Informationskompendium. DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet

Transkript

1 Informationskompendium DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet

2 Innehåll o Inledning/kursinformation 3-7 o Karta kursområde 8 o Grupplista Obduktion 9 o Grupplista mikroskopering 10 o Kursplan o Målbeskrivning o Lärarpersonal 33 o Mikroundervisning- Rekommenderade preparat o Seminariefall Bröst o Seminariefall Gyn 40 o Terminologi o Obduktionsteknik o Schema för perioden 24/11-15/ Informationskompendium 2

3 Hjärtligt välkomna till kursen Den sjuka människan 1 Undervisningen hos oss kommer innefatta bland annat allmän cell- och tumörpatologi och organspecifik patologi som exempelvis urologisk och gynekologisk patologi. Våra föreläsare och seminarieledare är till största delen kliniskt verksamma läkare/forskare vid avdelningen för patologi och cytologi Karolinska, Solna men föreläsare från utländska universitet kommer också att medverka i undervisningen. Undervisningen bedrivs i form av teoretiska moment i form av föreläsningar varvat med praktiska moment som obduktioner, mikroskopiundervisning, seminarier, fallseminarier och besök på punktionscytogisk mottagning. Kursledningen Grundutbilningsansvarig Angelo De Milito Angelo.De-Milito@ki.se Kursansvarig/Bitr. Studierektor: Claes Lindh Claes.lindh@ki.se Tel: Utbildningsadministratör: Sofia Asp Sofia.asp@ki.se Tel: Kursexpeditionens öppettider är Mån-Fre och befinner sig i hus Z1 plan 00 Kursamanuens: Lorand Kis Lorand.kis@ki.se Informationskompendium 3

4 Allmänna föreskrifter Verksamheten vid klinisk patologi/cytologi utgör en del av sjukvården. I och med att den studerande deltar i denna verksamhet, gäller därför samma skyldigheter och regler som för läkare ("ej må läkare yppa vad honom i denna hans egenskap blivit i förtroende meddelat, ej heller i oträngt mål uppenbara vad angår sjukdom eller dess uppkomst han själv funnit"), d.v.s. FULLSTÄNDIG TYSTNADSPLIKT (DETTA PAPPER SKALL NI SKRIVA UNDER VID INTRODUKTIONEN AV KURSEN). Till klinisk patologi/cytologi kommer också anhöriga till avlidna för att ta ett sista farväl. Visningsrummet är beläget i nya obduktionshuset. De anhöriga inväntar i regel en representant från begravningsbyrån på entréplanet. Visa hänsyn! Kurslitteratur Robbins Basic Pathology (lilla Robbins) Edited by Kumar, Abbas, Fausto, Mitchell; Saunders, 9 th edition, 2012 Inbunden ca 900 sidor Kursinnehåll a) Grundläggande strukturella cell-, vävnads- och organförändringar samt incidens, ålders- och könsfördelning, etiologi och patogenes vid de viktigaste sjukdomarna i det svenska sjukdoms-panoramat. b) Den funktionella och kliniska betydelsen av sådana cell-, vävnads- och organförändringar. c) Principer för morfologisk diagnostik, d.v.s. att beskriva och bedöma de vanligaste organförändringarna makro- och mikroskopiskt samt sammanfoga fynden med kliniska data så att en meningsfylld helhetsbild av ett sjukdomsförlopp erhålls. Undervisningsformer Kursen i patologi omfattar katedrala föreläsningar, seminarier och praktiska övningar i obduktionsteknik och mikroskopering samt demonstrationer av klinisk aspirationscytologisk verksamhet. Undervisningsmomenten finns specificerade i kursschemat. VIKTIGT! Kom till undervisningen i tid. Det är mycket störande för föreläsare och övriga studenter när många kommer för sent. Informationskompendium 4

5 Krav på närvaro vid obligatoriska moment Vi har 9st obligatoriska moment och ett preparatförhör. Närvarokravet för godkänt delmoment (moment1) är 7 moment. Av dessa 7 tillfällen skall minst 2 vara obduktioner. (obduktionsdemonstration/kursobduktion). Vi rekommenderar starkt att ni deltar vid samtliga 9 tillfällen. Om man är frånvarande mer får man kompensera för eventuell frånvaro genom att byta grupp eller genom att gå på obduktioner på slutet av kursen så att man kommer upp i 7 tillfällen totalt. Annars måste man ta igen det som fattas efterföljande termin. Kursen är indelad i 5st moment: (hur de olika momenten examineras finner du i kurspanen) Innehåll Kursen är indelad i fem moment. Den ämnesmässiga kärnan utgörs av de basvetenskapliga ämnesområdena, patologi, mikrobiologi/immunologi och farmakologi samt allmänmedicin. Kursen startar med en introduktion som ges i samverkan mellan lärare från de ämnesområden som ingår i temat Den sjuka människan. Inflammation, mikrobiologi, grundläggande sjukdomsmekanismer, 4 hp Momentet fokuserar på grundläggande förståelse på molekylär-, cellulär- och vävnadsnivå för sjukdomars uppkomst, förlopp och konsekvenser. Härvid integreras mikrobiologiska, immunologiska, patologiska och farmakologiska aspekter på inflammation som sjukdomsmekanism såsom vid autoimmunitet, överkänslighetsreaktioner, immunbrist och infektion, samt grundläggande sjukdomsmekanismer vid genetiska sjukdomar och tumörsjukdomar. Här ingår även en skriftlig individuell examination. Organspecifik patologi, 7 hp Momentet har fokus på hur kunskaperna om basala sjukdomsmekanismer rörande inflammatoriska, neoplastiska och degenerativa sjukdomstillstånd appliceras på sjukdomar i skilda organsystem och hur dessa sjukdomar kan diagnostiseras. Integration och examination, 1.5 hp Momentet avser att utveckla studentens förmåga till integrering av det teoretiska innehållet i momenten Inflammation, mikrobiologi, grundläggande sjukdomsmekanismer och Organspecifik patologi genom fall-baserad examination i grupp och färdighet i att känna igen patologiska processer i mikroskopiska preparat. Här ingår även en skriftlig individuell examination. Professionell utveckling (PU), 0.5 hp Momentet innehåller en temadag med etik, juridik och förhållningssätt relaterat till döden samt en mentorsledd workshop. Primärvård (PV), 0.5 hp Momentet innehåller fördjupad konsultationsträning, patientens del (videoinspelat samtal med återföring), hygienprinciper och introduktion av rutiner vid konstaterande av dödsfall utanför sjukhus. Obligatoriska moment: 3 obduktionstillfällen (1 obduktionsdemonstration och 2 kursobduktioner) 2 seminarier (bröst och gyn) 4 mikroundervisnings tillfällen 1 preparatförhör (räknas INTE in i ovan) På följande moment ges ett resttillfälle under kursens gång: *Obduktion Resttillfället för obduktion (se kursschemat 22/ ). Det är inte bra om fördelningen av antalet deltagare blir alltför skev mellan olika obduktionstillfällen eller olika mikroundervisningstillfället (begränsat antal platser vid multihövdat mikroskop (max 9). För godkänd kurs krävs godkänt resultat på preparatförhör, deltentamen och sluttentamen samt fullgjorda krav på närvaro och aktivitet vid de obligatoriska momenten (Patologi KS + KI Campus) och även Godkänd närvaro på PU och PV. Informationskompendium 5

6 Kursråd Kursråd den 30/11 kl , direkt efter föreläsningen i samma lokal. Studenterna ska i förväg utse sex kursrepresentanter och maila deltagarnas namn till sofia.asp@ki.se Ett kursråd- Feedback erbjuds även den 12/12 kl på plan 2 på Patologen, anmälan krävs och skickas till sofia.asp@ki.se Lunchrum och datorer *Studenterna har tillgång till datorer i KS-biblioteket, huvudbyggnaden ta de röda hissarna på höger sida efter cafeterian upp till plan 4 gå till höger, gå längst ned i korridoren till biblioteket där befinner sig även grupprummen som är bokningsbara via denna länk: *Lunchrum med mikrovågsugnar finns i CCK plan 00 samt i hus Z1:00 där finns bestick, mikro och glas och här ansvarar ni för att det ser rent och snyggt ut efter er dvs plocka in er smutsiga disk i diskmaskinerna och försök hålla en låg samtalston då detta är lunchrum för personal. Obduktion Varje student har möjlighet att delta i 3 kursobduktioner (inklusive inledande obduktionsdemonstration). Vid obduktion medföljer alltid en obduktionsremiss från remitterande. Dessa handlingar är juridiska dokument och är konfidentiella. Det är därför förbjudet att ta med remisser, journalhandlingar eller kopior av dessa, hem eller lämna dem på allmän plats, där övrig personal eller besökare kan få tillgång till densamma. Normalt obduceras 2 fall parallellt (av t.ex. grupp 1A resp. 1B). De studenter som vill närvara vid organurtagning kommer kl och är med när obduktionsteknikerna öppnar kroppen, detta erbjuds endast från obduktion nr. 2 dvs inte vid demonstrationen.. Läraren och övriga studenter kommer kl Då inleder läraren med en kort presentation av sjukhistoria och frågeställning (ca 5 minuter). Därefter utför de tre arbetslagen den praktiska dissektionen av respektive organpaket. Handledare finns tillgänglig. Dissektionsarbetet bör vara avslutat ca Därefter går man under lärarhandledning igenom fallet gemensamt (båda fallen om tid finns). Studenterna presenterar fynden och läraren kommenterar. Om obduktionsundervisningen kommer ställas in pga. Att det inte finns något fall kommer ett meddelande läggas ut på pingpongs anslagstavla dagen innan undervisningsmomentet. Mikroskopering Informationskompendium 6

7 (Virtuell mikroskopi) Denna databas ger er möjlighet att studera mikroskopiska bilder med medföljande anamnes och preparatbeskrivning hemifrån eller från bibliotek. Programmet för virtuell mikroskopi, Spectrum, fungerar oberoende av om ni använder PC eller Mac. Följande länk leder till startsidan för DSM1 mikro preparat: Logga in med: användarnamn kistudent lösenord student. När ni kommer in i Spectrum klickar ni på ikonen "Digital slides" och då kommer ni in i den virtuella preparatlådan. Upptill på sidan ser ni flera rubriker: Image: Miniatyrer av mikroskopibilder. Block ID: Preparatets nummer vilket motsvarar numret i mikroskopipärmen och lådan. Barcode ID: PAD (Patologisk Anatomisk Diagnos). Comment: Anamnes och histomorfologisk kommentar. För att se bilder klicka på miniatyren, då öppnas en större bild i ett nytt fönster. På denna nya bild kan ny zooma in och ut och närmare analysera preparatet. Uppe till höger ser ni en miniatyrbild av snittet för orientering. Hygien VIKTIGT! Studenterna skall i obduktionslokalerna uppträda som om lokalen vore smittoförande. Det är följaktligen nödvändigt med minutiös hygien. Obduktionstekniker tilldelar kursdeltagare handskar, skyddsrockar och skoskydd. Åskådare vid obduktionen skall vara iförda skyddsrock och skoskydd. Efter obduktionens slut är noggrann handtvätt obligatorisk. Skyddskläder som använts vid obduktion får ej tas med utanför obduktionslokalen. Lärarledd mikroundervisning Kallas Mikro i schemat och brukar ligga kl Varje grupp kommer en gång per vecka att få en lärarledd genomgång av ett antal histopatologiska preparat. Vi försöker anpassa dessa preparat till föreläsningarna. Här är gruppen uppdelad i mindre mikrogrupper (t.ex. 1:1, 1:2, 1:3) som har genomgång kl , respektive , observera eventuella ändringar. Tänk på att antalet studentplatser vid flerhövdade mikroskop är begränsade till 9. Om ni önskar byta grupp, måste ni därför byta med annan student. Lokal: Något av våra flerhövdade mikroskop (se schemat ÄLG1 eller ÄLG2 på patologen i Radiumhemmet). Informationskompendium 7

8 Informationskompendium 8

9 Informationskompendium 9

10 Informationskompendium 10

11 Den sjuka människan 1, 13,5 hp Disease and Illness 1, 13,5 credits Denna kursplan gäller från och med höstterminen Om det finns relaterade planer Kurskod 2LK139 Kursens benämning Den sjuka människan 1 Hp 13,5 hp Denna ritar ut AMNE/NIVÅ eller huvudomradefordjupningar Huvudområde Medicin Nivå G2 - Grundnivå 2 Betygsskala Underkänd (U) eller godkänd (G). Kursansvarig institution Institutionen för laboratoriemedicin lista medverkande institutioner Medverkande institutioner Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi Institutionen för fysiologi och farmakologi Institutionen för onkologi-patologi Beslutande organ Programnämnd 2 Datum för fastställande Kursplanen gäller från Höstterminen 2016 Särskild behörighet Alla högskolepoäng från termin 1. Student som underkänts på verksamhetsförlagd utbildning (VFU)/motsvarande till följd av att studenten visat så allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskerats, är behörig till nytt VFU-tillfälle först när den individuella handlingsplanen har fullföljts. Mål Syfte Kursen syftar till att ge förståelse för sjukdomars uppkomst, förlopp och kliniskt funktionella betydelse samt hur sjukdomar kan diagnostiseras och i vissa fall förebyggas och behandlas. Detta sker genom att studenten integrerar kunskap om cell-, molekylär- och mikrobiologiska sjukdomsmekanismer, med makro- och mikroskopiska organförändringar vid olika sjukdomstillstånd och klinisk presentation till en meningsfull bild av ett sjukdomsförlopp. Kunskaperna är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin (S1-S4) och färdigheterna enligt Millers pyramid (M1-M4) *. Lärandemål: Kunskap och förståelse Studenten ska kunna: beskriva viktiga mikrobiologiska agens uppbyggnad och klassifikationssystem (S1) och redogöra för basala Informationskompendium 11

12 sjukdomsalstrande mekanismer samt hur immunsystemet skyddar individen mot dessa (S3) använda basal farmakologisk terminologi och redogöra för grundprinciper för hur läkemedel utövar sina effekter (S2) redogöra för metoder för cell-och vävnadsbaserad diagnostik, beskriva cellers och vävnaders reaktioner på och adaptation till skadliga agens samt relatera vanliga och/eller viktiga sjukdomars orsaker och patofysiologi till, morfologiska förändringar och kliniska konsekvenser (S3) redogöra för lagar som styr handhavandet av den döda kroppen samt för hur en klinisk obduktion utörs och känna till rutiner vid dödsfall utanför sjukhus. (S2). Färdigheter Studenten ska kunna: följa grundläggande hygienprinciper inhämta och tolka läkemedelsinformation samt bedöma risker med läkemedelsbehandling samt bedöma vetenskapliga artiklar avseende diagnostik och patogenes (M3). tolka resultat och utlåtanden från laboratorieundersökningar och utifrån dessa, tillsammans med de kliniska fynden, identifiera möjliga sjukdomsorsaker och föreslå hur dessa skulle kunna vidare utredas och med korrekt terminologi kommunicera denna information till kollegor och patienter med ett språk avpassat för målgruppen (PV) (M2). med hjälp av patientcentrerad samtalsmetodik kunna inleda samtalet och klarlägga besöksorsaken inkluderande tanke, oro och önskan och kunna bemöta patienten respektfullt såväl i samtal som undersökningssituation. (PV) (M3) Förhållningssätt Studenten ska: uppvisa förmåga till reflektion och självinsikt, i synnerhet i samband med möten med lidande och död (PU) uppträda respektfullt mot patienter, andra studenter, lärare och personal samt ta aktivt ansvar för sitt lärande och sin professionella utveckling (PU) Innehåll Kursen är indelad i fem moment. Den ämnesmässiga kärnan utgörs av de basvetenskapliga ämnesområdena, patologi, mikrobiologi/immunologi och farmakologi samt allmänmedicin. Kursen startar med en introduktion som ges i samverkan mellan lärare från de ämnesområden som ingår i temat Den sjuka människan. Inflammation, mikrobiologi, grundläggande sjukdomsmekanismer, 4 hp Momentet fokuserar på grundläggande förståelse på molekylär-, cellulär- och vävnadsnivå för sjukdomars uppkomst, förlopp och konsekvenser. Härvid integreras mikrobiologiska, immunologiska, patologiska och farmakologiska aspekter på inflammation som sjukdomsmekanism såsom vid autoimmunitet, överkänslighetsreaktioner, immunbrist och infektion, samt grundläggande sjukdomsmekanismer vid genetiska sjukdomar och tumörsjukdomar. Här ingår även en skriftlig individuell examination. Organspecifik patologi, 7 hp Momentet har fokus på hur kunskaperna om basala sjukdomsmekanismer rörande inflammatoriska, neoplastiska och degenerativa sjukdomstillstånd appliceras på sjukdomar i skilda organsystem och hur dessa sjukdomar kan diagnostiseras. Integration och examination, 1.5 hp Momentet avser att utveckla studentens förmåga till integrering av det teoretiska innehållet i momenten Inflammation, mikrobiologi, grundläggande sjukdomsmekanismer och Organspecifik patologi genom fall-baserad examination i grupp och färdighet i att känna igen patologiska processer i mikroskopiska preparat. Här ingår även en skriftlig individuell examination. Professionell utveckling (PU), 0.5 hp Momentet innehåller en temadag med etik, juridik och förhållningssätt relaterat till döden samt en mentorsledd workshop. Primärvård (PV), 0.5 hp Momentet innehåller fördjupad konsultationsträning, patientens del (videoinspelat samtal med återföring), hygienprinciper och introduktion av rutiner vid konstaterande av dödsfall utanför sjukhus. Arbetsformer Kursen baseras huvudsakligen på introducerande och orienterande föreläsningar, gruppundervisning, seminarier, workshop samt verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Under momentet organspecifik patologi ges gruppundervisning i Informationskompendium 12

13 form av mikroskopidemonstrationer och fallbaserad undervisning i vården i form av obduktioner. Examination Moment Inflammation, mikrobiologi, grundläggande sjukdomsmekanismer Obligatorier: seminarier och gruppövningar. Examination: Skriftlig individuell examination Moment Organspecifik patologi Obligatorier: fallbaserade seminarier, mikroskopiundervisning samt obduktioner Moment Integration och examination Examination: Gruppexamination i form av bildförhör/ mikroskopiförhör och en individuell skriftlig examination Moment Professionell utveckling Obligatorier: Temadag om döden och mentorsledd workshop. Moment Primärvård Examination: Godkänd prestation i VFU Kursansvarig bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med kursansvarigs anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges. Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Vad gäller verksamhetsförlagda moment har studenten rätt att genomgå dessa två (2) gånger. Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) eller motsvarande om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. När VFU avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VFU-tillfälle är förbrukat. I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till nytt VFU-tillfälle på denna kurs. Övergångsbestämmelser För kurs som upphört eller genomgått större förändringar ges minst två ytterligare prov (exklusive ordinarie prov) på det tidigare innehållet under en tid av ett år från den tidpunkt förändringen skedde. Övriga föreskrifter Kursutvärderingar genomförs enligt de riktlinjer som angivits av styrelsen för utbildning vid Karolinska Institutet. * Kunskaperna är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin: S1) enkel (ex. känna till, identifiera), S2) sammansatt (ex. redogöra för, beskriva), S3) relaterad (ex. analysera, relatera), och S4) utvidgad (ex. teoretisera, analysera). Färdigheterna är nivåindelade enligt Millers pyramid: M1) veta, M2) veta hur man utför, M3) kunna visa, och M4) kunna utföra yrkesmässigt. Litteratur och övriga läromedel The NEW way of presenting the literature Obligatorisk litteratur Abbas, Abul K.; Lichtman, Andrew H. Basic immunology : functions and disorders of the immune system 2. ed., updated ed : Philadelphia, Pa. : Elsevier/Saunders, ix, 324 s. ISBN: LIBRIS-ID: Sök i biblioteket Informationskompendium 13

14 Murray, Patrick R.; Rosenthal, Kenneth S ; Pfaller, Michael A. Medical microbiology 5. ed. : St. Louis : Mosby, cop x, 963 s. ISBN: LIBRIS-ID: Sök i biblioteket Robbins basic pathology Basic pathology Kumar, Vinay; Abbas, Abul K.; Aster, Jon C.; Robbins, Stanley L. 9th ed. : Philadelphia, PA : Elsevier/Saunders, c s. ISBN: (hardcover : alk. paper) LIBRIS-ID: Sök i biblioteket Medicinsk mikrobiologi & immunologi Brauner, Annelie 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur, s. ISBN: LIBRIS-ID: Sök i biblioteket Rang and Dale's pharmacology Rang, Humphrey Peter; Dale, M. Maureen; Ritter, James M.; Flower, Rod J.; Henderson, G. 8th ed. : London : Churchill Livingstone, cop xv, 760 s. ISBN: LIBRIS-ID: Sök i biblioteket Rekommenderad litteratur Läkemedelsboken Uppsala : Läkemedelsverket, s. ISBN: LIBRIS-ID: Sök i biblioteket FASS : förteckning över humanläkemedel. Stockholm : Läkemedelsindustriföreningen (LIF), vol. (4273 s.) ISBN: (A-L) ISSN: LIBRIS-ID: URL: Länk Sök i biblioteket Goodman, Louis Sanford Goodman & Gilman's The pharmacological basis of therapeutics. Brunton, Laurence L.; Chabner, Bruce; Knollmann, Björn C. 12. ed. : New York : McGraw-Hill Medical, c xvi, 2084 s. ISBN: LIBRIS-ID: Sök i biblioteket Whalen, Karen Lippincott's Illustrated Reviews: Pharmacology LIPPINCOTT WILLIAMS AND WILKINS, s. ISBN: LIBRIS-ID: Sök i biblioteket Rubin's pathology : clinicopathologic foundations of medicine Strayer, David S.; Rubin, Emanuel; Saffitz, Jeffrey E.; Schiller, Alan L. Seventh edition : Philadelphia : Wolters Kluwer Health, [2014], p. ISBN: LIBRIS-ID: Sök i biblioteket Professionell utveckling inom läkaryrket Andersson, Sven-Olof 1. uppl. : Stockholm : Liber, s. ISBN: LIBRIS-ID: Sök i biblioteket Informationskompendium 14

15 Målbeskrivning för Studenter på kursen Den sjuka människan 1 termin 3, Läkarprogrammet uppdaterad: Inför Sluttentamen i Patologi (se också separata lärandemål inför deltentamen) Informationskompendium 15

16 Målbeskrivning gemensam för Patologi i Solna och på Huddinge Innehållsförteckning: Cirkulationsrubbningar Hjärtsjukdomar Kärlsjukdomar Gastro-intestinalkanalens patologi Hud Bröst Kvinnliga gentalia Uropatologi Njurpatologi Neuropatologi Hematopatologi Endorkinpatologi Skelettpatologi Respirationspatologi Informationskompendium 16

17 Lärandemål DSM1 (moment 2) organspecifik patologi 1 Cirkulationsrubbningar Kunna: Känna till: Hyperemi, stas, ödem, blödningstillstånd (inkl. koagulationsdefekter, trombocytdefekter och mikroangiopatier), trombos, embolism, atheroskleros, ischemi, infarkt, chock Vätske och elektrolytbalans, hemostas, koagulation, fibrinolys, transsudat, exudat. Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Hemodynamic Disorders, Thromboembolism and Shock Kapitel 3: HYPEREMIA AND CONGESTION EDEMA HEMORRHAGE Bleeding disorders (förelästes under cirkulationssjukdomar men finns i boken i kapitel 11 sid ) HEMOSTASIS AND THROMBOSIS EMBOLISM INFARCTION SHOCK Hjärtsjukdomar Kunna: Hjärthypertrofi och hjärtinsufficiens: Hjärthypertrofi vid hypertoni och VOC, hjärtinsufficiens, vänstersidig hjärtinsufficiens, högersidig hjärtinsufficiens, cor pulmonale. Kongenitala hjärtsjukdomar: Förmakseptumdefekt, ventrikelseptumdefekt, ductus arteriosus persistens, coarctatio aortae. Cirkulationsrubbningar: Ischemisk hjärtsjuktom: Angina pectoris, akut ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt), hjärttamponad. Arrytmier, plötslig död och hypertensiv hjärtsjukdom, Klaffsjukdomar: (Vitium organicum cordis; VOC): Postendokarditiska vitier, mitralisstenos, mitralisinsufficiens, aortastenos, aortainsufficiens. Känna till: Hjärthypertrofi och hjärtinsufficiens: Kardiomyopati (genetik och molekylära mekanismer) Kongenitala hjärtsjukdomar: Fallots tetrad, pulmonalisstenos,, transposition av de stora artärerna. Cirkulationsrubbningar: Kronisk ischemisk hjärtsjukdom (kardioskleros), inflammatoriska förändringar: endokardit, myokardit vid akuta infektionssjukdomar, bakteriell endokardit, reumatisk endokardit, perikardit. Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Heart kapitel 10 OVERVIEW OF HEART DISEASE 365 HEART FAILURE CONGENITAL HEART DISEASE Ischemic heart disease Arrythmias HYPERTENSIVE HEART DISEASE VALVULAR HEART DISEASE CARDIOMYOPATHIES PERICARDIAL DISEASE CARDIAC TUMORS Informationskompendium 17

18 3. Kärlsjukdomar Kunna: Ateroskleros (epidemiologi, riskfaktorer, patofysiologi, morfologi och kliniska konsekvenser) Aneurysm: kongenitala ( berry ) aneurysm, artherosklerotiska aneurysm, dissekerande aortaaneurysm Inflammatoriska processer: Polyarteritis nodosa, temporalarterit Arteriell hypertoni (hypertension): Essentiell hypertoni, benign hypertoni, malign hypertoni, sekundär hypertoni vid njursjukdomar (renal hypertoni). Arterioloskleros Varicer, lymfödem och lymfangit Tumörer: Hemangiom, lymfgangiom. Kaposi sarkom Känna till: Degenerativa processer: Diabetesmikroangiopati,, arteriovenösa aneurysm, thrombangitis obliterans (Buergers sjukdom). Inflammatoriska processer: Wegeners granulomatos Vaskulär hyperreaktivitet: Raynauds fenomen, Raynauds sjukdom Pulmonell hypertoni: Pulmonell hypertoni vid fibroserande lungsjukdomar, emfysem, mitralisstenos, vänsterkammarisinsufficiens. kongenitala vitier Vaskulära interventioner: endovaskulär stenting, bypass kirurgi Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Blood Vessels kapitel 9 STRUCTURE & FUNCTION OF BLOOD VESSELS CONGENITAL ANOMALIES 330 BLOOD PRESSURE REGULATION HYPERTENSIVE VASCULAR DISEASE VASCULAR WALL RESPONSE TO INJURY ARTERIOSCLEROSIS 335 ATHEROSCLEROSIS ANEURYSMS AND DISSECTIONS VASCULITIS VEINS AND LYMPHATICS TUMORS Gastro-intestinalkanalens patologi Kunna: Icke-neoplastiska tillstånd i munhåla Inflammation etc.: Aftösa sår, blåsdermatoser, oral lichenoid reaktion. Spottkörtlar: Sialadeniter. Kunna: Neoplastiska och preneoplastiska tillstånd i munhåla Läppar, munhåla, svalg, esofagus: Leukoplaki, Skivepitelcancer. Spottkörtlar: Pleomorft adenom Informationskompendium 18

19 Kunna: Benpatologi Odontogena cystor och tumörer. Icke-neoplastiska tillstånd i mage-tarm Kunna: Missbildningar: Meckels divertikel, Kongenital megacolon (Hirschsprung s sjukdom) Inflammation, konkrement etc.: Aftös stomatit, Refluxesofagit, Barret s esofagus, Akut/erosiv gastrit, Atrofisk gastrit, gastrit associerad till Helicobacter, intestinal metaplasi, Appendicit, Crohns sjukdom, Ulcerös kolit, Cirkulationsrubbningar: Esofagus-varicer, tarminfarkt Känna till: Missbildningar: Esofagusatresi, stenos, Diafragmabråck, Kongenital pylorusstenos Inflammation, konkrement etc.: Infektiös enterit, Celiaki, Ileus, Invagination, Angiodysplasi, Peritonit Cirkulationsrubbningar. Hemorrhoider Cystor, divertiklar: Esofagusdivertiklar, Tunntarmsdivertiklar, Colondivertiklar, Diverticulos Kunna: Tumörsjukdomar i mage-tarm Esofagus: Skivepitelcancer, Adenocarcinom. Ventrikel: Ventrikelpolyper, Adenocarcinom Tunntarm: Adenocarcinom Colon, rectum: Colonpolyper (adenom, hyperplastisk polyp, inflammatorisk polyp), Adenocarcinom, Appendixcarcinoid. Att kunna: Lever och gallvägar Ikteruspatogenes: Ikterus; prehepatisk, hepatisk, posthepatisk Inflammatoriska tillstånd: Virushepatit (HepA, B, C), kronisk hepatit, autoimmun hepatit, Cholecystit Cirrhos: Klassifikation baserad på etiologi Fettlever: etiologi, alkoholinducerad leversjukdom, steatohepatit Biliär cirrhos: primär (PSC, PBC) sekundär Hemokromatos: hereditär, sekundär Neonatal hepatit: etiologi, histologisk bild Hepatocellulär cancer, Cholangiocellulär cancer, Levermetastaser, Levertransplantation: rejektion, komplikationer, patologi, indikationer Akut pankreatit, Kronisk pankreatit, Pankreascancer Känna till: Hepatitklassifikation (histologiskt), Cirkulationsrubbningar: Budd-Chiari syndrom, Veno-ocklusiv syndrom Missbildningar: gallvägsatresi (extrahepatisk, intrahepatisk) Cystisk fibros Benigna tumörer i lever Gallsten Gallblåsecancer Informationskompendium 19

20 Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E KAP. 14 Oral Cavity and Gastrointestinal Tract ORAL CAVITY (endast självstudier) ORAL INFLAMMATORY LESIONS PROLIFERATIVE AND NEOPLASTIC LESIONS OF THE ORAL CAVITY DISEASES OF SALIVARY GLANDS ODONTOGENIC CYSTS AND TUMORS ESOPHAGUS OBSTRUCTIVE AND VASCULAR DISEASES ESOPHAGITIS ESOPHAGEAL TUMORS STOMACH INFLAMMATORY DISEASE OF THE STOMACH NEOPLASTIC DISEASE OF THE STOMACH SMALL AND LARGE INTESTINES INTESTINAL OBSTRUCTION VASCULAR DISORDERS OF BOWEL DIARRHEAL DISEASE INFLAMMATORY INTESTINAL DISEASE COLONIC POLYPS AND NEOPLASTIC DISEASE ACUTE APPENDICITIS TUMORS OF THE APPENDIX 601 Kap. 15 Liver, Gallbladder, and Biliary Tract Liver CLINICAL SYNDROMES DRUG- OR TOXIN-INDUCED LIVER DISEASE ACUTE AND CHRONIC HEPATITIS ALCOHOLIC AND NONALCOHOLIC FATTY LIVER DISEASE CHOLESTATIC LIVER DISEASES INHERITED METABOLIC DISEASES CIRCULATORY DISORDERS OTHER INFLAMMATORY AND INFECTIOUS DISEASES 635 TUMORS AND HEPATIC NODULES Gallbladder, and Biliary Tract GALLBLADDER DISEASES DISORDERS OF EXTRAHEPATIC BILE DUCTS TUMORS OF GALLBADDER, CHOLANGIOCARCINOMA Informationskompendium 20

21 5. Hud Kunna: Epiteliala tumörlika tillstånd, benigna/premaligna: Atherom, Seborrhoisk keratos, Keratoacantom, Aktinisk keratos, Mb Bowen, virusutlösta benigna hudförändringar. Epiteliala tumörer, maligna: Skivepitelcancer, basalcellscancer. Dermala/Kärlrelaterade tumörer : Dermatofibrom (dermalt fibröst histiocytom), Pyogent granulom, Hemangiom, Kaposi sarkom. Melanocytära/naevocellulära lesioner: Efelid (fräkne), congenitala resp förvärvade melanocytnaevus(n), Blått naevus, Halonaevus, Dysplastiskt naevus, Kutana melanom, in situ/ invasiva. Känna till: Dysplastiskt naevussyndrom. Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Kap. 23 Skin ACUTE INFLAMMATORY DERMATOSES CHRONIC INFLAMMATORY DERMATOSES INFECTIOUS DERMATOSES BLISTERING (BULLOUS) DISORDERS BENIGN AND PREMALIGNANT TUMORS MALIGNANT EPIDERMAL TUMORS MELANOCYTIC PROLIFERATIONS Informationskompendium 21

22 6. Bröstpatologi Kunna: Grundläggande bröstcancerepidemiologi (förekomst, skillnader, åldersfördelning). Grundläggande etiologi (tumörbiologi och tumörprogression). Bröstkörtelns normala histologi. Riskfaktorer för bröstcancer. Redogöra i stora drag de olika undersökningsmetoderna för att upptäcka och utreda bröstens sjukdomar (klinisk undersökning, bilddiagnostiska metoder, cytologins och histopatologins för- och nackdelar). De vanligaste maligna brösttumörerna: Duktal, Lobulär, Cancer in situ. Maligna tumörernas ungefärliga procentuella fördelning, histologi, morfologisk gradering och prognos. Kunna skillnaden mellan invasiv och in situ cancer i bröstet. Morbus Paget ś disease i bröstöstvårtan. Benigna tumörer: Fibroadenom, Intraduktalt papillom/papillomatos. Fibrocystiska förändringar. Inflammation: Mastit, Fettvävsnekros Rubbningar med okänd eller förmodad hormonell genes: Gynekomasti Riskfaktorerna och spridningsvägar av bröstcancer, lokalisationer för lokala och fjärrmetastaser. Prognostiska faktorer. Specialanalyserna (hormonreceptorbestämning ER/PGR, HER2, proliferation) för att kunna klarlägga tumörens malignitetspotential och lämplighet för onkologisk behandling. Känna till: Översiktligt känna till de olika behandlingslinjerna (kemoterapi och hormonell behandling av bröstcancer med fokus på behandlingsprediktiva biomarkörer). Ärftlig bröstcancer. Molekylära subtyper och metoder att undersöka detta. Sentinel-node kirurgi vid bröstcancer. Begreppet Personalized Medicine alternativt Precision medicine inom onkologisk behandling. Inter- och intratumoral tumörheterogenitet. Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Kap. 18 Female Genital System and Breast BREAST FIBROCYSTIC CHANGES INFLAMMATORY PROCESSES 707 TUMORS OF THE BREAST Informationskompendium 22

23 7. Kvinnliga genitalia Kunna: Känna till: Icke-neoplastiska tillstånd Adenomyos, endometrios Inflammatoriska förändringar: Cervicit, Endometrit, Salpingit Cystiska och hyperplastiska, ej neoplastiska tillstånd: Cervixpolyp, Endometriepolyp (så kallad corpuspolyp ), ektopisk graviditet, Follikelcysta, theca-luteincysta, Polycystisk ovarial sjukdom (så kallad Stein-Leventhals syndrom ), Kunna: Tumörsjukdomar Portio-cervix: HPV, Dysplasi (Cervical Intraepitelial Neoplasi, CIN), Carcinoma in situ, Skivepitelcancer. Adenocarcinom Endometrium: Enkel och komplex hyperplasi, Adenocarcinom Myometrium: Leiomyom, Leiomyosarkom Ovarier: Begreppet Borderline, Cancerriskfaktorer, Epiteliala stromala tumörer (serös, mucinös, endometrioid); Groddcellstumörer (cystiskt teratom (dermoidcysta), omoget teratom), Stromala tumörer. Känna till: Vulva, vagina: Condyloma acuminatum, Endometrium: Carcinosarcom Choriocarcinom från groddcelltumör gruppen Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Kap. 18 Female Genital System and Breast VULVA VAGINA CERVIX BODY OF UTERUS FALLOPIAN TUBES 695 OVARIES DISEASES OF PREGNANCY Informationskompendium 23

24 8. Urologisk Patologi och manliga genitalia Kunna: Utvecklingsrubbningar: Kryptorchism, phimosis. Cirkulationsstörning: Testistorsion. Avflödeshinder: Njursten, hydronefros. Cystor, retentionstillstånd: Hydrocele, Varicocele, spermatocele. Inflammation: Orchit, epididymit, prostatit Urinvägsinfektioner: Cystit, pyelonefrit. Hyperplasi: Prostatahyperplasi Tumörer: Njurcancer inkl. Wilms tumör, Urotelcellscancer. Penis: skivepitelcancer; Testis: seminom, embryonal cancer, teratom; Utvecklingsrubbningar: Klinefelter s syndrom, hypospadi, epispadi. Prostata: prostatacancer, Provtagningsmetoder för morfologisk diagnostik Tumörsjukdomar: Penis: skivepitel cancer in situ (erythroplasia Querat, accuminatum; Testis: sertolicellstumör, leydigcellstumör mb Bowen), condyloma Föreläsningarna inkluderar följande avsnitt: Prostata Njurar (dock ej de medicinska njursjukdomarna som föreläses separat av Jaremko resp Wernerson) Urinvägar Testis Penis Detta kommer jag att ta upp på föreläsningarna: PROSTATA anatomi, histologi kort om provtagning prostatahyperplasi prostatacancer NJURAR cystor njurtumörer URINVÄGAR anatomi, histologi cystiter blåscancer TESTIS anatomi, histologi testistorsion testiscancer PENIS Peniscancer Informationskompendium 24

25 Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Kap. 17 Male Genital System and Lower Urinary Tract PENIS SCROTUM, TESTIS, AND EPIDIDYMIS PROSTATE URETER, BLADDER, AND URETHRA SEXUALLY TRANSMITTED DISEASES Kap. 13 Kidney and Its Collecting System CYSTIC DISEASES OF THE KIDNEY TUMORS En del av dessa kapitel ingår dock inte. Kapitel 13 omfattar en hel del om medicinska njursjukdomar som inte ingår i mitt avsnitt. - Läs Cystic diseases of the kidney Läs dock detta avsnsitt med urskiljning. Viktigast är Simple cysts + Adult polycystic kidney disease. - Avsnittet om avflödeshinder ingår inte i mitt avsnitt. - Läs Tumors ( ). Merparten av kapitel 17 ( ) ingår men läs avsnittet Sexually transmitted diseases mycket översiktligt ( ). Det enda jag kommer att ta upp i det avsnittet är STD som diffdiagnos till peniscancer. Jag skulle också rekommendera er att ta ganska lätt på avsnitten om mikroskopisk morfologi i testistumörer. Flertalet av dessa tumörer är sällsynta. Bra om ni kan säga några ord om embryonal cancer, seminom och teratom men inte något rabblande av detaljer. Informationskompendium 25

26 9. Medicinska njursjukdomar Kunna: Funktion: Nefritiskt och nefrotiskt syndrom, kronisk njursvikt (uremi) Glomerulära sjukdomar: Minimal change nefropati, fokal segmentell glomeruloscleros, membranös nefropati, akut postinfektiös glomerulonefrit, crescentnefrit, IgA nefrit. Systemsjukdomar med sekundär glomerulär skada: SLE, vaskulit (Wegener, mikroskopisk polyangit), diabetes mellitus, amyloidos. Tubulointerstitiella sjukdomar: Akut tubulär nekros, interstitiell nefrit. Vaskulära sjukdomar: Benign och malign hypertoni, Trombotisk mikroangiopati, bl.a. HUS/TTP. Kongenitala/ärftliga tillstånd: Adult polycystisk njursjukdom. Känna till: Kongenitala/ärftliga tillstånd: agenesi, dysplasi, hästskonjure, infantil polycystisk njursjukdom. Glomerulära sjukdomar: Henoch-Schönlein purpura, Goodpasteur s syndrom. Tubulointerstitiella sjukdomar: Nefrocalcinos, nefritis epidemica. Vaskulära sjukdomar: Njurartärstenos. Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Kap. 13 Kidney and Its Collecting System CLINICAL MANIFESTATIONS OF RENAL DISEASES GLOMERULAR DISEASES DISEASES AFFECTING TUBULES AND INTERSTITIUM DISEASES INVOLVING BLOOD VESSELS CHRONIC KIDNEY DISEASE 541 CYSTIC DISEASES OF THE KIDNEY URINARY OUTFLOW OBSTRUCTION TUMORS Informationskompendium 26

27 10. Neuropatologi (inkl. Skelettmuskulatur) Kunna: Utvecklingsstörningar: Spina bifida, anencefali, störning i utveckling av gyri, Mb Down. Trauma: kontusionsblödningar, epiduralblödning, subduralblödning Vaskulär patologi i CNS: Blödning, Infarkt Allmänt: Ökat intrakraniellt tryck, intrakraniell herniering och hydrocephalus Infektioner: Meningit, encefalit, abscess Degenerativa och demyeliniserande sjukdomar: Alzheimers sjukdom, Huntingtons sjukdom, Parkinsons sjukdom, Multipel scleros, Amyotrofisk lateralskleros,prionsjukdomar Tumörer: Vanliga tumörer hos vuxna och barn: inkl. Meningiom, gliom/glioblastoma multiforme, och metastaser hos vuxna och Pilocytisk Astrocytom, Medulloblatom och ependymom hos barn. Sjukdomar i skelettmuskulaturen: Dystrofi, myosit, neurogen skada Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Kap 21 & 22 DISORDERS OF PERIPHERAL NERVES DISORDERS OF NEUROMUSCULAR JUNCTION DISORDERS OF SKELETAL MUSCLE PERIPHERAL NERVE SHEATH TUMORS Central Nervous System PATTERNS OF INJURY IN THE NERVOUS SYSTEM EDEMA, HERNIATION, AND HYDROCEPHALUS CEREBROVASCULAR DISEASES CENTRAL NERVOUS SYSTEM TRAUMA CONGENITAL MALFORMATIONS AND PERINATAL BRAIN INJURY INFECTIONS OF THE NERVOUS SYSTEM PRIMARY DISEASES OF MYELIN ACQUIRED METABOLIC AND TOXIC DISTURBANCES NEURODEGENERATIVE DISEASES TUMORS Informationskompendium 27

28 11. Haematopatologi Kunna: Anemier och andra penier Anemier (röda serien): Järnbristanemi,megaloblastisk anemi, Hemolytiska anemier. Vita serien: Granulocytopeni Trombocyter: Autoimmun trombocytopen purpura. Pancytopeni: Aplastisk anemi, Myelodysplastiska syndrom (MDS). Kunna: Myeloproliferativa sjukdomar Kronisk myeloisk leukemi (KML), Polycytemia vera (PCV) Essentiell trombocytopeni (ET) Primär myelofibros (PMF) Känna till: Reaktiv polycytemi, Reaktiv granulocytos/leukemoid reaktion, Reaktiv trombocytos. Kunna: Lymfoproliferativa sjukdomar Riskfaktorer och patogenitetsmekanismer för lymfomsjukdomar, ffa: Kronisk lymfatisk leukemi (KLL), plasmacellstumörer (Myelom,), Non-Hodgkin lymfom: (follikulärt lymfom, mantelcellslymfom, diffust storcelligt B-cells lymfom, Burkitt-lymfom, MALT-lymfom), Hodgkin-lymfom. Känna till: T-cellslymfom, Hårcellsleukemi. Kunna: Akuta leukemier Akut myeloisk leukemi (AML), Akut lymfatisk leukemi (ALL) Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Benmärgssjukdomar & Maligna lymfom i kapitel 11 Red cell disorders White cell disorders Leukopenia Reactive leukocytosis Reactive lymphadenitis Lymphoid neoplasms Myeloid Neoplasms Bleeding disorders (förelästes under cirkulationssjukdomar men finns i kapitel 11, sid ) Informationskompendium 28

29 12. Endokrina organ De endokrina sjukdomarna ger varierande och ibland svårtolkade symtom såväl vid över- som underfunktion hos det organ som är drabbat. Detta gör att de endokrina sjukdomarna förekommer som differentialdiagnoser (alternativa diagnoser) vid ett flertal vanliga utredningar inom sjukvården (t ex för hypertoni, yrsel, hjärtklappning, diarre, medvetandestörningar, demens m.m.). Kunna: Hypofys Hypofysadenom (ACTH-, Growth hormone- och prolaktin-bildande). Kunna: Binjurebarken Hyperfunktionstillstånd Cushings syndrom - olika etiologier (=en sjukdoms orsak), effekterna av cortisol, histopatologiska diagnoser. Conns' syndrom. Olika etiologer. Effekter. Kunna: Känna till: Hypofunktionstillstånd Addisons sjukdom, Waterhouse-Friderichsens syndrom. Binjurebarkscancer. Känna till: Binjuremärg och paraganglier Tumörerna i binjuremärg och paraganglier (Phaeokromocytom och paragangliom) samt effekterna av dessa. Kunna: Endokrina pancreas Diabetes mellitus de två huvudtyperna. Etiologi, rubbningar i metabolismen, symtom. Senkomplikationer i olika organ. Andra tillstånd med förhöjda blodglukosnivåer. Thyreoidea Kunna: De två vanligaste inflammationstillstånden i thyreoidea: - autoimmun thyreoidit (kronisk lymfocytär = Hashimotos sjd) - Granulomatös thyreoidit (subakut thyreoidit = de Quervains sjd) Vanligaste orsaken till underfunktion i thyreoidea samt symtom på thyroxinbrist. Effekter av förhöjda thyroxinhalter vid thyreotoxicos. Etiologin till Graves' thyreotoxicos = Basedows sjukdom Tumör: Follikulära adenom/ follikulär cancer. Papillär thyreoidea cancer. Medullär thyreoideacancer. Anaplastisk thyreoideacancer. Informationskompendium 29

30 Kunna: Parathyreoidea Primär hyperfunktion. Etiologi och de histopatologiska diagnoser som förekommer i parathyreoideakörtlarna Sekundär hyperfunktion. Etiologi och de histopatologiska diagnoser som förekommer i parathyreoideakörtlarna Ärftliga sjukdomar i endokrina organ Känna till: Multipel endokrin neoplasi typ 1 resp 2. Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Kap. 19 Endocrine System HYPERPITUITARISM AND PITUITARY ADENOMAS HYPOPITUITARISM 720 POSTERIOR PITUITARY SYNDROMES 721 HYPERTHYROIDISM HYPOTHYROIDISM THYROIDITIS GRAVES DISEASE DIFFUSE AND MULTINODULAR GOITER 728 NEOPLASMS OF THE THYROID HYPERPARATHYROIDISM HYPOPARATHYROIDISM 738 DIABETES MELLITUS PANCREATIC NEUROENDOCRINE TUMORS ADRENOCORTICAL HYPERFUNCTION (HYPERADRENALISM) ADRENAL INSUFFICIENCY TUMORS OF THE ADRENAL MEDULLA MULTIPLE ENDOCRINE NEOPLASIA SYNDROMES Informationskompendium 30

31 13. Skelett och mjukdelar Kunna: Ben och brosk Reaktiva och inflammatoriska tillstånd: Osteomyelit. Metabola bensjukdomar: Osteoporos, Benförändringar vid hyperparathyreoidism Benigna tumörlika tillstånd: Osteochondrom (exostos), Jättecellstumör Maligna tumörer: Osteosarkom, Ewing sarkom, Chondrosarkom Känna till: Tillväxtrubbningar och inflammatoriska tillstånd: Osteogenesis imperfecta, Chondrodystrofier Bristsjukdomar, tillväxtrubbningar: Pagets bensjukdom. Benigna/ tumörlika tillstånd: Bencystor, Aneurysmal bencysta, Enchondrom, Osteom. Maligna tumörer: Malignt fibröst histiocytom, Fibrosarkom. Ledsjukdomar Kunna: Inflammatoriska förändringar: Reumatoid artrit. Degenerativa och metaboliska förändringar: Artros, Gikt Känna till: Ganglion, Synovit, Ankyloserande spondylit (Mb Bechterew) Mjukdelstumörer Kunna: Benigna/reaktiva: Lipom, Nodulär fasciit, Rheumatoid nodulus Känna till: Maligna: Liposarkom, Malignt fibröst histiocytom, Gastrointestinal stromatumör (GIST) Benigna: Schwannom, Neurofibrom, Leiomyom, Fibrom, Histiocytom Maligna: Leiomyosarkom, Synovialt sarkom, Rhabdomyosarkom, Malign perifer nervskidetumör (neurofibrosarkom), Extraskelettalt osteosarkom Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E 20 Bones, Joints, and Soft Tissue Tumors CONGENITAL DISORDERS OF BONE AND CARTILAGE ACQUIRED DISEASES OF BONE FRACTURES OSTEONECROSIS (AVASCULAR NECROSIS) 773 OSTEOMYELITIS BONE TUMORS ARTHRITIS JOINT TUMORS AND TUMOR-LIKE LESIONS TUMORS OF ADIPOSE TISSUE 792 FIBROUS TUMORS AND TUMOR-LIKE LESIONS FIBROHISTIOCYTIC TUMORS 794 SKELETAL MUSCLE TUMORS SMOOTH MUSCLE TUMORS 795 SYNOVIAL SARCOMA Informationskompendium 31

32 14. Respirationsorganens patologi Kunna: Känna till: Icke-neoplastiska tillstånd i broncher-lunga-pleura Inflammatoriska tillstånd, ospecifika: Bronkit, bronopneumoni, Lobulär pneumoni, Interstitiell pneumoni (virus-pneumoni, primär atypisk pneumoni), Asthma bronchiale; Pleurit, pleuraempyem. Pneumokonios. Granulomatösa ( specifika ): Tuberkulos, Sarkoidos Lungsjukdomar av blandad genes: Hyalina membraner ( Respiratory distress syndrome, RDS ), bronchiectasi, emfysem. Cirkulationsrubbningar: Lungstas, Lungödem, Lungemboli, Lunginfarkt. Lungsjukdomar av blandad genes: Atelektas, Pneumothorax, Cirkulationsrubbningar: Hydrothorax, Hemothorax, Effusion pleura Kunna: Tumörer och tumörlika tillstånd i larynx, broncher-lunga-pleura Papilloma i larynx, Skivepitelcancer, Storcellig cancer, Adenocarcinom med subtypen bronkiolo alveolarcellscarcinom. Typisk och atypisk carcinoid. Småcellig cancer. Paraneoplastiska syndrom. Pleuracarcinos. Känna till: Mesoteliom. Lungmetastaser. Symtomatologi av perifer respektive central lungtumör Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Kap. 12 Lung ATELECTASIS 460 ACUTE LUNG INJURY OBSTRUCTIVE VERSUS RESTRICTIVE PULMONARY DISEASES OBSTRUCTIVE LUNG (AIRWAY) DISEASES CHRONIC INTERSTITIAL (RESTRICTIVE, INFILTRATIVE) LUNG DISEASES PULMONARY DISEASES OF VASCULAR ORIGIN PULMONARY INFECTIONS LUNG TUMORS PLEURAL LESIONS LESIONS OF THE UPPER RESPIRATORY TRACT Informationskompendium 32

33 Lärarpersonal Överläkare Professor (Cambridge) Professor ST-läkare ST-läkare Överläkare ST-läkare Specialistläkare ST-läkare Överläkare ST-läkare Specialistläkare Specialistläkare Specialistläkare Överläkare Specialistläkare Collins V. Peter Egevad Lars Haglund Felix Illies Christopher Jaremko Georg Juhlin Christofer Kis Lorand Nastic Dennis Nilsson Robert Näsman Anders Ramqvist Darai Eva Schmidt-Mende Jan Stemme Sten Wejde Johan Åström Kristina Informationskompendium 33

34 Mikroundervisning I Rekommenderade preparat från preparatlådan: 97. Odifferentierad, småcellig lungcancer 70. Prostatahyperplasi 15. Prostatacancer 71. Lymfkörtelmetastas av högt differentierad prostatacancer 72. Seminoma testis Dessa preparat bör i första hand demonstrers till studenterna. Informationskompendium 34

35 Mikroundervisning II Rekommenderade preparat från preparatlådan: Inflammation, hjärta, lungor: 7. Akut gangränös appendicit 61. Näspolyper med eosinofili 56. Hashimoto thyreoidit 3. Lungödem med lungstas 60. Sarkoidos 1. Pneumoni 28. TBC 4. Hjärtinfarkt Dessa preparat bör i första hand demonstreras till studenterna. Informationskompendium 35

36 Mikroundervisning III Rekommenderade preparat från preparatlådan: GI, lever, endokrin patologi: 49. Coloncancer 45. Mb. Crohn 2. Grav körtelcellsatyp motsvarande cancer in situ i gallblåsan 51. Invasiv växande skivepitelcancer i esofagus 24. Leverstas 16. Leverförfettning 53. Levercirros 57. Hyper- och hypothyreos/kolloidstruma Dessa preparat bör i första hand demonstreras till studenterna. Informationskompendium 36

37 Mikroundervisning IV Rekommenderade preparat från preparatlådan: Bröst- och gynekologisk patologi: 65. Fibroadenom 104. Morbus Paget i bröstvårten 36. Invasivt växande skivepitelcancer i cervix 82. MHC=Metrorrhagia haemorrhagica cystica=glandulär cystisk hyperplasi 83. Adenomyos (Endometriosis interna) 101. Leiomyom i uterus Dessa preparat bör i första hand demonstreras till studenterna. Informationskompendium 37

38 Seminarium instuderingsfrågor till bröstseminariet torsdagen den 20/ BRÖSTPATOLOGI Fall 1. Anamnes: En 33-årig f. ö. frisk och medicinfri kvinna söker dig på din läkarmottagning p.g.a. sekretion från en bröstvårta. Anamnestiska uppgifter av värde? Dina diagnosförslag? Utredningsgång? Den mikroskopiska bilden av dina diagnosförslag: Visas under seminariet! Behandlingsförslag: Vänd-----> Informationskompendium 38

39 Fall 2. Anamnes: Du sitter som vikarierande underläkare på kirurgmottagningen och tar emot en 51-årig kvinna med remiss från en distriktsläkare under diagnos screeningupptäckt icke palpabel brösttumör, kod 4. Kod 4 mammografiskt betyder sannolikt malign. Dina diagnosförslag? Vad gör du för att utreda henne vidare? Mikroskopiska bilden av dina diagnosförslag: Visas under seminariet! Behandlingsförslag: Informationskompendium 39

40 Seminarium instuderingsuppgift till gynseminariet torsdagen den 20/ GYNPATOLOGI 1. Endometrios Definition Lokalisationer Symtom Genes Behandling 2. Leiomyom Definition Åldrar Incidens Lokalisation Kriterier för malign diagnos 3. Primära epitheliala ovarialtumörer Typer Malignitetsgrader Informationskompendium 40

41 Terminologi för patologikursen aberrant abscess accessorisk adenom adherens agenesi akantos anaplastisk anomali antrakos aplasi aspiration atresi atrofi atypi autolys benign biopsi med felaktigt läge (exv aberrant vävnad är anlagd på fel plats) hålrum fyllt med var övertalig benign körtelbildande tumör sammanväxning kongenital avsaknad (organet/strukturen har ej anlagts) hyperplasi av epidermis med förtjockning av stratum spinosum helt odifferentierad (om tumör) abnormitet, avvikelse från det normala sotpigmentering i lunga kongenital avsaknad, (organet/strukturen har ej anlagts; kan dock inom hematologin avse förvärvad defekt) här: inandning av exv ventrikelinnehåll fullständig slutning av kanal eller mynning (ofta kongenital) förtvining, tillbakabildning avvikelse från normal bild - Avser ofta underförstått kärnatypi, dvs förstorade, hyperkromatiska, storleks- och formvarierade cellkärnor (men man kan också ha arkitektonisk atypi som är begränsad till avvikelse i exv körtelstruktur). Kärnatypi kan vara reaktiv (dvs reaktion på inflammation eller dylikt) eller preneoplastisk/neoplastisk. I sistnämnda fallet kallas atypin ibland dysplasi för att betona att den inte är reaktiv. upplösning av vävnad pga frigjorda enzymer (sker efter döden eller efter att en vävnad opererats ut från patienten) godartad (används mest om tumörer) vävnadsprov (histologiskt prov) cancer malign tumör utgången från epitel (ibland slarvigt använt om alla maligna tumörer) cancer in situ epiteliala celler som blivit malignt transformerade men ännu ej hunnit börja invadera underliggande stroma carcinom malign tumör utgången från epitel (mer specifikt än cancer) carcinos diffus cancerspridning exv i pleura eller peritoneum cardioskleros arterioskleros i coronarartärerna, synonymt med coronarskleros - något ålderdomlig term som egentligen inte rekommenderas -cele -håla -centes -punktion cirrhos ärrig skrumpning, patologisk bindvävsinlagring med nodulär vävnadsregeneration coronarskleros arterioskleros i coronarartärerna cysta patologiskt hålrum med flytande eller halvflytande innehåll, blåsbildning cytologi 1. cellära, 2. inom patologi: undersökning av avlossade celler (i motsats till histopatologi/pad) Informationskompendium 41