MÅLBESKRIVNING. Inflammationsundervisning - DSM1 - immunologi
|
|
- Henrik Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MÅLBESKRIVNING Lärandemål DSM1 Infektion och Försvar (Medicinsk Mikrobiologi) Studenten skall efter detta moment besitta basal kunskap om mikroorganismer av olika slag och hur de interagerar med kroppens celler och försvar, för att under DSM2.1 kunna tillgodogöra sig information om och erhålla förståelse för hur infektionssjudomar uppstår och immunologiska sjukdomstillstånd. kunna redogöra för principerna för smitta och smittskydd, särskilt inom vården förstå mekanismerna bakom inflammationsreaktionen och dess konsekvenser MÅLBESKRIVNING Inflammationsundervisning - DSM1 - immunologi Innate immunity and inflammation 1 principle differences as well as interactions between innate and adaptive immune responses 2 first line of defense against infection, ie epithelial barriers (mucosal immunity) 3 basis of the three principal pathways for activation of the complement system and its effector functions. 4 the concept of inflammation including recruitment of leukocytes by chemotaxis and role of adhesion molecules on leukocytes and endothelial cells for extravasation. Immunological disorders 4 principles of tolerance and autoimmunity - different pathological reactions in autoimmunity, eg antibodies including agonistic and antagonistic, immune complexes, T cell reactions such as cytokine release and cytotoxicity, and the importance of MHC as a genetic risk factor 5 primary immune defects and clinical consequences: severe combined immunodeficiency, selective IgA deficiency, hyper IgM syndrome, complement defects, chronic granulomatous disease, 6 the immunological basis for acquired immunodeficiency AIDS 7 secondary immune defects 8 the immunological basis for transient immunodeficiencies due to medical treatment, infection or cancer
2 MÅLBESKRIVNING OMRÅDET LÄKEMEDEL Tema 2 (DSM1 och DSM2) 1. Farmakokinetik - läkemedlens öde i organismen översiktligt under DSM1 7. Lätta analgetika och antiinflammatoriska läkemedel, medel mot gikt. DSM1 13. Andningsorganens farmakologi, histamin, antihistamin DSM1 14. Magtarmkanalens farmakologi DSM1 Enligt Kursinnehåll LÄKEMEDEL (se nedan) ingår följande i DSM1 Studenten skall skriftligen och muntligen kunna: 1. redogöra för grundläggande farmakologiska principer inom farmakokinetik och farmakodynamik 2. beskriva och förklara principer för central och perifer neurotransmission 3. redogöra för bakomliggande mekanismer för läkemedel inom området neuropsykofarmakologi. 4. ge exempel på generiska substanser samt preparatnamn, deras biverkningar och kontraindikationer inom området beskrivna i punkt beskriva behandlingsformer/alternativ för sjukdomar inom områdena beskrivna i punkt redogöra för interindividuella skillnader och interaktioner i läkemedelsmetabolism KURSINNEHÅLL - LÄKEMEDEL Studenten skall kunna och känna till: 1. Farmakokinetik - läkemedlens öde i organismen DSM2 översiktligt under DSM Administreringsvägar, (huvudtyper, exempel - fördelar/nackdelar), membrantransport (typer - aktiva/passiva), absorption av läkemedel, faktorer som påverkar absorptionen, metoder för att erhålla fördröjd absorption, begreppet biologisk tillgänglighet, första passage metabolism, dosberoende biologisk tillgänglighet Distribuering av läkemedel, kroppens vätskerum, skenbar distribueringsvolym, faktorer som påverkar distribueringen (fettlöslighet, ph i kroppens vätskerum,
3 regional genomblödning, plasmaproteinbindning, vävnadsbindning, lokala barriärer), betydelse av distribuering för effektduration av vissa läkemedel Metabolism av läkemedel, metaboliserande organ, syntetiska/icke syntetiska reaktioner (Fas I och II), involverade enzymsystem, faktorer som påverkar metabolismen (interindividuell variation, interaktioner, enzyminduktion, bioaktivering) Utsöndring av läkemedel och läkemedelsmetaboliter, utsöndringsvägar, faktorer som påverkar utsöndringen via urin Mekanismer för interaktioner Farmakokinetiska grundbegrepp, absorptions-, distribuerings- resp elimineringsfas, enkompartment- och tvåkompartmentmodeller, 0:e och 1:a ordningens kinetik, halveringstid, ß resp Ke, dosberoende kinetik, ytan under kurvan (AUC), beräkning av skenbar distribueringsvolym, biologisk tillgänglighet, clearancebegreppet; låg- och högclearenceläkemedel, upprepad dosering, beräkning av jämviktskoncentration i plasma resp tid för uppnådd jämvikt vid konstant dosering, den farmakologiska effektens kinetik. 7. Lätta analgetika och antiinflammatoriska läkemedel, medel mot gikt. DSM Inflammatoriska mediatorer, NSAID-preparat, farmakokinetik, verkningsmekanismer, biverkningar, kontraindikationer, toxiska effekter (barn, vuxna) Kortikosteroider, naturligt förekommande glukokortikoider, syntetiska analoger, effekter i farmakologisk dos, användning som antiinflammatoriska och immunosuppressiva medel, preparat, indikationer, administreringsssätt, farmakokinetik, biverkningar, mineralkortikoider, effekter och användning Symptomatisk och sjukdomsmodifierande behandling av reumatoid artrit Behandling av ulcerös colit och Crohns sjukdom Patogenes vid gikt, symptomatisk behandling, farmakologiska metoder att sänka urinsyrakoncentrationen i blod, preparat, verkningsmekanismer. 13. Andningsorganens farmakologi, histamin, antihistamin DSM1 Patofysiologi vid olika sjukdomar i luftvägarna, endogena mediatorer, expektorantia, antitussiva, avsvällande medel (lokal resp systematisk administration), glukokortikoider, antihistaminika, ß-agonister, dinatriumkromoglikat, leukotrienantagonister, xantinderivat, antikolinergika, (lokal, p.o. samt i.v. behandling vid astma), verkningsmekanismer, farmakokinetik, indikationer, biverkningar, interaktioner, behandling av anafylaktisk chock.
4 14. Magtarmkanalens farmakologi DSM Medel vid magsår och gastrit, preparattyper med exempel (protonpumpsblockare, H 2 - receptorantagonister, antacida, slemhinneskyddande medel), verkningsmekanismer, biverkningar Laxermedel och antidiarroika, preparat, verkningsmekanismer, biverkningar, risker. Målbeskrivning DSM1 allmän patologi - sjukdomsmekanismer Allmänna kursspecifika/unika mål Ämnesområden 1. Cellulär adaptation, cellskada och celldöd Innebörden av begreppen hypertrofi, hyperplasi, atrofi, involution, metaplasi, dysplasi, agenesi, aplasi, hypoplasi Reversibel cellskada (degeneration) och celldöd: nekros, apoptos Förstå mekanismer för cellskada, cellulärt försvar och cellulär återhämtning, fria radikaler, lipid peroxidation, ektopisk förkalkning Pyknos, karyolys, karyorrexis Postmortala förändringar Känna till: Parenkymatös degeneration, hyalin degeneration, slemdegeneration, fibrinoid degeneration, fettdegeneration och hydrop degeneration Koagulationsnekros, ostig nekros, gumma, förvätskningsnekros, Fettvävsnekros, enzymatisk nekros, traumatisk nekros, gasgangrän, fibrinoid nekros, hemosideros, antrakos Cellulärt åldrande 2. Inflammation Definition av akut respektiv kronisk inflammation, ospecifikt resp specifikt (granulomatöst) inflammationssvar, inflammatoriska celler, lokala och generella symptom på inflammation, dess cellulära och molekylära orsaker, kärlreaktioner (dilatation, exsudation); leucocyt-endotel interaktioner, emigration och kemotaxis, fagocytos och elimination av skadeagens, spridning av agens, sepsis, reparativ fas; sårläkning, regeneration, granulationsvävnad, ärrbildning. Känna till: Inflammatoriska agens, kliniska och morfologiska klassifikationsgrunder (akut, kronisk, serös, fibrinös etc), vasoaktiva och kemotaktiska mediatorsubstanser, inflammatoriska vävnadsreaktioner (lymfadenit, lymfangit, ulcus), granulomatös ( specifik ) inflammation, verkningsmekanismer för anti-inflammatorisk terapi, tillväxtfaktorer vid läkning och regeneration, faktorer som påverkar läkning.
5 3. Immunmedierade sjukdomstillstånd Mekanismer vid allergi- och överkänslighetsreaktioner: Typreaktioner I-IV Autoimmuna sjukdomar: Lupus erythematosus disseminatus, Polyarteritis nodosa, Reumatoid artrit, Arteritis temporalis Känna till: Autoimmuna systemsjukdomar: Sklerodermi, Dematomyosit, Polymyalgia rheumatica. Immundefekter: Primära och förvärvade. 4. Tillväxtrubbningar och allmän tumörlära a. Tillväxtrubbningar Definition av tumör; neoplasi och neoplastisk tillväxt, Olika cellers regenerationsförmåga, endokrin, parakrin och autokrin tillväxtreglering. b. Allmän tumörlära Tumörklassifikation: Skillnader mellan benigna och maligna tumörer. Histogenetisk indelning; epiteliala tumörer, mesenkymala tumörer, teratom. Dysplasi, anaplasi, neoplasi. Uppkomstmekanismer för tumörer (carcinogenes): Etiologi, endogena predisponerande faktorer, hereditet, hormonella faktorer, kemiska faktorer, fysikaliska faktorer, virus. Patogenes: orsaker Tumörgenetik: Mutagenes, flerstegsmodell för tumörutveckling, onkogener, tumörsuppressorgener, telomerer. Tumörcellers biologiska egenskaper: Rubbad differentiering, mitosfrekvens, celladhesion, produktion och reglering av lytiska substanser / av matrixproteasers aktivitet. Blodkärlsbildning: Definition, betydelse och mekanismer för angiogenes och vasculogenes i tumörer. Tumörers spridningsvägar: Lokal spridning (expansion, invasion), metastasering; lymfogen, hematogen, de-adherering, intravasering, embolisation, extravasering, etablering i sekundärvävnad, latens, predilektionsställen för metastasering av olika tumörer. Maligna tumörers inverkan på den levande organismen: Kakexi, trombosbenägenhet, anemi. Morfologiska metoder för tumördiagnostik: Histologiska kriterier för malign tumör, cellpolymorfism, anaplasi.
6 Känna till: Tumörklassifikation: Blandtumörer, teratom, hamartom. Uppkomstmekanismer för tumörer (carcinogenes): Immunologiska faktorer, sociala och geografiska faktorer, mekanismer för aktivering/inaktivering av tumörgener Tumörgenetik: DNA skada, cellcykelkontroll, DNA reparation, apoptos. Tumörcellers biologiska egenskaper: Strålkänslighet, kontaktinhibition, cellmotilitet. Blodkärlsbildning: Angiogenetisk switch under tumörutveckling. Maligna tumörers inverkan på den levande organismen: Immunologiska reaktioner, toxisk organpåverkan, infektionsbenägenhet, hormonella effekter, carcinomatös neuropati. Morfologiska metoder för tumördiagnostik: Histopatologi, exofoliativ cytologi, funktions- och aspirationscytologi, cytologiska kriterier för malign tumör. Frekvens av tumörsjukdomar: De vanligaste tumörformerna i Sverige för män, kvinnor och barn, Socialstyrelsens cancerregister. Tumörbiologiska aspekter på terapi och terapiresistens. c. Genetiska sjukdomar Strukturella kromosomrubbningar; polyploidi, aneuplodi, translokation, inversion, deletion, amplifiering, ärftligetsgång, pedigree, cystisk fibros, lysosomala inlagringssjukdomar, könsbundna genrubbningar; ärftlighetsgång. Känna till: Hemofili, Cystisk fibros, Trisomi 21, Klinefeldters och Turners synd rom, lysosomala inlagringssjukdomar 5. Cirkulationsrubbningar Hyperemi, stas, ödem, blödningstillstånd, trombos, embolism, atheroskleros, ischemi, infarkt. chock Känna till: Vätske och elektrolytbalans, hemostas, koagulation, fibrinolys, TTP, HUS, transsudat, exudat. 6. Hjärta Vitium organicum cordis (VOC): Postendokarditiska vitier, mitralisstenos, mitralisinsufficiens, aortastenos, aortainsufficiens. Cirkulationsrubbningar: Angina pectoris, akut ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt), hjärttamponad.
7 Hjärthypertrofi och hjärtinsufficiens: Hjärthypertrofi vid hypertoni och VOC, hjärtinsufficiens, vänstersidig hjärtinsufficiens, högersidig hjärtinsufficiens, cor pulmonale. Kongenitala vitier: Förmakseptumdefekt, ventrikelseptumdefekt, ductus arteriosus persistens, coarctatio aortae. Känna till: Kongenitala vitier: Fallots tetrad, pulmonalisstenos,, transposition av de stora artärerna. Cirkulationsrubbningar: Kronisk ischemisk hjärtsjukdom (kardioskleros), inflammatoriska förändringar: endokardit, myokardit vid akuta infektionssjukdomar, bakteriell endokardit, reumatisk endokardit, perikardit. Hjärthypertrofi och hjärtinsufficiens: Kardiomyopati (genetik och molekylära mekanismer) 7. Kärl Degenerativa processer: Artheroskleros, arterioloskleros, aneurysm, dissekerande aortaaneurysm Inflammatoriska processer: Polyarteritis nodosa, temporalarterit Arteriell hypertoni (hypertension): Essentiell hypertoni, benign hypertoni, malign hypertoni, sekundär hypertoni vid njursjukdomar (renal hypertoni). Tumörer: Hemangiom, lymfgangiom. Kaposi sarkom Känna till: Degenerativa processer: Diabetesmikroangiopati, kongenitala ( berry ) aneurysm, artherosklerotiska aneurysm, arteriovenösa aneurysm, thrombangitis obliterans (Buergers sjukdom). Inflammatoriska processer: Wegeners granulomatos Arteriell hypertoni (hypertension): kardiovaskulära sjukdomar, sjukdomar i endokrina organ, Pulmonell hypertoni: Pulmonell hypertoni vid fibroserande lungsjukdomar, emfysem, mitralisstenos, vänsterkammarisinsufficiens. kongenitala vitier
8 DSM1 Del2 organspecifik patologi Allmänna kursspecifika/unika mål Ämnesområden: 1. Gastro-intestinalkanalens patologi a. Icke-neoplastiska tillstånd i munhåla-mage-tarm Missbildningar: Meckels divertikel, Kongenital megacolon (Hirschsprung s sjukdom) Inflammation, konkrement etc.: Refluxesofagit, Barret s esofagus, Akut/erosiv gastrit, Atrofisk gastrit, gastrit associerad till Helicobacter, intestinal metaplasi, Appendicit, Crohns sjukdom, Ulcerös kolit, Cirkulationsrubbningar: Esofagus-varicer, tarminfarkt Känna till: Missbildningar: Esofagusatresi, stenos, Diafragmabråck, Kongenital pylorusstenos Inflammation, konkrement etc.: infektiös enterit, Celiaki, Ileus, Invagination, Angiodysplasi, Peritonit Cirkulationsrubbningar. Hemorrhoider Cystor, divertiklar: Esofagusdivertiklar, Tunntarmsdivertiklar, Colondivertiklar, Diverticulos b. Tumörsjukdomar i munhåla-mage-tarm Läppar, munhåla, svalg, esofagus: Leukoplaki, Skivepitelcancer, Spottkörtlar: Pleomorft adenom Ventrikel: Ventrikelpolyper, Adenocarcinom Tunntarm: Adenocarcinom Colon, rectum: Colonpolyper (adenom, hyperplastisk polyp, inflammatorisk polyp), Adenocarcinom, Appendixcarcinoid Känna till: Ventrikel,Tunntarm, appendix: Malignt lymfom, GIST Colon, rectum: Familjär colonpolypos, Carcinoid
9 b. Lever och gallvägar Att kunna: Ikteruspatogenes: Ikterus; prehepatisk, hepatisk, posthepatisk Inflammatoriska tillstånd: Virushepatit (HepA, B, C), kronisk hepatit, autoimmun hepatit, Cholecystit Cirrhos: Klassifikation baserad på etiologi Fettlever: etiologi, alkoholinducerad leversjukdom, steatohepatit Biliär cirrhos: primär (PSC, PBC) sekundär Hemokromatos: hereditär, sekundär Neonatal hepatit: etiologi, histologisk bild Hepatocellulär cancer, Cholangiocellulär cancer, Levermetastaser, Levertransplantation: rejektion, komplikationer, patologi, indikationer Akut pankreatit, Kronisk pankreatit, Pankreascancer Känna till: Hepatitklassifikation (histologiskt), Cirkulationsrubbningar: Budd-Chiari syndrom, Veno-ocklusiv syndrom Missbildningar: gallvägsatresi (extrahepatisk, intrahepatisk) Cystisk fibros Benigna tumörer i lever Gallsten Gallblåsecancer 2. Hud Epiteliala tumörlika tillstånd, benigna/premaligna: Atherom, Seborrhoisk keratos, Keratoacantom, Aktinisk keratos, Mb Bowen, virusutlösta benigna hudförändringar. Epiteliala tumörer, maligna: skivepitelcancer, basalcellscancer. Dermala/Kärlrelaterade tumörer : Dermatofibrom (dermalt fibröst histiocytom), Teleangiektatiskt granulom (granuloma pyogenicum), Hemangiom, Sarcoma Kaposi.
10 Melanocytära/naevocellulära lesioner: Efelid (fräkne), congenitala resp förvärvade melanocytnaevus(n), Blått naevus, Halonaevus., Dysplastiskt naevus., Kutana melanom, in situ/ invasiva. Känna till: Dysplastiskt naevussyndrom. 3. Mammae Redogöra i stora drag de olika undersökningsmetoderna för att upptäcka och utreda bröstens sjukdomar (klinisk undersökning, mammografi, cytologins och histopatologins för- och nackdelar). De vanligaste maligna brösttumörerna: Duktal, Lobulär, Ductal in situ cancer mammae. Maligna tumörernas ungefärliga procentuella fördelning, histologi, histologisk gradering och prognos. Kunna skillnaden mellan invasiv och cancer in situ i bröstet. Morbus Paget s disease i bröstöstvårtan.. Benigna tumörer: Fibroadenom, Intraduktalt papillom/papillomatos. Benigna proliferativa och icke proliferativa förändringar i bröstet: Fibroadenomatos, Skleroserande adenos, Radierande ärr, Bröstcystor Inflammation: Mastit, Fettvävsnekros Rubbningar med okänd eller förmodad hormonell genes: Gynekomasti Riskfaktorerna och spridningsvägar av bröstcancer, lokalisationer för lokala och fjärrmetastaser Känna till: Specialanalyserna (hormonreceptorbestämning ER/PGR, HER2, proliferation) för att kunna klarlägga tumörens malignitetspotential och lämplighet för onkologisk behandling. Betydelsen av hyperplasi (epitelios) i bröstet. 4. Kvinnliga genitalia a. Icke-neoplastiska tillstånd Adenomyos, endometrios Känna till: Inflammatoriska förändringar: Cervicit, Endometrit, Salpingit
11 Cystiska och hyperplastiska, ej neoplastiska tillstånd: Cervixpolyp, Endometriepolyp (så kallad corpuspolyp ), ektopisk graviditet, Follikelcysta, theca-luteincysta, Polycystisk ovarial sjukdom (så kallad Stein-Leventhals syndrom ), b. Tumörsjukdomar Portio-cervix: HPV, Dysplasi (Cervical Intraepitelial Neoplasi, CIN), Carcinoma in situ, Skivepitelcancer. Adenocarcinom Endometrium: Enkel och komplex hyperplasi, Adenocarcinom Myometrium: Leiomyom, Leiomyosarkom Ovarier: Begreppet Borderline, Cancerriskfaktorer, Epiteliala stromala tumörer (serös, mucinös, endometrioid); Groddcellstumörer (cystiskt teratom (dermoidcysta), omoget teratom) Känna till: Vulva, vagina: Condyloma acuminatum, Endometrium: Carcinosarcom choriocarcinom från groddcelltumör gruppen 5. Urologisk Patologi och manliga genitalia Urinblåsa: Cystit, urotelcellstumörer. Penis: Phimosis, hypospadi, epispadi, STD, HPV - condyloma accuminatum, skivepitelcancer in situ, skivepitelcancer; Testis: Kryptorchism, testistorsion,orchit, epididymit, hydrocele, varicocele, seminom, icke seminom; Prostata: Prostatit, prostatahyperplasi, prostatacancer, Provtagningsmetoder för prostatadiagnostik 6. Medicinska njursjukdomar Funktion: Nefritiskt och nefrotiskt syndrom, kronisk njursvikt (uremi)
12 Glomerulära sjukdomar: Minimal change nefropati, fokal segmentell glomeruloscleros, membranös nefropati, akut postinfektiös glomerulonefrit, crescentnefrit, IgA nefrit. Systemsjukdomar med sekundär glomerulär skada: SLE, vaskulit (Wegener, mikroskopisk polyangit), diabetes mellitus, amyloidos. Tubulointerstitiella sjukdomar: Akut tubulär nekros, interstitiell nefrit. Vaskulära sjukdomar: Benign och malign hypertoni, Trombotisk mikroangiopati, bl.a. HUS/TTP. Kongenitala/ärftliga tillstånd: Adult polycystisk njursjukdom. Känna till: Kongenitala/ärftliga tillstånd: agenesi, dysplasi, hästskonjure, infantil polycystisk njursjukdom. Glomerulära sjukdomar: Henoch-Schönlein purpura, Goodpasteur s syndrom. Tubulointerstitiella sjukdomar: Nefrocalcinos, nefritis epidemica. Vaskulära sjukdomar: Njurartärstenos. 7. Neuropatologi (inkl. Skelettmuskulatur) Utvecklingsstörningar: Spina bifida, anencefali, störning i utveckling av gyri, Mb Down. Trauma: kontusionsblödningar, epiduralblödning, subduralblödning Vaskulär patologi i CNS: Blödning, Infarkt Allmänt: Ökat intrakraniellt tryck, intrakraniell herniering och hydrocephalus Infektioner: Meningit, encefalit, abscess Degenerativa och demyeliniserande sjukdomar: Alzheimers sjukdom, Huntingtons sjukdom, Parkinsons sjukdom, Multipel scleros, Amyotrofisk lateralskleros,prionsjukdomar
13 Tumörer: Vanliga tumörer hos vuxna och barn: inkl. Meningiom, gliom/glioblastoma multiforme, och metastaser hos vuxna och Pilocytisk Astrocytom, Medulloblatom och ependymom hos barn. Sjukdomar i skelettmuskulaturen: Dystrofi, myosit, neurogen skada 8. Haematopatologi a. Anemier och andra penier Anemier (röda serien): Järnbristanemi,megaloblastisk anemi, Hemolytiska anemier. Vita serien: Granulocytopeni Trombocyter: Autoimmun trombocytopen purpura. Pancytopeni: Aplastisk anemi, Myelodysplastiska syndrom (MDS). b. Myeloproliferativa sjukdomar Kronisk myeloisk leukemi (KML), Polycytemia vera (PCV) Essentiell trombocytopeni (ET) Primär myelofibros (PMF) Känna till: Reaktiv polycytemi, Reaktiv granulocytos/leukemoid reaktion, Reaktiv trombocytos. c. Lymfoproliferativa sjukdomar Kronisk lymfatisk leukemi (KLL), Plasmacellsdyskrasier (MGUS, Myelom, Immunocytom), Hodgkin lymfom med subtyper, Non-Hodgkin lymfom: ffa follikulära lymfom, mantelcellslymfom, diffust storcelligt B-cells lymfom, MALT-lymfom Känna till: Övriga subgrupper av Non-Hodgkin lymfom (WHO-klassifikation). Hårcellsleukemi. d. Akuta leukemier
14 Akut myeloisk leukemi (AML), Akut lymfatisk leukemi (ALL) 9. Endokrina organ De endokrina sjukdomarna ger varierande och ibland svårtolkade symtom såväl vid över- som underfunktion hos det organ som är drabbat. Detta gör att de endokrina sjukdomarna förekommer som differentialdiagnoser (alternativa diagnoser) vid ett flertal vanliga utredningar inom sjukvården (t ex för hypertoni, yrsel, hjärtklappning, diarre, medvetandestörningar, demens m.m.). a) Hypofys Hypofysadenom (ACTH-, Growth hormone- och prolaktin-bildande). b) Binjurebarken Hyperfunktionstillstånd Cushings syndrom - olika etiologier (=en sjukdoms orsak), effekterna av cortisol, histopatologiska diagnoser. Conns' syndrom. Olika etiologer. Effekter. Hypofunktionstillstånd Addisons sjukdom, Waterhouse-Friderichsens syndrom. Känna till: Binjurebarkscancer. c) Binjuremärg och paraganglier Känna till: Tumörerna i binjuremärg och paraganglier (Phaeokromocytom och paragangliom) samt effekterna av dessa. d) Endokrina pancreas Diabetes mellitus de två huvudtyperna. Etiologi, rubbningar i metabolismen, symtom. Senkomplikationer i olika organ. Andra tillstånd med förhöjda blodglukosnivåer.
15 e) Thyreoidea De två vanligaste inflammationstillstånden i thyreoidea: - autoimmun thyreoidit (kronisk lymfocytär = Hashimotos sjd) - Granulomatös thyreoidit (subakut thyreoidit = de Quervains sjd) Vanligaste orsaken till underfunktion i thyreoidea samt symtom på thyroxinbrist. Effekter av förhöjda thyroxinhalter vid thyreotoxicos. Etiologin till Graves' thyreotoxicos = Basedows sjukdom Tumör: Follikulära adenom/ follikulär cancer. Papillär thyreoidea cancer. Medullär thyreoideacancer. Anaplastisk thyreoideacancer. f) Parathyreoidea Primär hyperfunktion. Etiologi och de histopatologiska diagnoser som förekommer i parathyreoideakörtlarna Sekundär hyperfunktion. Etiologi och de histopatologiska diagnoser som förekommer i parathyreoideakörtlarna g) Ärftliga sjukdomar i endokrina organ Känna till: Multipel endokrin neoplasi typ 1 resp Skelett a. Ben och brosk. Metabola bensjukdomar: Osteoporos Benigna tumörlika tillstånd: Osteochondrom (exostos) Maligna tumörer: Osteosarkom, Ewing-sarkom, Chondrosarkom
16 Känna till: Bristsjukdomar: benförändringar vid hyperparathyreoidism och vid brist på D vitamin Tillväxtrubbningar: Osteogenesis imperfecta, Benigna/ tumörlika tillstånd: Enchondrom, Osteom. b. Ledsjukdomar Inflammatoriska förändringar: Reumatoid artrit. Degenerativa och metaboliska förändringar: Artros, Gikt c. Mjukdelstumörer Benigna/reaktiva: Lipom, Nodulär fasciit, Maligna: Liposarkom, Leiomyosarkom, Malignt fibröst histiocytom, 11. Perinatal patologi Perinatal obduktion: betydelse, skillnader från vuxenobduktion, allmänna riktlinjer Patologi vid fosterdöd: mål-förväntningar Vanligaste orsaker till fosterdöd vid tidig och sen graviditet Betydelse av patologi vid avbrytanden av graviditeter pga missbildningar Intrauterin fosterdöd: definitioner, vanliga orsaker Placenta: kliniska indikationer för patologisk anatomisk undersökning Placentainfarkt: histologisk bild, etiopatogenes, betydelse Vanliga placentaförändringar och patogenes vid eklampsi Akut korioamnionit: histologisk bild, klinisk betydelse Känna till: Varför är perinatal patologi en egen subspecialitet inom patologi? Vanliga kromosomrubbningar:fenotypiska drag vid trisomi 21, 18,13 Blödningar i placenta: lokalisation, klinisk betydelse Kronisk villit: histologisk bild, etiologi Undersökning av monokorionisk placenta vid tvillingtransfusionssyndrom Vanliga histopatologiska fynd i navelsträngen
17
18 12. Respirationsorganens patologi a. Icke-neoplastiska tillstånd i broncher-lunga-pleura Inflammatoriska tillstånd, ospecifika: Bronkit, bronopneumoni, Lobulär pneumoni, Interstitiell pneumoni (virus-pneumoni, primär atypisk pneumoni), Asthma bronchiale; Pleurit, pleuraempyem Granulomatösa ( specifika ): Tuberkulos, Sarkoidos Lungsjukdomar av blandad genes: Hyalina membraner ( Respiratory distress syndrome, RDS ), bronchiectasi, emfysem, Cirkulationsrubbningar: Lungstas, Lungödem, Lungemboli, Lunginfarkt. Känna till: Lungsjukdomar av blandad genes: Atelektas, Pneumothorax, Cirkulationsrubbningar: Hydrothorax, Hemothorax, Effusion pleura b. Tumörer och tumörlika tillstånd i larynx, broncher-lunga-pleura Papilloma i larynx, Skivepitelcancer, Storcellig cancer, Adenocarcinom med subtypen bronkiolo alveolarcellscarcinom. Typisk och atypisk carcinoid. Småcellig cancer. Paraneoplastiska syndrom. Pleuracarcinos. Känna till: Mesoteliom. Lungmetastaser. Symtomatologi av perifer respektive central lungtumör
Målbeskrivning gemensam för patologikurserna i Solna och på Huddinge
Målbeskrivning gemensam för patologikurserna i Solna och på Huddinge Lärandemål Patologi Allmänna kursspecifika/unika mål Ämnesområde: 1. Cellpatologi Cellulär adaptation, cellskada och celldöd Innebörden
Läs merDSM1 2LK Målbeskrivning för Studenter på kursen Den sjuka människan 1 termin 3, Läkarprogrammet uppdaterad: Delexamination
DSM1 2LK118 Målbeskrivning för Studenter på kursen Den sjuka människan 1 termin 3, Läkarprogrammet uppdaterad: 2015-10-02 Delexamination 1 MÅLBESKRIVNING inför delexamination Lärandemål DSM1 Infektion
Läs merChecklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik
Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.
Läs merNAMN:... PERSON NR 71 P BONUS MAX 9 P DUGGOR: P GODKÄND TOTALT:
GODKÄND 71 P BONUS MAX 9 P DUGGOR: P P TOTALT: P... PERSON NR. 1. 4,5p Humant papillomvirus (HPV) anses vara en etiologisk viktig faktor vid utveckling av cancer in situ och cervixcancer. Diskutera det
Läs merDiagnos Kvalitetsregisterblankett Vanlig canceranmälan AML/AUL/ALL Nyupptäckta fall för patienter 16 år och äldre. Nyupptäckt primär PADverifierad
Regelverk för anmälan via kvalitetsregisterblanketten eller via cancer anmälningsblanketten Anmälan om tumörer och tumörliknande tillstånd från klinisk verksamhet Nedanstående tabell anger inklusionskriterier
Läs merChecklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik
Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Reviderad november 2016 Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning. Checklistans
Läs merSluttentamen del 2 i patologi för läkarprogrammet
INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR PATOLOGI Sluttentamen del 2 i patologi för läkarprogrammet 9/5 2008 kl. 9.00 14.00 Poäng från individuella delen av max 114,5 p Poäng från grupptentamen
Läs merLEVERPATOLOGI. Göteborg L Franzén
LEVERPATOLOGI Göteborg 171010 Den friska levern Den friska levern Den friska levern Den friska levern Leverns funktioner: Omsättning av kolhydrater, fetter och proteiner Bryta ned toxiska substanser som
Läs merDen studerande skall kunna: - Översiktligt redogöra för generella patogenetiska mekanismer samt funktioner för ingående celler.
MÅLBESKRIVNING: SJUKDOMSLÄRA, T6vt14 (Biomedicinarprogrammet, Uppsala Universitet, 131126) Målet är att du efter genomgången kurs ska kunna redogöra för de vanligaste sjukdomstillståndens etiologi, patofysiologi,
Läs merTENTAMEN I PATOLOGI FÖR MED STUD
TENTAMEN I PATOLOGI FÖR MED STUD 2003-05-09 Poäng individuell tentamen. p (Max 108) Poäng grupptentamen. p (Max 36 p) Bonus duggor ( 4 p /dugga ). P (Max 1) SUMMA. P Gräns för godkänt 93 p Glöm inte att
Läs merMålbeskrivning för Studenter på kursen Den sjuka människan 1 termin 3, Läkarprogrammet uppdaterad:
DSM1 2LK118 Målbeskrivning för Studenter på kursen Den sjuka människan 1 termin 3, Läkarprogrammet uppdaterad: 2016-09-27 Inför Sluttentamen i Patologi (se också separata lärandemål inför deltentamen)
Läs merInformationskompendium. DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet 2015-11-06-2016-01-15
Informationskompendium DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet 2015-11-06-2016-01-15 Innehåll o Inledning/kursinformation 3-7 o Karta kursområde 8 o Grupplista Obduktion 9 o Grupplista mikroskopering 10 o Kursplan
Läs mer2LK007 DSM1. Tentamen. 1 juni 2011
Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi 2LK007 DSM1 Tentamen 1 juni 2011 Glöm inte att skriva din kod på varje sida Namn: Bonus från dugga: Resultat: poäng av 149; min 65%, 97p för
Läs merGlomerulonefrit del 2. Membranös glomerulonefrit. Membranös forts
Glomerulonefrit del 2 Membranös glomerulonefrit Vanlig orsak till nefrotiskt syndrom hos vuxna Primär-idiopatisk eller Sekundär Vid systemsjukdom (reumatoid artrit, SLE) Infektioner (hepatit B) Malignitet
Läs merPRODUKTRESUMÉ. Vid tumörbehandling, i vissa fall av akut leukemi, lymfom, cancer mammae och cancer prostatae.
PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Prednisolon Alternova 2,5 mg tabletter Prednisolon Alternova 5 mg tabletter Prednisolon Alternova 10 mg tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En tablett
Läs merInformation gällande avdelningsplacering KLINISK PATOLOGI. Termin 6. Läkarprogrammet, Uppsala Universitet
Information gällande avdelningsplacering KLINISK PATOLOGI Termin 6 Läkarprogrammet, Uppsala Universitet ADMINISTRATION (patologi) Utbildningsansvarig: Nils-Erik Heldin, Nils-Erik.Heldin@igp.uu.se tel.
Läs merGrundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi?
Grundläggande patologi SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19,0 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning Vad är
Läs merOmtentamen i allmän patologi för tandläkarprogrammet. 27 mars
Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi Omtentamen i allmän patologi för tandläkarprogrammet 27 mars 2012 9.00-12.00 Namn: Kod: Resultat: poäng av 67 (min 40 poäng for G) Glöm inte
Läs merDUGGA 1. i patologi. för medicine studenter 18/3 2005
KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi DUGGA 1 i patologi för medicine studenter 18/3 2005 Totalt 50 poäng (minst 32 för G) Personnummer: Resultat: Stud. sign.
Läs merO M T E N TA M E N 2
Institutionen för hälsovetenskaper Röntgensjuksköterskeprogrammet VT-16 O M T E N TA M E N 2 RSJD14-delkurs2 Datum: 2016 05 21 Tid: 09.00-13.00, Sal C313 Maxpoäng: 80p (65%= 52p) Dina poäng:.. Betyg: Rättande
Läs merMål för studier i patofysiologi 10hp
Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi Sjuksköterskeprogrammet 180hp Berit Mjörnheim Anders Rosendahl rev. 130110/BM Introduktion till allmän patologi Mål för studier i patofysiologi
Läs merVetenskapligt förhållningssätt och lärande
Terminsmål Målbeskrivningens struktur för stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt
Läs merKLINISK PATOLOGI Profil och verksamhetsfält Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
KLINISK PATOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk patologi omfattar kunskap om sjukdomars etiologi, patogenes, morfologiska vävnadsförändringar och de funktionella
Läs merTumörmorfologiska grundbegrepp. Annika Dejmek T5 HT05
Tumörmorfologiska grundbegrepp Annika Dejmek T5 HT05 Vad är en tumör? Tumor= eg. svullnad Neoplasi, neoplasm = äkta tumör Oncos - grekiska för tumör. Onkogen, onkologi, etc Terminologi - grundbegrepp -
Läs merFLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text
Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Andning A01 Andningsbesvär med pip, astma J459 Astma ospecificerad Andning A02 Andningsbesvär med främmande kropp T179 Främmande kropp i andningsvägarna med icke
Läs merPre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS
Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS 2003-11-04 Max 42 credit points Pass 27 credit points NAME:.. Good Luck! 1 Define metaplasia. Provide 3 clinical examples of common metaplastic changes. 4 p Vad
Läs mer3. Autoimmuna systemsjukdomar Kunna: Lupus erythematosus disseminatus, Polyarteritis nodosa, Reumatoid artrit, Arteritis temporalis
Målbeskrivning Patologi 9,4 poäng Allmänna kursspecifika/unika mål Ämnesområden 1. Cellulär adaptation, cellskada och celldöd Innebörden av begreppen hypertrofi, hyperplasi, atrofi, involution, metaplasi,
Läs mer4.1 Terapeutiska indikationer Lindrig och medelsvår ulcerös kolit. Proktit och proktosigmoidit.
PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Pentasa 1 g rektalsuspension 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 100 ml innehåller 1 g mesalazin (5-aminosalicylsyra). Beträffande hjälpämnen se avsnitt 6.1 3 LÄKEMEDELSFORM
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada
Läs merTentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900)
Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900) Kursansvarig: Per Odencrants Skrivtid: 4 tim Föreläsare: Torbjörn Noren, fråga 1-14, 16p. Birgitta Olsen,
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom
Läs merSFOR Mjukdelar I. Visby 21 april Gunnar Warfvinge Oral patologi Malmö högskola
SFOR Mjukdelar I Visby 21 april 2016 Gunnar Warfvinge Oral patologi Malmö högskola 1 Oral patologi 2 3 Mål för tandläkarutbildningan Att kunna handlägga alla patienter på ett adekvat sätt: avvakta behandla
Läs merOMTENTAMEN i allmän patologi för tandläkarprogrammet
Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi OMTENTAMEN i allmän patologi för tandläkarprogrammet 18 november 2014 13.00 16.00 Kod: Namn: Resultat: poäng av 62 (min 37 poäng for G) Glöm
Läs merAllmän patologi. Innehåll. Kursmål. Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning
Allmän patologi SJSF11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19,0 HP ANNELIE AUGUSTINSSON 2016-03-03 Innehåll Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning Kursmål
Läs merImmunkomplexnefrit. Glomerulonefriter med immundepositioner. Immunglobuliner (IgG, IgA, IgM) eller komplement + antigen t.ex.
GLOMERULONEFRITER Inflammation i glomeruli Antingen inflammationsbild eller deposition av cirkulerande antigen-antikroppskomplex eller antikroppar riktade mot glomerulärt basalmembran. Immunkomplexnefrit
Läs merInformationskompendium. DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet
Informationskompendium DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet 2016-11-07 2016-01-15 Innehåll o Inledning/kursinformation 3-7 o Karta kursområde 8 o Grupplista Obduktion 9 o Grupplista mikroskopering 10 o Kursplan
Läs merInformationskompendium. DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet
Informationskompendium DSM1 Patologi T3 Läkarprogrammet 2017-03-30 2017-06-02 Innehåll o Inledning/kursinformation o Karta kursområde o Grupplista Obduktion o Grupplista mikroskopering o Kursplan o Målbeskrivning
Läs merVaskuliter hos barn. Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis. Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease
Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease Vaskuliter hos barn Små kärl Granulomatos med polyangit (Wegener s Granulomatos) Microscopic Polyangiitis
Läs merStudieanvisning internmedicin termin 6 Läkarprogrammet, Lunds Universitet
2011 12 06 1 Studieanvisning internmedicin termin 6 Läkarprogrammet, Lunds Universitet ÖVERGRIPANDE SYFTEN OCH MÅL Kunna hantera mötet med patienten i dess olika faser så vård och behandling kan planeras
Läs merHUD OCH UNDERHUD A: Precanceroser i epidermis Vanliga tumörer utgångna från epidermis, B: Ovanliga tumörer utgångna från epidermis,
PRECISERING AV DELMÅL C1 RELATERAD TILL ORGANSYSTEM A. Sjukdomstillstånd som ST-läkaren efter fullgjord tjänstgöring förväntas ha god kännedom om och kunna handlägga självständigt. B. Sjukdomstillstånd
Läs merInformation gällande avdelningsplacering KLINISK PATOLOGI. Termin 6. Läkarprogrammet, Uppsala Universitet VT 2017
Information gällande avdelningsplacering KLINISK PATOLOGI Termin 6 Läkarprogrammet, Uppsala Universitet VT 2017 v.5, v.7, v.9, v.11, v.13, v.15, v.17, v.19 Rev. 170119-1 - Inledning Patologi betyder ordagrant
Läs merOMTENTAMEN I HISTOLOGI OCH PATOLOGI
KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR PATOLOGI OMTENTAMEN I HISTOLOGI OCH PATOLOGI PROGRAMMET FÖR MEDICINSK INFORMATIK 2006-06-14 Personnummer: Resultat tentamen: Bildfrågor:
Läs merTHYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34
THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34 1 58-årig kvinna som upptäckte knöl i mittlinjen på halsen motsvarande isthmus. Högersidig lobektomi medtagande isthmus. Såväl höger lob som isthmus innehöll
Läs merIndikation för ultraljud scrotum. Indikation för ultraljud scrotum. Ultraljud scrotum. Undersökningsteknik 2015-11-18. Expansivitet.
Ultraljud scrotum Indikation för ultraljud scrotum Expansivitet Smärta Anne Haglund Olmarker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kryptorchism - Infertilitet Indikation för ultraljud scrotum Expansivitet
Läs merTENTAMEN i allmän patologi för tandläkarprogrammet
Institutionen för laboratoriemedicin Andelningen för patologi TENTAMEN i allmän patologi för tandläkarprogrammet 13/10 2008 9.00-12.00 Resultat: poäng av 60 (min 36 poäng for G) Glöm inte att skriva ditt
Läs merTENTAMEN i Grundläggande patofysiologi och sjukdomslära för Podiatriprogrammet
Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi TENTAMEN i Grundläggande patofysiologi och sjukdomslära för Podiatriprogrammet 17/4 2007 9.00-12.00 Resultat del 1: Resultat del 2: Resultat
Läs merValidand och valideringshandledare
Validering av kurs: Medicin 1 (150p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk
Läs merLeflunomide STADA. Version, V1.0
Leflunomide STADA Version, V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Leflunomide STADA 10 mg filmdragerade tabletter Leflunomide STADA 20 mg filmdragerade
Läs merDiagnostik med mammografi och ultraljud. mammografi och ultraljud. Trippeldiagnostik. Fettvävnad ser mörk ut på. mammografi och ultraljud
Diagnostik med mammografi och ultraljud Roland Johansson Fettvävnad ser mörk ut på mammografi och ultraljud Klinik Radiologi Cytologi Trippeldiagnostik Mammografi Sonografi Körtelvävnad ser ljus ut på
Läs merValidering i Sörmland Rev
Validering av kurs: Medicin 1 (150p) Fördjupad kunskapskartläggning Valideringspedagog Validand Mejladress Personnummer Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk
Läs merOmtentamen i allmän patologi för tandläkarprogrammet 11/
Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi Omtentamen i allmän patologi för tandläkarprogrammet 11/11 2011 9.00-12.00 Namn: Resultat: poäng av 67 (min 40 poäng for G) Glöm inte att skriva
Läs merSLUTTENTAMEN DSM1 PATOLOGI VT11 MAXPOÄNG 137P GODKÄND 65% 89P KOD. 1. 2p Beskriv i korthet
VT11 MAXPOÄNG 137P GODKÄND 65% 89P 1. 2p Beskriv i korthet a) vad en bakteriofag är samt, b) vilken nytta bakterier kan ha utav bakteriofager. 1 2 Mikael Rehn 2. 6p Aktivering av komplementsystemet leder
Läs merBilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen
Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen Inför kursen i klinikorienterad farmaci förväntas du ha grundläggande kunskaper i farmakoterapi motsvarande kurserna Farmakoterapi 7,5 hp och Fördjupad farmakoterapi
Läs merOrtopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150
Ortopedisk onkologi cancer 50 000 metastaser 25 000 skelettmetastaser 10 000 skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 57-årig frisk sjukvårdsbiträde 2 månaders anamnes på belastningssmärta vänster lår. finnålspunktion
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
[1] Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada kan omfatta har varit
Läs merEndometriebiopsi/skrap. Benignt Hyperplasi Cancer DNA
Endometriebiopsi/skrap Benignt Hyperplasi Cancer DNA DNA-analys Inför OP endometriecancer Cancer av: Lågrisk- eller högrisktyp? Djupväxt > ½ myometriet? Avvikande DNA-innehåll? Diploid normal Non-diploid
Läs mer1 SCHEMA. FALLSEMINARIERNA äger rum i anvisad lokal - utgår från entrén (Ehrenströmsg.1)
1 SCHEMA Kalendervecka 42 KURSVECKA 1 Cell- och vävnadsskada, adaptation och regeneration Klockan Måndag 18/10 Tisdag 19/10 Onsdag 20/10 Torsdag 21/10 Fredag 22/10 07.55-08.55 09.00-09.45 Upprop, information
Läs merTHORAXRADIOLOGI. Aktuella ämnen: Lungtumörer. och metastaser. Metoder för f r utredning. Tumörer och metastaser Kroniska lungsjukdomar
THORAXRADIOLOGI Fredrik Ahlfors Specialistläkare Thoraxradiologi, SU/Sahlgrenska Aktuella ämnen: Tumörer och metastaser Kroniska lungsjukdomar KOL/emfysem Bronkiektasier Interstitiella lungsjukdomar Tumörer
Läs merSystemisk lupus erytematosus. Sofia Ajeganova Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Systemisk lupus erytematosus Sofia Ajeganova Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Prototyp för systemisk inflammatorisk sjukdom allmänsymtom (trötthet, sjukdomskänsla, feber, viktnedgång)
Läs merPresentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos
Den vardagliga reumatologin Presentation Srood Dilan Allmän presentation Kliniska frågor Hur sätter man en reumatisk diagnos Anamnes (subjektiv) använd kriterier, andra orsaker till led och mjukdelsbesvär
Läs merSpecialistskrivning i Barn- och ungdomsmedicin 2016
Markera det eller de alternativ som du anser överensstämmer. Varje rätt svar ger 1 poäng, medan felaktiga svar ger ½ poängs avdrag. Inga poäng eller poängavdrag ges för uteblivet/uteblivna svar. 1. Vilken
Läs merKunna identifiera och värdera svårigheten av och initiera akutbehandling vid
1 STUDIEGUIDE termin 6, Läkarprogrammet, Lunds universitet Beslutad i NBMFU 2009-11-18 AKUTMEDICIN Bröstsmärtor Akuta andningsbesvär Akuta rubbningar i sockeromsättningen Akuta intoxikationer Oklar medvetslöshet
Läs merFARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Sjukdomar i lever, gallvägar, pankreas
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Sjukdomar i
Läs merTENTAMEN ORAL PATOLOGI. Torsdag den 17:e januari 2013 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN
Institutionen för Medicinsk biovetenskap Page 1 (10) MAX poäng: 88 GK: 53 TENTAMEN ORAL PATOLOGI Torsdag den 17:e januari 2013 09 00 13 00 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN
Läs merOmtentamen del 2 MC027G ssk-programmet. Datum. Skrivtid 3 tim Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd l
Omtentamen del 2 MC027G ssk-programmet Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd l Kursansvarig: Rolf Pettersson Examinator: Mikael Ivarsson Poängfördeini ng: Endokrinologi Palliativ
Läs merKursplan TP3MO1, Människan i ohälsa 1: Fysiologi, patologi, invärtesmedicin och öron-, näs- och halssjukdomar, 24 högskolepoäng
Dnr: G 25 50/10 Kursplan TP3MO1, Människan i ohälsa 1: Fysiologi, patologi, invärtesmedicin och öron-, näs- och halssjukdomar, 24 högskolepoäng Grundnivå Man in Un-health 1: Physiology, General Pathology,
Läs merMålbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare
Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3
Läs merOmtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 03 02 Skrivtid 3 t.
Omtentamen Kursens namn: Klinisk medicin ll Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Torbjörn Noren 20p Katarina Palm 8p Peter Engfeldt 5p Tony Larsson 5p Magnus Johansson 5p Nils Nyhlin
Läs merMålbeskrivning KIRURGI Termin 8
Målbeskrivning KIRURGI Termin 8 1. Övergripande syfte och mål För en rad sjukdomar och trauma är kirurgisk behandling en förutsättning för bot, inte sällan i kombination med andra medicinska behandlingar.
Läs merKliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion
Läs merTENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05
TENTAMEN 18 januari 2006 APEX och BVLP, ht 05 Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi, och hematologi Kod: Max poäng: 77 Gränser (G/VG):
Läs merReumatiska sjukdomar. Mikael Heimbürger Läkare, PhD. SEHUR170429
Reumatiska sjukdomar Mikael Heimbürger Läkare, PhD m.heimburger@telia.com Reumatologi en bred översikt Indikation för Humira inom reumatologi Reumatiska sjukdomar Artriter Systemsjukdomar Vaskuliter Diverse
Läs merHEMATOLOGI PÅ TVÅ TIMMAR!
HEMATOLOGI PÅ TVÅ TIMMAR! AVDELNING 40 (6-8 PLATSER) MEDICINSKA DAGSJUKVÅRDEN HEMATOLOGIMOTTAGNINGEN HEMATOLOGKONSULT (9871) BENIGN HEMATOLOGI MALIGN HEMATOLOGI BENIGN HEMATOLOGI KOAGULATION, DIC, TTP-HUS
Läs merDen studerande skall kunna: - Översiktligt redogöra för generella patogenetiska mekanismer samt funktioner för ingående celler.
MÅLBESKRIVNING: SJUKDOMSLÄRA, T6 (Biomedicinprogrammet, Uppsala Universitet, 141209) Målet är att du efter genomgången kurs ska kunna redogöra för de vanligaste sjukdomstillståndens etiologi, patofysiologi,
Läs merSkrivning i speciell patobiologi, Termin 5, Lund och Malmö 27 maj 2005-05-26
Namn/kod. 1 Skrivning i speciell patobiologi, Termin 5, Lund och Malmö 27 maj 2005-05-26 Skriv tydligt! Svara kortfattat! Lycka till! Namn/kod. 2 1. Hyperkalcemi påverkar många av kroppens organ. Vilken
Läs merDatakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta
Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Följande dokument redovisar datakällor och definitioner för indikatorerna i Statistikverktyget på Folkhälsa på karta. Samtliga indikatorer
Läs merFÖRTECKNING ÖVER AV VETENSKAPSRÅDET ÄMNESRÅDET FÖR MEDICIN PRIORITERADE ÄMNESOMRÅDEN FÖR ANSTÄLLNING SOM FORSKARE UNDER ÅREN 2006-2008
1 FÖRTECKNING ÖVER AV VETENSKAPSRÅDET ÄMNESRÅDET FÖR MEDICIN PRIORITERADE ÄMNESOMRÅDEN FÖR ANSTÄLLNING SOM FORSKARE UNDER ÅREN 2006-2008 2006 1. Aterosklerosforskning (tillsatt) 2. Cellkontakter som styr
Läs merSkrivtid: 4 timmar. Väl godkänd: 85 % av totala poängen
Medicin, Sjukdomslära med farmakologi, 15hp Tentamen del I. Kurskod: MC005G Provkod: 0100 Kursansvarig: Per Odencrants Examinator: Christina Karlsson Datum: 2016-06-18 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 58,5.
Läs merTentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 26/10, 2012. Skrivtid: 14:15-19:15 Lärare:
Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 26/10, 2012. Skrivtid: 14:15-19:15 Lärare: Torbjörn Noren, fråga 1-12, 21p. Birgitta Olsen, fråga 13-19, 11p. Christina Karlsson, fråga 20-21, 7p. Nils Nyhlin,
Läs mer2LK093 DSMl. Ordinarie tentamen. 17 januari 2013
Karolinska Institutet Institutionen för laboratoriemedicin A v delningen för patologi 2LK093 DSMl Ordinarie tentamen 17 januari 2013 Glöm inte att skriva din kod på varje sida Namn: Resultat: poäng Frågorna
Läs merMedicin B, Sjukdomslära med farmakologi, 15hp Tentamen del I, provkod 0101. (För studenter registrerade V15) Kurskod: MC1402.
Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi, 15hp Tentamen del I, provkod 0101. (För studenter registrerade V15) Kurskod: MC1402. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 06 13 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng:
Läs merInflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot, Daniel Eklund, Eva Hesselmark, Mats Humble
Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot,, Eva Hesselmark, Mats Humble Inflammation relevans för psykiatri Patienter ur flera psykiatriska sjukdomsgrupper uppvisar förhöjda
Läs merSkriftlig tentamen i Speciell patobiologi (LÄL X56, LÄM X56) HT 2007 Lund och Malmö Måndagen den 14 januari 2008, kl. 08.30-11.30
Skriftlig tentamen i Speciell patobiologi (LÄL X56, LÄM X56) HT 2007 Lund och Malmö Måndagen den 14 januari 2008, kl. 08.30-11.30 Namn:_Pers.nr:_ Bokstavskombination: _ VIKTIGT: Skriv ovannämnda bokstavskombination
Läs merEnhet g/l för alla parametrar Mycket kraftig Kraftig Måttlig Lätt Referensintervall P-Albumin <20 20 25 31 Åldersberoende.
Tolkningsguide Proteinanalyser Klinisk kemi och transfusionsmedicin 2014 PLASMAPAKET P-Akutfasproteiner I paketet ingår följande analyser: P-Albumin, P-alfa-1-Antitrypsin, P-Orosomucoid, P- Haptoglobin
Läs merBlödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö
Blödningstillstånd i neonatalperioden Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö A. endotelskada, subendotel/ kollagen blottat B. Trombocyt adhesion C. Trombocyt aggregation D. Koagulation fibrintrådar
Läs merEpidemiologi och etiologi Epidemiologi
Epidemiologi och etiologi Epidemiologi Grundläggande onkologisk vård HT 2007 Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Marie-Louise Fjällskog Inst för onkologi, radiologi och klinisk immunologi Onkologikliniken,
Läs merAkut Barnbuk Karl-Erik Johansson 090306
Akut Barnbuk Karl-Erik Johansson 090306 Typisk appendicit 1. Obstruktion fekalsten äppelkärna Smärta kring naveln T10 dermatom Anorexi, illamående. Ospecifik visceral smärta. 2. Ökat tryck, stas av lymfa,
Läs merLars Öhberg, MD, PhD Röntgen; Norrlands Universitetssjukhus Umeå
Lars Öhberg, MD, PhD Röntgen; Norrlands Universitetssjukhus Umeå Palpation Inspektion Skopi Konventionell röntgen Datortomografi - DT Magnetresonanstomografi - MRI Ultraljud - UL PositionsEmissionsTomografiComputed
Läs merPRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Deltison. 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 tablett innehåller: Prednison 50 mg.
PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Deltison 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 tablett innehåller: Prednison 50 mg. Hjälpämne med känd effekt: laktosmonohydrat. För fullständig förteckning över
Läs merEndometrios. Ann-Kristin Örnö MD, PhD Department of Obstetrics and Gynecology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden
Endometrios Ann-Kristin Örnö MD, PhD Department of Obstetrics and Gynecology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden Endometrium utanför uterus. Lokalisation; främst i lilla bäckenet nära uterus
Läs merLUNGSJUKDOMAR. Acinus = alveolerna + alveolära dukterna + respiratoriska bronkiolerna. Bildar lungans funktionella, gasväxlande del.
1 LUNGSJUKDOMAR Trachea ca 22 cm långt rör som avgrenar i en skarpare vinkel vänster huvudbronk än till höger. Därför hamnar aspirerade främmande föremål oftare i hö lunga. Bronkerna delar sig till de
Läs merHematuri. Ur nefrologisk synvinkel. Hematuri
Ur nefrologisk synvinkel Definitioner Makrohematuri - Blod i urinen som ger synlig färgförändring i form av röd eller brunfärgad urin Mikrohematuri - Ej synlig för blotta ögat Påvisas med urinsticka eller
Läs merLeverns Struktur. Leverlobulus. Portatrakt. Centralven. V. Porta tillför Näringsämnen Hormoner. A.hepatica Tillför O 2.
Leverns Struktur Leverlobulus Portatrakt Centralven A.hepatica Tillför O 2 V. Porta tillför Näringsämnen Hormoner Gallgångarna Avlägsnar bilirubin, Sekretoriskt IgA Toxiner Virus Lever Cirros Leverlobulus
Läs mera. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.
Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas
Läs merIndelning av tumörer i ICD-10
Kapitel II Tumörer Gunnar Henriksson Olafr Steinum drg.henriksson@telia.com 1 Indelning av tumörer i ICD-10 C00 - C97 Maligna tumörer primära eller sekundära D00 - D09 Cancer in situ D10 - D36 Benigna
Läs mer2015-01-01. Leversjukdomar. 1. Infektioner (virushepatiter) Virushepatiter (forts.): Hepatit A ( skaldjurshepatit )
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Sjukdomar i
Läs merStudiehandledning specialvecka gastroenterologihepatologi
Studiehandledning specialvecka gastroenterologihepatologi SS under internmedicinkursen INNEHÅLL En veckas verksamhetsförlagd utbildning Gruppundervisning Auskultation på endoskopienhet och mottagning Principschema
Läs merTENTAMEN I PATOBIOLOGI 2 (LÄLA52, LÄMA52) 2014 11 07 TERMIN 5, HT14
TENTAMEN I PATOBIOLOGI 2 (LÄLA52, LÄMA52) 2014 11 07 Skrivtid: 9:00 13:00 TERMIN 5, HT14 Namn: Personnummer: Namnteckning: Läs detta först: Mobiltelefoner (avstängda), väskor och ytterkläder ska förvaras
Läs merEBV och CMV Klinik. Det beror på
EBV och CMV Klinik Det beror på EBV Vanlig infektion Seroprevalens: 5 åå 50% 10 åå 60-70% 25 åå 90-95% Oftast subklinisk infektion Om primär infektion vid 15-25 åå, symtomatisk i ca 15-25% Immunkompetenta
Läs merTentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2016
Namn: Person nr: Tentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2016 Fredag den 3 juni 2016 Skrivtid: 09.00-11.00 Går kursen VT16 Gått kursen tidigare terminer Vänligen skriv din tenta-kod på alla sidor och var
Läs mer