3. Autoimmuna systemsjukdomar Kunna: Lupus erythematosus disseminatus, Polyarteritis nodosa, Reumatoid artrit, Arteritis temporalis
|
|
- Malin Lundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Målbeskrivning Patologi 9,4 poäng Allmänna kursspecifika/unika mål Ämnesområden 1. Cellulär adaptation, cellskada och celldöd Innebörden av begreppen hypertrofi, hyperplasi, atrofi, involution, metaplasi, dysplasi, agenesi, aplasi, hypoplasi Reversibel cellskada (degeneration) och celldöd: nekros, apoptos Förstå mekanismer för cellskada, cellulärt försvar och cellulär återhämtning, fria radikaler, lipid peroxidation, ektopisk förkalkning Pyknos, karyolys, karyorrexis Postmortala förändringar Känna till: Parenkymatös degeneration, hyalin degeneration, slemdegeneration, fibrinoid degeneration, fettdegeneration och hydrop degeneration Koagulationsnekros, ostig nekros, gumma, förvätskningsnekros, Fettvävsnekros, enzymatisk nekros, traumatisk nekros, gasgangrän, fibrinoid nekros, hemosideros, antrakos Cellulärt åldrande 2. Inflammation Definition av akut respektiv kronisk inflammation, ospecifikt resp specifikt (granulomatöst) inflammationssvar, inflammatoriska celler, lokala och generella symptom på inflammation, dess cellulära och molekylära orsaker, kärlreaktioner (dilatation, exsudation); leucocyt-endotel interaktioner, emigration och kemotaxis, fagocytos och elimination av skadeagens, spridning av agens, sepsis, reparativ fas; sårläkning, regeneration, granulationsvävnad, ärrbildning. Känna till: Inflammatoriska agens, kliniska och morfologiska klassifikationsgrunder (akut, kronisk, serös, fibrinös etc), vasoaktiva och kemotaktiska mediatorsubstanser, inflammatoriska vävnadsreaktioner (lymfadenit, lymfangit, ulcus), granulomatös ( specifik ) inflammation, verkningsmekanismer för anti-inflammatorisk terapi, tillväxtfaktorer vid läkning och regeneration, faktorer som påverkar läkning. 3. Autoimmuna systemsjukdomar Lupus erythematosus disseminatus, Polyarteritis nodosa, Reumatoid artrit, Arteritis temporalis Känna till: Polyarteritis nodosa, Sklerodermi, Dematomyosit, Polymyalgia rheumatica,
2 4. Metabola rubbningar Diabetes mellitus, Amyloidos, Gikt (arthritis urica), Ikterus Känna till: Lysosomala inlagringssjukdomar, Porfyri 5. Tillväxtrubbningar och allmän tumörlära a. Tillväxtrubbningar Definition av tumör; neoplasi och neoplastisk tillväxt, Olika cellers regenerationsförmåga, endokrin, parakrin och autokrin tillväxtreglering. b. Allmän tumörlära Tumörklassifikation: Skillnader mellan benigna och maligna tumörer. Histogenetisk indelning; epiteliala tumörer, mesenkymala tumörer, teratom. Dysplasi, anaplasi, neoplasi. Uppkomstmekanismer för tumörer (carcinogenes): Etiologi, endogena predisponerande faktorer, hereditet, hormonella faktorer, kemiska faktorer, fysikaliska faktorer, virus. Patogenes: orsaker Tumörgenetik: Mutagenes, flerstegsmodell för tumörutveckling, onkogener, tumörsuppressorgener, telomerer. Tumörcellers biologiska egenskaper: Rubbad differentiering, mitosfrekvens, celladhesion, produktion och reglering av lytiska substanser / av matrixproteasers aktivitet. Blodkärlsbildning: Definition, betydelse och mekanismer för angiogenes och vasculogenes i tumörer. Tumörers spridningsvägar: Lokal spridning (expansion, invasion), metastasering; lymfogen, hematogen, de-adherering, intravasering, embolisation, extravasering, etablering i sekundärvävnad, latens, predilektionsställen för metastasering av olika tumörer. Maligna tumörers inverkan på den levande organismen: Kakexi, trombosbenägenhet, anemi. Morfologiska metoder för tumördiagnostik: Histologiska kriterier för malign tumör, cellpolymorfism, anaplasi. Känna till: Tumörklassifikation: Blandtumörer, teratom, hamartom. Uppkomstmekanismer för tumörer (carcinogenes): Immunologiska faktorer, sociala och geografiska faktorer, mekanismer för aktivering/inaktivering av tumörgener
3 Tumörgenetik: DNA skada, cellcykelkontroll, DNA reparation, apoptos. Tumörcellers biologiska egenskaper: Strålkänslighet, kontaktinhibition, cellmotilitet. Blodkärlsbildning: Angiogenetisk switch under tumörutveckling. Maligna tumörers inverkan på den levande organismen: Immunologiska reaktioner, toxisk organpåverkan, infektionsbenägenhet, hormonella effekter, carcinomatös neuropati. Morfologiska metoder för tumördiagnostik: Histopatologi, exofoliativ cytologi, funktions- och aspirationscytologi, cytologiska kriterier för malign tumör. Frekvens av tumörsjukdomar: De vanligaste tumörformerna i Sverige för män, kvinnor och barn, Socialstyrelsens cancerregister. Tumörbiologiska aspekter på terapi och terapiresistens. c. Genetiska sjukdomar Strukturella kromosomrubbningar; polyploidi, aneuplodi, translokation, inversion, deletion, amplifiering, ärftligetsgång, pedigree, cystisk fibros, lysosomala inlagringssjukdomar, könsbundna genrubbningar; ärftlighetsgång. Känna till: Hemofili, Cystisk fibros, Trisomi 21, Klinefeldters och Turners synd rom 6. Cirkulationsrubbningar Hyperemi, stas, ödem, transsudat, chock, trombos, embolism, infarkt. 7. Hjärta Vitium organicum cordis (VOC): Postendokarditiska vitier, mitralisstenos, mitralisinsufficiens, aortastenos, aortainsufficiens. Cirkulationsrubbningar: Akut ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt), hjärttamponad. Hjärthypertrofi och hjärtinsufficiens: Hjärthypertrofi vid hypertoni och VOC, hjärtinsufficiens, vänstersidig hjärtinsufficiens, högersidig hjärtinsufficiens, cor pulmonale. Känna till: Kongenitala vitier: Förmakseptumdefekt, ventrikelseptumdefekt, pulmonalisstenos, Fallots tetrad, ductus arteriosus persistens, coarctatio aortae, transposition av de stora artärerna. Cirkulationsrubbningar: Kronisk ischemisk hjärtsjukdom (kardioskleros), inflammatoriska förändringar: endokardit, myokardit vid akuta infektionssjukdomar, bakteriell endokardit, reumatisk endokardit, perikardit.
4 Hjärthypertrofi och hjärtinsufficiens: Kardiomyopati 8. Kärl Degenerativa processer: Arterioskleros, arterioloskleros, aneurysm, dissekerande aortaaneurysm Inflammatoriska processer: Polyarteritis nodosa. Arteriell hypertoni (hypertension): Essentiell hypertoni, benign hypertoni, malign hypertoni, sekundär hypertoni vid njursjukdomar (renal hypertoni). Tumörer: Hemangiom, lymfgangiom. Känna till: Degenerativa processer: Diabetesmikroangiopati, kongenitala ( berry ) aneurysm, arteriosklerotiska aneurysm, arteriovenösa aneurysm, thrombangitis obliterans (Buergers sjukdom). Inflammatoriska processer: Polyarteritis nodosa. Arteriell hypertoni (hypertension): kardiovaskulära sjukdomar, sjukdomar i endokrina organ, polycythaemia vera ( viskositetshypertoni ). Pulmonell hypertoni: Pulmonell hypertoni vid fibroserande lungsjukdomar, emfysem, mitralisstenos, vänsterkammarisinsufficiens. 9. Njurar, urinvägar Funktion: Nefritiskt och nefrotiskt syndrom, kronisk njursvikt (uremi). Glomerulära sjukdomar: Minimal change nefropati, akut postinfektiös glomerulonefrit, crescentnefrit, IgA nefrit. Systemsjukdomar med sekundär glomerulär skada: SLE, vaskulit (Wegener,mikroskopisk polyangit), diabetes mellitus, amyloidos. Urinvägsinfektioner: Cystit, pyelonefrit. Tubulointerstitiella sjukdomar: Akut tubulär nekros Vaskulära sjukdomar: Benign och malign hypertoni. Avflödeshinder: Njursten, hydronefros. Kongenitala/ärftliga tillstånd: Adult polycystisk njursjukdom. Tumörer: Njurcancer (hypernefrom), Urotelcellscancer.
5 Känna till: Kongenitala/ärftliga tillstånd: agenesi, dysplasi, hästskonjure, infantil polycystisk njursjukdom. Glomerulära sjukdomar: fokal segmentell glomeruloscleros, membranös nefropati, Henoch-Schönlein purpura Tubulointerstitiella sjukdomar: Nefrocalcinos, interstellier nefritis, nefritis epidemica. Vaskulära sjukdomar: Njurartärstenos. Tumörer: Wilms tumör. Övrigt: Akut och kronisk rejektion. 10. Hämatopatologi a. Anemier och andra penier Anemier (röda serien): Järnbristanemi,megaloblastisk anemi, anemi vid kronisk sjukdom, hemolytiska anemier. Vita serien: Granulocytopeni. Pancytopeni: Aplastisk anemi, Myelodysplastiska syndrom (MDS). Känna till: Trombocyter: Autoimmun trombocytopen purpura. b. Myeloproliferativa sjukdomar Kronisk myeloisk leukemi (KML), Polycytemia vera (PCV), essentiell trombocytopeni (ET) Känna till: Reaktiv polycytemi, reaktiv granulocytos/leukemoid reaktion, myelofibros med myeloid metaplasi. c. Lymfoproliferativa sjukdomar Kronisk lymfatisk leukemi (KLL), Plasmacellsdyskrasier (MGUS, Myelom), Hodgkin lymfom med subtyper, Non-Hodgkin lymfom (med principiell indelning). Känna till: Övriga subgrupper av Non-Hodgkin lymfom (WHO-klassifikation). d. Akuta leukemier Akut myeloisk leukemi (AML), Akut lymfatisk leukemi (ALL).
6 11. Respirationsorganens patologi a. Icke-neoplastiska tillstånd i broncher-lunga-pleura Inflammatoriska tillstånd, ospecifika: bronopneumoni, lobulär pneumoni, interstitiell pneumoni (virus-pneumoni), bronchopneumoni, asthma bronchiale; kronisk bronkit. Inflammatoriska tillstånd, granulomatösa ( specifika ): Tuberkulos, sarkoidos. Lungsjukdomar av blandad genes: bronchiectasi, emfysem, hyalina membraner ( Respiratory distress syndrome, RDS ), atelektas b. Tumörer och tumörlika tillstånd i larynx-broncher-lunga-pleura Larynxpapillom, skivepitelcancer, storcellig odifferentierad cancer, småcellig odifferentierad cancer ( oat-cell carcinoma ), adenocarcinom, alveolarcellscancer. Känna till: Mesoteliom 12. Gastro-intestinalkanalens patologi a. Icke-neoplastiska tillstånd i munhåla-mage-tarm Missbildningar: Meckels divertikel. Inflammation, konkrement etc.: Refluxesofagit, Barret s esofagus, atrofisk gastrit, ulcussjukdomen (gastrit associerad till Helicobacter, autoimmunitet, NSAID, ulcus ventriculi & duodeni), Crohns sjukdom, ulcerös kolit, appendicit, malabsorptionssyndrom (coeliaki), ileus, invagination, peritonit. Cirkulationsrubbningar: Esofagus-varicer, tarminfarkt. Cystor, divertiklar: Colondivertiklar, diverticulos, diverticulit. Känna till: Missbildningar: Esofagusatresi, stenos, diafragmabråck, kongenital pylorusstenos, intestinal metaplasi, kongenital megacolon (Hirschsprung s sjukdom), heterotopi, analatresi. Inflammation, konkrement etc.: Sialoadenit, sialolithiasis, Sjögrens syndrom, infektiös/kemisk/traumatisk esofagit, akut/erosiv gastrit, infektiös enterit. Cirkulationsrubbningar. Hemorrhoider. Cystor, divertiklar: Brachiogen halscysta, esofagusdivertiklar, tunntarmsdivertiklar. Funktionella rubbningar av blandad genes: Achalasia cardiae, invagination, volvulus, strangulation
7 b. Tumörsjukdomar i munhåla-mage-tarm Läppar, munhåla, svalg, esofagus: Leukoplaki, skivepitelcancer, adenocarcinom. Spottkörtlar: Pleomorft adenom. Ventrikel: Ventrikelpolyper, adenocarcinom. Tunntarm: Carcinoid, GIST. Colon, rectum: Colonpolyper (adenom, hyperplastisk polyp, inflammatorisk polyp), adenocarcinom. Känna till: Läppar, munhåla, svalg, esofagus: Malignt lymfom i tonsillerna. Spottkörtlar: Mucoepidermoid cancer, adenoid-cystisk cancer, acinic-cell carcinoma. Ventrikel: Malignt lymfom, leiomyom, fibrom, neurinom. Tunntarm, appendix:adenocarcinom, malignt lymfom. Colon, rectum: Familjär colonpolypos. c. Lever och gallvägar Degenerativa och metaboliska förändringar, pigmentrubbningar: Alkoholinducerad leversjukdom. Cirkulationsrubbningar: Staslever; akut, kronisk ( cirrhose cardiaque ). Cirrhos: Klassifikation baserad på etiologi (dietär, primär biliär, sekundär biliär etc). Tumörer: Hepatocellulär cancer, cholangiocellulär cancer, gallblåsecancer. Ikteruspatogenes: Ikterus; prehepatisk, hepatisk, posthepatisk. Känna till: Missbildningar: Levercystor, gallvägsatresi. Degenerativa och metaboliska förändringar, pigmentrubbningar: Hematokromatos, Alfa-1-antitrypsin-brist, Wilsons sjukdom (hepato-lentikulär degeneration), toxisk leverskada, cholestas. Inflammatoriska tillstånd: Virushepatit, cholecystit, cholangit. Konkrement: Gallsten.
8 Tumörer: Extrahepatisk gallgångscancer, papilla Vateri-cancer, hemangiom. d. Exokrin pankreas Akut pankreatit, kronisk pankreatit, pankreascancer. Känna till: Cystisk pankreasfibros ( mukoviskidos ), pancreascystor. e. Peritoneum och retroperitoneum Cirkulationsrubbningar:Olika uppkomstmekanismer för ascites Tumörer: Carcinosis peritonei Känna till: Inflammation: Bakteriell peritonit, subfrenisk abscess, aseptisk peritonit 13. Endokrina organ a. Hypofys-hypothalamus Adenom; funktionell indelning (GH-PRL-familjen, ACTH-familjen). Känna till: Hypofysnekros (infarkt): Sinus-cavernosus-trombos, Sheehans sjukdom (postpartumekros). Tumörer: Kraniofaryngeom, Multipel endokrin neoplasi typ 1 och typ 2 b. Binjurebarken Hyperfunktionstillstånd: Cushings syndrom, Conns syndrom. Hypofunktionstillstånd: Addisons sjukdom. Tumörer: Binjurebarkadenom Känna till: Hyperfunktionstillstånd: Adenogenitalt syndrom. Hypofunktionstillstånd: Steroidinducerad (iatrogen) atrofi, Waterhouse- Friderichsens syndrom. Tumörer: binjurebarkcancer. c. Binjuremärgen Phaeochromocytom, paragangliom. d. Pankreasöarna Hypofunktion: Diabetes mellitus. Känna till: VIP-om Hyperfunktion: Zollinger-Ellissons syndrom, Insulinom.
9 e. Thyreoidea Inflammatoriska förändringar: Struma lymphomatosa, Hashimoto thyroidit. Hypothyreos: Kretinism, Myxödem Hyperplastiska tillstånd: Diffus primär hyperplasi med hyperfunktion (Basedows sjukdom, Grave s disease), kolloidstruma Tumörer: Toxiskt adenom, Follikulärt cancer, Papillär cancer, Medullär cancer Känna till: Inflammatoriska förändringar: Granulomatös thyreoidit f. Parathyreoideae Missbildningar: Thyreoglossuscysta (medial halscysta) Tumörer: Hürthle-cell-adenom, Hürthle-cell-cancer Orsaker till hypercalcemi (Primär hyperplasi, Parathyreoideaadenom, Sekundär hyperplasi) Känna till: Hypoparathyroidism 14. Skelett a. Ben och brosk Reaktiva och inflammatoriska tillstånd: Frakturläkning Metabola bensjukdomar: Osteoporos,Rakit, Osteomalaci Maligna tumörer: Osteosarkom, Ewing-sarkom, Chondrosarkom Känna till: Tillväxtrubbningar och inflammatoriska tillstånd: Osteogenesis imperfecta, Chondrodystrofier, Benförändringar vid hyperparathyreoidism Benigna tumörlika tillstånd: Enchondrom b. Ledsjukdomar Inflammatoriska förändringar: Reumatoid artrit Degenerativa och metaboliska förändringar: Arthros, Gikt (arthritis urica) Känna till: Ankyloserande spondylit (Mb Bechterew), Septisk artrit, Osteomyelit, Ganglion, Synovit c. Mjukdelstumörer Benigna/reaktiva tillstånd: Lipom, leiomyom Maligna: Leiomyosarkom, Malignt fibröst histiocytom
10 15. Manliga genitalia Utvecklingsrubbningar: Kryptorchism Inflammation: Orchit, epididymit, prostatit Hyperplasi: Prostatahyperplasi Tumörer: Penis: skivepitelcancer; Testis: seminom, embryonal cancer, teratom; Prostata: prostatacancer, Provtagningsmetoder för morfologisk diagnostik Känna till: Utvecklingsrubbningar: Klinefelter s syndrom, hypospadi, epispadi, phimosis Cirkulationsstörning: Testistorsion Cystor, retentionstillstånd: Hydrocele, Varicocele, spermatocele. Tumörsjukdomar: Penis: skivepitelcancer in situ, condyloma accuminatum; Testis: sertolicellstumör, leydigcellstumör 16. Kvinnliga genitalia a. Icke-neoplastiska tillstånd Endometriosis Endometriehyperplasi. Känna till: Inflammatoriska förändringar: Cervicit, Ospecifik endometrit, Tuberkulös endometrit, Salpingit Cystiska och hyperplastiska, ej neoplastiska tillstånd: Ovula Nabothi, Cervixpolyp, Corpuspolyp, Follikelcysta, theca-luteincysta, PCO b. Tumörsjukdomar Portio-cervix: Dysplasi (Cervical Intraepitelial Neoplasi, CIN), carcinoma in situ, skivepitelcancer Endometrium: Adenocarcinom Myometrium: Fibroleiomyom Ovarier: Benignt, cystiskt teratom (dermoidcysta), seröst cystadenom och cystadenocarcinom, mucinöst cystadenom och cystadenocarcinom Känna till: Vulva, vagina: Skivepitelcancer, condyloma acuminatum, sarcoma botryoides Portio-cervix: Adenocarcinom Endometrium: Stromacellsarkom Myometrium: Leiomyosarkom
11 Ovarier: Thecom, granulosacelltumör, Endometroid cancer Odifferentierad cancer, Dysgerminom, Brenner-tumör, Sertoli-Leydigcell tumör (arrenoblastom), Krugenberg-tumör, Fibrom 17. Mammae Rubbningar med okänd eller förmodad hormonell genes: Fibroadeno(mato)s ( cystisk hyperplasi, fibrocystic change ) Tumörer: Fibroadenoma, Duktal cancer, Intraduktal cancer, Lobulär cancer, Känna till: Missbildningar: Aberrent mammarvävnad Inflammation: Mastit, abscess, Fettvävsnekros Rubbningar med okänd eller förmodad hormonell genes: Gynekomasti Tumörer: Mjölkgångspapillom, Medullär cancer, Mucinös cancer, Paget s disease of the nipple 18. Neuropatologi a. Centrala nervsystemet Utvecklingsstörningar: Spina bifida Trauma: Epiduralblödning, subduralblödning, subarachnoidalblödning, kontusionsblödning. Cirkulationsrubbningar: Hydrocefalus, hjärnödem, intrakraniell herniering, hjärnblödning, hjärninfarkt Degenerativa och demyeliniserande sjukdomar: Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, Prionsjukdomar, Multipel scleros Infektioner: Meningit, encefalit Tumörer: Meningiom, gliom/glioblastoma multiforme, metastaser. Känna till: Utvecklingsstörningar: Anencefali, störning i utveckling av gyri, Mb Down. Cirkulationsrubbningar: Kärlmissbildning Degenerativa och demyeliniserande sjukdomar: Amyotrofisk lateralskleros, Huntingtons sjukdom Infektioner: Bakteriella infektioner (tbc, borrelia), virala infektioner (HSV, CMV,JC, HIV/AIDS), toxoplasmos
12 b. Kranialnerver och perifera nervsystemet Reaktion på skada: Axonal degeneration, segmentell demyelinisering Tumörer och tumörlika tillstånd: Neurofibromatos Känna till: Tumörer och tumörlika tillstånd: Schwannom Perifera neuropatier: Olika orsaker (toxiska, metabola, inflammatoriska) c. Skelettmuskulatur Dystrofier: Duchennes muskeldystrofi Metabola sjukdomar: Mitokondriella myopatier, denervationsatrifi (neurogen atrofi) Neuromuskulära transmissionsrubbningar: Myastenia gravis Känna till: Dystrofier: dystrofia myotonica Inflammation: Polymyosit Jonkanalsjukdomar: Myotonier 19. Hud Epiteliala tumörer och tumörlika tillstånd, benigna: Warts, common, palmoplantar, plane Molluscum contagiosum Epidermal nevus Seborrhoisk keratos Epiteliala tumörer, premaligna, maligna och av osäker malign potential: Actinisk keratos Actinisk cheilitis Epidermal skivepitel carcinoma in situ = morbus Bowen Skivepitelcancer Basal cell carcinoma, inklusive principer för gradering av tumörer enligt förmodat agressivitet Keratoacantoma Dermaal tumörer: Fibroepitelial polyp = skin tag Dermatofibroma Pyogenic granuloma = telangiectatic granuloma Kaposi sarkom Melanocytära förändringar och tumörer: Melanocytic nevus, acquired Dysplastisk nevus Spitz nevus
13 Malignant melanoma inklusive principer för histologisk stadieindelning av primära tumörer enligt TNM. Känna till: Epiteliala tumörer, premaligna, maligna och av osäker malign potential: Epidermal nevussyndrom Basal cell carcinom, gradering, typ Basal cell nevussyndrom = Gorlin s syndrom Melanocytära förändringar och tumörer: Efelid = fräkne Lentigo Dysplastiskt nevussyndrom 20. Perinatal patologi Perinatalobduktion (klinisk betydelse, allmänna principer, speciella metoder), Vanliga kromosomavvikelser, vanliga mikroskopiska avvikelser i placenta, Vanliga histopatologiska förändringar i placenta (infarkt, intervillös trombos, fibrinlagring), Infektioner i placenta (chorioamnionit, villit), Trofoblastsjukdom (mola, choriocarcinom) Känna till: Malformation/syndrom/association/sekvens (definitioner), Tvillingplacenta Placentainsufficiens Placenta vid maternell sjukdom (preeklampsi, diabetes) Navelsträngspatologi
DSM1 2LK Målbeskrivning för Studenter på kursen Den sjuka människan 1 termin 3, Läkarprogrammet uppdaterad: Delexamination
DSM1 2LK118 Målbeskrivning för Studenter på kursen Den sjuka människan 1 termin 3, Läkarprogrammet uppdaterad: 2015-10-02 Delexamination 1 MÅLBESKRIVNING inför delexamination Lärandemål DSM1 Infektion
Läs merMÅLBESKRIVNING. Inflammationsundervisning - DSM1 - immunologi
MÅLBESKRIVNING Lärandemål DSM1 Infektion och Försvar (Medicinsk Mikrobiologi) Studenten skall efter detta moment besitta basal kunskap om mikroorganismer av olika slag och hur de interagerar med kroppens
Läs merMålbeskrivning gemensam för patologikurserna i Solna och på Huddinge
Målbeskrivning gemensam för patologikurserna i Solna och på Huddinge Lärandemål Patologi Allmänna kursspecifika/unika mål Ämnesområde: 1. Cellpatologi Cellulär adaptation, cellskada och celldöd Innebörden
Läs merMålbeskrivning för Studenter på kursen Den sjuka människan 1 termin 3, Läkarprogrammet uppdaterad:
DSM1 2LK118 Målbeskrivning för Studenter på kursen Den sjuka människan 1 termin 3, Läkarprogrammet uppdaterad: 2016-09-27 Inför Sluttentamen i Patologi (se också separata lärandemål inför deltentamen)
Läs merDiagnos Kvalitetsregisterblankett Vanlig canceranmälan AML/AUL/ALL Nyupptäckta fall för patienter 16 år och äldre. Nyupptäckt primär PADverifierad
Regelverk för anmälan via kvalitetsregisterblanketten eller via cancer anmälningsblanketten Anmälan om tumörer och tumörliknande tillstånd från klinisk verksamhet Nedanstående tabell anger inklusionskriterier
Läs merCore curriculum - Patologi Solna
Core curriculum - Patologi Solna Sjukdomsmekanismer Allmänna kursspecifika/unika mål Ämnesområden: 1. Cellpatologi Hypertrofi, hyperplasi, atrofi, involution, metaplasi, dysplasi Agenesi, aplasi, hypoplasi
Läs merHUD OCH UNDERHUD A: Precanceroser i epidermis Vanliga tumörer utgångna från epidermis, B: Ovanliga tumörer utgångna från epidermis,
PRECISERING AV DELMÅL C1 RELATERAD TILL ORGANSYSTEM A. Sjukdomstillstånd som ST-läkaren efter fullgjord tjänstgöring förväntas ha god kännedom om och kunna handlägga självständigt. B. Sjukdomstillstånd
Läs merLEVERPATOLOGI. Göteborg L Franzén
LEVERPATOLOGI Göteborg 171010 Den friska levern Den friska levern Den friska levern Den friska levern Leverns funktioner: Omsättning av kolhydrater, fetter och proteiner Bryta ned toxiska substanser som
Läs mer2LK007 DSM1. Tentamen. 1 juni 2011
Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi 2LK007 DSM1 Tentamen 1 juni 2011 Glöm inte att skriva din kod på varje sida Namn: Bonus från dugga: Resultat: poäng av 149; min 65%, 97p för
Läs merTumörmorfologiska grundbegrepp. Annika Dejmek T5 HT05
Tumörmorfologiska grundbegrepp Annika Dejmek T5 HT05 Vad är en tumör? Tumor= eg. svullnad Neoplasi, neoplasm = äkta tumör Oncos - grekiska för tumör. Onkogen, onkologi, etc Terminologi - grundbegrepp -
Läs merChecklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik
Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.
Läs merInformation gällande avdelningsplacering KLINISK PATOLOGI. Termin 6. Läkarprogrammet, Uppsala Universitet
Information gällande avdelningsplacering KLINISK PATOLOGI Termin 6 Läkarprogrammet, Uppsala Universitet ADMINISTRATION (patologi) Utbildningsansvarig: Nils-Erik Heldin, Nils-Erik.Heldin@igp.uu.se tel.
Läs merKLINISK PATOLOGI Profil och verksamhetsfält Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
KLINISK PATOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk patologi omfattar kunskap om sjukdomars etiologi, patogenes, morfologiska vävnadsförändringar och de funktionella
Läs merChecklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik
Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Reviderad november 2016 Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning. Checklistans
Läs merDen studerande skall kunna: - Översiktligt redogöra för generella patogenetiska mekanismer samt funktioner för ingående celler.
MÅLBESKRIVNING: SJUKDOMSLÄRA, T6vt14 (Biomedicinarprogrammet, Uppsala Universitet, 131126) Målet är att du efter genomgången kurs ska kunna redogöra för de vanligaste sjukdomstillståndens etiologi, patofysiologi,
Läs merSFOR Mjukdelar I. Visby 21 april Gunnar Warfvinge Oral patologi Malmö högskola
SFOR Mjukdelar I Visby 21 april 2016 Gunnar Warfvinge Oral patologi Malmö högskola 1 Oral patologi 2 3 Mål för tandläkarutbildningan Att kunna handlägga alla patienter på ett adekvat sätt: avvakta behandla
Läs merO M T E N TA M E N 2
Institutionen för hälsovetenskaper Röntgensjuksköterskeprogrammet VT-16 O M T E N TA M E N 2 RSJD14-delkurs2 Datum: 2016 05 21 Tid: 09.00-13.00, Sal C313 Maxpoäng: 80p (65%= 52p) Dina poäng:.. Betyg: Rättande
Läs merNAMN:... PERSON NR 71 P BONUS MAX 9 P DUGGOR: P GODKÄND TOTALT:
GODKÄND 71 P BONUS MAX 9 P DUGGOR: P P TOTALT: P... PERSON NR. 1. 4,5p Humant papillomvirus (HPV) anses vara en etiologisk viktig faktor vid utveckling av cancer in situ och cervixcancer. Diskutera det
Läs merInformation gällande avdelningsplacering KLINISK PATOLOGI. Termin 6. Läkarprogrammet, Uppsala Universitet VT 2017
Information gällande avdelningsplacering KLINISK PATOLOGI Termin 6 Läkarprogrammet, Uppsala Universitet VT 2017 v.5, v.7, v.9, v.11, v.13, v.15, v.17, v.19 Rev. 170119-1 - Inledning Patologi betyder ordagrant
Läs merStudieanvisning internmedicin termin 6 Läkarprogrammet, Lunds Universitet
2011 12 06 1 Studieanvisning internmedicin termin 6 Läkarprogrammet, Lunds Universitet ÖVERGRIPANDE SYFTEN OCH MÅL Kunna hantera mötet med patienten i dess olika faser så vård och behandling kan planeras
Läs merIndikation för ultraljud scrotum. Indikation för ultraljud scrotum. Ultraljud scrotum. Undersökningsteknik 2015-11-18. Expansivitet.
Ultraljud scrotum Indikation för ultraljud scrotum Expansivitet Smärta Anne Haglund Olmarker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kryptorchism - Infertilitet Indikation för ultraljud scrotum Expansivitet
Läs merMål för studier i patofysiologi 10hp
Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi Sjuksköterskeprogrammet 180hp Berit Mjörnheim Anders Rosendahl rev. 130110/BM Introduktion till allmän patologi Mål för studier i patofysiologi
Läs merOmtentamen i allmän patologi för tandläkarprogrammet. 27 mars
Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi Omtentamen i allmän patologi för tandläkarprogrammet 27 mars 2012 9.00-12.00 Namn: Kod: Resultat: poäng av 67 (min 40 poäng for G) Glöm inte
Läs merTENTAMEN i Grundläggande patofysiologi och sjukdomslära för Podiatriprogrammet
Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi TENTAMEN i Grundläggande patofysiologi och sjukdomslära för Podiatriprogrammet 17/4 2007 9.00-12.00 Resultat del 1: Resultat del 2: Resultat
Läs merInformationskompendium. DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet 2015-11-06-2016-01-15
Informationskompendium DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet 2015-11-06-2016-01-15 Innehåll o Inledning/kursinformation 3-7 o Karta kursområde 8 o Grupplista Obduktion 9 o Grupplista mikroskopering 10 o Kursplan
Läs merSluttentamen del 2 i patologi för läkarprogrammet
INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR PATOLOGI Sluttentamen del 2 i patologi för läkarprogrammet 9/5 2008 kl. 9.00 14.00 Poäng från individuella delen av max 114,5 p Poäng från grupptentamen
Läs merAkut Barnbuk Karl-Erik Johansson 090306
Akut Barnbuk Karl-Erik Johansson 090306 Typisk appendicit 1. Obstruktion fekalsten äppelkärna Smärta kring naveln T10 dermatom Anorexi, illamående. Ospecifik visceral smärta. 2. Ökat tryck, stas av lymfa,
Läs merOMTENTAMEN i allmän patologi för tandläkarprogrammet
Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi OMTENTAMEN i allmän patologi för tandläkarprogrammet 18 november 2014 13.00 16.00 Kod: Namn: Resultat: poäng av 62 (min 37 poäng for G) Glöm
Läs merOmtentamen i allmän patologi för tandläkarprogrammet 11/
Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi Omtentamen i allmän patologi för tandläkarprogrammet 11/11 2011 9.00-12.00 Namn: Resultat: poäng av 67 (min 40 poäng for G) Glöm inte att skriva
Läs merGrundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi?
Grundläggande patologi SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19,0 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning Vad är
Läs merTentamen DSM 1, Patologi HT2011
Namn: Person nr: Tentamen DSM 1, Patologi HT2011 Fredag den 13 januari 2012 Skrivtid: 09.00-13.00 Vänligen skriv din tenta- kod på alla sidor och var vänlig att memorera den. Tentan består av 57st frågor
Läs merTHYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34
THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34 1 58-årig kvinna som upptäckte knöl i mittlinjen på halsen motsvarande isthmus. Högersidig lobektomi medtagande isthmus. Såväl höger lob som isthmus innehöll
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada
Läs merDUGGA 1. i patologi. för medicine studenter 18/3 2005
KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi DUGGA 1 i patologi för medicine studenter 18/3 2005 Totalt 50 poäng (minst 32 för G) Personnummer: Resultat: Stud. sign.
Läs merInformationskompendium. DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet
Informationskompendium DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet 2016-11-07 2016-01-15 Innehåll o Inledning/kursinformation 3-7 o Karta kursområde 8 o Grupplista Obduktion 9 o Grupplista mikroskopering 10 o Kursplan
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom
Läs merImmunkomplexnefrit. Glomerulonefriter med immundepositioner. Immunglobuliner (IgG, IgA, IgM) eller komplement + antigen t.ex.
GLOMERULONEFRITER Inflammation i glomeruli Antingen inflammationsbild eller deposition av cirkulerande antigen-antikroppskomplex eller antikroppar riktade mot glomerulärt basalmembran. Immunkomplexnefrit
Läs merDC Bild och funktionsmedicin. SUS Malmö. Marija Katic, AKUT RADIOLOGI
DC Bild och funktionsmedicin SUS Malmö Marija Katic, AKUT RADIOLOGI Den akuta kirurgiska buken Patienter med akut buksmärta är en arbetskrävande grupp för jourhavande kirurg Diff dg omfattar ett stort
Läs merPRODUKTRESUMÉ. Vid tumörbehandling, i vissa fall av akut leukemi, lymfom, cancer mammae och cancer prostatae.
PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Prednisolon Alternova 2,5 mg tabletter Prednisolon Alternova 5 mg tabletter Prednisolon Alternova 10 mg tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En tablett
Läs merGlomerulonefrit del 2. Membranös glomerulonefrit. Membranös forts
Glomerulonefrit del 2 Membranös glomerulonefrit Vanlig orsak till nefrotiskt syndrom hos vuxna Primär-idiopatisk eller Sekundär Vid systemsjukdom (reumatoid artrit, SLE) Infektioner (hepatit B) Malignitet
Läs mer1 SCHEMA. FALLSEMINARIERNA äger rum i anvisad lokal - utgår från entrén (Ehrenströmsg.1)
1 SCHEMA Kalendervecka 42 KURSVECKA 1 Cell- och vävnadsskada, adaptation och regeneration Klockan Måndag 18/10 Tisdag 19/10 Onsdag 20/10 Torsdag 21/10 Fredag 22/10 07.55-08.55 09.00-09.45 Upprop, information
Läs merInformationskompendium. DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet
Informationskompendium DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet 2017-03-30 2017-06-02 Innehåll o Inledning/kursinformation o Karta kursområde o Grupplista Obduktion o Grupplista mikroskopering o Kursplan o Målbeskrivning
Läs merMorfologisk (histologisk) klassificering av tumörer
Morfologisk (histologisk) klassificering av tumörer Den andra upplagan av The International Classification of Diseases for Oncology (ICD-O) publicerades 1990. Den innehåller nomenklatur med koder avseende
Läs merKLINISK CYTOLOGI Profil och verksamhetsfält Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
KLINISK CYTOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk cytologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i patientundersökning och provtagning med finnålsteknik
Läs merTENTAMEN I PATOBIOLOGI 2 (LÄLA52, LÄMA52) Kl
TENTAMEN I PATOBIOLOGI 2 (LÄLA52, LÄMA52) 091102 Kl. 08.30-11.30 Namn: Pers.nr: Bokstavskombination: VIKTIGT: Skriv ovannämnda bokstavskombination plus de fyra sista siffrorna i ditt personnr överst på
Läs merSLUTTENTAMEN DSM1 PATOLOGI VT11 MAXPOÄNG 137P GODKÄND 65% 89P KOD. 1. 2p Beskriv i korthet
VT11 MAXPOÄNG 137P GODKÄND 65% 89P 1. 2p Beskriv i korthet a) vad en bakteriofag är samt, b) vilken nytta bakterier kan ha utav bakteriofager. 1 2 Mikael Rehn 2. 6p Aktivering av komplementsystemet leder
Läs merHematuri. Ur nefrologisk synvinkel. Hematuri
Ur nefrologisk synvinkel Definitioner Makrohematuri - Blod i urinen som ger synlig färgförändring i form av röd eller brunfärgad urin Mikrohematuri - Ej synlig för blotta ögat Påvisas med urinsticka eller
Läs merTENTAMEN I PATOLOGI FÖR MED STUD
TENTAMEN I PATOLOGI FÖR MED STUD 2003-05-09 Poäng individuell tentamen. p (Max 108) Poäng grupptentamen. p (Max 36 p) Bonus duggor ( 4 p /dugga ). P (Max 1) SUMMA. P Gräns för godkänt 93 p Glöm inte att
Läs merVaskuliter hos barn. Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis. Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease
Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease Vaskuliter hos barn Små kärl Granulomatos med polyangit (Wegener s Granulomatos) Microscopic Polyangiitis
Läs merFLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text
Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Andning A01 Andningsbesvär med pip, astma J459 Astma ospecificerad Andning A02 Andningsbesvär med främmande kropp T179 Främmande kropp i andningsvägarna med icke
Läs merDen studerande skall kunna: - Översiktligt redogöra för generella patogenetiska mekanismer samt funktioner för ingående celler.
MÅLBESKRIVNING: SJUKDOMSLÄRA, T6 (Biomedicinprogrammet, Uppsala Universitet, 141209) Målet är att du efter genomgången kurs ska kunna redogöra för de vanligaste sjukdomstillståndens etiologi, patofysiologi,
Läs merOMTENTAMEN I HISTOLOGI OCH PATOLOGI
KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR PATOLOGI OMTENTAMEN I HISTOLOGI OCH PATOLOGI PROGRAMMET FÖR MEDICINSK INFORMATIK 2006-06-14 Personnummer: Resultat tentamen: Bildfrågor:
Läs merStudiedagar 2007 Riksföreningen för Klinisk Cytologi - Åhus Strand
Studiedagar 2007 Riksföreningen för Klinisk Cytologi - Åhus Strand Fallbeskrivningar 1-10 Kristianstad Sammanställt av Anneli Leksell Fall 1 Kvinna född 1975 VS 2004-maj Hälsoundersökning 8:e cykeldagen
Läs merReumatiska sjukdomar. Mikael Heimbürger Läkare, PhD. SEHUR170429
Reumatiska sjukdomar Mikael Heimbürger Läkare, PhD m.heimburger@telia.com Reumatologi en bred översikt Indikation för Humira inom reumatologi Reumatiska sjukdomar Artriter Systemsjukdomar Vaskuliter Diverse
Läs merTENTAMEN ORAL PATOLOGI. Torsdag den 17:e januari 2013 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN
Institutionen för Medicinsk biovetenskap Page 1 (10) MAX poäng: 88 GK: 53 TENTAMEN ORAL PATOLOGI Torsdag den 17:e januari 2013 09 00 13 00 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN
Läs merKunna identifiera och värdera svårigheten av och initiera akutbehandling vid
1 STUDIEGUIDE termin 6, Läkarprogrammet, Lunds universitet Beslutad i NBMFU 2009-11-18 AKUTMEDICIN Bröstsmärtor Akuta andningsbesvär Akuta rubbningar i sockeromsättningen Akuta intoxikationer Oklar medvetslöshet
Läs merTentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2013
Namn: Person nr: Tentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2013 Fredag den 7 juni 2013 Skrivtid: 09.00-11.00 Vänligen skriv din tenta-kod på alla sidor och var vänlig att memorera den. Tentan består av 27st
Läs merFARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi. Njurundersökningar
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njursjukdomar Dick Delbro Ht-09 Njurundersökningar n Olika typer av röntgenundersökningar
Läs merAllmän patologi. Innehåll. Kursmål. Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning
Allmän patologi SJSF11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19,0 HP ANNELIE AUGUSTINSSON 2016-03-03 Innehåll Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning Kursmål
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
[1] Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada kan omfatta har varit
Läs merCORE CURRICULUM INTERNMEDICIN KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET SOLNA
CORE CURRICULUM INTERNMEDICIN KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET SOLNA 2009 Core curriculum Grundutbildningen i Medicin Övergripande mål Studenterna skall bibringas grundläggande ämnesinriktad kunskap och
Läs merTENTAMEN I PATOBIOLOGI 2 (LÄLA52, LÄMA52)
TENTAMEN I PATOBIOLOGI 2 (LÄLA52, LÄMA52) 2015-04-01 TERMIN 5, VT15 Skrivtid: 9:00-13:00 Antal sidor: 19 Namn: Personnummer: Namnteckning: Fylls i av skrivningsvakt Uppvisad legitimation Signatur: Läs
Läs merTENTAMEN i allmän patologi för tandläkarprogrammet
Institutionen för laboratoriemedicin Andelningen för patologi TENTAMEN i allmän patologi för tandläkarprogrammet 13/10 2008 9.00-12.00 Resultat: poäng av 60 (min 36 poäng for G) Glöm inte att skriva ditt
Läs merPre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS
Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS 2003-11-04 Max 42 credit points Pass 27 credit points NAME:.. Good Luck! 1 Define metaplasia. Provide 3 clinical examples of common metaplastic changes. 4 p Vad
Läs merSkriftlig tentamen i Speciell patobiologi (LÄL X56, LÄM X56) HT 2007 Lund och Malmö Måndagen den 14 januari 2008, kl. 08.30-11.30
Skriftlig tentamen i Speciell patobiologi (LÄL X56, LÄM X56) HT 2007 Lund och Malmö Måndagen den 14 januari 2008, kl. 08.30-11.30 Namn:_Pers.nr:_ Bokstavskombination: _ VIKTIGT: Skriv ovannämnda bokstavskombination
Läs merTENTAMEN I PATOBIOLOGI 2 (LÄLA52, LÄMA52) 2014 11 07 TERMIN 5, HT14
TENTAMEN I PATOBIOLOGI 2 (LÄLA52, LÄMA52) 2014 11 07 Skrivtid: 9:00 13:00 TERMIN 5, HT14 Namn: Personnummer: Namnteckning: Läs detta först: Mobiltelefoner (avstängda), väskor och ytterkläder ska förvaras
Läs merVetenskapligt förhållningssätt och lärande
Terminsmål Målbeskrivningens struktur för stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt
Läs merOrtopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150
Ortopedisk onkologi cancer 50 000 metastaser 25 000 skelettmetastaser 10 000 skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 57-årig frisk sjukvårdsbiträde 2 månaders anamnes på belastningssmärta vänster lår. finnålspunktion
Läs merVagina - patologi. Anna Måsbäck ST-kurs VT 2014
Vagina - patologi Anna Måsbäck ST-kurs VT 2014 Skivepitelklädd Bakteriehämmande miljö Laktobaciller, lågt ph ca 4,6. Infektion vanligaste sjukdomen Kollaberat rör framför rektum och bakom urethra Fram-
Läs merLeflunomide STADA. Version, V1.0
Leflunomide STADA Version, V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Leflunomide STADA 10 mg filmdragerade tabletter Leflunomide STADA 20 mg filmdragerade
Läs merHenrik Sjögren (1899-1986)
Marianne Kjaeldgaard Universitetslektor, cariologi Henrik Sjögren (1899-1986) Fick 1930 en patient som haft reumatoid artrit i 6 år med torra ögon och mun Han hittade flera fall som beskrevs i en avhandling
Läs merLars Öhberg, MD, PhD Röntgen; Norrlands Universitetssjukhus Umeå
Lars Öhberg, MD, PhD Röntgen; Norrlands Universitetssjukhus Umeå Palpation Inspektion Skopi Konventionell röntgen Datortomografi - DT Magnetresonanstomografi - MRI Ultraljud - UL PositionsEmissionsTomografiComputed
Läs merKliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion
Läs merSkrivning i speciell patobiologi, Termin 5, Lund och Malmö 27 maj 2005-05-26
Namn/kod. 1 Skrivning i speciell patobiologi, Termin 5, Lund och Malmö 27 maj 2005-05-26 Skriv tydligt! Svara kortfattat! Lycka till! Namn/kod. 2 1. Hyperkalcemi påverkar många av kroppens organ. Vilken
Läs merInflammatoriska Systemsjukdomar. Björn Lövström Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Inflammatoriska Systemsjukdomar Björn Lövström Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Exempel Systemsjukdom Flicka 19 år. Söker VC. >6 mån vita fingrar och tår. Ont i lederna. Prover
Läs merAnamnes 2013-09-01. Att överväga olika diagnoser. Akut ont i magen. Smärtanames. Anamnes. Buksmärta
Akut ont i magen EVA I PERSSON Att överväga olika diagnoser Anamnes Status Undersökningar Medicinering Tidigare sjukdomar Operationer Ålder Kön Smärtanalys Anamnes Smärtanames Smärtdebut när och hur Karaktär
Läs merPatofysiologi vid kronisk njursvikt. Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping
Patofysiologi vid kronisk njursvikt Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Nefronet, njurarnas funktionella enhet Ca 1 Mio per njure Överkapacitet ca 50% Kan adaptera
Läs merEndometriebiopsi/skrap. Benignt Hyperplasi Cancer DNA
Endometriebiopsi/skrap Benignt Hyperplasi Cancer DNA DNA-analys Inför OP endometriecancer Cancer av: Lågrisk- eller högrisktyp? Djupväxt > ½ myometriet? Avvikande DNA-innehåll? Diploid normal Non-diploid
Läs merCystisk njursjukdom. -patologi. Njurcystor hos barn. När kan PAD vara aktuellt?
Cystisk njursjukdom -patologi Magnus Söderberg MD PhD Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge/AstraZeneca R&D 1 Bosön 2014-10-23 Njurcystor hos barn När kan PAD vara aktuellt? Recessiv polycystisk sjukdom
Läs merTentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2016
Namn: Person nr: Tentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2016 Fredag den 3 juni 2016 Skrivtid: 09.00-11.00 Går kursen VT16 Gått kursen tidigare terminer Vänligen skriv din tenta-kod på alla sidor och var
Läs merDelexamination 3. Kortsvarsfrågor 2016-04-07 55 p. Danderyds sjukhus Karolinska Solna. Skrivtid: 08.30-12.30. Skrivningsnummer:..
elexamination 3 Kortsvarsfrågor 2016-04-07 55 p anderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.30 Skrivningsnummer:.. 1 Fråga 1 En 35-årig man har genom sitt arbete i banksektorn varit på hälsokontroll.
Läs merPresentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos
Den vardagliga reumatologin Presentation Srood Dilan Allmän presentation Kliniska frågor Hur sätter man en reumatisk diagnos Anamnes (subjektiv) använd kriterier, andra orsaker till led och mjukdelsbesvär
Läs merTentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900)
Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900) Kursansvarig: Per Odencrants Skrivtid: 4 tim Föreläsare: Torbjörn Noren, fråga 1-14, 16p. Birgitta Olsen,
Läs merMålbeskrivning KIRURGI Termin 8
Målbeskrivning KIRURGI Termin 8 1. Övergripande syfte och mål För en rad sjukdomar och trauma är kirurgisk behandling en förutsättning för bot, inte sällan i kombination med andra medicinska behandlingar.
Läs merVULVA PREMALIGNA OCH MALIGNA FÖRÄNDRINGAR I VULVA. Emilia Andersson MD St Görans sjukhus, Stockholm
VULVA PREMALIGNA OCH MALIGNA FÖRÄNDRINGAR I VULVA Emilia Andersson MD St Görans sjukhus, Stockholm Skivepitelförändringar VIN 1 VIN2-3 Relaterade lesioner Körtelförändringar MbPaget Cystor Hidroadenoma
Läs mer1. Vilka två histologiska typer av cervixcancer är vanligast i Sverige? Vilken av dem är vanligast? (1p)
SVARSMALL PATOBIOLOGI 2-TENTAMEN 100325 KORTSVARSFRÅGOR (47p) 1. Vilka två histologiska typer av cervixcancer är vanligast i Sverige? Vilken av dem är vanligast? (1p) Svar: Skivepitelcancer och adenocarcinom.
Läs merMag Mag--tarmkanalen tarmkanalen
Människans sjukdomar Mag-tarmsjukdomar Mag-tarmkanalen 1 Mag-tarmsjukdomar översikt Vanliga undersökningar av magtarmsystemet Ulcus pepticum Celiaki Crohns sjukdom Ulcerös kolit Vanliga undersökningar
Läs merKarolinska Institutet
RESTTENTAMEN DSM1 Max poäng: 122,5p HT12 Ej duggabonus/10% Godkänd gräns 79,5p(65%) vid duggabonus (äldre kursare) 67p (55%) Namn: Person nr: Rest tentamen DSM 1, Patologi HT2012 Karolinska Institutet
Läs mer2013-09-03. Akut ont i magen. Smärta. Att överväga olika diagnoser. Ångest Rädsla-skräckslagen Hjälplöshet Förstärker smärtupplevelsen
Akut ont i magen EVA I PERSSON Smärta Ångest Rädsla-skräckslagen Hjälplöshet Förstärker smärtupplevelsen Lyssna på patientens berättelse och fråga hur patienten själv har förstått sitt tillstånd Att överväga
Läs merStudieanvisning internmedicin termin 6 Läkarprogrammet, Lunds Universitet
2011 09 20 1 Studieanvisning internmedicin termin 6 Läkarprogrammet, Lunds Universitet I. ÖVERGRIPANDE SYFTE OCH MÅL Studenterna ska erhålla en grundläggande ämnesinriktad kunskap och praktisk utbildning
Läs merHEMATOLOGI PÅ TVÅ TIMMAR!
HEMATOLOGI PÅ TVÅ TIMMAR! AVDELNING 40 (6-8 PLATSER) MEDICINSKA DAGSJUKVÅRDEN HEMATOLOGIMOTTAGNINGEN HEMATOLOGKONSULT (9871) BENIGN HEMATOLOGI MALIGN HEMATOLOGI BENIGN HEMATOLOGI KOAGULATION, DIC, TTP-HUS
Läs merFÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR PATOLOGI
Poäng från individuella delen Poäng från grupptentamen 9/5 2008 kl. 9.00 14.00 Totalt maximalt utan bonus av max av max 114,5 p 30,0 p 144,5 p Ev. bonus från dugga 1 Totalt: Betyg: Sign: För betyget G
Läs merNjursjukdomar och deras behandling
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njursjukdomar och deras behandling Dick Delbro Ht-14 Njurundersökningar Olika
Läs merBeställningsadress. Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen
CANCER SYDÖSTRA SVERIGE 27 Beställningsadress Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen Universitetssjukhuset 581 85 LINKÖPING Tfn (13) 22 2 vx Fax (13) 22 28 46 E-post onkologisktcentrum@lio.se Rapporten
Läs merDiagnostik med mammografi och ultraljud. mammografi och ultraljud. Trippeldiagnostik. Fettvävnad ser mörk ut på. mammografi och ultraljud
Diagnostik med mammografi och ultraljud Roland Johansson Fettvävnad ser mörk ut på mammografi och ultraljud Klinik Radiologi Cytologi Trippeldiagnostik Mammografi Sonografi Körtelvävnad ser ljus ut på
Läs merDatakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta
Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Följande dokument redovisar datakällor och definitioner för indikatorerna i Statistikverktyget på Folkhälsa på karta. Samtliga indikatorer
Läs merDiagnostiskt ultraljud teknik och klinik
Ljud Diagnostiskt ultraljud teknik och klinik Richard Stagen BOF, Lunds Universitetssjukhus, SUS Tryckvariationer i luft, vatten eller annat medium T8 28 Nov 2014 Infraljud Hörbart ljud Ultraljud Pietzo-elektriska
Läs mer2LK093 DSMl. Ordinarie tentamen. 17 januari 2013
Karolinska Institutet Institutionen för laboratoriemedicin A v delningen för patologi 2LK093 DSMl Ordinarie tentamen 17 januari 2013 Glöm inte att skriva din kod på varje sida Namn: Resultat: poäng Frågorna
Läs merHead & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015
2015-10-14 Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015 Vad gör vi och vad vill vi veta? Vad gör vi? -munhåletumörer; främst kirurgi -orofarynx; strålbehandling -epifarynx, hypofarynx, larynx;
Läs merVaskulära interventioner
Interventionell radiologi Procedurer utförda i i kroppen underanvändandet ndandet av radiologiska metoder, i stället för f r / eller som ett komplement till kirurgi Var? Organ Kärl Hålrum Vaskulära interventioner
Läs mer