Information gällande avdelningsplacering KLINISK PATOLOGI. Termin 6. Läkarprogrammet, Uppsala Universitet VT 2017

Transkript

1 Information gällande avdelningsplacering KLINISK PATOLOGI Termin 6 Läkarprogrammet, Uppsala Universitet VT 2017 v.5, v.7, v.9, v.11, v.13, v.15, v.17, v.19 Rev

2 Inledning Patologi betyder ordagrant läran om lidandet. I medicinska sammanhang avses dock betydelsen läran om sjukliga förändringar i organismen. Patologi omfattar förutom morfologiska, makro- och mikroskopiska undersökningar av sjukliga förändringar i vävnader och organ även ett kartläggande av orsak(er) till sjukdomstillståndet (etiologi) och mekanismer genom vilka de sjukliga förändringarna utvecklas (patogenes). Något förenklat kan patologin indelas i en klinisk och en teoretisk-experimentell del. Inom den kliniska patologin studeras förändringar i organ, vävnader och celler. Cytologi är en metod där man studerar celler som erhålls genom punktion av vävnad med en tunn nål (aspirationscytologi) eller celler som stöts av/hostas upp (exfoliativ cytologi). De vävnadsprover som undersöks utgörs av biopsi/operationsmaterial från patienter eller vävnadsmaterial från obduktionsfall. Patologen avger ett utlåtande med beskrivning av de morfologiska förändringarna samt en histopatologisk diagnos (patologisk-anatomisk diagnos = PAD). Den experimentella patologin koncentrerar sig huvudsakligen på problematik rörande etiologi och patogenes. Under senare decennier har patologin tillförts undersöknings- och analysmetoder med anknytning till biokemi, immunologi, molekylärbiologi, genetik, cellbiologi, fysiologi mm. Följaktligen ingår i den moderna patologin, förutom makro- och ljusmikroskopiska undersökningar, även ultrastrukturella, cytokemiska och molekylärbiologiska undersökningar. Patologiundervisning avser att förmedla kunskaper i: - grundläggande strukturella cell-, vävnads- och organförändringar vid olika sjukdomstillstånd samt dess orsaker och utveckling, - funktionell betydelse av sådana cell-, vävnads- och organförändringar, - principer för morfologisk diagnostik, d v s att kunna beskriva och bedöma de vanligaste makroskopiska och mikroskopiska organförändringarna vid olika sjukdomstillstånd samt även att, tillsammans med kliniska data, kunna skapa en meningsfull helhetsbild av ett sjukdomsförlopp, - att ha kännedom om utförandet av obduktioner. Goda kunskaper i patologi underlättar förståelsen av sjukdomars kliniska symptom, förlopp och behandling samt även värderingen av sjukliga förändringar i organ, vilka kan ses med blotta ögat, palperas eller påvisas på annat sätt

3 Målbeskrivning för veckan: Övergripande: Förstå vad klinisk patologi innebär och dess roll inom sjukvården, samt få en insyn i patologins möjligheter och begränsningar i det diagnostiska arbetet. Detaljerad: Obduktionsverksamhet: Kunna principerna i obduktions- och transplantationslagstiftningen, dvs. de förordningar som reglerar denna verksamhet. Vem och i vilka fall får utföra en klinisk obduktion? Känna igen och bedöma vanliga fynd såsom grad av arterioscleros, infarkt, trombos, emboli, koagel, blödningar, cancerväxt, infektioner (såsom pneumoni, gastrit och cystiter), svikttecken (såsom ödem) och ombyggnad i organ med fibros. Kunna tolka ett vanligt obduktionssvar. Klinisk patologi: Biobank: Kunna principerna i biobankslag och förordning. Fryssnitt: Principer. Nytta och begränsningar. Makrobedömning: Känna till olika biopsityper (exfoliativ, nålbiopsi, öppen biopsi, operationspreparat) Principer för tumörklassifikation ptnm-systemet. Biobanker. Färgningstekniker: Benämning och användning av vanliga infärgningar, immunhistokemins principer och användning. Mikroskopisk undersökning: Kunna grovt beskriva vad som ses i en vävnad: histologi, celltyper, inflammation (akut, kronisk och granulomatös), nekros (olika typer), neoplasi, malformation, degeneration, mm. Känna igen vanliga tumörer, benigna och maligna. Känna till begreppen atypi/dysplasi, cancer in situ och invasiv växt. Principer för tumörklassifikation - ptnm-systemet. Principer för bedömning av prognostiska och terapeutiska markörer. Principer gällande diagnosformulering i ett PAD-svar. Kunna tolka ett vanligt PAD-svar. Cytologi: Nytta och begränsningar. Känna till fördelar resp. nackdelar jämfört med material för annan patologidiagnostik

4 Undervisningen omfattar: Mikroskopisk diagnostikdemonstration och Cytologidemonstration Konferensrum 2, Hus C5:BV eller enligt chema. Obduktionsteknikundervisning Lokal: Obduktionssalen Tid: (OBS, viktigt att komma i tid). För deltagande vid obduktion skall ni vara omklädda enligt anvisning av obduktionsföreståndare eller obduktionstekniker. Deltagande enligt ansvarig läkares instruktioner vid obduktionstillfället. Före obduktionens början ges en kort redogörelse för relevanta kliniska data. Tänk på att allt ni läser i journaler och de undersökningsfynd som görs är skyddat av tystnadsplikt och handlingssekretess. Inställd obduktion: Vid brist på fall ställs obduktionstillfället in. På eftermiddagen dagen före måste ni ta reda på om det blir obduktion eller ej. Obduktionsdemonstrationer (av morgonens obduktionsfall) Lokal: Obduktionssalen Tid: kl I närvaro av ansvarig patolog/st-läkare demonstreras morgonens obduktionsfall. Studenter som deltagit vid obduktionen demonstrerar de fynd som gjorts. "Patientfall" (mikroskopipreparat) Måndag till onsdag delas patientfall ut som ni under dagen på egen hand ska analysera och söka information om sjukdomen, vilket redovisas/diskuteras mästkommande dagen. Ni ska kunna beskriva/diskutera de histologiska förändringar/fynd ni gör i vävnadssnitten och ev. kunna föreslå en väl grundad diagnos samt fördjupa er i möjliga patogenetiska mekanismer. Utskärning av preparat Ni kommer att delta vid utskärning av preparat tillsammans med ansvarig patolog. Samlas 5 minuter före utsatt tid på våning 2 hus C5 (laboratoriet). Obs! Förbjudet att ta in i laboratoriet dryck, mat, ytterkläder eller väskor! Deltagande i multidisciplinär konferens (MDK)/ Klinisk Rond Under veckan kommer ni att delta vid en klinisk rond. "Ronden" gås igenom med ansvarig patolog samma dag några minuter innan gemensam promenad till MDK-lokalen. SJUKANMÄLAN Sjukanmälan/frånvaro anmäls till Gunilla Tibbling på telefon (lämna meddelande på telefonsvarare). REKOMMENDERAD LITTERATUR - PATOLOGI (samma böcker som rekommenderas på AoF, termin 4) Kumar V, Abbas AK, Aster JC Robbins Basic Pathology, 9th edition (Saunders, Elsevier) Kubys Immunology Dessutom rekommenderas en bok i Medicinsk Terminologi

5 VECKOANSVARIGA: v. 5 Överläkare/ professor/ sektionschef Irina Alafuzoff, skrivrum på vån. 1, C5 irina.alafuzoff@igp.uu.se, v. 7 Överläkare/ professor/ sektionschef Irina Alafuzoff, skrivrum på vån. 1, C5 irina.alafuzoff@igp.uu.se, v. 9 Överläkare/ professor Fredrik Pontén, skrivrum vån. 3, C5 fredrik.ponten@igp.uu.se v. 11 Överläkare/ docent Rose-Marie Amini, skrivrum vån. 1, C5 Rose-marie.amini@igp.uu.se v. 13 Överläkare/ professor Fredrik Pontén, skrivrum vån. 3, C5 fredrik.ponten@igp.uu.se v. 15 Överläkare Olivera Casar-Borata, skrivrum vån. 1, C5 olivera.casar-borota@igp.uu.se v. 17 Överläkare/ docent Patrick Micke, skrivrum på vån. 1, C5 patrick.micke@igp.uu.se v. 19 Överläkare/ professor Fredrik Pontén, skrivrum vån. 3, C5 fredrik.ponten@igp.uu.se ADMINISTRATION (patologi) Utbildningsansvarig: Nils-Erik Heldin, tel E-post: Nils-Erik.Heldin@igp.uu.se Kursadministratör: Gunilla Tibbling, Rubecklaboratoriet R4:BV, vid entrén, tel E-post: gunilla.tibbling@igp.uu.se ADMINISTRATION (hela TERMIN 6) Kursadministratör: Isabel Eriksson, Inst. för kirurgiska vetenskaper, tel , Isabel.Eriksson@surgsci.uu.se För beskrivning av institutionens forskning, forskarutbildning, undervisning mm, v g se

6 Termer och begrepp inom ALLMÄN PATOLOGI: Aberrant Abscess Adenom Agenesi Amyloid Amyloidos Anafylaktisk Anaplasi Aneurysm Angiogenes Aplasi Apoptos Arterioskleros Arterioloskleros Atheroskleros Atrofi Atypi Autoimmunitet Autolys Basalmembran Cancer Carcinom Cancer in situ Cytokin Cytologi Dedifferentiering Degeneration Differentiering Dysplasi Ektasi Ektopi Emboli Epiteloidcell Etiologi Exsudat Fagocytos Fibrin Fibros Flegmone Fokal Gangrän Gliom - glios Granulom Granulationsvävnad Hereditär Hyalinos Hyperplasi Hypertrofi Incidens Infarkt - röd, vit Infiltration Inflammation akut, kronisk, granulomatös Inklusion Inlagring Interstitiell Invasiv växt Involution Ischemi Jättecell Karyorrhexis Karyolys Kemotaxi Koagel Metaplasi Metastas - metastasering Myelom Myom Nekros fett, koagulations, kollikvations, ostig, hemorrhagisk, fibrinoid, gummatös Neoplasi Onkogen PAD Pannus Papillom Patogenes Pleomorfism Polymorfism Polyp- adenomatös, villös Prevalens Purulent Pus Pyknos Regeneration Regress Suffix: -oid, -it, -os Suppressorgen Sarkom - terminologi (rhabdo-, leiomyo- ) Scleros (skleros) Stas Stenos Stroma Teratom Translokation Transudat Tromb Trombos Tumörgradering principer, TNM-systemet Tumörinitiering Tumörprogression Virchow, Rudolf Ödem - 6 -