s disease i bröstöstvårtan.. Benigna tumörer: Fibroadenom, Intraduktalt papillom/papillomatos. Benigna proliferativa och icke proliferativa förändringar i bröstet: Fibroadenomatos, Skleroserande adenos, Radierande ärr, Bröstcystor Inflammation: Mastit, Fettvävsnekros Rubbningar med okänd eller förmodad hormonell genes: Gynekomasti Riskfaktorerna och spridningsvägar av bröstcancer, lokalisationer för lokala och fjärrmetastaser Specialanalyserna (hormonreceptorbestämning ER/PGR, HER2, proliferation) för att kunna klarlägga tumörens malignitetspotential och lämplighet för onkologisk behandling. Betydelsen av hyperplasi (epitelios) i bröstet. Sidhänvisningar: Sid

8 10. Kvinnliga genitalia Icke-neoplastiska tillstånd Adenomyos, endometrios Inflammatoriska förändringar: Cervicit, Endometrit, Salpingit Cystiska och hyperplastiska, ej neoplastiska tillstånd: Cervixpolyp, Endometriepolyp (så kallad corpuspolyp ), ektopisk graviditet, Follikelcysta, theca-luteincysta, Polycystisk ovarial sjukdom (så kallad Stein-Leventhals syndrom ), Tumörsjukdomar Portio-cervix: HPV, Dysplasi (Cervical Intraepitelial Neoplasi, CIN), Carcinoma in situ, Skivepitelcancer. Adenocarcinom Endometrium: Enkel och komplex hyperplasi, Adenocarcinom Myometrium: Leiomyom, Leiomyosarkom Ovarier: Begreppet Borderline, Cancerriskfaktorer, Epiteliala stromala tumörer (serös, mucinös, endometrioid); Groddcellstumörer (cystiskt teratom (dermoidcysta), omoget teratom), Stromala tumörer. Vulva, vagina: Condyloma acuminatum, Endometrium: Carcinosarcom Choriocarcinom från groddcelltumör gruppen 8

9 11. Urologisk Patologi och manliga genitalia Utvecklingsrubbningar: Kryptorchism, phimosis. Cirkulationsstörning: Testistorsion. Avflödeshinder: Njursten, hydronefros. Cystor, retentionstillstånd: Hydrocele, Varicocele, spermatocele. Inflammation: Orchit, epididymit, prostatit Urinvägsinfektioner: Cystit, pyelonefrit. Hyperplasi: Prostatahyperplasi Tumörer: Njurcancer inkl. Wilms tumör, Urotelcellscancer. Penis: skivepitelcancer; Testis: seminom, embryonal cancer, teratom; Utvecklingsrubbningar: Klinefelter s syndrom, hypospadi, epispadi. Prostata: prostatacancer, Provtagningsmetoder för morfologisk diagnostik Tumörsjukdomar: Penis: skivepitel cancer in situ (erythroplasia Querat, mb Bowen), condyloma accuminatum; Testis: sertolicellstumör, leydigcellstumör Sidhänvisningar: Kapitel 13 Kidneys and its collecting system Kapitel 17 Male genital system and lower urinary tract En del av dessa kapitel ingår dock inte. Kapitel 13 omfattar en hel del om medicinska njursjukdomar som inte ingår i mitt avsnitt. - Läs Cystic diseases of the kidney Läs dock detta avsnsitt med urskiljning. Viktigast är Simple cysts + Adult polycystic kidney disease. - Avsnittet om avflödeshinder ingår inte i mitt avsnitt. - Läs Tumors ( ). Merparten av kapitel 17 ( ) ingår men läs avsnittet Sexually transmitted diseases mycket översiktligt ( ). Det enda jag kommer att ta upp i det avsnittet är STD som diffdiagnos till peniscancer. Jag skulle också rekommendera er att ta ganska lätt på avsnitten om mikroskopisk morfologi i testistumörer. Flertalet av dessa tumörer är sällsynta. Bra om ni kan säga några ord om embryonal cancer, seminom och teratom men inte något rabblande av detaljer. 9

10 12. Medicinska njursjukdomar DSM1 2LK093 Funktion: Nefritiskt och nefrotiskt syndrom, kronisk njursvikt (uremi) Glomerulära sjukdomar: Minimal change nefropati, fokal segmentell glomeruloscleros, membranös nefropati, akut postinfektiös glomerulonefrit, crescentnefrit, IgA nefrit. Systemsjukdomar med sekundär glomerulär skada: SLE, vaskulit (Wegener, mikroskopisk polyangit), diabetes mellitus, amyloidos. Tubulointerstitiella sjukdomar: Akut tubulär nekros, interstitiell nefrit. Vaskulära sjukdomar: Benign och malign hypertoni, Trombotisk mikroangiopati, bl.a. HUS/TTP. Kongenitala/ärftliga tillstånd: Adult polycystisk njursjukdom. Kongenitala/ärftliga tillstånd: agenesi, dysplasi, hästskonjure, infantil polycystisk njursjukdom. Glomerulära sjukdomar: Henoch-Schönlein purpura, Goodpasteur s syndrom. Tubulointerstitiella sjukdomar: Nefrocalcinos, nefritis epidemica. Vaskulära sjukdomar: Njurartärstenos. 13. Neuropatologi (inkl. Skelettmuskulatur) Utvecklingsstörningar: Spina bifida, anencefali, störning i utveckling av gyri, Mb Down. Trauma: kontusionsblödningar, epiduralblödning, subduralblödning Vaskulär patologi i CNS: Blödning, Infarkt Allmänt: Ökat intrakraniellt tryck, intrakraniell herniering och hydrocephalus Infektioner: Meningit, encefalit, abscess Degenerativa och demyeliniserande sjukdomar: Alzheimers sjukdom, Huntingtons sjukdom, Parkinsons sjukdom, Multipel scleros, Amyotrofisk lateralskleros,prionsjukdomar Tumörer: Vanliga tumörer hos vuxna och barn: inkl. Meningiom, gliom/glioblastoma multiforme, och metastaser hos vuxna och Pilocytisk Astrocytom, Medulloblatom och ependymom hos barn. Sjukdomar i skelettmuskulaturen: Dystrofi, myosit, neurogen skada 10

11 14. Haematopatologi Anemier och andra penier Anemier (röda serien): Järnbristanemi,megaloblastisk anemi, Hemolytiska anemier. Vita serien: Granulocytopeni Trombocyter: Autoimmun trombocytopen purpura. Pancytopeni: Aplastisk anemi, Myelodysplastiska syndrom (MDS). Myeloproliferativa sjukdomar Kronisk myeloisk leukemi (KML), Polycytemia vera (PCV) Essentiell trombocytopeni (ET) Primär myelofibros (PMF) Reaktiv polycytemi, Reaktiv granulocytos/leukemoid reaktion, Reaktiv trombocytos. Sidhänvisningar: Benmärgssjukdomar & Maligna lymfom i kapitel 11 Red cell disorders 408-> White cell disorders 425-> Leukopenia 425 Reactive leukocytosis 426 Reactive lymphadenitis 427 Lymphoid neoplasms 429 Myeloid Neoplasms 444 Bleeding disorders (förelästes under cirkulationssjukdomar men finns i kapitel 11, sid ) Lymfoproliferativa sjukdomar Riskfaktorer och patogenitetsmekanismer för lymfomsjukdomar, ffa: Kronisk lymfatisk leukemi (KLL), plasmacellstumörer (Myelom,), Non-Hodgkin lymfom: (follikulärt lymfom, mantelcellslymfom, diffust storcelligt B-cells lymfom, Burkitt-lymfom, MALT-lymfom), Hodgkin-lymfom. T-cellslymfom, Hårcellsleukemi. Akuta leukemier Akut myeloisk leukemi (AML), Akut lymfatisk leukemi (ALL) 11

12 15. Endokrina organ De endokrina sjukdomarna ger varierande och ibland svårtolkade symtom såväl vid över- som underfunktion hos det organ som är drabbat. Detta gör att de endokrina sjukdomarna förekommer som differentialdiagnoser (alternativa diagnoser) vid ett flertal vanliga utredningar inom sjukvården (t ex för hypertoni, yrsel, hjärtklappning, diarre, medvetandestörningar, demens m.m.). Hypofys Hypofysadenom (ACTH-, Growth hormone- och prolaktin-bildande). Binjurebarken Hyperfunktionstillstånd Cushings syndrom - olika etiologier (=en sjukdoms orsak), effekterna av cortisol, histopatologiska diagnoser. Conns' syndrom. Olika etiologer. Effekter. Hypofunktionstillstånd Addisons sjukdom, Waterhouse-Friderichsens syndrom. Binjurebarkscancer. Binjuremärg och paraganglier Tumörerna i binjuremärg och paraganglier (Phaeokromocytom och paragangliom) samt effekterna av dessa. Endokrina pancreas Diabetes mellitus de två huvudtyperna. Etiologi, rubbningar i metabolismen, symtom. Senkomplikationer i olika organ. Andra tillstånd med förhöjda blodglukosnivåer. Thyreoidea De två vanligaste inflammationstillstånden i thyreoidea: - autoimmun thyreoidit (kronisk lymfocytär = Hashimotos sjd) - Granulomatös thyreoidit (subakut thyreoidit = de Quervains sjd) Vanligaste orsaken till underfunktion i thyreoidea samt symtom på thyroxinbrist. Effekter av förhöjda thyroxinhalter vid thyreotoxicos. Etiologin till Graves' thyreotoxicos = Basedows sjukdom Tumör: Follikulära adenom/ follikulär cancer. Papillär thyreoidea cancer. Medullär thyreoideacancer. Anaplastisk thyreoideacancer. 12

13 Parathyreoidea Primär hyperfunktion. Etiologi och de histopatologiska diagnoser som förekommer i parathyreoideakörtlarna Sekundär hyperfunktion. Etiologi och de histopatologiska diagnoser som förekommer i parathyreoideakörtlarna Ärftliga sjukdomar i endokrina organ Multipel endokrin neoplasi typ 1 resp Skelett Ben och brosk Reaktiva och inflammatoriska tillstånd: Osteomyelit. Metabola bensjukdomar: Osteoporos, Benförändringar vid hyperparathyreoidism Benigna tumörlika tillstånd: Osteochondrom (exostos), Jättecellstumör Maligna tumörer: Osteosarkom, Ewing sarkom, Chondrosarkom Tillväxtrubbningar och inflammatoriska tillstånd: Osteogenesis imperfecta, Chondrodystrofier Bristsjukdomar, tillväxtrubbningar: Pagets bensjukdom. Benigna/ tumörlika tillstånd: Bencystor, Aneurysmal bencysta, Enchondrom, Osteom. Maligna tumörer: Malignt fibröst histiocytom, Fibrosarkom. Ledsjukdomar Inflammatoriska förändringar: Reumatoid artrit. Degenerativa och metaboliska förändringar: Artros, Gikt Ganglion, Synovit, Ankyloserande spondylit (Mb Bechterew) Mjukdelstumörer Benigna/reaktiva: Lipom, Nodulär fasciit, Rheumatoid nodulus Maligna: Liposarkom, Malignt fibröst histiocytom, Gastrointestinal stromatumör (GIST) Benigna: Schwannom, Neurofibrom, Leiomyom, Fibrom, Histiocytom Maligna: Leiomyosarkom, Synovialt sarkom, Rhabdomyosarkom, Malign perifer nervskidetumör (neurofibrosarkom), Extraskelettalt osteosarkom 13

14 17 Perinatal patologi Perinatal obduktion: betydelse, skillnader från vuxenobduktion, allmänna riktlinjer Patologi vid fosterdöd: mål-förväntningar Vanligaste orsaker till fosterdöd vid tidig och sen graviditet Betydelse av patologi vid avbrytanden av graviditeter pga missbildningar Intrauterin fosterdöd: definitioner, vanliga orsaker Placenta: kliniska indikationer för patologisk anatomisk undersökning Placentainfarkt: histologisk bild, etiopatogenes, betydelse Vanliga placentaförändringar och patogenes vid eklampsi Akut korioamnionit: histologisk bild, klinisk betydelse Varför är perinatal patologi en egen subspecialitet inom patologi? Vanliga kromosomrubbningar:fenotypiska drag vid trisomi 21, 18,13 Blödningar i placenta: lokalisation, klinisk betydelse Kronisk villit: histologisk bild, etiologi Undersökning av monokorionisk placenta vid tvillingtransfusionssyndrom Vanliga histopatologiska fynd i navelsträngen 14

15 18. Respirationsorganens patologi Icke-neoplastiska tillstånd i broncher-lunga-pleura Inflammatoriska tillstånd, ospecifika: Bronkit, bronopneumoni, Lobulär pneumoni, Interstitiell pneumoni (virus-pneumoni, primär atypisk pneumoni), Asthma bronchiale; Pleurit, pleuraempyem. Pneumokonios. Granulomatösa ( specifika ): Tuberkulos, Sarkoidos Lungsjukdomar av blandad genes: Hyalina membraner ( Respiratory distress syndrome, RDS ), bronchiectasi, emfysem. Cirkulationsrubbningar: Lungstas, Lungödem, Lungemboli, Lunginfarkt. Lungsjukdomar av blandad genes: Atelektas, Pneumothorax, Cirkulationsrubbningar: Hydrothorax, Hemothorax, Effusion pleura Tumörer och tumörlika tillstånd i larynx, broncher-lunga-pleura Papilloma i larynx, Skivepitelcancer, Storcellig cancer, Adenocarcinom med subtypen bronkiolo alveolarcellscarcinom. Typisk och atypisk carcinoid. Småcellig cancer. Paraneoplastiska syndrom. Pleuracarcinos. Mesoteliom. Lungmetastaser. Symtomatologi av perifer respektive central lungtumör 15

MÅLBESKRIVNING. Inflammationsundervisning - DSM1 - immunologi

MÅLBESKRIVNING. Inflammationsundervisning - DSM1 - immunologi MÅLBESKRIVNING Lärandemål DSM1 Infektion och Försvar (Medicinsk Mikrobiologi) Studenten skall efter detta moment besitta basal kunskap om mikroorganismer av olika slag och hur de interagerar med kroppens

Läs mer

Diagnos Kvalitetsregisterblankett Vanlig canceranmälan AML/AUL/ALL Nyupptäckta fall för patienter 16 år och äldre. Nyupptäckt primär PADverifierad

Diagnos Kvalitetsregisterblankett Vanlig canceranmälan AML/AUL/ALL Nyupptäckta fall för patienter 16 år och äldre. Nyupptäckt primär PADverifierad Regelverk för anmälan via kvalitetsregisterblanketten eller via cancer anmälningsblanketten Anmälan om tumörer och tumörliknande tillstånd från klinisk verksamhet Nedanstående tabell anger inklusionskriterier

Läs mer

Den studerande skall kunna: - Översiktligt redogöra för generella patogenetiska mekanismer samt funktioner för ingående celler.

Den studerande skall kunna: - Översiktligt redogöra för generella patogenetiska mekanismer samt funktioner för ingående celler. MÅLBESKRIVNING: SJUKDOMSLÄRA, T6vt14 (Biomedicinarprogrammet, Uppsala Universitet, 131126) Målet är att du efter genomgången kurs ska kunna redogöra för de vanligaste sjukdomstillståndens etiologi, patofysiologi,

Läs mer

Målbeskrivning för Studenter på kursen Den sjuka människan 1 termin 3, Läkarprogrammet uppdaterad:

Målbeskrivning för Studenter på kursen Den sjuka människan 1 termin 3, Läkarprogrammet uppdaterad: DSM1 2LK118 Målbeskrivning för Studenter på kursen Den sjuka människan 1 termin 3, Läkarprogrammet uppdaterad: 2016-09-27 Inför Sluttentamen i Patologi (se också separata lärandemål inför deltentamen)

Läs mer

Tumörmorfologiska grundbegrepp. Annika Dejmek T5 HT05

Tumörmorfologiska grundbegrepp. Annika Dejmek T5 HT05 Tumörmorfologiska grundbegrepp Annika Dejmek T5 HT05 Vad är en tumör? Tumor= eg. svullnad Neoplasi, neoplasm = äkta tumör Oncos - grekiska för tumör. Onkogen, onkologi, etc Terminologi - grundbegrepp -

Läs mer

2LK007 DSM1. Tentamen. 1 juni 2011

2LK007 DSM1. Tentamen. 1 juni 2011 Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi 2LK007 DSM1 Tentamen 1 juni 2011 Glöm inte att skriva din kod på varje sida Namn: Bonus från dugga: Resultat: poäng av 149; min 65%, 97p för

Läs mer

Informationskompendium. DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet 2015-11-06-2016-01-15

Informationskompendium. DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet 2015-11-06-2016-01-15 Informationskompendium DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet 2015-11-06-2016-01-15 Innehåll o Inledning/kursinformation 3-7 o Karta kursområde 8 o Grupplista Obduktion 9 o Grupplista mikroskopering 10 o Kursplan

Läs mer

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.

Läs mer

Indikation för ultraljud scrotum. Indikation för ultraljud scrotum. Ultraljud scrotum. Undersökningsteknik 2015-11-18. Expansivitet.

Indikation för ultraljud scrotum. Indikation för ultraljud scrotum. Ultraljud scrotum. Undersökningsteknik 2015-11-18. Expansivitet. Ultraljud scrotum Indikation för ultraljud scrotum Expansivitet Smärta Anne Haglund Olmarker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kryptorchism - Infertilitet Indikation för ultraljud scrotum Expansivitet

Läs mer

Ortopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150

Ortopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 Ortopedisk onkologi cancer 50 000 metastaser 25 000 skelettmetastaser 10 000 skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 57-årig frisk sjukvårdsbiträde 2 månaders anamnes på belastningssmärta vänster lår. finnålspunktion

Läs mer

SFOR Mjukdelar I. Visby 21 april Gunnar Warfvinge Oral patologi Malmö högskola

SFOR Mjukdelar I. Visby 21 april Gunnar Warfvinge Oral patologi Malmö högskola SFOR Mjukdelar I Visby 21 april 2016 Gunnar Warfvinge Oral patologi Malmö högskola 1 Oral patologi 2 3 Mål för tandläkarutbildningan Att kunna handlägga alla patienter på ett adekvat sätt: avvakta behandla

Läs mer

DSM1 2LK Målbeskrivning för Studenter på kursen Den sjuka människan 1 termin 3, Läkarprogrammet uppdaterad: Delexamination

DSM1 2LK Målbeskrivning för Studenter på kursen Den sjuka människan 1 termin 3, Läkarprogrammet uppdaterad: Delexamination DSM1 2LK118 Målbeskrivning för Studenter på kursen Den sjuka människan 1 termin 3, Läkarprogrammet uppdaterad: 2015-10-02 Delexamination 1 MÅLBESKRIVNING inför delexamination Lärandemål DSM1 Infektion

Läs mer

NAMN:... PERSON NR 71 P BONUS MAX 9 P DUGGOR: P GODKÄND TOTALT:

NAMN:... PERSON NR 71 P BONUS MAX 9 P DUGGOR: P GODKÄND TOTALT: GODKÄND 71 P BONUS MAX 9 P DUGGOR: P P TOTALT: P... PERSON NR. 1. 4,5p Humant papillomvirus (HPV) anses vara en etiologisk viktig faktor vid utveckling av cancer in situ och cervixcancer. Diskutera det

Läs mer

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Andning A01 Andningsbesvär med pip, astma J459 Astma ospecificerad Andning A02 Andningsbesvär med främmande kropp T179 Främmande kropp i andningsvägarna med icke

Läs mer

Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Reviderad november 2016 Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning. Checklistans

Läs mer

Sluttentamen del 2 i patologi för läkarprogrammet

Sluttentamen del 2 i patologi för läkarprogrammet INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR PATOLOGI Sluttentamen del 2 i patologi för läkarprogrammet 9/5 2008 kl. 9.00 14.00 Poäng från individuella delen av max 114,5 p Poäng från grupptentamen

Läs mer

Information gällande avdelningsplacering KLINISK PATOLOGI. Termin 6. Läkarprogrammet, Uppsala Universitet

Information gällande avdelningsplacering KLINISK PATOLOGI. Termin 6. Läkarprogrammet, Uppsala Universitet Information gällande avdelningsplacering KLINISK PATOLOGI Termin 6 Läkarprogrammet, Uppsala Universitet ADMINISTRATION (patologi) Utbildningsansvarig: Nils-Erik Heldin, Nils-Erik.Heldin@igp.uu.se tel.

Läs mer

TENTAMEN ORAL PATOLOGI. Torsdag den 17:e januari 2013 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN

TENTAMEN ORAL PATOLOGI. Torsdag den 17:e januari 2013 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN Institutionen för Medicinsk biovetenskap Page 1 (10) MAX poäng: 88 GK: 53 TENTAMEN ORAL PATOLOGI Torsdag den 17:e januari 2013 09 00 13 00 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN

Läs mer

Informationskompendium. DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet

Informationskompendium. DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet Informationskompendium DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet 2017-03-30 2017-06-02 Innehåll o Inledning/kursinformation o Karta kursområde o Grupplista Obduktion o Grupplista mikroskopering o Kursplan o Målbeskrivning

Läs mer

Informationskompendium. DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet

Informationskompendium. DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet Informationskompendium DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet 2016-11-07 2016-01-15 Innehåll o Inledning/kursinformation 3-7 o Karta kursområde 8 o Grupplista Obduktion 9 o Grupplista mikroskopering 10 o Kursplan

Läs mer

Vaskuliter hos barn. Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis. Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease

Vaskuliter hos barn. Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis. Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease Vaskuliter hos barn Små kärl Granulomatos med polyangit (Wegener s Granulomatos) Microscopic Polyangiitis

Läs mer

O M T E N TA M E N 2

O M T E N TA M E N 2 Institutionen för hälsovetenskaper Röntgensjuksköterskeprogrammet VT-16 O M T E N TA M E N 2 RSJD14-delkurs2 Datum: 2016 05 21 Tid: 09.00-13.00, Sal C313 Maxpoäng: 80p (65%= 52p) Dina poäng:.. Betyg: Rättande

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada

Läs mer

Endometrios. Ann-Kristin Örnö MD, PhD Department of Obstetrics and Gynecology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden

Endometrios. Ann-Kristin Örnö MD, PhD Department of Obstetrics and Gynecology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden Endometrios Ann-Kristin Örnö MD, PhD Department of Obstetrics and Gynecology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden Endometrium utanför uterus. Lokalisation; främst i lilla bäckenet nära uterus

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom

Läs mer

2LK093 DSMl. Ordinarie tentamen. 17 januari 2013

2LK093 DSMl. Ordinarie tentamen. 17 januari 2013 Karolinska Institutet Institutionen för laboratoriemedicin A v delningen för patologi 2LK093 DSMl Ordinarie tentamen 17 januari 2013 Glöm inte att skriva din kod på varje sida Namn: Resultat: poäng Frågorna

Läs mer

Urologi en introduktion

Urologi en introduktion Urologi en introduktion Per-Uno Malmström, Professor, överläkare Anna Bill-Axelson, docent, överläkare Urologiska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vad är urologi? Läran om urinorganen och manliga

Läs mer

Skriftlig tentamen i Speciell patobiologi (LÄL X56, LÄM X56) HT 2007 Lund och Malmö Måndagen den 14 januari 2008, kl. 08.30-11.30

Skriftlig tentamen i Speciell patobiologi (LÄL X56, LÄM X56) HT 2007 Lund och Malmö Måndagen den 14 januari 2008, kl. 08.30-11.30 Skriftlig tentamen i Speciell patobiologi (LÄL X56, LÄM X56) HT 2007 Lund och Malmö Måndagen den 14 januari 2008, kl. 08.30-11.30 Namn:_Pers.nr:_ Bokstavskombination: _ VIKTIGT: Skriv ovannämnda bokstavskombination

Läs mer

Leflunomide STADA. Version, V1.0

Leflunomide STADA. Version, V1.0 Leflunomide STADA Version, V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Leflunomide STADA 10 mg filmdragerade tabletter Leflunomide STADA 20 mg filmdragerade

Läs mer

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Terminsmål Målbeskrivningens struktur för stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt

Läs mer

Malignitetsutredning. Paul Hannah, urolog

Malignitetsutredning. Paul Hannah, urolog Maignitetsutredning Pau Hannah, uroog Innehå Prostatacancer Båscancer Njurcancer / (njurbäckencancer) Testikecancer Peniscancer Prostatacancer Den vanigaste cancern hos män Wordwide 670,000 new PCa cases/year

Läs mer

TENTAMEN i allmän patologi för tandläkarprogrammet

TENTAMEN i allmän patologi för tandläkarprogrammet Institutionen för laboratoriemedicin Andelningen för patologi TENTAMEN i allmän patologi för tandläkarprogrammet 13/10 2008 9.00-12.00 Resultat: poäng av 60 (min 36 poäng for G) Glöm inte att skriva ditt

Läs mer

KLINISK PATOLOGI Profil och verksamhetsfält Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

KLINISK PATOLOGI Profil och verksamhetsfält Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt KLINISK PATOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk patologi omfattar kunskap om sjukdomars etiologi, patogenes, morfologiska vävnadsförändringar och de funktionella

Läs mer

HUD OCH UNDERHUD A: Precanceroser i epidermis Vanliga tumörer utgångna från epidermis, B: Ovanliga tumörer utgångna från epidermis,

HUD OCH UNDERHUD A: Precanceroser i epidermis Vanliga tumörer utgångna från epidermis, B: Ovanliga tumörer utgångna från epidermis, PRECISERING AV DELMÅL C1 RELATERAD TILL ORGANSYSTEM A. Sjukdomstillstånd som ST-läkaren efter fullgjord tjänstgöring förväntas ha god kännedom om och kunna handlägga självständigt. B. Sjukdomstillstånd

Läs mer

Omtentamen i allmän patologi för tandläkarprogrammet. 27 mars

Omtentamen i allmän patologi för tandläkarprogrammet. 27 mars Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi Omtentamen i allmän patologi för tandläkarprogrammet 27 mars 2012 9.00-12.00 Namn: Kod: Resultat: poäng av 67 (min 40 poäng for G) Glöm inte

Läs mer

TENTAMEN I PATOBIOLOGI 2 (LÄLA52, LÄMA52) 2014 11 07 TERMIN 5, HT14

TENTAMEN I PATOBIOLOGI 2 (LÄLA52, LÄMA52) 2014 11 07 TERMIN 5, HT14 TENTAMEN I PATOBIOLOGI 2 (LÄLA52, LÄMA52) 2014 11 07 Skrivtid: 9:00 13:00 TERMIN 5, HT14 Namn: Personnummer: Namnteckning: Läs detta först: Mobiltelefoner (avstängda), väskor och ytterkläder ska förvaras

Läs mer

LEVERPATOLOGI. Göteborg L Franzén

LEVERPATOLOGI. Göteborg L Franzén LEVERPATOLOGI Göteborg 171010 Den friska levern Den friska levern Den friska levern Den friska levern Leverns funktioner: Omsättning av kolhydrater, fetter och proteiner Bryta ned toxiska substanser som

Läs mer

THORAXRADIOLOGI. Aktuella ämnen: Lungtumörer. och metastaser. Metoder för f r utredning. Tumörer och metastaser Kroniska lungsjukdomar

THORAXRADIOLOGI. Aktuella ämnen: Lungtumörer. och metastaser. Metoder för f r utredning. Tumörer och metastaser Kroniska lungsjukdomar THORAXRADIOLOGI Fredrik Ahlfors Specialistläkare Thoraxradiologi, SU/Sahlgrenska Aktuella ämnen: Tumörer och metastaser Kroniska lungsjukdomar KOL/emfysem Bronkiektasier Interstitiella lungsjukdomar Tumörer

Läs mer

Information gällande avdelningsplacering KLINISK PATOLOGI. Termin 6. Läkarprogrammet, Uppsala Universitet VT 2017

Information gällande avdelningsplacering KLINISK PATOLOGI. Termin 6. Läkarprogrammet, Uppsala Universitet VT 2017 Information gällande avdelningsplacering KLINISK PATOLOGI Termin 6 Läkarprogrammet, Uppsala Universitet VT 2017 v.5, v.7, v.9, v.11, v.13, v.15, v.17, v.19 Rev. 170119-1 - Inledning Patologi betyder ordagrant

Läs mer

Studieanvisning internmedicin termin 6 Läkarprogrammet, Lunds Universitet

Studieanvisning internmedicin termin 6 Läkarprogrammet, Lunds Universitet 2011 12 06 1 Studieanvisning internmedicin termin 6 Läkarprogrammet, Lunds Universitet ÖVERGRIPANDE SYFTEN OCH MÅL Kunna hantera mötet med patienten i dess olika faser så vård och behandling kan planeras

Läs mer

Kursplan TP3MO1, Människan i ohälsa 1: Fysiologi, patologi, invärtesmedicin och öron-, näs- och halssjukdomar, 24 högskolepoäng

Kursplan TP3MO1, Människan i ohälsa 1: Fysiologi, patologi, invärtesmedicin och öron-, näs- och halssjukdomar, 24 högskolepoäng Dnr: G 25 50/10 Kursplan TP3MO1, Människan i ohälsa 1: Fysiologi, patologi, invärtesmedicin och öron-, näs- och halssjukdomar, 24 högskolepoäng Grundnivå Man in Un-health 1: Physiology, General Pathology,

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Sjukdomar i lever, gallvägar, pankreas

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Sjukdomar i lever, gallvägar, pankreas FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Sjukdomar i

Läs mer

Mål för studier i patofysiologi 10hp

Mål för studier i patofysiologi 10hp Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi Sjuksköterskeprogrammet 180hp Berit Mjörnheim Anders Rosendahl rev. 130110/BM Introduktion till allmän patologi Mål för studier i patofysiologi

Läs mer

Glomerulonefrit del 2. Membranös glomerulonefrit. Membranös forts

Glomerulonefrit del 2. Membranös glomerulonefrit. Membranös forts Glomerulonefrit del 2 Membranös glomerulonefrit Vanlig orsak till nefrotiskt syndrom hos vuxna Primär-idiopatisk eller Sekundär Vid systemsjukdom (reumatoid artrit, SLE) Infektioner (hepatit B) Malignitet

Läs mer

VULVA PREMALIGNA OCH MALIGNA FÖRÄNDRINGAR I VULVA. Emilia Andersson MD St Görans sjukhus, Stockholm

VULVA PREMALIGNA OCH MALIGNA FÖRÄNDRINGAR I VULVA. Emilia Andersson MD St Görans sjukhus, Stockholm VULVA PREMALIGNA OCH MALIGNA FÖRÄNDRINGAR I VULVA Emilia Andersson MD St Görans sjukhus, Stockholm Skivepitelförändringar VIN 1 VIN2-3 Relaterade lesioner Körtelförändringar MbPaget Cystor Hidroadenoma

Läs mer

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema. Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade

Läs mer

TENTAMEN I PATOLOGI FÖR MED STUD

TENTAMEN I PATOLOGI FÖR MED STUD TENTAMEN I PATOLOGI FÖR MED STUD 2003-05-09 Poäng individuell tentamen. p (Max 108) Poäng grupptentamen. p (Max 36 p) Bonus duggor ( 4 p /dugga ). P (Max 1) SUMMA. P Gräns för godkänt 93 p Glöm inte att

Läs mer

OMTENTAMEN i allmän patologi för tandläkarprogrammet

OMTENTAMEN i allmän patologi för tandläkarprogrammet Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi OMTENTAMEN i allmän patologi för tandläkarprogrammet 18 november 2014 13.00 16.00 Kod: Namn: Resultat: poäng av 62 (min 37 poäng for G) Glöm

Läs mer

3. Autoimmuna systemsjukdomar Kunna: Lupus erythematosus disseminatus, Polyarteritis nodosa, Reumatoid artrit, Arteritis temporalis

3. Autoimmuna systemsjukdomar Kunna: Lupus erythematosus disseminatus, Polyarteritis nodosa, Reumatoid artrit, Arteritis temporalis Målbeskrivning Patologi 9,4 poäng Allmänna kursspecifika/unika mål Ämnesområden 1. Cellulär adaptation, cellskada och celldöd Innebörden av begreppen hypertrofi, hyperplasi, atrofi, involution, metaplasi,

Läs mer

Epidemiologi och etiologi Epidemiologi

Epidemiologi och etiologi Epidemiologi Epidemiologi och etiologi Epidemiologi Grundläggande onkologisk vård HT 2007 Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Marie-Louise Fjällskog Inst för onkologi, radiologi och klinisk immunologi Onkologikliniken,

Läs mer

Kunna identifiera och värdera svårigheten av och initiera akutbehandling vid

Kunna identifiera och värdera svårigheten av och initiera akutbehandling vid 1 STUDIEGUIDE termin 6, Läkarprogrammet, Lunds universitet Beslutad i NBMFU 2009-11-18 AKUTMEDICIN Bröstsmärtor Akuta andningsbesvär Akuta rubbningar i sockeromsättningen Akuta intoxikationer Oklar medvetslöshet

Läs mer

Skrivning i speciell patobiologi, Termin 5, Lund och Malmö 27 maj 2005-05-26

Skrivning i speciell patobiologi, Termin 5, Lund och Malmö 27 maj 2005-05-26 Namn/kod. 1 Skrivning i speciell patobiologi, Termin 5, Lund och Malmö 27 maj 2005-05-26 Skriv tydligt! Svara kortfattat! Lycka till! Namn/kod. 2 1. Hyperkalcemi påverkar många av kroppens organ. Vilken

Läs mer

Hög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det?

Hög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det? Hög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det? Alex Karlsson-Parra Docent, Överläkare Avdelningen för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin Akademiska Sjukhuset Uppsala SVAR Jo, det betyder sannolikt

Läs mer

Omtentamen i allmän patologi för tandläkarprogrammet 11/

Omtentamen i allmän patologi för tandläkarprogrammet 11/ Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi Omtentamen i allmän patologi för tandläkarprogrammet 11/11 2011 9.00-12.00 Namn: Resultat: poäng av 67 (min 40 poäng for G) Glöm inte att skriva

Läs mer

Systemisk lupus erytematosus. Sofia Ajeganova Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Systemisk lupus erytematosus. Sofia Ajeganova Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Systemisk lupus erytematosus Sofia Ajeganova Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Prototyp för systemisk inflammatorisk sjukdom allmänsymtom (trötthet, sjukdomskänsla, feber, viktnedgång)

Läs mer

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i reumatologi Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna Uppsala universitet bjuder in till utbildning

Läs mer

CORE CURRICULUM INTERNMEDICIN KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET SOLNA

CORE CURRICULUM INTERNMEDICIN KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET SOLNA CORE CURRICULUM INTERNMEDICIN KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET SOLNA 2009 Core curriculum Grundutbildningen i Medicin Övergripande mål Studenterna skall bibringas grundläggande ämnesinriktad kunskap och

Läs mer

Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS

Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS 2003-11-04 Max 42 credit points Pass 27 credit points NAME:.. Good Luck! 1 Define metaplasia. Provide 3 clinical examples of common metaplastic changes. 4 p Vad

Läs mer

Incidensen av lymfoida och hematopoetiska tumörer i Finland 2007-2013

Incidensen av lymfoida och hematopoetiska tumörer i Finland 2007-2013 Incidensen av lymfoida och hematopoetiska tumörer i Finland 2007-2013 1 Innehåll Klassifikation av lymfoida och hematopoetiska tumörer 2 Antalet nya fall enligt kön 3 Män och kvinnor.............................................................

Läs mer

SLUTTENTAMEN DSM1 PATOLOGI VT11 MAXPOÄNG 137P GODKÄND 65% 89P KOD. 1. 2p Beskriv i korthet

SLUTTENTAMEN DSM1 PATOLOGI VT11 MAXPOÄNG 137P GODKÄND 65% 89P KOD. 1. 2p Beskriv i korthet VT11 MAXPOÄNG 137P GODKÄND 65% 89P 1. 2p Beskriv i korthet a) vad en bakteriofag är samt, b) vilken nytta bakterier kan ha utav bakteriofager. 1 2 Mikael Rehn 2. 6p Aktivering av komplementsystemet leder

Läs mer

Immunkomplexnefrit. Glomerulonefriter med immundepositioner. Immunglobuliner (IgG, IgA, IgM) eller komplement + antigen t.ex.

Immunkomplexnefrit. Glomerulonefriter med immundepositioner. Immunglobuliner (IgG, IgA, IgM) eller komplement + antigen t.ex. GLOMERULONEFRITER Inflammation i glomeruli Antingen inflammationsbild eller deposition av cirkulerande antigen-antikroppskomplex eller antikroppar riktade mot glomerulärt basalmembran. Immunkomplexnefrit

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

OMTENTAMEN I HISTOLOGI OCH PATOLOGI

OMTENTAMEN I HISTOLOGI OCH PATOLOGI KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR PATOLOGI OMTENTAMEN I HISTOLOGI OCH PATOLOGI PROGRAMMET FÖR MEDICINSK INFORMATIK 2006-06-14 Personnummer: Resultat tentamen: Bildfrågor:

Läs mer

Medicinska Prioriteringar

Medicinska Prioriteringar Sektorsrådet för Neurosjukvård Västra Götaland Medicinska Prioriteringar 2006-02-06 1 Prioritering Sektorsrådet för Neurosjukvård ICD-nr, Diagnos Åtgärd 1 Prio Angelägen het 2 G41 Status epilepticus G

Läs mer

DUGGA 1. i patologi. för medicine studenter 18/3 2005

DUGGA 1. i patologi. för medicine studenter 18/3 2005 KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi DUGGA 1 i patologi för medicine studenter 18/3 2005 Totalt 50 poäng (minst 32 för G) Personnummer: Resultat: Stud. sign.

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. Vid tumörbehandling, i vissa fall av akut leukemi, lymfom, cancer mammae och cancer prostatae.

PRODUKTRESUMÉ. Vid tumörbehandling, i vissa fall av akut leukemi, lymfom, cancer mammae och cancer prostatae. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Prednisolon Alternova 2,5 mg tabletter Prednisolon Alternova 5 mg tabletter Prednisolon Alternova 10 mg tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En tablett

Läs mer

Grundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi?

Grundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi? Grundläggande patologi SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19,0 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning Vad är

Läs mer

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi Urogenital PET/CT SK-kurs i Urogenital Radiologi Johan Fredén Lindqvist, Nuklearmedicin, Sahlgrenska 2015-11-20 PET / CT positron-emissions-tomografi Vi kör en PET PET/CT (hybrid imaging) FDG (fluoro-deoxy-glukos)

Läs mer

2015-01-01. Leversjukdomar. 1. Infektioner (virushepatiter) Virushepatiter (forts.): Hepatit A ( skaldjurshepatit )

2015-01-01. Leversjukdomar. 1. Infektioner (virushepatiter) Virushepatiter (forts.): Hepatit A ( skaldjurshepatit ) FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Sjukdomar i

Läs mer

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus DIABETES KOMPLIKATIONER Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Antalet patienter med diabeteskomplikationer förväntas öka * Ökningen av diabetessjukdomen avser spec typ

Läs mer

TENTAMEN i Grundläggande patofysiologi och sjukdomslära för Podiatriprogrammet

TENTAMEN i Grundläggande patofysiologi och sjukdomslära för Podiatriprogrammet Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi TENTAMEN i Grundläggande patofysiologi och sjukdomslära för Podiatriprogrammet 17/4 2007 9.00-12.00 Resultat del 1: Resultat del 2: Resultat

Läs mer

1. Vilka två histologiska typer av cervixcancer är vanligast i Sverige? Vilken av dem är vanligast? (1p)

1. Vilka två histologiska typer av cervixcancer är vanligast i Sverige? Vilken av dem är vanligast? (1p) SVARSMALL PATOBIOLOGI 2-TENTAMEN 100325 KORTSVARSFRÅGOR (47p) 1. Vilka två histologiska typer av cervixcancer är vanligast i Sverige? Vilken av dem är vanligast? (1p) Svar: Skivepitelcancer och adenocarcinom.

Läs mer

Anamnes 2013-09-01. Att överväga olika diagnoser. Akut ont i magen. Smärtanames. Anamnes. Buksmärta

Anamnes 2013-09-01. Att överväga olika diagnoser. Akut ont i magen. Smärtanames. Anamnes. Buksmärta Akut ont i magen EVA I PERSSON Att överväga olika diagnoser Anamnes Status Undersökningar Medicinering Tidigare sjukdomar Operationer Ålder Kön Smärtanalys Anamnes Smärtanames Smärtdebut när och hur Karaktär

Läs mer

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i reumatologi Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna Uppsala universitet bjuder in till utbildning

Läs mer

4.1 Terapeutiska indikationer Lindrig och medelsvår ulcerös kolit. Proktit och proktosigmoidit.

4.1 Terapeutiska indikationer Lindrig och medelsvår ulcerös kolit. Proktit och proktosigmoidit. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Pentasa 1 g rektalsuspension 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 100 ml innehåller 1 g mesalazin (5-aminosalicylsyra). Beträffande hjälpämnen se avsnitt 6.1 3 LÄKEMEDELSFORM

Läs mer

LUNGSJUKDOMAR. Acinus = alveolerna + alveolära dukterna + respiratoriska bronkiolerna. Bildar lungans funktionella, gasväxlande del.

LUNGSJUKDOMAR. Acinus = alveolerna + alveolära dukterna + respiratoriska bronkiolerna. Bildar lungans funktionella, gasväxlande del. 1 LUNGSJUKDOMAR Trachea ca 22 cm långt rör som avgrenar i en skarpare vinkel vänster huvudbronk än till höger. Därför hamnar aspirerade främmande föremål oftare i hö lunga. Bronkerna delar sig till de

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 1 (3) 11 May 2016 Fludarabin Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Förekomsten av kronisk lymfatisk

Läs mer

Akut Barnbuk Karl-Erik Johansson 090306

Akut Barnbuk Karl-Erik Johansson 090306 Akut Barnbuk Karl-Erik Johansson 090306 Typisk appendicit 1. Obstruktion fekalsten äppelkärna Smärta kring naveln T10 dermatom Anorexi, illamående. Ospecifik visceral smärta. 2. Ökat tryck, stas av lymfa,

Läs mer

HEMATOLOGI PÅ TVÅ TIMMAR!

HEMATOLOGI PÅ TVÅ TIMMAR! HEMATOLOGI PÅ TVÅ TIMMAR! AVDELNING 40 (6-8 PLATSER) MEDICINSKA DAGSJUKVÅRDEN HEMATOLOGIMOTTAGNINGEN HEMATOLOGKONSULT (9871) BENIGN HEMATOLOGI MALIGN HEMATOLOGI BENIGN HEMATOLOGI KOAGULATION, DIC, TTP-HUS

Läs mer

2013-09-03. Akut ont i magen. Smärta. Att överväga olika diagnoser. Ångest Rädsla-skräckslagen Hjälplöshet Förstärker smärtupplevelsen

2013-09-03. Akut ont i magen. Smärta. Att överväga olika diagnoser. Ångest Rädsla-skräckslagen Hjälplöshet Förstärker smärtupplevelsen Akut ont i magen EVA I PERSSON Smärta Ångest Rädsla-skräckslagen Hjälplöshet Förstärker smärtupplevelsen Lyssna på patientens berättelse och fråga hur patienten själv har förstått sitt tillstånd Att överväga

Läs mer

Rutinlab (Blodstatus med diff, Na, K, krea, ALAT, urinsticka) är u.a. SR 8 mm/h, CRP <3. 1. Vad kallas tillståndet Julie beskriver?

Rutinlab (Blodstatus med diff, Na, K, krea, ALAT, urinsticka) är u.a. SR 8 mm/h, CRP <3. 1. Vad kallas tillståndet Julie beskriver? MEQ-FRÅGA JULIE Vid ett nybesök på reumatologiska mottagningen får du träffa Julie, en 33-årig kvinna som härstammar från Sydostasien. Hon har nu bott 4 år i norra Sverige, arbetar heltid som städerska,

Läs mer

Sammanfattning. Innehållsförteckning

Sammanfattning. Innehållsförteckning 2016-04-15 20712 1 (10) Sammanfattning Obehandlad allvarlig hypotyreos hos gravid, även i frånvaro av symtom, ger risk för kognitivt funktionshinder hos barnet samt viss ökad risk för maternell hypertension,

Läs mer

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården Patientfall Detta är en fallbaserad diskussion som har målet att ge kunskap om Orsaker till miktionsbesvär Utredning av miktionsbesvär i primärvård Behandling

Läs mer

Morfologisk (histologisk) klassificering av tumörer

Morfologisk (histologisk) klassificering av tumörer Morfologisk (histologisk) klassificering av tumörer Den andra upplagan av The International Classification of Diseases for Oncology (ICD-O) publicerades 1990. Den innehåller nomenklatur med koder avseende

Läs mer

DC Bild och funktionsmedicin. SUS Malmö. Marija Katic, AKUT RADIOLOGI

DC Bild och funktionsmedicin. SUS Malmö. Marija Katic, AKUT RADIOLOGI DC Bild och funktionsmedicin SUS Malmö Marija Katic, AKUT RADIOLOGI Den akuta kirurgiska buken Patienter med akut buksmärta är en arbetskrävande grupp för jourhavande kirurg Diff dg omfattar ett stort

Läs mer

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER

Läs mer

Vagina - patologi. Anna Måsbäck ST-kurs VT 2014

Vagina - patologi. Anna Måsbäck ST-kurs VT 2014 Vagina - patologi Anna Måsbäck ST-kurs VT 2014 Skivepitelklädd Bakteriehämmande miljö Laktobaciller, lågt ph ca 4,6. Infektion vanligaste sjukdomen Kollaberat rör framför rektum och bakom urethra Fram-

Läs mer

Handläggning av solida, benigna levertumörer i icke-cirrotisk lever

Handläggning av solida, benigna levertumörer i icke-cirrotisk lever Handläggning av solida, benigna levertumörer i icke-cirrotisk lever Sammankallande: Per Stål. Referensgrupp: Antti Oksanen, Cecilia Strömberg, Bengt Isaksson, Elisabet Axelsson, Olof Danielsson. Bakgrund

Läs mer

CENTRALA NERVSYSTEMETS PATOLOGI

CENTRALA NERVSYSTEMETS PATOLOGI CENTRALA NERVSYSTEMETS PATOLOGI DSM147 (9c) HJÄRNINFARKT MED LIKVEFAKTIONSNEKROS, 3 VECKOR Klinisk bakgrund 72-årig man, som plötsligt insjuknar med svaghet i vänster kroppshalva. Avlider cirka tre veckor

Läs mer

Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900)

Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900) Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900) Kursansvarig: Per Odencrants Skrivtid: 4 tim Föreläsare: Torbjörn Noren, fråga 1-14, 16p. Birgitta Olsen,

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Vad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken?

Vad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS Basala frågeställningar vid njursvikt På vilken nivå ligger orsaken? prerenal? postrenal? renal? Akut eller

Läs mer

Lungcancer. Maria Öhman Lungmedicin US 2010. Bild höger myseek.info, vänster medline

Lungcancer. Maria Öhman Lungmedicin US 2010. Bild höger myseek.info, vänster medline Lungcancer Maria Öhman Lungmedicin US 2010 Bild höger myseek.info, vänster medline Bindningar eller Jävsförhållanden Ingenting Mål Epidemiologi Etiologi Symptom Klassiska manifestationer Epidemiologi Sett

Läs mer

Endometriebiopsi/skrap. Benignt Hyperplasi Cancer DNA

Endometriebiopsi/skrap. Benignt Hyperplasi Cancer DNA Endometriebiopsi/skrap Benignt Hyperplasi Cancer DNA DNA-analys Inför OP endometriecancer Cancer av: Lågrisk- eller högrisktyp? Djupväxt > ½ myometriet? Avvikande DNA-innehåll? Diploid normal Non-diploid

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information

Läs mer

Pathology for medical students

Pathology for medical students KAROLINSKA INSTITUTET Department of Laboratory Medicine Division of Pathology Pathology for medical students 2005-12-16 at 09.00-14.00 Credits individual exam.. Max 105 Credits group exam.. Max 30 p Bonus

Läs mer

Henrik Sjögren (1899-1986)

Henrik Sjögren (1899-1986) Marianne Kjaeldgaard Universitetslektor, cariologi Henrik Sjögren (1899-1986) Fick 1930 en patient som haft reumatoid artrit i 6 år med torra ögon och mun Han hittade flera fall som beskrevs i en avhandling

Läs mer

Infektion. Diarré. Bakteriell överväxt Läkemedel

Infektion. Diarré. Bakteriell överväxt Läkemedel Diarréutredning & malabsorption Mars 2015 David Andersson Diarré = tre eller fler lösa avföringar/dygn Kronisk diarré om besvär >4 veckor, ska utredas Diarré mekanismer Förändrad: Absorption/sekretion

Läs mer

Anemi & antianemimedel

Anemi & antianemimedel Anemi & antianemimedel Daniel Giglio Lydia Melchior Erytrocyten Lever i ca 120 dagar 200 miljarder bildas varje dag av benmärgen Erytrocyten innehåller hemoglobin (Hb) Normalt Hb: Mannen 132-163 g/l Kvinnan

Läs mer

RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR

RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS RYGGSMÄRTA När och hur ska patienten utredas? När ska ytterligare radiologisk utredning Radiologiskt

Läs mer