Informationskompendium. DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet

Transkript

1 Informationskompendium DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet

2 Innehåll o Inledning/kursinformation o Karta kursområde o Grupplista Obduktion o Grupplista mikroskopering o Kursplan o Målbeskrivning o Lärarpersonal o Mikroundervisning- Rekommenderade preparat o Seminariefall Bröst o Seminariefall Gyn o Terminologi o Obduktionsteknik o Schema för perioden 19/4-2/ o Kliniska konferenser o Grupprum KS Solna Informationskompendium 2

3 Hjärtligt välkomna till kursen Den sjuka människan 1 Undervisningen hos oss kommer innefatta bland annat allmän cell- och tumörpatologi och organspecifik patologi som exempelvis urologisk och gynekologisk patologi. Våra föreläsare och seminarieledare är till största delen kliniskt verksamma läkare/forskare vid avdelningen för patologi och cytologi Karolinska, Solna men föreläsare från utländska universitet kommer också att medverka i undervisningen. Undervisningen bedrivs i form av teoretiska moment i form av föreläsningar varvat med praktiska moment som obduktioner, mikroskopiundervisning, seminarier, fallseminarier och besök på punktionscytogisk mottagning. Kursledningen Grundutbilningsansvarig Angelo De Milito Angelo.De-Milito@ki.se Kursansvarig/Bitr. Studierektor: Claes Lindh Claes.lindh@ki.se Tel: Utbildningsadministratör: Sofia Asp Sofia.asp@ki.se Tel: Kursexpeditionens öppettider är Mån-Fre och befinner sig i hus Z1 plan 00 Kursamanuens: Lorand Kis Lorand.kis@ki.se Informationskompendium 3

4 Allmänna föreskrifter Verksamheten vid klinisk patologi/cytologi utgör en del av sjukvården. I och med att den studerande deltar i denna verksamhet, gäller därför samma skyldigheter och regler som för läkare ("ej må läkare yppa vad honom i denna hans egenskap blivit i förtroende meddelat, ej heller i oträngt mål uppenbara vad angår sjukdom eller dess uppkomst han själv funnit"), d.v.s. FULLSTÄNDIG TYSTNADSPLIKT (DETTA PAPPER SKALL NI SKRIVA UNDER VID INTRODUKTIONEN AV KURSEN). Till klinisk patologi/cytologi kommer också anhöriga till avlidna för att ta ett sista farväl. Visningsrummet är beläget i nya obduktionshuset. De anhöriga inväntar i regel en representant från begravningsbyrån på entréplanet. Visa hänsyn! Kurslitteratur Robbins Basic Pathology (lilla Robbins) Edited by Kumar, Abbas, Fausto, Mitchell; Saunders, 9 th edition, 2012 Inbunden ca 900 sidor Kursinnehåll a) Grundläggande strukturella cell-, vävnads- och organförändringar samt incidens, ålders- och könsfördelning, etiologi och patogenes vid de viktigaste sjukdomarna i det svenska sjukdoms-panoramat. b) Den funktionella och kliniska betydelsen av sådana cell-, vävnads- och organförändringar. c) Principer för morfologisk diagnostik, d.v.s. att beskriva och bedöma de vanligaste organförändringarna makro- och mikroskopiskt samt sammanfoga fynden med kliniska data så att en meningsfylld helhetsbild av ett sjukdomsförlopp erhålls. Undervisningsformer Kursen i patologi omfattar katedrala föreläsningar, seminarier och praktiska övningar i obduktionsteknik och mikroskopering samt demonstrationer av klinisk aspirationscytologisk verksamhet. Undervisningsmomenten finns specificerade i kursschemat. VIKTIGT! Kom till undervisningen i tid. Det är mycket störande för föreläsare och övriga studenter när många kommer för sent. Informationskompendium 4

5 Krav på närvaro vid obligatoriska moment Vi har 7st obligatoriska moment och ett preparatförhör. Närvarokravet för godkänt delmoment är alla 7 moment. Annars måste man ta igen det som fattas efterföljande termin, dock max. 1 rest tillfälle/termin. Dvs. fattas 3st moment tar detta 3 terminer att ta igen. Kursen är indelad i 5st moment: (hur de olika momenten examineras finner du i kursplanen) Innehåll Kursen är indelad i fem moment. Den ämnesmässiga kärnan utgörs av de basvetenskapliga ämnesområdena, patologi, mikrobiologi/immunologi och farmakologi samt allmänmedicin. Kursen startar med en introduktion som ges i samverkan mellan lärare från de ämnesområden som ingår i temat Den sjuka människan. Inflammation, mikrobiologi, grundläggande sjukdomsmekanismer, 4 hp Momentet fokuserar på grundläggande förståelse på molekylär-, cellulär- och vävnadsnivå för sjukdomars uppkomst, förlopp och konsekvenser. Härvid integreras mikrobiologiska, immunologiska, patologiska och farmakologiska aspekter på inflammation som sjukdomsmekanism såsom vid autoimmunitet, överkänslighetsreaktioner, immunbrist och infektion, samt grundläggande sjukdomsmekanismer vid genetiska sjukdomar och tumörsjukdomar. Här ingår även en skriftlig individuell examination. Organspecifik patologi, 7 hp Momentet har fokus på hur kunskaperna om basala sjukdomsmekanismer rörande inflammatoriska, neoplastiska och degenerativa sjukdomstillstånd appliceras på sjukdomar i skilda organsystem och hur dessa sjukdomar kan diagnostiseras. Integration och examination, 1.5 hp Momentet avser att utveckla studentens förmåga till integrering av det teoretiska innehållet i momenten Inflammation, mikrobiologi, grundläggande sjukdomsmekanismer och Organspecifik patologi genom fall-baserad examination i grupp och färdighet i att känna igen patologiska processer i mikroskopiska preparat. Här ingår även en skriftlig individuell examination. Professionell utveckling (PU), 0.5 hp Momentet innehåller en temadag med etik, juridik och förhållningssätt relaterat till döden samt en mentorsledd workshop. Primärvård (PV), 0.5 hp Momentet innehåller fördjupad konsultationsträning, patientens del (videoinspelat samtal med återföring), hygienprinciper och introduktion av rutiner vid konstaterande av dödsfall utanför sjukhus. Obligatoriska moment: 1 obduktionsdemonstration 2 seminarier (bröst och gyn) 4 mikroundervisnings tillfällen 1 preparatförhör (räknas INTE in i ovan) På följande moment ges ett resttillfälle under kursens gång: *Obduktion Resttillfället för obduktion (se kursschemat 29/5-2017). För godkänd kurs krävs godkänt resultat på preparatförhör, deltentamen och sluttentamen samt fullgjorda krav på närvaro och aktivitet vid de obligatoriska momenten (Patologi KS + KI Campus) och även Godkänd närvaro på PU och PV. Informationskompendium 5

6 Kursråd Kursråd den 4/ kl , direkt efter föreläsningen i samma lokal. Studenterna ska i förväg utse sex kursrepresentanter och maila deltagarnas namn till sofia.asp@ki.se Ett kursråd- Feedback erbjuds även den 9/ kl på plan 2 på Patologen, anmälan krävs och skickas till sofia.asp@ki.se Lunchrum och datorer *Studenterna har tillgång till datorer i KS-biblioteket, huvudbyggnaden ta de röda hissarna på höger sida efter cafeterian upp till plan 4 gå till höger, gå längst ned i korridoren till biblioteket där befinner sig även grupprummen som är bokningsbara via denna länk: *Lunchrum med mikrovågsugnar finns i CCK plan 00 samt i hus Z1:00 där finns bestick, mikro och glas och här ansvarar ni för att det ser rent och snyggt ut efter er dvs plocka in er smutsiga disk i diskmaskinerna och försök hålla en låg samtalston då detta är lunchrum för personal. Obduktion Varje student har möjlighet att delta i 3 kursobduktioner (inklusive den inledande obligatoriska obduktionsdemonstrationen). Vid obduktion medföljer alltid en obduktionsremiss från remitterande. Dessa handlingar är juridiska dokument och är konfidentiella. Det är därför förbjudet att ta med remisser, journalhandlingar eller kopior av dessa, hem eller lämna dem på allmän plats, där övrig personal eller besökare kan få tillgång till densamma. Normalt obduceras 2 fall parallellt (av t.ex. grupp 1A resp. 1B). De studenter som vill närvara vid organurtagning kommer kl och är med när obduktionsteknikerna öppnar kroppen, detta erbjuds endast från obduktion nr. 2 dvs inte vid demonstrationen.. Läraren och övriga studenter kommer kl Då inleder läraren med en kort presentation av sjukhistoria och frågeställning (ca 5 minuter). Därefter utför de tre arbetslagen den praktiska dissektionen av respektive organpaket. Handledare finns tillgänglig. Dissektionsarbetet bör vara avslutat ca Därefter går man under lärarhandledning igenom fallet gemensamt (båda fallen om tid finns). Studenterna presenterar fynden och läraren kommenterar. Om obduktionsundervisningen kommer ställas in pga. Att det inte finns något fall kommer ett meddelande läggas ut på pingpongs anslagstavla dagen innan undervisningsmomentet. Informationskompendium 6

7 Mikroskopering (Virtuell mikroskopi) Denna databas ger er möjlighet att studera mikroskopiska bilder med medföljande anamnes och preparatbeskrivning hemifrån eller från bibliotek. Programmet för virtuell mikroskopi, Spectrum, fungerar oberoende av om ni använder PC eller Mac. Följande länk leder till startsidan för DSM1 mikro preparat: Logga in med: användarnamn kistudent lösenord student. När ni kommer in i Spectrum klickar ni på ikonen "Digital slides" och då kommer ni in i den virtuella preparatlådan. Upptill på sidan ser ni flera rubriker: Image: Miniatyrer av mikroskopibilder. Block ID: Preparatets nummer vilket motsvarar numret i mikroskopipärmen och lådan. Barcode ID: PAD (Patologisk Anatomisk Diagnos). Comment: Anamnes och histomorfologisk kommentar. För att se bilder klicka på miniatyren, då öppnas en större bild i ett nytt fönster. På denna nya bild kan ny zooma in och ut och närmare analysera preparatet. Uppe till höger ser ni en miniatyrbild av snittet för orientering. Hygien VIKTIGT! Studenterna skall i obduktionslokalerna uppträda som om lokalen vore smittoförande. Det är följaktligen nödvändigt med minutiös hygien. Obduktionstekniker tilldelar kursdeltagare handskar, skyddsrockar och skoskydd. Åskådare vid obduktionen skall vara iförda skyddsrock och skoskydd. Efter obduktionens slut är noggrann handtvätt obligatorisk. Skyddskläder som använts vid obduktion får ej tas med utanför obduktionslokalen. Lärarledd mikroundervisning Kallas Mikro i schemat och brukar ligga kl Varje grupp kommer en gång per vecka att få en lärarledd genomgång av ett antal histopatologiska preparat. Vi försöker anpassa dessa preparat till föreläsningarna. Här är gruppen uppdelad i mindre mikrogrupper (t.ex. 1:1, 1:2, 1:3) som har genomgång kl , respektive , observera eventuella ändringar. Tänk på att antalet studentplatser vid flerhövdade mikroskop är begränsade till 9. Om ni önskar byta grupp, måste ni därför byta med annan student. Lokal: Något av våra flerhövdade mikroskop (se schemat ÄLG1 eller ÄLG2 på patologen i Radiumhemmet). Informationskompendium 7

8 Informationskompendium 8

9 Informationskompendium 9

10 Informationskompendium 10

11 Den sjuka människan 1, 13,5 hp Disease and Illness 1, 13,5 credits Denna kursplan gäller från och med höstterminen Om det finns relaterade planer Kurskod 2LK139 Kursens benämning Den sjuka människan 1 Hp 13,5 hp Denna ritar ut AMNE/NIVÅ eller huvudomradefordjupningar Huvudområde Medicin Nivå G2 - Grundnivå 2 Betygsskala Underkänd (U) eller godkänd (G). Kursansvarig institution Institutionen för laboratoriemedicin lista medverkande institutioner Medverkande institutioner Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi Institutionen för fysiologi och farmakologi Institutionen för onkologi-patologi Beslutande organ Programnämnd 2 Datum för fastställande Kursplanen gäller från Höstterminen 2016 Särskild behörighet Alla högskolepoäng från termin 1. Student som underkänts på verksamhetsförlagd utbildning (VFU)/motsvarande till följd av att studenten visat så allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskerats, är behörig till nytt VFU-tillfälle först när den individuella handlingsplanen har fullföljts. Mål Syfte Kursen syftar till att ge förståelse för sjukdomars uppkomst, förlopp och kliniskt funktionella betydelse samt hur sjukdomar kan diagnostiseras och i vissa fall förebyggas och behandlas. Detta sker genom att studenten integrerar kunskap om cell-, molekylär- och mikrobiologiska sjukdomsmekanismer, med makro- och mikroskopiska organförändringar vid olika sjukdomstillstånd och klinisk presentation till en meningsfull bild av ett sjukdomsförlopp. Kunskaperna är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin (S1-S4) och färdigheterna enligt Millers pyramid (M1-M4) *. Lärandemål: Kunskap och förståelse Studenten ska kunna: beskriva viktiga mikrobiologiska agens uppbyggnad och klassifikationssystem (S1) och redogöra för basala Informationskompendium 11

12 sjukdomsalstrande mekanismer samt hur immunsystemet skyddar individen mot dessa (S3) använda basal farmakologisk terminologi och redogöra för grundprinciper för hur läkemedel utövar sina effekter (S2) redogöra för metoder för cell-och vävnadsbaserad diagnostik, beskriva cellers och vävnaders reaktioner på och adaptation till skadliga agens samt relatera vanliga och/eller viktiga sjukdomars orsaker och patofysiologi till, morfologiska förändringar och kliniska konsekvenser (S3) redogöra för lagar som styr handhavandet av den döda kroppen samt för hur en klinisk obduktion utörs och känna till rutiner vid dödsfall utanför sjukhus. (S2). Färdigheter Studenten ska kunna: följa grundläggande hygienprinciper inhämta och tolka läkemedelsinformation samt bedöma risker med läkemedelsbehandling samt bedöma vetenskapliga artiklar avseende diagnostik och patogenes (M3). tolka resultat och utlåtanden från laboratorieundersökningar och utifrån dessa, tillsammans med de kliniska fynden, identifiera möjliga sjukdomsorsaker och föreslå hur dessa skulle kunna vidare utredas och med korrekt terminologi kommunicera denna information till kollegor och patienter med ett språk avpassat för målgruppen (PV) (M2). med hjälp av patientcentrerad samtalsmetodik kunna inleda samtalet och klarlägga besöksorsaken inkluderande tanke, oro och önskan och kunna bemöta patienten respektfullt såväl i samtal som undersökningssituation. (PV) (M3) Förhållningssätt Studenten ska: uppvisa förmåga till reflektion och självinsikt, i synnerhet i samband med möten med lidande och död (PU) uppträda respektfullt mot patienter, andra studenter, lärare och personal samt ta aktivt ansvar för sitt lärande och sin professionella utveckling (PU) Innehåll Kursen är indelad i fem moment. Den ämnesmässiga kärnan utgörs av de basvetenskapliga ämnesområdena, patologi, mikrobiologi/immunologi och farmakologi samt allmänmedicin. Kursen startar med en introduktion som ges i samverkan mellan lärare från de ämnesområden som ingår i temat Den sjuka människan. Inflammation, mikrobiologi, grundläggande sjukdomsmekanismer, 4 hp Momentet fokuserar på grundläggande förståelse på molekylär-, cellulär- och vävnadsnivå för sjukdomars uppkomst, förlopp och konsekvenser. Härvid integreras mikrobiologiska, immunologiska, patologiska och farmakologiska aspekter på inflammation som sjukdomsmekanism såsom vid autoimmunitet, överkänslighetsreaktioner, immunbrist och infektion, samt grundläggande sjukdomsmekanismer vid genetiska sjukdomar och tumörsjukdomar. Här ingår även en skriftlig individuell examination. Organspecifik patologi, 7 hp Momentet har fokus på hur kunskaperna om basala sjukdomsmekanismer rörande inflammatoriska, neoplastiska och degenerativa sjukdomstillstånd appliceras på sjukdomar i skilda organsystem och hur dessa sjukdomar kan diagnostiseras. Integration och examination, 1.5 hp Momentet avser att utveckla studentens förmåga till integrering av det teoretiska innehållet i momenten Inflammation, mikrobiologi, grundläggande sjukdomsmekanismer och Organspecifik patologi genom fall-baserad examination i grupp och färdighet i att känna igen patologiska processer i mikroskopiska preparat. Här ingår även en skriftlig individuell examination. Professionell utveckling (PU), 0.5 hp Momentet innehåller en temadag med etik, juridik och förhållningssätt relaterat till döden samt en mentorsledd workshop. Primärvård (PV), 0.5 hp Momentet innehåller fördjupad konsultationsträning, patientens del (videoinspelat samtal med återföring), hygienprinciper och introduktion av rutiner vid konstaterande av dödsfall utanför sjukhus. Arbetsformer Kursen baseras huvudsakligen på introducerande och orienterande föreläsningar, gruppundervisning, seminarier, workshop samt verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Under momentet organspecifik patologi ges gruppundervisning i Informationskompendium 12

13 form av mikroskopidemonstrationer och fallbaserad undervisning i vården i form av obduktioner. Examination Moment Inflammation, mikrobiologi, grundläggande sjukdomsmekanismer Obligatorier: seminarier och gruppövningar. Examination: Skriftlig individuell examination Moment Organspecifik patologi Obligatorier: fallbaserade seminarier, mikroskopiundervisning samt obduktioner Moment Integration och examination Examination: Gruppexamination i form av bildförhör/ mikroskopiförhör och en individuell skriftlig examination Moment Professionell utveckling Obligatorier: Temadag om döden och mentorsledd workshop. Moment Primärvård Examination: Godkänd prestation i VFU Kursansvarig bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med kursansvarigs anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges. Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Vad gäller verksamhetsförlagda moment har studenten rätt att genomgå dessa två (2) gånger. Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) eller motsvarande om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. När VFU avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VFU-tillfälle är förbrukat. I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till nytt VFU-tillfälle på denna kurs. Övergångsbestämmelser För kurs som upphört eller genomgått större förändringar ges minst två ytterligare prov (exklusive ordinarie prov) på det tidigare innehållet under en tid av ett år från den tidpunkt förändringen skedde. Övriga föreskrifter Kursutvärderingar genomförs enligt de riktlinjer som angivits av styrelsen för utbildning vid Karolinska Institutet. * Kunskaperna är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin: S1) enkel (ex. känna till, identifiera), S2) sammansatt (ex. redogöra för, beskriva), S3) relaterad (ex. analysera, relatera), och S4) utvidgad (ex. teoretisera, analysera). Färdigheterna är nivåindelade enligt Millers pyramid: M1) veta, M2) veta hur man utför, M3) kunna visa, och M4) kunna utföra yrkesmässigt. Litteratur och övriga läromedel The NEW way of presenting the literature Obligatorisk litteratur Abbas, Abul K.; Lichtman, Andrew H. Basic immunology : functions and disorders of the immune system 2. ed., updated ed : Philadelphia, Pa. : Elsevier/Saunders, ix, 324 s. ISBN: LIBRIS-ID: Sök i biblioteket Informationskompendium 13

14 Murray, Patrick R.; Rosenthal, Kenneth S ; Pfaller, Michael A. Medical microbiology 5. ed. : St. Louis : Mosby, cop x, 963 s. ISBN: LIBRIS-ID: Sök i biblioteket Robbins basic pathology Basic pathology Kumar, Vinay; Abbas, Abul K.; Aster, Jon C.; Robbins, Stanley L. 9th ed. : Philadelphia, PA : Elsevier/Saunders, c s. ISBN: (hardcover : alk. paper) LIBRIS-ID: Sök i biblioteket Medicinsk mikrobiologi & immunologi Brauner, Annelie 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur, s. ISBN: LIBRIS-ID: Sök i biblioteket Rang and Dale's pharmacology Rang, Humphrey Peter; Dale, M. Maureen; Ritter, James M.; Flower, Rod J.; Henderson, G. 8th ed. : London : Churchill Livingstone, cop xv, 760 s. ISBN: LIBRIS-ID: Sök i biblioteket Rekommenderad litteratur Läkemedelsboken Uppsala : Läkemedelsverket, s. ISBN: LIBRIS-ID: Sök i biblioteket FASS : förteckning över humanläkemedel. Stockholm : Läkemedelsindustriföreningen (LIF), vol. (4273 s.) ISBN: (A-L) ISSN: LIBRIS-ID: URL: Länk Sök i biblioteket Goodman, Louis Sanford Goodman & Gilman's The pharmacological basis of therapeutics. Brunton, Laurence L.; Chabner, Bruce; Knollmann, Björn C. 12. ed. : New York : McGraw-Hill Medical, c xvi, 2084 s. ISBN: LIBRIS-ID: Sök i biblioteket Whalen, Karen Lippincott's Illustrated Reviews: Pharmacology LIPPINCOTT WILLIAMS AND WILKINS, s. ISBN: LIBRIS-ID: Sök i biblioteket Rubin's pathology : clinicopathologic foundations of medicine Strayer, David S.; Rubin, Emanuel; Saffitz, Jeffrey E.; Schiller, Alan L. Seventh edition : Philadelphia : Wolters Kluwer Health, [2014], p. ISBN: LIBRIS-ID: Sök i biblioteket Professionell utveckling inom läkaryrket Andersson, Sven-Olof 1. uppl. : Stockholm : Liber, s. ISBN: LIBRIS-ID: Sök i biblioteket Informationskompendium 14

15 Målbeskrivning för Studenter på kursen Den sjuka människan 1 termin 3, Läkarprogrammet uppdaterad: Inför Sluttentamen i Patologi (se också separata lärandemål inför deltentamen) Informationskompendium 15

16 Målbeskrivning gemensam för Patologi i Solna och på Huddinge Innehållsförteckning: Cirkulationsrubbningar Hjärtsjukdomar Kärlsjukdomar Gastro-intestinalkanalens patologi Hud Bröst Kvinnliga gentalia Uropatologi Njurpatologi Neuropatologi Haemato Endorkin Skelett Respirationspatologi Informationskompendium 16

17 Lärandemål DSM1 (moment 2) organspecifik patologi 1 Cirkulationsrubbningar Kunna: Känna till: Hyperemi, stas, ödem, blödningstillstånd (inkl. koagulationsdefekter, trombocytdefekter och mikroangiopatier), trombos, embolism, atheroskleros, ischemi, infarkt, chock Vätske och elektrolytbalans, hemostas, koagulation, fibrinolys, transsudat, exudat. Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Hemodynamic Disorders, Thromboembolism and Shock Kapitel 3: HYPEREMIA AND CONGESTION EDEMA HEMORRHAGE Bleeding disorders (förelästes under cirkulationssjukdomar men finns i boken i kapitel 11 sid ) HEMOSTASIS AND THROMBOSIS EMBOLISM INFARCTION SHOCK Hjärtsjukdomar Kunna: Hjärthypertrofi och hjärtinsufficiens: Hjärthypertrofi vid hypertoni och VOC, hjärtinsufficiens, vänstersidig hjärtinsufficiens, högersidig hjärtinsufficiens, cor pulmonale. Kongenitala hjärtsjukdomar: Förmakseptumdefekt, ventrikelseptumdefekt, ductus arteriosus persistens, coarctatio aortae. Cirkulationsrubbningar: Ischemisk hjärtsjuktom: Angina pectoris, akut ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt), hjärttamponad. Arrytmier, plötslig död och hypertensiv hjärtsjukdom, Klaffsjukdomar: (Vitium organicum cordis; VOC): Postendokarditiska vitier, mitralisstenos, mitralisinsufficiens, aortastenos, aortainsufficiens. Känna till: Hjärthypertrofi och hjärtinsufficiens: Kardiomyopati (genetik och molekylära mekanismer) Kongenitala hjärtsjukdomar: Fallots tetrad, pulmonalisstenos,, transposition av de stora artärerna. Cirkulationsrubbningar: Kronisk ischemisk hjärtsjukdom (kardioskleros), inflammatoriska förändringar: endokardit, myokardit vid akuta infektionssjukdomar, bakteriell endokardit, reumatisk endokardit, perikardit. Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Heart kapitel 10 OVERVIEW OF HEART DISEASE 365 HEART FAILURE CONGENITAL HEART DISEASE Ischemic heart disease Arrythmias HYPERTENSIVE HEART DISEASE VALVULAR HEART DISEASE CARDIOMYOPATHIES PERICARDIAL DISEASE CARDIAC TUMORS Informationskompendium 17

18 3. Kärlsjukdomar Kunna: Ateroskleros (epidemiologi, riskfaktorer, patofysiologi, morfologi och kliniska konsekvenser) Aneurysm: kongenitala ( berry ) aneurysm, artherosklerotiska aneurysm, dissekerande aortaaneurysm Inflammatoriska processer: Polyarteritis nodosa, temporalarterit Arteriell hypertoni (hypertension): Essentiell hypertoni, benign hypertoni, malign hypertoni, sekundär hypertoni vid njursjukdomar (renal hypertoni). Arterioloskleros Varicer, lymfödem och lymfangit Tumörer: Hemangiom, lymfgangiom. Kaposi sarkom Känna till: Degenerativa processer: Diabetesmikroangiopati,, arteriovenösa aneurysm, thrombangitis obliterans (Buergers sjukdom). Inflammatoriska processer: Wegeners granulomatos Vaskulär hyperreaktivitet: Raynauds fenomen, Raynauds sjukdom Pulmonell hypertoni: Pulmonell hypertoni vid fibroserande lungsjukdomar, emfysem, mitralisstenos, vänsterkammarisinsufficiens. kongenitala vitier Vaskulära interventioner: endovaskulär stenting, bypass kirurgi Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Blood Vessels kapitel 9 STRUCTURE & FUNCTION OF BLOOD VESSELS CONGENITAL ANOMALIES 330 BLOOD PRESSURE REGULATION HYPERTENSIVE VASCULAR DISEASE VASCULAR WALL RESPONSE TO INJURY ARTERIOSCLEROSIS 335 ATHEROSCLEROSIS ANEURYSMS AND DISSECTIONS VASCULITIS VEINS AND LYMPHATICS TUMORS Gastro-intestinalkanalens patologi Kunna: Icke-neoplastiska tillstånd i munhåla Inflammation etc.: Aftösa sår, blåsdermatoser, oral lichenoid reaktion. Spottkörtlar: Sialadeniter. Kunna: Neoplastiska och preneoplastiska tillstånd i munhåla Läppar, munhåla, svalg, esofagus: Leukoplaki, Skivepitelcancer. Spottkörtlar: Pleomorft adenom Informationskompendium 18

19 Kunna: Benpatologi Odontogena cystor och tumörer. Icke-neoplastiska tillstånd i mage-tarm Kunna: Missbildningar: Meckels divertikel, Kongenital megacolon (Hirschsprung s sjukdom) Inflammation, konkrement etc.: Aftös stomatit, Refluxesofagit, Barret s esofagus, Akut/erosiv gastrit, Atrofisk gastrit, gastrit associerad till Helicobacter, intestinal metaplasi, Appendicit, Crohns sjukdom, Ulcerös kolit, Cirkulationsrubbningar: Esofagus-varicer, tarminfarkt Känna till: Missbildningar: Esofagusatresi, stenos, Diafragmabråck, Kongenital pylorusstenos Inflammation, konkrement etc.: Infektiös enterit, Celiaki, Ileus, Invagination, Angiodysplasi, Peritonit Cirkulationsrubbningar. Hemorrhoider Cystor, divertiklar: Esofagusdivertiklar, Tunntarmsdivertiklar, Colondivertiklar, Diverticulos Kunna: Tumörsjukdomar i mage-tarm Esofagus: Skivepitelcancer, Adenocarcinom. Ventrikel: Ventrikelpolyper, Adenocarcinom Tunntarm: Adenocarcinom Colon, rectum: Colonpolyper (adenom, hyperplastisk polyp, inflammatorisk polyp), Adenocarcinom, Appendixcarcinoid. Att kunna: Lever och gallvägar Ikteruspatogenes: Ikterus; prehepatisk, hepatisk, posthepatisk Inflammatoriska tillstånd: Virushepatit (HepA, B, C), kronisk hepatit, autoimmun hepatit, Cholecystit Cirrhos: Klassifikation baserad på etiologi Fettlever: etiologi, alkoholinducerad leversjukdom, steatohepatit Biliär cirrhos: primär (PSC, PBC) sekundär Hemokromatos: hereditär, sekundär Neonatal hepatit: etiologi, histologisk bild Hepatocellulär cancer, Cholangiocellulär cancer, Levermetastaser, Levertransplantation: rejektion, komplikationer, patologi, indikationer Akut pankreatit, Kronisk pankreatit, Pankreascancer Känna till: Hepatitklassifikation (histologiskt), Cirkulationsrubbningar: Budd-Chiari syndrom, Veno-ocklusiv syndrom Missbildningar: gallvägsatresi (extrahepatisk, intrahepatisk) Cystisk fibros Benigna tumörer i lever Gallsten Informationskompendium 19

20 Gallblåsecancer Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E KAP. 14 Oral Cavity and Gastrointestinal Tract ORAL CAVITY (endast självstudier) ORAL INFLAMMATORY LESIONS PROLIFERATIVE AND NEOPLASTIC LESIONS OF THE ORAL CAVITY DISEASES OF SALIVARY GLANDS ODONTOGENIC CYSTS AND TUMORS ESOPHAGUS OBSTRUCTIVE AND VASCULAR DISEASES ESOPHAGITIS ESOPHAGEAL TUMORS STOMACH INFLAMMATORY DISEASE OF THE STOMACH NEOPLASTIC DISEASE OF THE STOMACH SMALL AND LARGE INTESTINES INTESTINAL OBSTRUCTION VASCULAR DISORDERS OF BOWEL DIARRHEAL DISEASE INFLAMMATORY INTESTINAL DISEASE COLONIC POLYPS AND NEOPLASTIC DISEASE ACUTE APPENDICITIS TUMORS OF THE APPENDIX 601 Kap. 15 Liver, Gallbladder, and Biliary Tract Liver CLINICAL SYNDROMES DRUG- OR TOXIN-INDUCED LIVER DISEASE ACUTE AND CHRONIC HEPATITIS ALCOHOLIC AND NONALCOHOLIC FATTY LIVER DISEASE CHOLESTATIC LIVER DISEASES INHERITED METABOLIC DISEASES CIRCULATORY DISORDERS OTHER INFLAMMATORY AND INFECTIOUS DISEASES 635 TUMORS AND HEPATIC NODULES Gallbladder, and Biliary Tract GALLBLADDER DISEASES DISORDERS OF EXTRAHEPATIC BILE DUCTS TUMORS OF GALLBADDER, CHOLANGIOCARCINOMA Hud Kunna: Epiteliala tumörlika tillstånd, benigna/premaligna: Atherom, Seborrhoisk keratos, Keratoacantom, Aktinisk keratos, Mb Bowen, virusutlösta benigna hudförändringar. Epiteliala tumörer, maligna: Skivepitelcancer, basalcellscancer. Dermala/Kärlrelaterade tumörer : Dermatofibrom (dermalt fibröst histiocytom), Pyogent granulom, Hemangiom, Kaposi sarkom. Melanocytära/naevocellulära lesioner: Efelid (fräkne), congenitala resp förvärvade melanocytnaevus(n), Blått naevus, Halonaevus, Dysplastiskt naevus, Kutana melanom, in situ/ invasiva. Informationskompendium 20

21 Känna till: Dysplastiskt naevussyndrom. Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Kap. 23 Skin ACUTE INFLAMMATORY DERMATOSES CHRONIC INFLAMMATORY DERMATOSES INFECTIOUS DERMATOSES BLISTERING (BULLOUS) DISORDERS BENIGN AND PREMALIGNANT TUMORS MALIGNANT EPIDERMAL TUMORS MELANOCYTIC PROLIFERATIONS Bröstpatologi Kunna: Grundläggande bröstcancerepidemiologi (förekomst, skillnader, åldersfördelning). Grundläggande etiologi (tumörbiologi och tumörprogression). Bröstkörtelns normala histologi. Riskfaktorer för bröstcancer. Redogöra i stora drag de olika undersökningsmetoderna för att upptäcka och utreda bröstens sjukdomar (klinisk undersökning, bilddiagnostiska metoder, cytologins och histopatologins för- och nackdelar). De vanligaste maligna brösttumörerna: Duktal, Lobulär, Cancer in situ. Maligna tumörernas ungefärliga procentuella fördelning, histologi, morfologisk gradering och prognos. Kunna skillnaden mellan invasiv och in situ cancer i bröstet. Morbus Paget ś disease i bröstöstvårtan. Benigna tumörer: Fibroadenom, Intraduktalt papillom/papillomatos. Fibrocystiska förändringar. Inflammation: Mastit, Fettvävsnekros Rubbningar med okänd eller förmodad hormonell genes: Gynekomasti Riskfaktorerna och spridningsvägar av bröstcancer, lokalisationer för lokala och fjärrmetastaser. Prognostiska faktorer. Specialanalyserna (hormonreceptorbestämning ER/PGR, HER2, proliferation) för att kunna klarlägga tumörens malignitetspotential och lämplighet för onkologisk behandling. Känna till: Översiktligt känna till de olika behandlingslinjerna (kemoterapi och hormonell behandling av bröstcancer med fokus på behandlingsprediktiva biomarkörer). Ärftlig bröstcancer. Molekylära subtyper och metoder att undersöka detta. Sentinel-node kirurgi vid bröstcancer. Begreppet Personalized Medicine alternativt Precision medicine inom onkologisk behandling. Informationskompendium 21

22 Inter- och intratumoral tumörheterogenitet. Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Kap. 18 Female Genital System and Breast BREAST FIBROCYSTIC CHANGES INFLAMMATORY PROCESSES 707 TUMORS OF THE BREAST Kvinnliga genitalia Kunna: Känna till: Icke-neoplastiska tillstånd Adenomyos, endometrios Inflammatoriska förändringar: Cervicit, Endometrit, Salpingit Cystiska och hyperplastiska, ej neoplastiska tillstånd: Cervixpolyp, Endometriepolyp (så kallad corpuspolyp ), ektopisk graviditet, Follikelcysta, theca-luteincysta, Polycystisk ovarial sjukdom (så kallad Stein-Leventhals syndrom ), Kunna: Tumörsjukdomar Portio-cervix: HPV, Dysplasi (Cervical Intraepitelial Neoplasi, CIN), Carcinoma in situ, Skivepitelcancer. Adenocarcinom Endometrium: Enkel och komplex hyperplasi, Adenocarcinom Myometrium: Leiomyom, Leiomyosarkom Ovarier: Begreppet Borderline, Cancerriskfaktorer, Epiteliala stromala tumörer (serös, mucinös, endometrioid); Groddcellstumörer (cystiskt teratom (dermoidcysta), omoget teratom), Stromala tumörer. Känna till: Vulva, vagina: Condyloma acuminatum, Endometrium: Carcinosarcom Choriocarcinom från groddcelltumör gruppen Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Kap. 18 Female Genital System and Breast VULVA VAGINA CERVIX BODY OF UTERUS FALLOPIAN TUBES 695 OVARIES DISEASES OF PREGNANCY Informationskompendium 22

23 8. Urologisk Patologi och manliga genitalia Kunna: Utvecklingsrubbningar: Kryptorchism, phimosis. Cirkulationsstörning: Testistorsion. Avflödeshinder: Njursten, hydronefros. Cystor, retentionstillstånd: Hydrocele, Varicocele, spermatocele. Inflammation: Orchit, epididymit, prostatit Urinvägsinfektioner: Cystit, pyelonefrit. Hyperplasi: Prostatahyperplasi Tumörer: Njurcancer inkl. Wilms tumör, Urotelcellscancer. Penis: skivepitelcancer; Testis: seminom, embryonal cancer, teratom; Utvecklingsrubbningar: Klinefelter s syndrom, hypospadi, epispadi. Prostata: prostatacancer, Provtagningsmetoder för morfologisk diagnostik Tumörsjukdomar: Penis: skivepitel cancer in situ (erythroplasia Querat, accuminatum; Testis: sertolicellstumör, leydigcellstumör mb Bowen), condyloma Föreläsningarna inkluderar följande avsnitt: Prostata Njurar (dock ej de medicinska njursjukdomarna som föreläses separat av Jaremko resp Wernerson) Urinvägar Testis Penis Detta kommer jag att ta upp på föreläsningarna: PROSTATA anatomi, histologi kort om provtagning prostatahyperplasi prostatacancer NJURAR cystor njurtumörer URINVÄGAR anatomi, histologi cystiter blåscancer TESTIS anatomi, histologi testistorsion testiscancer PENIS Peniscancer Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Kap. 17 Male Genital System and Lower Urinary Tract Informationskompendium 23

24 PENIS SCROTUM, TESTIS, AND EPIDIDYMIS PROSTATE URETER, BLADDER, AND URETHRA SEXUALLY TRANSMITTED DISEASES Kap. 13 Kidney and Its Collecting System CYSTIC DISEASES OF THE KIDNEY TUMORS En del av dessa kapitel ingår dock inte. Kapitel 13 omfattar en hel del om medicinska njursjukdomar som inte ingår i mitt avsnitt. - Läs Cystic diseases of the kidney Läs dock detta avsnsitt med urskiljning. Viktigast är Simple cysts + Adult polycystic kidney disease. - Avsnittet om avflödeshinder ingår inte i mitt avsnitt. - Läs Tumors ( ). Merparten av kapitel 17 ( ) ingår men läs avsnittet Sexually transmitted diseases mycket översiktligt ( ). Det enda jag kommer att ta upp i det avsnittet är STD som diffdiagnos till peniscancer. Jag skulle också rekommendera er att ta ganska lätt på avsnitten om mikroskopisk morfologi i testistumörer. Flertalet av dessa tumörer är sällsynta. Bra om ni kan säga några ord om embryonal cancer, seminom och teratom men inte något rabblande av detaljer. 9. Medicinska njursjukdomar Kunna: Funktion: Nefritiskt och nefrotiskt syndrom, kronisk njursvikt (uremi) Glomerulära sjukdomar: Minimal change nefropati, fokal segmentell glomeruloscleros, membranös nefropati, akut postinfektiös glomerulonefrit, crescentnefrit, IgA nefrit. Systemsjukdomar med sekundär glomerulär skada: SLE, vaskulit (Wegener, mikroskopisk polyangit), diabetes mellitus, amyloidos. Tubulointerstitiella sjukdomar: Akut tubulär nekros, interstitiell nefrit. Informationskompendium 24

25 Vaskulära sjukdomar: Benign och malign hypertoni, Trombotisk mikroangiopati, bl.a. HUS/TTP. Kongenitala/ärftliga tillstånd: Adult polycystisk njursjukdom. Känna till: Kongenitala/ärftliga tillstånd: agenesi, dysplasi, hästskonjure, infantil polycystisk njursjukdom. Glomerulära sjukdomar: Henoch-Schönlein purpura, Goodpasteur s syndrom. Tubulointerstitiella sjukdomar: Nefrocalcinos, nefritis epidemica. Vaskulära sjukdomar: Njurartärstenos. Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Kap. 13 Kidney and Its Collecting System CLINICAL MANIFESTATIONS OF RENAL DISEASES GLOMERULAR DISEASES DISEASES AFFECTING TUBULES AND INTERSTITIUM DISEASES INVOLVING BLOOD VESSELS CHRONIC KIDNEY DISEASE 541 CYSTIC DISEASES OF THE KIDNEY URINARY OUTFLOW OBSTRUCTION TUMORS Neuropatologi (inkl. Skelettmuskulatur) Kunna: Sjukdomar i skelettmuskulaturen: Denervationsatrofi. Allmänt om toxiska, kongenitala och metabola myopatier. Myositer, särskilt Dermatomyosit och Polymyosit. Duchennes muskeldystrophy. Dystrofia myotonica. Myasteni Gravis. Allmänt om paraneoplastiska syndrom - särskilt Lambert-Eaton Syndrom. Perifera nervsystemet (PNS): Allmänt om axonal degeneration, och demyelinisering i PNS. Post-infektiös polyradiculoneuropati (Guillain-Barré syndrom). Traumatiskt neurinom. Schwannom och Neurofibrom. Neurofibromatos typ1 och typ 2. Centrala Nervsystemet (CNS): Allmänt: Ökat intrakraniellt tryck, intrakraniell hydrocephalus. herniering och Trauma: kontusionsblödningar, epiduralblödning, subduralblödning Vaskulär patologi i CNS: Infarkt och blödningar inkl. subarachnoidial blödningar, Utvecklingsstörningar: Spina bifida, anencefali, Arnold Chiari syndrom, störning i gyri, Mb Down. utvecklingen av Infektioner: Meningit, encefalit, abscess Informationskompendium 25

26 Degenerativa sjukdomar: Allmänt om primära och sekundära demenser. Multi- infarkt demens, Alzheimers sjukdom, Fronto-temporala demenser. Huntingtons sjukdom, Parkinsons sjukdom, Amyotrofisk lateralskleros (ALS), Prionsjukdomar. Demyeliniserande sjukdomar: Multipel skleros, Progressiv multifokal leukoencefalopati (PML), Allmänt om leukodystrofier. Tumörer: Vanliga tumörer hos vuxna och barn: inkl. Meningiom, Astrocytom inkl. glioblastoma multiforme, och metastaser hos vuxna och Pilocytiskt Astrocytom, Medulloblastom och ependymom hos barn. Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Kap 21 & 22 DISORDERS OF PERIPHERAL NERVES DISORDERS OF NEUROMUSCULAR JUNCTION DISORDERS OF SKELETAL MUSCLE PERIPHERAL NERVE SHEATH TUMORS Central Nervous System PATTERNS OF INJURY IN THE NERVOUS SYSTEM EDEMA, HERNIATION, AND HYDROCEPHALUS CEREBROVASCULAR DISEASES CENTRAL NERVOUS SYSTEM TRAUMA CONGENITAL MALFORMATIONS AND PERINATAL BRAIN INJURY INFECTIONS OF THE NERVOUS SYSTEM PRIMARY DISEASES OF MYELIN ACQUIRED METABOLIC AND TOXIC DISTURBANCES NEURODEGENERATIVE DISEASES TUMORS Haematopatologi Kunna: Anemier och andra penier Anemier (röda serien): Järnbristanemi,megaloblastisk anemi, Hemolytiska anemier. Vita serien: Granulocytopeni Trombocyter: Autoimmun trombocytopen purpura. Pancytopeni: Aplastisk anemi, Myelodysplastiska syndrom (MDS). Kunna: Myeloproliferativa sjukdomar Kronisk myeloisk leukemi (KML), Polycytemia vera (PCV) Essentiell trombocytopeni (ET) Primär myelofibros (PMF) Känna till: Reaktiv polycytemi, Reaktiv granulocytos/leukemoid reaktion, Reaktiv trombocytos. Informationskompendium 26

27 Kunna: Lymfoproliferativa sjukdomar Riskfaktorer och patogenitetsmekanismer för lymfomsjukdomar, ffa: Kronisk lymfatisk leukemi (KLL), plasmacellstumörer (Myelom,), Non-Hodgkin lymfom: (follikulärt lymfom, mantelcellslymfom, diffust storcelligt B-cells lymfom, Burkitt-lymfom, MALT-lymfom), Hodgkin-lymfom. Känna till: T-cellslymfom, Hårcellsleukemi. Kunna: Akuta leukemier Akut myeloisk leukemi (AML), Akut lymfatisk leukemi (ALL) Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Benmärgssjukdomar & Maligna lymfom i kapitel 11 Red cell disorders White cell disorders Leukopenia Reactive leukocytosis Reactive lymphadenitis Lymphoid neoplasms Myeloid Neoplasms Bleeding disorders (förelästes under cirkulationssjukdomar men finns i kapitel 11, sid ) 12. Endokrina organ De endokrina sjukdomarna ger varierande och ibland svårtolkade symtom såväl vid över- som underfunktion hos det organ som är drabbat. Detta gör att de endokrina sjukdomarna förekommer som differentialdiagnoser (alternativa diagnoser) vid ett flertal vanliga utredningar inom sjukvården (t ex för hypertoni, yrsel, hjärtklappning, diarre, medvetandestörningar, demens m.m.). Kunna: Hypofys Hypofysadenom (ACTH-, Growth hormone- och prolaktin-bildande). Kunna: Binjurebarken Hyperfunktionstillstånd Cushings syndrom - olika etiologier (=en sjukdoms orsak), effekterna av cortisol, histopatologiska diagnoser. Conns' syndrom. Olika etiologer. Effekter. Kunna: Känna till: Hypofunktionstillstånd Addisons sjukdom, Waterhouse-Friderichsens syndrom. Binjurebarkscancer. Binjuremärg och paraganglier Informationskompendium 27

28 Känna till: Tumörerna i binjuremärg och paraganglier (Phaeokromocytom och paragangliom) samt effekterna av dessa. Kunna: Endokrina pancreas Diabetes mellitus de två huvudtyperna. Etiologi, rubbningar i metabolismen, symtom. Senkomplikationer i olika organ. Andra tillstånd med förhöjda blodglukosnivåer. Thyreoidea Kunna: De två vanligaste inflammationstillstånden i thyreoidea: - autoimmun thyreoidit (kronisk lymfocytär = Hashimotos sjd) - Granulomatös thyreoidit (subakut thyreoidit = de Quervains sjd) Vanligaste orsaken till underfunktion i thyreoidea samt symtom på thyroxinbrist. Effekter av förhöjda thyroxinhalter vid thyreotoxicos. Etiologin till Graves' thyreotoxicos = Basedows sjukdom Tumör: Follikulära adenom/ follikulär cancer. Papillär thyreoidea cancer. Medullär thyreoideacancer. Anaplastisk thyreoideacancer. Kunna: Parathyreoidea Primär hyperfunktion. Etiologi och de histopatologiska diagnoser som förekommer i parathyreoideakörtlarna Sekundär hyperfunktion. Etiologi och de histopatologiska diagnoser som förekommer i parathyreoideakörtlarna Ärftliga sjukdomar i endokrina organ Känna till: Multipel endokrin neoplasi typ 1 resp 2. Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Kap. 19 Endocrine System HYPERPITUITARISM AND PITUITARY ADENOMAS HYPOPITUITARISM 720 POSTERIOR PITUITARY SYNDROMES 721 HYPERTHYROIDISM HYPOTHYROIDISM THYROIDITIS GRAVES DISEASE DIFFUSE AND MULTINODULAR GOITER 728 NEOPLASMS OF THE THYROID HYPERPARATHYROIDISM HYPOPARATHYROIDISM 738 Informationskompendium 28

29 DIABETES MELLITUS PANCREATIC NEUROENDOCRINE TUMORS ADRENOCORTICAL HYPERFUNCTION (HYPERADRENALISM) ADRENAL INSUFFICIENCY TUMORS OF THE ADRENAL MEDULLA MULTIPLE ENDOCRINE NEOPLASIA SYNDROMES Skelett och mjukdelar Kunna: Ben och brosk Reaktiva och inflammatoriska tillstånd: Osteomyelit. Metabola bensjukdomar: Osteoporos, Benförändringar vid hyperparathyreoidism Benigna tumörlika tillstånd: Osteochondrom (exostos), Jättecellstumör Maligna tumörer: Osteosarkom, Ewing sarkom, Chondrosarkom Känna till: Tillväxtrubbningar och inflammatoriska tillstånd: Osteogenesis imperfecta, Chondrodystrofier Bristsjukdomar, tillväxtrubbningar: Pagets bensjukdom. Benigna/ tumörlika tillstånd: Bencystor, Aneurysmal bencysta, Enchondrom, Osteom. Maligna tumörer: Malignt fibröst histiocytom, Fibrosarkom. Ledsjukdomar Kunna: Inflammatoriska förändringar: Reumatoid artrit. Degenerativa och metaboliska förändringar: Artros, Gikt Känna till: Ganglion, Synovit, Ankyloserande spondylit (Mb Bechterew) Mjukdelstumörer Kunna: Benigna/reaktiva: Lipom, Nodulär fasciit, Rheumatoid nodulus Känna till: Maligna: Liposarkom, Malignt fibröst histiocytom, Gastrointestinal stromatumör (GIST) Benigna: Schwannom, Neurofibrom, Leiomyom, Fibrom, Histiocytom Maligna: Leiomyosarkom, Synovialt sarkom, Rhabdomyosarkom, Malign perifer nervskidetumör (neurofibrosarkom), Extraskelettalt osteosarkom Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E 20 Bones, Joints, and Soft Tissue Tumors CONGENITAL DISORDERS OF BONE AND CARTILAGE ACQUIRED DISEASES OF BONE FRACTURES OSTEONECROSIS (AVASCULAR NECROSIS) 773 OSTEOMYELITIS Informationskompendium 29

30 BONE TUMORS ARTHRITIS JOINT TUMORS AND TUMOR-LIKE LESIONS TUMORS OF ADIPOSE TISSUE 792 FIBROUS TUMORS AND TUMOR-LIKE LESIONS FIBROHISTIOCYTIC TUMORS 794 SKELETAL MUSCLE TUMORS SMOOTH MUSCLE TUMORS 795 SYNOVIAL SARCOMA Informationskompendium 30

31 14. Respirationsorganens patologi Kunna: Känna till: Icke-neoplastiska tillstånd i broncher-lunga-pleura Inflammatoriska tillstånd, ospecifika: Bronkit, bronopneumoni, Lobulär pneumoni, Interstitiell pneumoni (virus-pneumoni, primär atypisk pneumoni), Asthma bronchiale; Pleurit, pleuraempyem. Pneumokonios. Granulomatösa ( specifika ): Tuberkulos, Sarkoidos Lungsjukdomar av blandad genes: Hyalina membraner ( Respiratory distress syndrome, RDS ), bronchiectasi, emfysem. Cirkulationsrubbningar: Lungstas, Lungödem, Lungemboli, Lunginfarkt. Lungsjukdomar av blandad genes: Atelektas, Pneumothorax, Cirkulationsrubbningar: Hydrothorax, Hemothorax, Effusion pleura Kunna: Tumörer och tumörlika tillstånd i larynx, broncher-lunga-pleura Papilloma i larynx, Skivepitelcancer, Storcellig cancer, Adenocarcinom med subtypen bronkiolo alveolarcellscarcinom. Typisk och atypisk carcinoid. Småcellig cancer. Paraneoplastiska syndrom. Pleuracarcinos. Känna till: Mesoteliom. Lungmetastaser. Symtomatologi av perifer respektive central lungtumör Läsanvisningar Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E Kap. 12 Lung ATELECTASIS 460 ACUTE LUNG INJURY OBSTRUCTIVE VERSUS RESTRICTIVE PULMONARY DISEASES OBSTRUCTIVE LUNG (AIRWAY) DISEASES CHRONIC INTERSTITIAL (RESTRICTIVE, INFILTRATIVE) LUNG DISEASES PULMONARY DISEASES OF VASCULAR ORIGIN PULMONARY INFECTIONS LUNG TUMORS PLEURAL LESIONS LESIONS OF THE UPPER RESPIRATORY TRACT Informationskompendium 31

32 Lärarpersonal Överläkare Professor (Cambridge) Professor ST-läkare ST-läkare Överläkare ST-läkare Specialistläkare ST-läkare Överläkare ST-läkare Specialistläkare Specialistläkare Specialistläkare Överläkare Specialistläkare Carlsson Joseph Collins V. Peter Egevad Lars Haglund Felix Illies Christopher Jaremko Georg Juhlin Christofer Kis Lorand Nastic Dennis Nilsson Robert Näsman Anders Ramqvist Darai Eva Schmidt-Mende Jan Stemme Sten Wejde Johan Åström Kristina Informationskompendium 32

33 Mikroundervisning I Rekommenderade preparat från preparatlådan: 97. Odifferentierad, småcellig lungcancer 70. Prostatahyperplasi 15. Prostatacancer 71. Lymfkörtelmetastas av högt differentierad prostatacancer 72. Seminoma testis Dessa preparat bör i första hand demonstrers till studenterna. Informationskompendium 33

34 Mikroundervisning II Rekommenderade preparat från preparatlådan: Inflammation, hjärta, lungor: 7. Akut gangränös appendicit 61. Näspolyper med eosinofili 56. Hashimoto thyreoidit 3. Lungödem med lungstas 60. Sarkoidos 1. Pneumoni 28. TBC 4. Hjärtinfarkt Dessa preparat bör i första hand demonstreras till studenterna. Informationskompendium 34

35 Mikroundervisning III Rekommenderade preparat från preparatlådan: GI, lever, endokrin patologi: 49. Coloncancer 45. Mb. Crohn 2. Grav körtelcellsatyp motsvarande cancer in situ i gallblåsan 51. Invasiv växande skivepitelcancer i esofagus 24. Leverstas 16. Leverförfettning 53. Levercirros 57. Hyper- och hypothyreos/kolloidstruma Dessa preparat bör i första hand demonstreras till studenterna. Informationskompendium 35

36 Mikroundervisning IV Rekommenderade preparat från preparatlådan: Bröst- och gynekologisk patologi: 65. Fibroadenom 104. Morbus Paget i bröstvårten 36. Invasivt växande skivepitelcancer i cervix 82. MHC=Metrorrhagia haemorrhagica cystica=glandulär cystisk hyperplasi 83. Adenomyos (Endometriosis interna) 101. Leiomyom i uterus Dessa preparat bör i första hand demonstreras till studenterna. Informationskompendium 36

37 Seminarium instuderingsfrågor till bröstseminariet 15/5 BRÖSTPATOLOGI Fall 1. Anamnes: En 33-årig f. ö. frisk och medicinfri kvinna söker dig på din läkarmottagning p.g.a. sekretion från en bröstvårta. Anamnestiska uppgifter av värde? Dina diagnosförslag? Utredningsgång? Den mikroskopiska bilden av dina diagnosförslag: Visas under seminariet! Behandlingsförslag: Vänd-----> Fall 2. Informationskompendium 37

38 Anamnes: Du sitter som vikarierande underläkare på kirurgmottagningen och tar emot en 51-årig kvinna med remiss från en distriktsläkare under diagnos screeningupptäckt icke palpabel brösttumör, kod 4. Kod 4 mammografiskt betyder sannolikt malign. Dina diagnosförslag? Vad gör du för att utreda henne vidare? Mikroskopiska bilden av dina diagnosförslag: Visas under seminariet! Behandlingsförslag: Informationskompendium 38

39 Seminarium instuderingsuppgift till gynseminariet den 15/5 GYNPATOLOGI 1. Endometrios Definition Lokalisationer Symtom Genes Behandling 2. Leiomyom Definition Åldrar Incidens Lokalisation Kriterier för malign diagnos 3. Primära epitheliala ovarialtumörer Typer Malignitetsgrader Informationskompendium 39

40 Terminologi för patologikursen aberrant abscess accessorisk adenom adherens agenesi akantos anaplastisk anomali antrakos aplasi aspiration atresi atrofi atypi autolys benign biopsi med felaktigt läge (exv aberrant vävnad är anlagd på fel plats) hålrum fyllt med var övertalig benign körtelbildande tumör sammanväxning kongenital avsaknad (organet/strukturen har ej anlagts) hyperplasi av epidermis med förtjockning av stratum spinosum helt odifferentierad (om tumör) abnormitet, avvikelse från det normala sotpigmentering i lunga kongenital avsaknad, (organet/strukturen har ej anlagts; kan dock inom hematologin avse förvärvad defekt) här: inandning av exv ventrikelinnehåll fullständig slutning av kanal eller mynning (ofta kongenital) förtvining, tillbakabildning avvikelse från normal bild - Avser ofta underförstått kärnatypi, dvs förstorade, hyperkromatiska, storleks- och formvarierade cellkärnor (men man kan också ha arkitektonisk atypi som är begränsad till avvikelse i exv körtelstruktur). Kärnatypi kan vara reaktiv (dvs reaktion på inflammation eller dylikt) eller preneoplastisk/neoplastisk. I sistnämnda fallet kallas atypin ibland dysplasi för att betona att den inte är reaktiv. upplösning av vävnad pga frigjorda enzymer (sker efter döden eller efter att en vävnad opererats ut från patienten) godartad (används mest om tumörer) vävnadsprov (histologiskt prov) cancer malign tumör utgången från epitel (ibland slarvigt använt om alla maligna tumörer) cancer in situ epiteliala celler som blivit malignt transformerade men ännu ej hunnit börja invadera underliggande stroma carcinom malign tumör utgången från epitel (mer specifikt än cancer) carcinos diffus cancerspridning exv i pleura eller peritoneum cardioskleros arterioskleros i coronarartärerna, synonymt med coronarskleros - något ålderdomlig term som egentligen inte rekommenderas -cele -håla -centes -punktion cirrhos ärrig skrumpning, patologisk bindvävsinlagring med nodulär vävnadsregeneration coronarskleros arterioskleros i coronarartärerna cysta patologiskt hålrum med flytande eller halvflytande innehåll, blåsbildning cytologi 1. cellära, 2. inom patologi: undersökning av avlossade celler (i motsats till histopatologi/pad) Informationskompendium 40

41 degeneration utveckling till det sämre, omvandling till något mindre funktionsdugligt dekliv lägst belägen, exv likfläckar på kroppens dekliva delar pga blodansamling desmoplasi fibros som orsakats av cancer, uttalad bindvävsvandling av tumörstromat desseminerad spridd (exv cancer) dysplasi 1. atypi av preneoplastisk typ (dvs ej reaktivt), kan vara lätt - måttlig -grav (= cancer in situ), 2. kongenital missbildning eller anläggningsstörning dyspné andnöd -ektomi kirurgiskt avlägsnande (ofta av helt organ) ektopi felaktigt läge ektopisk belägen på fel plats emboli tilltäppning av kärl (oftast av tromb som bildats på annan plats och sedan lossnat, men kan även avse annat exv luft, fett etc) empyem varsamling i kroppshåla exv i pleura epiteloid epitelliknande (används mest om histiocyter) erosion ytligt sår erytem hudrodnad essentiell 1. = idiopatisk, 2. viktig beståndsdel etiologi bakomliggande orsak till sjukdom excision kirurgiskt avlägsnande genom att skära ut (exv hudförändring) exfoliativ som avser avlossade celler (exv exfoliativ cytologi = vaginalcytologi, exsudat etc i motsats till punktionscytologi) exstirpation kirurgiskt avlägnande av organ eller förändring exsudat vätskeutträde till serös kroppshåla fibros bindvävsinlagring finnålspunktion cytologisk provtagning med tunn nål (oftast 0,4-0,6 mm diameter) - Använd helst ej uttrycket "finnålsbiopsi" eftersom biopsi i allmänhet syftar på vävnadsprov för histopatologisk undersökning fistel patologisk kanal (medfödd, förvärvad eller avsiktligt kirurgiskt anlagd) flegmone (betonas fle'g-) diffus varig inflammation (i motsats till abscess som är en håla) fokal lokaliserad, belägen på ett ställe, fläckvis utbredd (multifokal om man vill betona att förändringen finns på flera ställen) gangrän typ av nekros med mörk missfärgning av vävnaden (framför allt i tarm eller extremiteter) granulationsvävnad kärlrik bindväv som växer in i skadat område som del i läkningen granulom 1. ansamling av epiteloidceller m fl inflammatoriska celler, 2. klinisk benämning på liten knuta av granulationsvävnad grovnålsbiopsi cylinderformad vävnadsbiopsi med grövre diameter än 1,2 mm Benämningen används ibland felaktigt för den betydligt vanligare mellannålsbiopsin, inte sällan av fanatiska cytologer som önskar smutskasta mellannålsbiopsin. Informationskompendium 41

42 hamartom hematemes hematom hemoptys hemorrhagi hemosiderin hemothorax hereditär hyalin hyalosklerotisk hydrops hydrothorax hyperkromatisk hyperplasi hypertrofi hypoplasi iatrogen idiopatisk ikterus incipient incision induration infarkt infiltration incarceration interstitiell ischemi kakexi katarr kavern kongenital kontusion likfläckar -lithiasis -lys maceration macula malaci tumörliknande anläggningsrubbning där en vävnadskomponent kommit att dominera blodkräkning blodansamling i vävnaden pga blödning blodig upphostning blödning järnnhaltigt pigment bildat från hemoglobin (ses typiskt i blödningsrest) blodansamling i pleura ärftlig (ej nödvändigtvis kongenital) strukturlös - Deskriptiv term som används om vävnad som mikroskopiskt är homogenare än normalt, t ex bindväv som är cellfattig om bindväv som blivit hyalin, exv i pleuraplaques vätskeansamling, ödem vätskeansamling i pleura (exsudat eller transudat) med mörkare kromatinteckning än normalt (om cellkärnor) vävnadsökning pga att cellerna blivit fler (och ibland större) vävnadsökning pga att cellerna blivit större underutveckling eller förkrympning av kroppsdel eller vävnad, ofullständig eller hejdad utveckling (används särskilt när organ inte utvecklats fullständigt under fostertiden) orsakad av läkare utan känd orsak gulsot, gulmissfärgning av hud pga för mycket bilirubin i blodet begynnande, tidig insnitt förhårdnad upphävt eller försämrat blodflöde pga tilltäppning av kärl, eller (oftare) vävnadsdöd pga upphävt eller försämrat blodflöde inlagring, diffus spridning (exv av tumörceller i annan vävnad) inklämning (av exv bråck) som hör till mellanrum (exv mellan cellerna) lokalt bristande blodflöde (som leder till syrebrist i vävnaden) utmärgling, grav avmagring, oftast även med muskelatrofi ytlig inflammation i slemhinna patologiskt hålrum exv i lunga medfödd (inte nödvändigtvis ärftlig) krosskada, stötskada postmortal rödlila missfärgning av kroppens dekliva delar pga blodansamling -sten -upplösning upplösning, uppmjukning, exv om foster som dött intrauterint fläck, exv hudförändring som ej är upphöjd uppmjukning, exv encephalomalaci = fynd vid hjärninfarkt Informationskompendium 42

43 malign melena mellannålsbiopsi mesenkym mesenkymal metaplasi moribund mural myomyxoid nekros nodulus nodulär nodös obliteration obstruktion ocklusion ockult -oid organiserad PAD palliativ papillär papel parenkym patogenes patognomon petekier pleomorfism polyp polymorfism psammomkropp purulent pus pyelopyknos pyorecidiv regeneration regress elakartad, mest om tumörer svart avföring (pga övre gastrointestinal blödning) cylinderformad vävnadsbiopsi med ca 1,2 mm diameter embryonal bindväv utgången från bindväv, fettväv, muskel etc (i motsats till epitelial) omvandling till annan vävnadstyp, ofta pga irritation döende (om patient, ej om vävnad) som hör till väggen, exv mural tromb = tromb som är väggadherent muskelslemliknande, gelatinös vävnadsdöd knuta knutig, kullrig knutig, kullrig (möjligen avses något grövre knutor jämfört med nodulär) tilltäppning, fullständigt utplånande av lumen tilltäppning (partiellt eller fullständigt) tilltäppning, tillslutning dold, ej upptäckt -liknande med bindvävsinväxt, exv organiserad tromb patologisk anatomisk diagnos, diagnos vid histopatologisk undersökning (OBS använd ej om diagnos på cytologiskt prov) symptomlindrande fingerliknande, vårtliknande knottra, exv hudförändring som höjer sig över hudytan ett organs arbetande vävnad (i motsats till kapsel, blodkärl etc) mekanism bakom sjukdoms uppkomst (ej bakomliggande orsak) helt typisk, diagnostisk eller specifik för viss sjukdom, bevisande små hudblödningar uttalad storleks- och formvariation hos celler utväxt från slemhinna eller hud varierande sammansättning eller utseende, blandning av olika typer av celler etc mikroskopisk koncentrisk, rundad förkalkning (i vissa papillära tumörer) varig var bäcken- (njurbäcken) hopskrumpning (om cellkärnor som blir små och mörka) var- återfall (av sjukdom) återbildning tillbakagång (exv om sjukdom) - ofta efter behandling Informationskompendium 43

44 remission resektion rigor mortis rundceller ruptur (ofta tillfällig) förbättring, tillbakagång (exv om sjukdom) - ofta efter behandling - Man skiljer på partiell och komplett remission. kirurgiskt bortskärande av del av organ likstelhet sammanfattande benämning på kroniskt inflammatoriska celler (framför allt lymfocyter, plasmaceller och monocyter) i motsats till granulocyter bristning sarkom malign tumör utgången från mesenkymal vävnad (i motsats till carcinom som utgått från epitelial vävnad) sekvester avskild eller avsprängd vävnadsbit, vanligen från skelettet serös 1. beklädd med epitel eller mesotel (serösa kroppshålorna = pericardhålan, pleurahålor och peritonealhålan), 2. serumliknande sepsis bakteriell infektion i blodet septikemi bakteriell infektion i blodet skirrös trähård, träliknande (exv om vissa tumörer som genererar mycket desmoplasi) -skleros -förhårdnad stas blodansamling i kärl pga hindrat flöde stenos förträngning strangulation strypning, sammansnörning striktur förträngning (ofta pga ärr) stroma bindväv och övrig stödjevävnad i organ (i motsats till epitel etc) syndrom symptomkonstellation syneki sammanväxning systemisk som engagerar helt vävnadssystem tamponad utfyllnad av hålrum (ofta av blod eller annan vätska, men även kirurgisk aviktlig utfyllnad av hålrum), exv hjärttamponad = utfyllnad av pericardhålan (ofta av blod) teckning (obs stavningen!) mönster på exv snittyta - Förstärkt och omvänd teckning i levern är tecken på blodstas, vanligen till följd av hjärtsvikt. Vid förstärkt teckning har man mörkt röda eller bruna prickar mot brunröd bakgrund. Vid omvänd teckning har man brunröda strimmor mot ljus bakgrund. Omvänd teckning förekommer vid mer uttalad eller kronisk blodstas. teleangiektasi vidgning av små blodkärl terminal som hör till slutet (exv slutet av livet/sjukdomsförlopp) -tomi -snitt torkvering vridning (exv rotation av tarm, ovarium, testis, polyp så att blodflödet stryps) torsion synonymt med torkvering (men torkvering kan även användas om behandling där man aviktligt roterar exv plyp för att den ska lossna) transudat vätskeutträde pga ökat hydrostatiskt eller osmotiskt tryck (ej inflammatoriskt betingat som vid exsudat) tubulär rörformad, ofta som beskrivning av mikroskopisk struktur ulceration djup sårbildning Informationskompendium 44

45 usur ytlig sårbildning varicer åderbråck verrukös vårtliknande villös luddliknande VOC vitium organicum cordis, hjärtfel (missbildning, klaffel - kongenitalt eller förvärvat) vulnus skada (traumatisk) xantho- ödem gul- svullnad genom vätskeansamling i vävnaden Lars Egevad Stockholm oktober 2003 Informationskompendium 45

46 Kompendium i obduktionsteknik Obduktionen är ett ovärderligt sätt att få kunskaper om sjukdomars förlopp och makroskopiska utseendet av sjukliga vävnadsförändringar. För att på bästa sätt tillgodogöra sig detta unika utbildningstillfälle bör man komma väl förberedd till obduktionen. Det obehag som de flesta upplever initialt brukar då efter ett tag uppvägas av insikten att man skaffar sig förståelse för komplicerade patogenetiska sammanhang. Det är viktigt att man före obduktionen läser igenom patientjournalen. Obduktionstekniken varierar något beroende på frågeställning. Tänk på att hela tiden hålla rent och snyggt på arbetsytorna. Skölj ofta med handduschen och torka av rostfria ytor så att det inte finns blodfläckar. Yttre besiktning Kontrollera patientidentiteten. Notera operationssår, ärr, benödem, ikterus, nutritionsstatus. Man ska även inspektera kroppsytan avseende tecken på yttre våld. Öppning av kroppen och urtagande av organen Detta sköts i normalfallet av obduktionstekniker. Vid misstanke på peritonit eller om patienten avlidit postoperativt är det dock viktigt att ansvarig obducent är närvarande. Man måste då vara mycket försiktig vid urtagandet så att man kan upptäcka t ex tarmrupturer eller suturinsufficiens. Lägg ett snitt i huden från jugulum till symfysen. Åverkan på hudområden som är synliga efter svepning skall undvikas. Öppna bukhålan och frilägg framsidan av thoraxskelettet. Öppna thorax genom att skära igenom sternoclavikularlederna och revbensbrosken. Öppna och inspektera pericardiet. Töm ur eventuell vätska i peritoneal-, pericard- och pleurahålorna med en skopa och mät upp den i ett mått. Tag ut halsorganen genom att skära av luftvägarna antingen ovanför os hyoideum eller nedanför larynx beroende på om man önskar undersöka larynx och thyreoidea. Fatta tag i halsorganen och drag nedåt samtidigt som man skär längs Informationskompendium 46

47 framsidan av kotpelaren. Lägg därefter tillbaka thoraxorganen. Skär igenom pericardiet bakåt så långt det går. Skär av v cava inf, esofagus och aorta nedanför hjärtat och lyft ur hals- och thoraxorganen. Tag ut tarmarna genom att skära av på övergången mellan duodenum och jejunum och drag därefter i tunntarmen samtidigt som mesenteriet skärs igenom längs tarmen. Fortsätt hela vägen ned till valva ileocaecalis. Lossa colon ända fram till rectum. Skär av tarmen på gränsen mellan colon sigmoideum och rectum. Lossa njurarna med fettkapslar från lateralsidan och låt dem sedan falla tillbaka till sin plats. Skär igenom diafragma längs sidorna så långt bak det går. Skär loss bukorganen uppifrån och ned genom att skära längs kotpelarens framsida samtidigt som man drar organen nedåt. Skär av vid ingången till lilla bäckenet. Lyft ur bukorganen. Dissekera ut bäckenorganen genom att skära längs framsidan och lateralsidorna av lilla bäckenet. Greppa kring prostata resp uterus och skär av nedanför. Akta så att det inte går hål i huden i perineum. Informationskompendium 47

48 Hals- och thoraxorgan Lyft upp hjärtat något med ena handen så att pulmonalvenerna spänns. Lossa hjärtat genom att skära igenom pulmonalvenerna, aorta, truncus pulmonalis och v cava superior. Skär av aorta och truncus pulmonalis så nära hjärtat som möjligt. Klipp upp coronarartärerna (a coronaria dx/sin, r interventricularis ant och r circumflexus). Öppna hjärtat genom att klippa längs blodets flödesväg. Stick in saxen genom hålet efter v cava inferior och klipp upp högra förmaket genom att fortsätta upp genom v cava superior. Klipp upp hjärtörat. Klipp ned genom tricuspidalisostiet mot nedre änden av högra kammaren längs lateralsidan, vänd och klipp upp längs septum interventriculare och genom pulmonalisostiet. Öppna vänstra förmaket (det har ibland redan blivit att hål i det när hjärtat lossades). Klipp upp hjärtörat. Klipp ned genom mitralisostiet mot nedre änden av vänstra kammaren (apex). Detta snitt ska gå längs vänstra laterala omfånget av kammaren. Vänd och klipp uppåt längs septum interventriculare och ut genom aorta. Palpera aortaostiet med ett finger för att upptäcka en ev stenos innan ostiet klipps upp. Se till att saxen verkligen går ut genom aorta och inte korsar mitralisklaffen. Klipp dock inte för långt till höger heller, då klipps vänstra coronarartären sönder. Snittet ska korsa första delen av r circumflexus. Inspektera klaffarna. Informationskompendium 48

49 Vänsterkammaren är nu öppnad så att det finns en flik som motsvarar framväggen och en som motsvarar septum och bakväggen. Skiva dessa två flikar i halvcentimetertjocka skivor genom att skära horisontella snitt från endokardiella sidan. Låt skivorna hänga ihop i epicardiet. Skölj av hjärtat och inspektera snittytorna av myocardiet. Vänster hjärtkammare öppnad I normalfallet klipper man upp pulmonalartärerna först och bronkerna senare. Om huvudfrågeställningen är huruvida tumör föreligger i bronkerna, gör man dock tvärtom. Klipp upp a pulmonalis dx och sin från framsidan och vara särskilt uppmärksam på förekomsten av embolier. På höger sida klipper man rakt ut lateralt längs framsidan av lungan. Man kommer då att klippa igenom lungparenkymet på gränsen mellan ovanlob och mellanlob. På vänster sida klipper man i stället längs fissura obliqua genom att fälla fram ovanloben, annars kommer man att klippa av bronkerna. Hur långt ut i artärgrenarna man klipper beror på hur stark misstanke man har om lungembolisering. V ä V Vänster lungas lateralsida Informationskompendium 49

50 Vänd thoraxorganen. Om larynx har tagits ut, undersöker man först thyreoidea genom att lägga horisontella snitt i vardera loben. Klipp upp esofagus och lossa den från baksidan av trachea. Klipp upp trachea från baksidan och fortsätt ned i respektive huvudbronk. Lägg ett snitt in i lymfknutorna under tracheabifurkationen. Snitta lungparenkymet från lateralsidan in mot hilus. Palpera igenom lungorna försiktigt. Komprimera parenkymet på några ställen för att se om pressvätska kommer fram från snittytorna. Bukorgan Öppna ventrikeln med ett klipp i curvatura major. Se till att hålla ventrikeln över vasken och låt innehållet rinna ut. Notera förekomst av blod eller tablettrester i ventrikeln. Klipp upp ventrikeln längs curvatura major och fortsätt ned i duodenum som uppklippes i sin helhet. Skölj rent. Inspektera slemhinnorna. Identifiera papilla duodeni major. Den är belägen halvvägs ned i pars descendens duodeni. Klipp upp ductus choledochus och ductus cysticus. Duodenum kommer att klyvas snett uppåt åt höger när ductus choledochus öppnas. Ductus cysticus är svår att öppna på grund av spiralvecken. Öppna gallblåsan. Skiva levern med sagittala snitt. Låt den hänga ihop längs undersidan. Inspektera snittytorna och notera eventuellt fettbeslag på kniven. Informationskompendium 50

51 Skär ett eller ett par längsgående snitt längs framsidan av pancreas. Undersök mjältens storlek och kapselns spänning. Dela därefter mjälten i två halvor med ett längssnitt från konvexa ytan mot hilus. Vänd bukorganen så att baksidan ligger uppåt. Klipp upp aorta och njurartärerna och därefter v cava inferior och njurvenerna. Lägg parallella snitt genom binjurarna genom att skära igenom fettväven på den plats där de ska ligga. Binjurarna snittas med parallella snitt från baksidan. Skär igenom njurarnas fettkapslar från lateralsidorna. Skär nätt och jämnt igenom capsula fibrosa och drag därefter av de fibrösa kapslarna. Klyv njurarna med ett längssnitt från lateralsidan. Låt njurarna ligga ned på skärbrädan vid denna snittning. Öppna njurbäckenen och klipp upp uretärerna. Informationskompendium 51

52 Tarmar Klipp upp tunntarmarna genom att hålla i tarmen med en klopincett och klippa med andra handen. Se till att hela tiden klippa längs mesenteriet, annars blir tarmen svår att inspektera. Är man högerhänt, åstadkommer man detta lättast genom att hela tiden hålla saxen så långt till höger som möjligt. Klipp upp colon. Renskölj. Inspektera hela slemhinna. T Tunntarmarna ska klippas upp längs mesenteriet Bäckenorgan Öppna urinblåsan uppifrån. Identifiera trigonum. I övre, laterala hörnen av trigonum återfinns uretärostierna som är smala och spaltformade. Klipp upp uretärerna. Vänd bäckenorganen och klipp upp rectum. Skölj. Kvinna: Skär upp uterus från framsidan med ett längsgående sagittalsnitt. Detta kommer att gå ned genom urinblåsan. Lägg ett snitt i vardera ovariet. Man: Horisontalskiva prostata. Observera att urethra i normalfallet inte får klippas upp, eftersom prostata då blir deformerad. Informationskompendium 52

53 Hjärna Skallen öppnas genom att ett hudsnitt läggs från öra till öra varefter kalotten sågas upp. Hjärnan urtages genom att frontalloberna lyfts upp och tentoriet genomskärs på vardera sidan. Skär av hjärnstammen vid foramen magnum. Detta utförs som regel av obduktionstekniker. Inspektera hjärnhinnorna. Står de under normal spänning? Vänd hjärnan upp och ner. Klipp upp basala hjärnartärerna. Om de helt saknar arterioskleros, är de nästan genomskinliga och då räcker det med att inspektera dem från utsidan. Klipp loss basala hjärnartärerna. Lossa hjärnstammen och cerebellum genom att skära igenom mesencephalon. Skär loss cerebellum från hjärnstammen genom att skära igenom pedunklarna. Skär några längssnitt genom hjärnstammen från dess baksida. Skiva cerebellum med sagittalsnitt. Hjärnstammen snittas från baksidan Cerebellum skivas sagittalt Lägg cerebrum med undersidan nedåt. Skiva den i cirka 1-1,5 cm tjocka skivor med frontalsnitt. Börja framifrån. Vinkla gärna de första snitten något så att kniven går nedåt-framåt. Därigenom motverkar man att skivorna tenderar att tippa framåt för mycket när man kommer till occipitalloberna. I slutet av varje snitt måste man trycka ganska hårt mot skärbrädan så att hinnor och kärl skärs igenom ordentligt. Skölj hjärnkniven mellan snitten. När hela cerebrum är skivad, läggs skivorna upp i ordning. Praxis är att lägga skivornas baksidor uppåt. Skölj försiktigt av dem med handduschen. Informationskompendium 53

54 Kotpelaren Mejslas vid behov upp från promontorium till övre thoraxaperturen. Lars Egevad September 2000 Informationskompendium 54

55 Informationskompendium 55

56 Informationskompendium 56

57 Informationskompendium 57

58 Informationskompendium 58

59 Informationskompendium 59

60 Informationskompendium 60

61 Informationskompendium 61