KLINISK PATOLOGI Profil och verksamhetsfält Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
|
|
- Alf Ekström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KLINISK PATOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk patologi omfattar kunskap om sjukdomars etiologi, patogenes, morfologiska vävnadsförändringar och de funktionella konsekvenserna av dessa. Verksamheten är huvudsakligen inriktad på omhändertagande och analys av vävnadsmaterial. Analysen, som sker såväl makro- som mikroskopiskt, och med användande av olika cellbiologiska metoder, ger underlag för utredande och behandlande läkares ställningstaganden. Specialiteten omfattar diagnostik inom ett brett ämnesområde, i alla patientåldersgrupper, med fördjupade kunskaper avseende inflammatoriska, infektiösa, degenerativa och neoplastiska sjukdomar samt missbildningar. Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Klinisk patologi har ett utvecklat samarbete med flertalet kliniska specialiteter såsom onkologi, kirurgi, obstetrik och gynekologi, hematologi och öron-, näs- och halssjukdomar. Vid ronder och konferenser presenteras de morfologiska fynden som en viktig del av beslutsunderlaget vid val av behandling och prognosbedömning. En nära kunskapsgemenskap finns med klinisk cytologi, som ingår som en nödvändig del i utbildningen. Nära samarbete bedrivs även med klinisk genetik, klinisk immunologi, klinisk bakteriologi och klinisk kemi. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Specialisten i klinisk patologi skall behärska morfologisk analys av vävnads- (biopsi) material där resultatet skall ligga till grund för remitterande läkares handläggning fryssnittsdiagnostik - som innebär en analys som ovan, men av akut karaktär för det omedelbara (vanligtvis kirurgiska) handläggandet utförande, bedömning och demonstration av kliniska obduktioner grundläggande kunskaper om laboratoriemetoder ledande av klinisk-patologiska konferenser med presentation av morfologiska data som grund för vidare diskussion om handläggning, terapival och prognos grundläggande ADB-teknik med inriktning på diagnos-patientregisterhållning
2 Omfattande kunskaper krävs i allmän och speciell patologi. Dessutom erfordras kunskaper i cellbiologi, tumörbiologi och molekylärbiologi. Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta i verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier Sidoutbildning Specialisten i klinisk patologi måste ha basala kunskaper och färdigheter inom klinisk cytologi (se preciserade delmål). Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är verksamhetschefens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera
3 tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att STläkaren erhåller den sidoutbildning som målbeskrivningen föreskriver och att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Handledaren skall tillse att sidoutbildningen utformas så att målbeskrivningens krav tillgodoses och att god och regelbunden kontakt etableras med sidoutbildande enheters handledare och med eventuell studierektor. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal. II. Preciserade delmål Inom klinisk patologi A. Specialisten skall självständigt kunna handlägga och diagnostisera följande Hjärt - kärlpatologi - atheroskleros - ischemiska och inflammatoriska sjukdomar - kärltumörer Respirationsvägarnas patologi inkl pleura - polyper, benigna och maligna tumörer - inflammations- och infektionssjukdomar - obstruktiva och restriktiva tillstånd - lungembolism Munhåla och spottkörtlar - precancerösa slemhinneförändringar, vanliga tumörer, cystor samt inflammatoriska tillstånd Mag-tarmkanalens patologi - polyper, benigna och maligna tumörer
4 - precancerösa slemhinneförändringar - vaskulära lesioner - obstruktiva tillstånd - inflammatoriska sjukdomar - malabsorbtion - ulcussjukdomar Leverns, gallvägarnas, och pankreas sjukdomar - vanliga tumörer, cystor, obstruktiva- och inflammatoriska tillstånd - toxiska och metabola leverskador - levercirrhos Urinvägarnas patologi (njurar, njurbäcken, uretärer, urinblåsa och uretra) - benigna och maligna tumörer - vanliga missbildningar - inflammationssjukdomar i njurar och urinvägar - obstruktiva tillstånd - njurförändringar vid hypertoni och diabetes Gynekologisk patologi - inflammatoriska och precancerösa tillstånd samt vanliga benigna och maligna tumörer i vulva, vagina, uterus, tubor och ovarier - hormonreaktioner i uterusslemhinnan - endometrios - placentas patologi - extrauterin graviditet Mammarpatologi - inflammatoriska och benigna proliferativa tillstånd - benigna och maligna tumörer samt precanceroser Manliga reproduktionsorganens sjukdomar - inflammatoriska förändringar och vanliga tumörer i prostata, epididymis och testis - precancerösa slemhinneförändringar och cancer på penis
5 - prostatahyperplasi Endokrin patologi - tumörer och hyperplastiska förändringar samt inflammationssjukdomar i tyreoidea - hyperplasi/adenom i paratyreoidea - carcinoidtumörer med olika lokalisation - binjurens vanligaste sjukdomar Skelett- och mjukdelspatologi - principerna för den morfologiska diagnostiken och malignitetsgraderingen av ben- och mjukdelstumörer, samt kunskap att självständigt kunna diagnostisera de vanligaste typerna av benigna tumörer, cystor och tumörliknande processer - differentialdiagnostik gentemot maligna tumörer - inflammatoriska tillstånd - ledsjukdomar Hematopatologi (benmärg, lymfkörtlar, mjälte, och övrig lymfatisk vävnad) - differentialdiagnostik mellan reaktiva förändringar, granulomatösa processer, metastaser, Hodgkins sjukdom och non-hodgkinlymfom - basal diagnostik av leukemier, kroniskt myeloproliferativa sjukdomar och reaktiva benmärgstillstånd - mutipelt myelom Perinatal och pediatrisk patologi - undersökningar av senaborter och intrauterina dödsfall med avseende på infektioner och de vanligaste missbildningssyndromen Hudpatologi - tumörer utgångna ifrån epidermis, hudadnexa och mjukvävnad - epidermis precanceroser - melanocytära tumörer - vanliga former av dermatiter och dermatoser - de viktigaste degenerativa och granulomatösa sjukdomarna i dermis och subcutis
6 - de vanligaste vaskuliterna - bakterie-, svamp- och virusinfektioner Neuropatologi - cerebrovaskulära sjukdomar och vanliga inflammatoriska tillstånd i hjärnan och dess hinnor - metastaser - meningeom och tumörer i perifera nerver Ögonpatologi - inflammatoriska och reaktiva förändringar samt tumörer i ögonlocken Obduktionspatologi - vuxen- och barnobduktion inklusive bedömning, demonstration och dokumentation av fynden - provtagningsteknik för morfologisk, bakteriologisk och toxikologisk analys - mikroskopisk diagnostik av vävnadsförändringar Kännedom om gällande lagar och förordningar är i detta sammanhang ett särskilt krav. Övrigt - amyloidos - arteriter - sarkoidos B. Specialisten skall ha god kännedom om, och viss erfarenhet av följande Hjärt - kärlpatologi - hjärtmissbildningar - kardiomyopatier - hjärttumörer - transplantationsförändringar Respirationsvägarnas patologi inkl mediastinum, tymus, och pleura - pneumokonioser
7 - missbildningar - primära mediastinala tumörer - för nyföddhetsperioden typiska sjukdomar Munhåla och spottkörtlar - käkbenstumörer (inkl de odontogena) Mag-tarmkanalens patologi - parasit/masksjukdomar - neuromuskulära tarmsjukdomar - missbildningar Leverns, gallvägarnas och pankreas sjukdomar - gallgångs- och leversjukdomar hos barn, inkl upplagringsåkommor - transplantationspatologi Urinvägarnas patologi (njurar, njurbäcken, uretärer, urinblåsa och uretra) - glomerulära sjukdomar - njurförändringar vid systemsjukdomar av kollagenostyp - akut tubulär nekros - transplantationspatologi Gynekologisk patologi - gonaddysgenesier - ovanliga ovarialtumörer - missbildningar Mammarpatologi - ovanliga brösttumörer Manliga reproduktionsorganens sjukdomar - ovanliga tumörer - fertilitetsbedömningar i testisbiopsier Endokrin patologi
8 - hypofystumörer - hormonproducerande benigna och maligna tumörer i pankreas, binjure och paraganglier Skelett- och mjukdelspatologi - ovanliga typer av benigna tumörer och tumörlika tillstånd - primära maligniteter Hematopatologi (benmärg, lymfkörtlar, mjälte, tymus, och övrig lymfatisk vävnad) - subklassifikation av non-hodgkinlymfom, Hodgkins sjukdom och akuta leukemier baserade på aktuella klassifikationssystem och undersökningstekniker - myelodysplastiskt syndrom Perinatal och pediatrisk patologi - ovanliga missbildningssyndrom, upplagringssjukdomar och kongenitala tumörer Hudpatologi - mer ovanliga dermatiter och dermatoser - kutana lymfoida cellinfiltrat och maligna lymfom Neuropatologi - de vanligaste missbildningarna och perinatala encephalopatier - hjärntumörer - intrakraniell tryckstegring - vanliga degenerativa CNS-sjukdomar, främst demens av Alzheimers typ - typiska förändringar vid multipel skleros - vanliga neuromuskulära sjukdomar av typ neurogen och dystrofisk myopati samt de vanligare perifera nervsjukdomarna Ögonpatologi - tumörer i uvea och tårkörtel - bulbens sjukdomar speciellt vid diabetes, glaukom och trauma
9 Inom klinisk cytologi A. Specialisten skall ha god kännedom om och viss erfarenhet av - provtagnings- och preparationsmetoder för cytologiskt material, såväl exfoliativt som aspirationscytologiskt, för ljusmikroskopisk diagnostik och annan rutinmässigt använd diagnostik - den cytologiska diagnostikens användning i masshälsoundersökningar - speciellt gynekologisk och mammografisk B. Specialisten skall ha kännedom om och viss erfarenhet av - ljusmikroskopisk diagnostik av aspirationscytologiskt material från de vanligaste benigna och maligna tumörsjukdomarna och deras differentialdiagnostik i mamma, lunga, spottkörtlar, tyreoidea och prostata samt metastasdiagnostik i lever och lymfkörtlar
KLINISK CYTOLOGI Profil och verksamhetsfält Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
KLINISK CYTOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk cytologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i patientundersökning och provtagning med finnålsteknik
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil verksamhetsfält Anestesi intensivvård är en medicinsk specialitet vars verksamhet syftar till att göra patienter smärtfria i samband med
Läs merFÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet
FÖRETAGSHÄLSOVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Företagshälsovårdens kärnverksamhet ligger inom områdena fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt hälsa och arbetslivsinriktad
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
NEUROKIRURGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten neurokirurgi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggning av de medfödda och förvärvade sjukdomar
Läs merSOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
SOCIALMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten socialmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om dels samhälls- och organisationsinriktad förebyggande
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
GERIATRIK I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten geriatrik innefattar fördjupade kunskaper om akuta och kroniska sjukdomar hos äldre samt rehabilitering av äldre. Geriatrikens
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
PLASTIKKIRURGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Den plastikkirurgiska specialitetens målsättning är att med en vävnadsvänlig och vävnadsbesparande atraumatisk operativ teknik uppnå
Läs merBARN- OCH UNGDOMSRADIOLOGI
BARN- OCH UNGDOMSRADIOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsradiologi omfattar fördjupade medicinskt radiologiska kunskaper och färdigheter i utredning,
Läs merBARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING
BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsneurologi med habilitering omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter
Läs merBARN- OCH UNGDOMSALLERGOLOGI
BARN- OCH UNGDOMSALLERGOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsallergologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggning av
Läs merRÄTTSMEDICIN Profil och verksamhet Samverkan inom och utom sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
RÄTTSMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhet Specialiteten rättsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om undersökning av olika typer av dödsfall och personskador
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
KIRURGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten kirurgi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggningen av de medfödda eller förvärvade sjukdomar
Läs merViktiga samverkansparter utanför sjukvården är socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling samt miljö- och hälsoskyddsnämnd.
ALLMÄNMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Allmänmedicin omfattar kunskaper och färdigheter att självständigt utreda och behandla de vanligaste sjukdomarna i alla åldersgrupper
Läs merMålbeskrivning och utbildningsbok i klinisk patologi
Målbeskrivning och utbildningsbok i Svensk Förening för Patologi och Svensk Förening för Klinisk Cytologi 2009-05-14 Version 1.0 1 Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet
Läs merKLINISK GENETIK Profil och verksamhetsfält Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
KLINISK GENETIK I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk genetik omfattar fördjupade kunskaper om genetiska faktorers betydelse dels för uppkomsten av sjukdomar,
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
KLINISK IMMUNOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk immunologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i immunologiskt betingade sjukdomstillstånd såsom
Läs merKlinisk neurofysiologi I. Övergripande målbeskrivning
MålbeskrivningNy0600 FÖRSLAG Klinisk neurofysiologi I. Övergripande målbeskrivning Kompetensområde Klinisk neurofysiologi är en egen basspecialitet inom neurospecialiteterna samt även egen specialitet
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
OBSTETRIK OCH GYNEKOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten obstetrik och gynekologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i diagnostik och behandling av normal
Läs merDelar av innehållet i specialiteten klinisk bakteriologi är gemensamma med innehållet i klinisk virologi.
KLINISK BAKTERIOLOGI I. Övergripande del Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk bakteriologi är en laboratoriespecialitet, som har många kliniska kontakter och samarbete med andra laboratoriespecialiteter,
Läs merPSYKIATRI Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
PSYKIATRI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten psykiatri omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i utredning, behandling, omvårdnad och rehabilitering vid psykiska
Läs merBARN- OCH UNGDOMSKARDIOLOGI
BARN- OCH UNGDOMSKARDIOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomskardiologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggning av
Läs merSKOLHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält
SKOLHÄLSOVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Skolhälsovården utgör dels en fortsättning av den förebyggande barnhälsovården, dels en arbetsmiljöinriktad hälsovård för barn och
Läs merMedicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning
Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kompetenskrav
Läs merDelar av innehållet i specialiteten klinisk virologi är gemensamma med innehållet i klinisk bakteriologi.
KLINISK VIROLOGI I. Övergripande del Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk virologi är en laboratoriespecialitet, som har många kliniska kontakter och samarbete med andra laboratoriespecialiteter,
Läs merObstetrik och gynekologi
Obstetrik och gynekologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merBARN- OCH UNGDOMSMEDICIN
BARN- OCH UNGDOMSMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggningen av sjukdomar
Läs merRÄTTSPSYKIATRI Profil och avgränsning Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet
RÄTTSPSYKIATRI I. Övergripande målbeskrivning Profil och avgränsning Specialiteten rättspsykiatri omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om psykiatrisk utredning och diagnostik, rättspsykiatrisk
Läs merDiagnos Kvalitetsregisterblankett Vanlig canceranmälan AML/AUL/ALL Nyupptäckta fall för patienter 16 år och äldre. Nyupptäckt primär PADverifierad
Regelverk för anmälan via kvalitetsregisterblanketten eller via cancer anmälningsblanketten Anmälan om tumörer och tumörliknande tillstånd från klinisk verksamhet Nedanstående tabell anger inklusionskriterier
Läs merChecklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik
Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Reviderad november 2016 Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning. Checklistans
Läs merKompetensbeskrivning
Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomskirurgi karaktäriseras av handläggning av barn och ungdomar med missbildningar, skador och sjukdomar som behandlas med kirurgiska metoder. Centralt för
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
HÖRSELRUBBNINGAR I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten hörselrubbningar (audiologi) omfattar handläggningen av patienter med sjukdomar i hörsel- och balanssystemet. Specialiteten
Läs merChecklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik
Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.
Läs merPsykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI
1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare
Läs merKompetensbeskrivning
Kompetensbeskrivning Specialiteten urologi karaktäriseras av kunskap om medfödda och förvärvade sjukdomar och tillstånd i urinvägarna och de manliga könsorganen, samt skador i dessa. Kirurgiska färdigheter,
Läs merBarn- och ungdomskirurgi
Barn- ungdomskirurgi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
INTERNMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Internmedicin är en specialitet inom gruppen invärtesmedicinska specialiteter. Specialiteten internmedicin omfattar fördjupade kunskaper
Läs merKlinisk patologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Klinisk patologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merINFEKTIONSSJUKDOMAR Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
INFEKTIONSSJUKDOMAR I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten infektionssjukdomar omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om förebyggande av infektioner samt
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Skånes universitetssjukhus Klinik Thoraxkirurgiska kliniken Specialitet 2018-11-28 Lund atum Ort Mattias Karlsson, överläkare thoraxkirurgi Umeå
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Dnr: Dnr:5.2-896/06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning:
Dnr: Dnr:5.2-896/06 UTBILDNINGSPLAN HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen Utbildning: Program: Utbildningsnivå: Biomedicinsk analytikerexamen samt filosofie kandidatexamen med huvudområdet
Läs merKRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE
KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....
Läs merOnkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Onkologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
LUNGSJUKDOMAR I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten lungsjukdomar omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggningen av andningsorganens sjukdomar.
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Klinisk neurofysiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Klinik Klinisk neurofysiologi Specialitet 2018-11-27 Göteborg atum Ort Greta Gustafsson
Läs merVårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Närhälsan Horred vårdcentral Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-04-05 Datum Horred Ort Erik Tyrberg och Robert Svartholm Inspektörer LÄKARNAS
Läs merBARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI
BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i att igenkänna, bota, lindra
Läs merUtbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna
Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna Delmålen är uppdelade i tre nivåer, där: ) innebär att självständigt
Läs merBarn- och ungdomskirurgi
Barn- och ungdomskirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Skillingaryds vårdcentral Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-23 Skillingaryd atum Ort Magnus Tufvesson och Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor
Läs merreumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna
UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i reumatologi Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna Uppsala universitet bjuder in till utbildning
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
YRKES- OCH MILJÖMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil verksamhetsfält Specialiteten yrkes- miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper färdigheter avseende hur faktorer i den allmänna fysiska miljön
Läs merKirurgiska specialiteter
Kirurgiska specialiteter Kirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6
Läs merST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.
1 ST-KONTRAKT 5 sidor ST-KONTRAKT i Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8 Kontraktsparter ST- läkare Huvudhandledare Verksamhetschef Studierektor Mål
Läs merHUD OCH UNDERHUD A: Precanceroser i epidermis Vanliga tumörer utgångna från epidermis, B: Ovanliga tumörer utgångna från epidermis,
PRECISERING AV DELMÅL C1 RELATERAD TILL ORGANSYSTEM A. Sjukdomstillstånd som ST-läkaren efter fullgjord tjänstgöring förväntas ha god kännedom om och kunna handlägga självständigt. B. Sjukdomstillstånd
Läs merNeurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Neurokirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merDel 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)
1 Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten.
Läs merST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun
1 (5) ST-kontrakt avseende specialistutbildning i Dokumentet gäller för HSF, Primärvården ST-läkare: Åtagande Specialiseringstjänstgöringen (ST) ska utformas utifrån Socialstyrelsens föreskrifter. Detta
Läs merBilaga 5 förteckning över ramavtalsområden
Dnr 2.7 43348/2013 1(5) Bilaga 5 förteckning över ramavtalsområden De valbara ramavtalsområdena i förfrågningsunderlaget (avsnitt 6 152) är grupperade i fyra större områden. Nedan följer en beskrivning
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Rydaholms vårdcentral Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-22 Rydaholm atum Ort Magnus Tufvesson och Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor Välrenommerad
Läs merMedicinsk gastroenterologi och hepatologi
Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning enligt SOSFS 2015:8 med kommentarer från utbildningsutskottet i Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF). Delmål c6-c14 är specifika för specialiteten
Läs merGynekologisk onkologi
Gynekologisk onkologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;
SOSFS 2015:X (M) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den 17 februari 2015. Socialstyrelsen föreskriver följande
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Närhälsan Vårgårda vårdcentral Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-04-25 Datum Vårgårda Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS
Läs merRöst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar
Röst- och talrubbningar Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Krav för medicinsk kompetens 3 Krav
Läs merInledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur
Klinisk fysiologi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att
Läs merUtbildningsbeskrivning
Utbildningsbeskrivning Klinik ÖNH-verksamheten. HIVÖ-Kliniken Klinikens huvudverksamhet (statistik, läkarbesök, behandling etc.) Verksamheten utför akut och elektivt omhändertagande av patienter med sjukdomar
Läs merDel 3: Checklista för inspektion
Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren
Läs merUtbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun
1 (6) RIKTLINJE Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentet gäller för HSF Innehållsförteckning Specialiseringstjänstgöring (ST)...2 Bakgrund...2 Behov av ST på Gotland...2 Målsättning för ST-utbildning
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;
SOSFS 2014:X (M) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den.. 2014. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring RM Göteborg Klinik Rättsmedicin Specialitet 20181030 Göteborg atum Ort Ingemar Thiblin; an ndersson Inspektörer Styrkor rbetssättet med kontinuerlig
Läs merMålbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker
Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition
Läs mer1 SCHEMA. FALLSEMINARIERNA äger rum i anvisad lokal - utgår från entrén (Ehrenströmsg.1)
1 SCHEMA Kalendervecka 42 KURSVECKA 1 Cell- och vävnadsskada, adaptation och regeneration Klockan Måndag 18/10 Tisdag 19/10 Onsdag 20/10 Torsdag 21/10 Fredag 22/10 07.55-08.55 09.00-09.45 Upprop, information
Läs merST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M)
1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M) ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Vårdcentralen Vallås Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-10-03 Datum Halmstad Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS INSTITUT
Läs merKompetensbeskrivning. Specialiteten plastikkirurgi karaktäriseras av
Kompetensbeskrivning Specialiteten plastikkirurgi karaktäriseras av utredning, diagnostik, icke-kirurgisk och kirurgisk behandling samt uppföljning av yttre medfödda missbildningar, utredning, diagnostik,
Läs merKlinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Klinisk kemi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merDelmål nr Metoder för lärande Uppföljning
Utbildningsplan ST Bilaga 1 Utbildningsplanen är ett dokument som tillsammans med tjänstgöringsplan utgör ST-läkarens utbildningsprogram enligt 3 kap. 3 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Helsa Vårdcentral Kneippen Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-09-21 Norrköping atum Ort Lasse Karlsson, Robert Svartholm Inspektörer Styrkor Goda
Läs merNya ST 2015 SOSFS 2015:8
Nya ST 2015 SOSFS 2015:8 eller ny-nya ST eller ST 2.0 Börja om från början, börja om på nytt... Börja om från början, börja om på nytt... Nja, inte helt Nya ST 2015= SOSFS 2015:8 Började gälla 1 maj 2015
Läs merMedicinsk gastroenterologi och hepatologi
Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6
Läs merKlinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Klinisk genetik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs mer2008 01 25 Neuroradiologi 1
Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens
Läs merBilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden
2016-01-28 Dnr 2.7 48/2016 1(5) Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden Socialstyrelsen gör en behovsanalys för att avgöra inom vilka områden kurser ska upphandlas. I behovsanalysen samlar Socialstyrelsen
Läs merTillämpningar Standardiserade Vårdförlopp SVF
Tillämpningar Standardiserade Vårdförlopp SVF 2017-06-16 Text i dokument Mottagningsbesök Slutenvård Patient mottagen från annat landsting Patient startat SVF inom Region Skåne Vårdåtagande, koppling i
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Vårdcentralen Västra Vall Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-06 Varberg atum Ort Erik Tyrberg och Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor Engagerade
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Vårdcentralen Bäckagård Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-10-04 Datum Halmstad Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS INSTITUT
Läs merreumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna
UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i reumatologi Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna Uppsala universitet bjuder in till utbildning
Läs merUtbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin
Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin 1. Inledning 1.1 Definition av kompetensområdet från målbeskrivningen Nuklearmedicin är en klinisk specialitet där man efter tillförsel av radiofarmaka
Läs merK U RS B E S K R I V N I N G P A TO L O G I SJUKGYMNASTPROGRAMMET VECKA 35 HT-2009
K U RS B E S K R I V N I N G P A TO L O G I SJUKGYMNASTPROGRAMMET VECKA 35 HT-2009 Kurstid: 20090824-20090828 Examination: Fredag 1 DEFINITIONER OCH MÅLSÄTTNING Patologi betyder ordagrant läran om lidandet.
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Västmanlands sjukhus Västerås Klinik Klinisk kemi Specialitet 2019-05-02 2019-05-03 Datum Västerås Ort Charlotte Becker och Lina Ekdahl Inspektörer
Läs merHematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN
402 Kompetensbeskrivning Specialiteten hematologi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i utredning, diagnostik, behandling, prevention och uppföljning av tillstånd i blodet samt i blodbildande,
Läs merSpecificerade kunskapskrav
specialistkompetens i sjukdomar hos hund och katt Specificerade kunskapskrav Allmänt Aspiranten ska efter specialistutbildningen kunna Omsätta grundutbildningens teoretiska kunskaper i praktisk klinisk
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-granskning Granskningsdatum: 2018-05-21 Neurofysiologiska kliniken Klinik Universitetssjukhuset i Linköping Ort harlotte Sjöberg Larsson Inspektörer Roland Flink Gradering Övriga
Läs merFörslag till kursämnesbeskrivningar
Förslag till kursämnesbeskrivningar Neonatologi 2013-12-02 Innehåll 1 Perinatalmedicin, genetik, missbildningar och syndrom. Etik och lagstiftning... 3 2 Respiratoriska och kardiovaskulära problem inklusive
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Läjeskliniken Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-05 Träslövsläge atum Ort Erik Tyrberg och Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor Välrenommerad
Läs merFöreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008
Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...
Läs merKlinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)
Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Definition av kunskapsområdet
Läs merFigur 1. Målbeskrivningarnas struktur
Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att meddela nya föreskrifter
Läs merreumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led- och systemsjukdomarna
UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i reumatologi Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led- och systemsjukdomarna Uppsala universitet bjuder in till utbildning
Läs mer