DSM1 2LK Målbeskrivning för Studenter på kursen Den sjuka människan 1 termin 3, Läkarprogrammet uppdaterad: Delexamination

Transkript

1 DSM1 2LK118 Målbeskrivning för Studenter på kursen Den sjuka människan 1 termin 3, Läkarprogrammet uppdaterad: Delexamination 1

2 MÅLBESKRIVNING inför delexamination Lärandemål DSM1 Infektion och Försvar (Medicinsk Mikrobiologi) Studenten skall efter detta moment besitta basal kunskap om mikroorganismer av olika slag och hur de interagerar med kroppens celler och försvar, för att under DSM2.1 kunna tillgodogöra sig information om och erhålla förståelse för hur infektionssjukdomar uppstår och för immunologiska sjukdomstillstånd. kunna redogöra för principerna för smitta och smittskydd, särskilt inom vården förstå mekanismerna bakom inflammationsreaktionen och dess konsekvenser Lärandemål DSM1 Inflammationsundervisning - immunologi Innate immunity and inflammation 1 principle differences as well as interactions between innate and adaptive immune responses 2 first line of defense against infection, i.e. epithelial barriers (mucosal immunity) 3 basis of the three principal pathways for activation of the complement system and its effector functions. 4 the concept of inflammation including recruitment of leukocytes by chemotaxis and role of adhesion molecules on leukocytes and endothelial cells for extravasation. Immunological disorders 1. principles of tolerance and autoimmunity 2. different pathological reactions in autoimmunity, e.g. antibodies including agonistic and antagonistic immune complexes, T cell reactions such as cytokine release and cytotoxicity, and the importance of MHC as a genetic risk factor 3. primary immune defects and clinical consequences: severe combined immunodeficiency, selective IgA deficiency, hyper IgM syndrome, complement defects, chronic granulomatous disease 4. the immunological basis for acquired immunodeficiency AIDS 5. secondary immune defects 6. the immunological basis for transient immunodeficiencies due to medical treatment, infection or cancer 2

3 Lärandemål DSM1 Området Läkemedel DSM1 2LK Farmakokinetik - läkemedlens öde i organismen översiktligt under DSM1 2. Lätta analgetika och antiinflammatoriska läkemedel, medel mot gikt. 3. Andningsorganens farmakologi, histamin, antihistamin 4. Magtarmkanalens farmakologi Studenten skall känna till: 1. Farmakokinetik - läkemedlens öde i organismen DSM2 översiktligt under DSM1 Studenten skall kunna: 2. Lätta analgetika, antiinflammatoriska och immunsuppressiva läkemedel, medel mot gikt. DSM1 a. Inflammatoriska mediatorer, NSAID-preparat, farmakokinetik, verkningsmekanismer, biverkningar, kontraindikationer, toxiska effekter (barn, vuxna). b. Kortikosteroider, naturligt förekommande glukokortikoider, syntetiska analoger, effekter i farmakologisk dos, användning som antiinflammatoriska och immunosuppressiva medel, preparat, indikationer, administreringsssätt, farmakokinetik, biverkningar, mineralkortikoider, effekter och användning. c. Symptomatisk och sjukdomsmodifierande behandling av reumatoid artrit. d. Behandling av ulcerös colit och Crohns sjukdom. e. Patogenes vid gikt, symptomatisk behandling, farmakologiska metoder att sänka urinsyrakoncentrationen i blod, preparat, verkningsmekanismer. 3. Andningsorganens farmakologi, Patofysiologi vid olika sjukdomar i luftvägarna, endogena mediatorer, expektorantia, antitussiva, avsvällande medel (lokal resp systematisk administration), glukokortikoider, antihistaminika, ß-agonister, dinatriumkromoglikat, leukotrienantagonister, xantinderivat, antikolinergika, (lokal, p.o. samt i.v. behandling vid astma), verkningsmekanismer, farmakokinetik, indikationer, biverkningar, interaktioner, behandling av anafylaktisk chock. 4. Magtarmkanalens farmakologi a. Medel vid magsår och gastrit, preparattyper med exempel (protonpumpsblockare, H 2 - receptorantagonister, antacida, slemhinneskyddande medel), verkningsmekanismer, biverkningar. b. Laxermedel och antidiarroika, preparat, verkningsmekanismer, biverkningar, risker. 3

4 Lärandemål DSM1 Allmän patologi 1. Cellpatologi Cellskada och celldöd Reversibel cellskada (degeneration) Förstå mekanismer för cellskada, cellulärt försvar och cellulär återhämtning, fria radikaler, lipid peroxidation, autofagi, ektopisk förkalkning Celldöd: nekros, apoptos Pyknos, karyolys, karyorrexis Postmortala förändringar Parenkymatös degeneration, hyalin degeneration, slemdegeneration, fibrinoid degeneration, fettdegeneration och hydrop degeneration Koagulationsnekros, ostig nekros, gumma, förvätskningsnekros, Fettvävsnekros, enzymatisk nekros, traumatisk nekros, gasgangrän, fibrinoid nekros, hemosideros, antrakos Cellulär adaptation Innebörden av begreppen hypertrofi, hyperplasi, atrofi, involution, metaplasi, dysplasi, agenesi, aplasi, hypoplasi Parenkymatös degeneration, hyalin degeneration, slemdegeneration, fibrinoid degeneration, fettdegeneration och hydrop degeneration Koagulationsnekros, ostig nekros, gumma, förvätskningsnekros, Fettvävsnekros, enzymatisk nekros, traumatisk nekros, gasgangrän, fibrinoid nekros, hemosideros, antrakos Cellulärt åldrande Relevanta delar ur: Cell Injury, Cell Death, and Adaptations : Kapitel 1: INTRODUCTION TO PATHOLOGY 1 OVERVIEW OF CELLULAR RESPONSES TO STRESS AND NOXIOUS STIMULI 1-3 CELLULAR ADAPTATIONS TO STRESS 3-5 OVERVIEW OF CELL INJURY AND CELL DEATH 6 CAUSES OF CELL INJURY 6-7 THE MORPHOLOGY OF CELL AND TISSUE INJURY 8-11 MECHANISMS OF CELL INJURY CLINICOPATHOLOGIC CORRELATIONS: EXAMPLES OF CELL INJURY AND NECROSIS APOPTOSIS AUTOPHAGY INTRACELLULAR ACCUMULATIONS PATHOLOGIC CALCIFICATION CELLULAR AGING

5 2. Inflammation Definition av akut respektiv kronisk inflammation, ospecifikt resp specifikt (granulomatöst) inflammationssvar, inflammatoriska celler, lokala och generella symptom på inflammation, dess cellulära och molekylära orsaker, kärlreaktioner (dilatation, exsudation); leucocyt-endotel interaktioner, emigration och kemotaxis, fagocytos och elimination av skadeagens, spridning av agens, sepsis, reparativ fas; sårläkning, regeneration, granulationsvävnad, ärrbildning. Inflammatoriska agens, kliniska och morfologiska klassifikationsgrunder (akut, kronisk, serös, fibrinös etc), vasoaktiva och kemotaktiska mediatorsubstanser, inflammatoriska vävnadsreaktioner (lymfadenit, lymfangit, ulcus), granulomatös ( specifik ) inflammation, verkningsmekanismer för anti-inflammatorisk terapi, tillväxtfaktorer vid läkning och regeneration, faktorer som påverkar läkning. Inflammation and Repair : Kapitel 2: OVERVIEW OF INFLAMMATION AND TISSUE REPAIR 29 ACUTE INFLAMMATION 31 MORPHOLOGIC PATTERNS OF ACUTE INFLAMMATION 43 CHEMICAL MEDIATORS AND REGULATORS OF INFLAMMATION 44 CHRONIC INFLAMMATION 53 SYSTEMIC EFFECTS OF INFLAMMATION 57 OVERVIEW OF TISSUE REPAIR 58 CELL AND TISSUE REGENERATION 59 SCAR FORMATION 65 FACTORS THAT INFLUENCE TISSUE REPAIR 69 SELECTED CLINICAL EXAMPLES OF TISSUE REPAIR AND FIBROSIS 70 5

6 3. Immunmedierade sjukdomstillstånd Mekanismer vid allergi- och överkänslighetsreaktioner: Definition av allergisk överkänslighet och intolerans. Definition av anafylaxi. Typreaktionerna I-IV och sjukdomar /tillstånd associerade med dessa typreaktioner så som: Hemolytisk anemi, ITP, pemfigus vulgaris, rheumatisk feber, myasthenia gravis, hyperthyreoidism, systemisk lupus erythematosus, polyarteritis nodosa, serumsjuka, rheumatoid artrit, temporalis arterit, IBD, kontaktallergi. Immunmedierade systemsjukdomar: Sklerodermi, Sjögrens syndrom, Wegeners granulomatos, post-streptokock glomerulonefrit, dematomyosit, polymyalgia rheumatica. typ I diabetes, multipel skleros. Transplantationsreaktioner. Diseases of the immune system : Kapitel 4: Hypersensitivity reactions Systemic Lupus Erythematosus 125 Rheumatoid Arthritis 131 Polyarteritis Nodosa and Other Vasculitides Tillväxtrubbningar och allmän tumörlära Tillväxtrubbningar Definition av tumör; neoplasi och neoplastisk tillväxt, Olika cellers regenerationsförmåga, endokrin, parakrin och autokrin tillväxtreglering. Tumörklassifikation: Skillnader mellan benigna och maligna tumörer. Histogenetisk indelning; epiteliala tumörer, mesenkymala tumörer, teratom. Blandtumörer, teratom, hamartom. Uppkomstmekanismer för tumörer (carcinogenes): Etiologi, endogena predisponerande faktorer, hereditet, hormonella faktorer, kemiska faktorer, fysikaliska faktorer, virus. Immunologiska faktorer, sociala och geografiska faktorer, mekanismer för aktivering/inaktivering av tumörgener. Inflammation/ mikromiljöns och mikroorganismers roll i tumörutveckling Patogenes: Flerstegsmodeller för tumörutveckling, protoonkogener-onkogener och tumörsuppressorgener och deras relation till cellcykelkontroll, celltillväxt och celldöd Tumörgenetik: Genetisk instabilitet mutagenes, protoonkogener-onkogener, tumörsuppressorgener, telomerer. Kromosomal instabilitet, genamplifiering, deletioner, translokationer, Epigenetisk reglering, mikrorna, DNA metylering, histonacetylering DNA skada, cellcykelkontroll, DNA reparation, apoptos. 6

7 Tumörcellers biologiska egenskaper: Rubbad differentiering, mitosfrekvens, celladhesion, produktion och reglering av lytiska substanser / av matrixproteasers aktivitet. Plasticitet, EMT transdifferentiering Strålkänslighet, kontaktinhibition, cellmotilitet. Blodkärlsbildning: Definition, betydelse och mekanismer för angiogenes och vasculogenes i t umörer. Angiogenetisk switch under tumörutveckling. Tumörers spridningsvägar: Lokal spridning (expansion, invasion), metastasering; lymfogen, hematogen, deadherering, intravasering, embolisation, extravasering, etablering i sekundärvävnad, latens, predilektionsställen för metastasering av olika tumörer. Maligna tumörers inverkan på den levande organismen: Kakexi, trombosbenägenhet, anemi. Immunologiska reaktioner, toxisk organpåverkan, infektionsbenägenhet, hormonella effekter, carcinomatös neuropati. Metoder för tumördiagnostik: Histologiska kriterier för neoplasi, dysplasi, malign tumör, cellpolymorfism. anaplasi,. Histopatologi, exofoliativ cytologi, funktions- och aspirationscytologi, cytologiska kriterier för malign tumör. Immunhistokemi, FISH, molekylära analyser Frekvens av tumörsjukdomar: De vanligaste tumörformerna i Sverige för män, kvinnor och barn, Socialstyrelsens cancerregister. Tumörbiologiska aspekter på terapi och terapiresistens. Neoplasia Kapitel 5 NOMENCLATURE CHARACTERISTICS OF BENIGN AND MALIGNANT NEOPLASMS EPIDEMIOLOGY CARCINOGENESIS: THE MOLECULAR BASIS OF CANCER 173 GENETIC LESIONS IN CANCER CARCINOGENESIS: A MULTISTEP PROCESS 177 HALLMARKS OF CANCER ETIOLOGY OF CANCER: CARCINOGENIC AGENTS HOST DEFENSE AGAINST TUMORS: TUMOR IMMUNITY CLINICAL ASPECTS OF NEOPLASIA Se också Hallmarks of Cancer: The Next Generation o 7

8 5 Genetiska sjukdomar Strukturella förändringar i proteinkodande DNA. Epigenetisk reglering; förändringar av icke-kodane RNA. Strukturella kromosomrubbningar; polyploidi, aneuplodi, translokation, inversion, deletion, amplifiering, Ärftlighetsgång för sjukdomar orsakade av defekter i enskilda autosomala eller könsbundna gener. Cystisk fibros, Familjär hyperkolesterolemi, Polycystisk njursjukdom, Sickel cell anemi, Duchennes muskeldystrofi, Hemofili, lysosomala inlagringssjukdomar, Trisomi 21, Klinefeldters och Turners syndrom, Huntingtons sjukdom Genetic and Pediatric Diseases Kapitel 6: GENETIC DISEASES NATURE OF GENETIC ABNORMALITIES CONTRIBUTING TO HUMAN DISEASE 216 MENDELIAN DISORDERS: DISEASES CAUSED BY SINGLE-GENE DEFECTS COMPLEX MULTIGENIC DISORDERS 234 CYTOGENETIC DISORDERS SINGLE-GENE DISORDERS WITH ATYPICAL PATTERNS OF INHERITANCE (MOLECULAR DIAGNOSIS OF MENDELIAN AND COMPLEX DISORDERS ) Se också kap 5: GENETIC LESIONS IN CANCER