KLINISK MEDICIN II T6
|
|
- Bengt Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KLINISK MEDICIN II T6 MÅLBESKRIVNINGAR FÖR SAMTLIGA DELKURSER INTEGRERINGSPERIOD III; KURSVECKA 1-2 Kursen skall ge grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper i klinisk-preklinisk integrerad form om dess tillämpning på ex aneurysm och bråck, vätskebalans samt syrabasreglering. Dessutom skall kursen introducera de teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för anamnes- och statusupptagande avseende kirurgiska sjukdomar för att ge en bas för vidare kliniska studier av dessa områden. Vidare introduceras och fördjupas viss del av den kliniska tjänstgöringen inom endokrinologi/endokrinkirurgi. Efter kursen skall studenten kunna: - beskriva aneurysmens uppkomstmekanismer, epidemiologi, diagnostik, patofysiologi, prevention samt behandlingsprinciper för dess olika manifestationer - beskriva bråcks uppkomstmekanismer, epidemiologi, diagnostik, patofysiologi, prevention samt behandlingsprinciper för dess olika manifestationer - beskriva vätskebalans och syrabasreglering under normala och patologiska förhållanden med avseende på uppkomstmekanismer, diagnostik, patofysiologi, prevention samt behandlingsprinciper för dess olika manifestationer. - kunna undersökningsteknik vid akuta bukkirurgiska tillstånd samt specifik undersökningsteknik för gastrointestinala sjukdomar. - Lära sig bilddiagnostikens arbetsområden inom kirurgiska sjukdomar, uppnå förståelse för kirurgisk patofysiologi och suturteknik och lära sig hur man opererar naevus och tar hand om mindre kirurgiska åkommor som man förväntas kunna som distriktsläkare. INTEGRERINGSVECKA 1 Denna vecka skall kandidaterna lära sig undersökningsteknik vid akuta bukkirurgiska tillstånd samt specifik undersökningsteknik för gastrointestinala sjukdomar. Lära sig bilddiagnostikens arbetsområden inom kirurgiska sjukdomar, förståelse för kirurgisk patofysiologi och suturteknik och lära sig hur man opererar naevus och tar hand om mindre kirurgiska åkommor som man förväntas kunna som distriktsläkare. INTEGRERINGSVECKA 2 Här ges fördjupade kunskaper inom kärlkirurgi, särskilt epidemiologi, anatomi, patologi samt behandling. Bråck såsom bukväggs-och ljumskbråck fördjupas vad gäller patologi, anatomi, förekomst, och behandling. Diabetes introduceras och fördjupas. Metabol stress, vätske- och blodersättning vid kirurgi och trauma, parenteral och enteral nutrition, syra-bas balans och elektrolytrubbningar fördjupas. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, demonstrationslaboration, grupparbeten och falldiskussion.
2 Målbeskrivning Endokrinologi/Endokrinkirurgi Efter kursen ska studenten: Kunna ta upp en anamnes som är relevant för patient med endokrina symptom. Kunna känna igen yttre tecken (status) vid hypo- och hyperglykemi. Kunna undersöka och bedöma en diabetsfot med avseende på eventuella felställningar, sår, cirkulation samt sensibilitet med vibration och monofilament. Kunna bedöma metabolt status (glukoskontroll inklusive risker för och prevention av hypoglykemi och dess prevention samt mål för HbA1c, lipider och blodtryck) Kunna diagnosticera (klassificera) och redogöra för behandling av patient med olika typer av nydebuterad diabetes mellitus, diabetes ketoacidos, hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom, laktacidos samt hypoglykemi. Kunna förstå och redogöra för klassifikation, epidemiologi, patogenes samt utredning och behandling av typ 1 diabetes inklusive LADA, typ 2 diabetes samt sekundär diabetes. Kunna förstå och redogöra för behandlingsprinciper och kontroll av mikro- och makrovaskulära komplikationer vid diabetes mellitus. Känna till diabetesmanifestationer från senor och leder samt prevention och behandling av diabetiska fotproblem. Känna till principer för och kunna skriva ut insulin och fria hjälpmedel för personer med diabetes. Kunna fylla i NDR, det nationella diabetesregistret ( Kunna känna igen yttre tecken (status) vid hypotyreos, hypertyreos, Mb Addison, Cushings syndrom, akromegali samt vid en grav hypokalcemi. Kunna utföra inspektion och palpation av sköldkörteln. Kunna handlägga och redogöra för akut binjurebarksinsufficiens och hyperkalcemisk kris. Kunna handlägga och redogöra för sköldkörtelns sjukdomar: utbredning (incidens, prevalens), orsaker, symptom, diagnostik och behandling inklusive endokrin oftalmopathi. Kunna förstå och redogöra för diagnostik och behandling vid fetma. Kunna förstå och redogöra för symtom, diagnostik och behandling vid primär hyperparathyreoidism, hypofystumörer, Cushing s syndrom, feokromocytom, primär aldosteronism, SIADH samt diabetes insipidus. Kunna förstå och redogöra för symtom, diagnostik och behandling vid osteoporos och osteomalaci. Känna till symptom, tecken samt behandling vid hypogonadism, hirsutism, virilism samt PCOsyndrom. Känna till (översiktligt) symtom och diagnostik av multipel endokrin neoplasi typ I och II (MEN I och II). Målbeskrivning bröstkirurgi Stora framsteg har gjorts under senare år vad gäller behandling av och överlevnad i olika cancerformer, men alltjämt är cancer en allvarlig och potentiellt livshotande sjukdom. I den nya läkarutbildningen har man fört samman onkologi och malign hematologi för att undervisa cancersjukdomar, och deras behandling, på ett integrerat sätt. Bröstcancer handläggs till största delen primärt av kirurger. Diagnostik, operationsplanering och adjuvant onkologisk behandling beslutas vid multidisciplinära ronder. Bröstcancer är en vanlig cancerform och de flesta läkare stöter på dessa patienter och bör vara förtrogna med framförallt den primära handläggningen av knöl i bröstet. Undervisningen förläggs dels till endokrin/bröst-blocket på T6 och dels till onkologikursen. Under kursen på T6 eftersträvar vi att studenterna skall få förståelse för olika aspekter av bröstcancersjukdomen och vilka behandlingar som ges. Studenterna skall också primärt kunna handlägga diagnostiken för benign och malign bröstsjukdom. Studenterna skall efter denna placering kunna Känna till epidemiologin och prognos för bröstcancersjukdommen Palpera bröst och lymfkörtelstationerna hals och axiller.
3 Genomföra en initial utredning med adekvata differentialdiagnostiska övervägande för patienter med knöl i bröstet. Kunna redogöra för begreppet trippeldiagnostik. Känna till kirurgiska behandlingsalternativ och känna till onkologiska behandlingsalternativ för adjuvant terapi. MAG-TARM SAMT LEVER KURSEN Gastroblocket Fyra veckor under termin 6 kommer ni att fokusera på sjukdomar inom mag-tarmkanalen. Dessa sjukdomar och tillstånd behandlas inom den specialiserade medicinska och kirurgiska vården liksom i primärvården. Under de fyra veckorna kommer ni att arbeta med 3 fall som täcker stora delar av lärandemålen för placeringen. Dessutom tillkommer föreläsningar, seminarier och rekommenderad litteratur som resurser för övriga lärandemål. Parallellt med det teoretiska lärandet ingår lärandemål av mer praktisk natur vilka stöds av placering på kirurgisk och medicinsk gastroavdelning, mottagningsverksamhet och deltagande vid operationer. Arbete med fallen under handledning kommer att ske på fredagar. På eftermiddagarna kommer seminarium att ges. Efter placeringen skall studenten praktiskt kunna utföra: Rektalpalpation med bedömning av sfinkterfunktion Rektoskopi och proktoskopi Sätta nasogastrisk sond Efter placeringen skall studenten ha deltagit vid: Gastroskopi Koloskopi Öppen eller laparoskopisk bukkirurgi Efter placeringen skall studenten kunna beskriva anatomin av esofagus, ventrikel, tunntarm, tjocktarm, ändtarm, anus, lever, gallvägar och bukspottkörtel. Studenten skall kunna beskriva dessa organs inbördes förhållanden och ytanatomiska projektioner samt vanliga smärtsensationer till följd av sjukdom i dessa organ. Efter placeringen skall studenten kunna beskriva symtom, utredning och behandling av kolorektal cancer. Studenten skall också kunna redogöra för adenom- cancersekvensen och benämna de vanligaste formerna av kolorektal cancer samt beskriva 5-årsöverlevnaden i stadium I-IV. Studenten skall kunna beskriva de grundläggande kirurgiska principerna för resektion av tjocktarm vid kolorektal cancer. Studenten skall kunna beskriva indikationen för utredning och utredningsgång vid anal inkontinens och förstoppning.
4 Studenten skall kunna beskriva symtom, utredning och behandling av de vanliga proktologiska tillstånden: hemorrhoider, analfissur, perianalabscess, analfistel och pruritus ani. Studenten skall kunna beskriva symtom, utredning och behandling av divertikulossjukdomen och dess komplikationer. Studenten skall kunna beskriva symtom, utredning och behandling vid akut appendicit samt tunntarms- och tjocktarmsileus. Studenten skall kunna beskriva symtom, utredning och behandling vid gastroesofageal reflux, ulcus ventrikuli, ulcus duodeni (inklusive komplikationerna blödning och perforation). Studenten skall kunna beskriva indikationerna för och de metabola effekterna av obesitaskirurgi (gastric by pass). Studenten skall kunna beskriva symtom, utredning och behandling vid cancer i matstrupe och magsäck samt ange 5-årsöverlevnad vid lokaliserad och spridd sjukdom. Studenten skall kunna beskriva symtom, utredning och behandling vid akut och kronisk pancreatit. Vidare skall studenten diagnostiskt och behandlingsmässigt kunna skilja mellan lindrig akut och svår akut pancreatit. Studenten skall kunna beskriva symtom, utredning och behandling vid exokrin pankreascancer samt kunna beskriva 5-årsöverlevnaden. Studenten skall kunna beskriva de vanligaste maligna tumörerna inom lever och gallvägar. Studenten skall kunna diagnosticera intra- och extrahepatisk gallgångsobstruktion och föreslå adekvat utredning och behandling. Medicinsk gastroenterologi Studenten ska kunna utreda patient med tecken på gastrointestinal blödning (typfall patient med anemi och positivt F-Hb) Studenten ska kunna utreda patient med diarrébesvär/ändrade avföringsvanor med differentialdiagnostiskt resonemang runt inflammatorisk tarmsjukdom, funktionell tarmsjukdom (colon irritabile), läkemedelsutlöst, infektion och malignitet. Studenten ska kunna beskriva symtom, utredning, behandling samt associerade sjukdomstillstånd vid inflammatorisk tarmsjukdom (fr.a. Morbus Crohn och Ulcerös colit). Studenten ska kunna beskriva symtom, utredning och behandling vid funktionell tarmsjukdom (colon irritabile) samt funktionell dyspepsi. Studenten ska kunna beskriva symtom, utredning och behandling vid laktosintolerans och celiaki.
5 Studenten skall kunna beskriva symtom, utredning och behandling vid gastroesofageal reflux, ulcus ventrikuli, ulcus duodeni (inklusive komplikationerna blödning och perforation) samt redogöra för helicobacter pyloris betydelse för ulcussjukdom samt diagnostik och behandling av Hp infektion. Studenten ska kunna redogöra för indikationer för gastroskopi och coloskopi. Studenten ska kunna handläggning vid akut gastrointestinal blödning) inklusive esofagusvaricer. Lever: (bedömning av leverprover och statusfynd under mag-tarm placering övriga mål under integrationsveckan om lever.) Studenten ska kunna redogöra för de viktigaste differentialdiagnostiska övervägandena samt primär utredning av patologiska leverprover, ikterus och leverförstoring. Studenten ska kunna redogöra för patogenes, symtomatologi och diagnostik vid encefalopati, ascites och esofagusvaricer samt behandling av dessa komplikationer till levercirrhos. Studenten ska kunna redogöra för symtomatologi, utlösande faktorer och akut handläggning av levercoma och akut, fulminant leversvikt. Studenten ska känna till symtom, utredning, laboratorieparametrar vid kroniska hepatiter/cholangiter, alkoholinducerad leversjukdom, läkemedelsutlöst leverpåverkan, hemokromatos och Gilberts syndrom samt känna till indikationer för leverbiopsi. Fallen under placeringen täcker 1) GERD/Ulcus/Dyspepsi 2) Kolorektal cancer 3) IBD
6 ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD Teoretiska kunskaper: Preoperativ bedömning/kontroller Vad är det? Vem gör den? Vad skall kontrolleras? Riskbedömning. Premedicinering När? Varför? Vilka läkemedel används? Generell anestesi De tre huvudkomponenterna i en balanserad anestesi: Sömn, analgesi, muskelrelaxation Hur bedömer man kliniskt graden av hypnos, analgesi och muskelrelaxation? Läkemedel som används för balanserad anestesi Kontraindikationer Typanestesi Beskriv turordningen från preoxygenering till extubation Vilka läkemedel ges och varför? Vilka parametrar monitoreras under anestesin? Val av anestesiform vid några av de vanligaste kirurgiska ingreppen Fria luftvägar och ventilering Hur? Värdering av andningsmönster. Svalgtub/kantarell/larynxmask: När? Komplikationer. Laryngospasm/Bronkospasm Orsaker. Symptom. Behandling. Intubation - extubation När? Hur? Risker. Vakenintubationsindikationer Rapid sequence induction (RSI). (Tidigare kallat Crash/crush induction) När? Varför? Hur? Ventrikelsond I vilka sammanhang? Varför? Hur? Postoperativ övervakning Hur? Varför? Hur länge? Smärtlindring Läkemedel. Dosering. Risker/biverkan. Regional anestesi Lokalbedövning: läkemedel, risker, symptom och behandling av överdosering Plexusblockad Spinal-/Epiduralanestesi: risker, indikationer, kontraindikationer, skillnader Intravenös vätskebehandling Pre-, per- och postoperativt, vätskeval, dosering, monitorering och bedömning vätskebalans Blodersättning När? Vilka tester skall göras innan man kan ge blod? Risker. Kompatibilitet. Venösa infarter Pvk: Val av kärl? Val av nålstorlek? Komplikationer Vilka alternativ finns? Cvk och intraosseös nål. Indikationer, komplikationer.
7 Målbeskrivning färdigheter Checklista Att kunna Medel för att nå mål Gjort själv 1 - hålla fri luftväg Hållit fri luftväg - sätta svalgtub Satt ner svalgtub - sätta venös infart Satt venös infart - koppla infusion Kopplat infusion - administrera intravenösa läkemedel Administrerat intravenöst läkemedel - tillvägagångssätt vid preoperativ bedömning Gjort egen preoperativ bedömning Att förstå - anestesiförloppet från början till slut Följt en hel anestesi - karaktären på jourarbetet Gått med ett jourpass (Anestesijourens signatur) Att ha kännedom om 2 Fått demonstrerat Sett på film Gjort själv - hur man använder en larynxmask Larynxmask - hur man intuberar orotrachealt Tub - hur man lägger en spinalbedövning Spinal - hur man sätter en artärnål Artärnål - hur man lägger en central venkateter CVK - hur man lägger en epiduralbedövning Epidural 1 Understrukna rutor markerar det antalet genomförda procedurer alla bör få göra. Man får förstås göra fler procedurer än det fins rutor! Ort: 2 Dessa moment ska ha demonstrerats av handledare, eller setts på undervisningsfilm. De behöver inte (men kan) ha gjorts av studenten själv under kursen. Sektion:
8 KLINISK FYSIOLOGI Kursen i klinisk fysiologi avser att ge kunskap och förståelse för fysiologiska och patofysiologiska förlopp i organ och organsystem vid olika sjukdomstillstånd i hjärta, kärl, lungor, njurar och magtarmkanal. Under blocket Diagnostik/Anestesi i termin 6 ingår 1 veckas placering inom klinisk fysiologi. Kursen är inriktad på gruppundervisning/gruppseminarier samt övningar i funktions-diagnostik. (se detaljschema) För godkänd genomgången kurs i klinisk fysiologi krävs godkänd närvaro vid undervisningen samt obligatorisk delaktighet vid redovisningstillfällen. Efter genomgången kurs ska den studerande kunna * tolka Ekg med avseende på rytm, överledningsrubbningar, grenblock, hypertrofitecken, muskelpåverkan/skada för att påvisa akut infarkt, perimyocardit. Kunna tolka följande arytmier: förmaksflimmer, förmaksfladder, SVES, VES, kammartackykardi och kammarflimmer. * redogöra för indikationer och avbrytningskriterier vid arbetsprov. * tolka arbetsprov vid de vanligaste indikationerna samt post- infarkt arbetsprov * tolka vanliga spirometrifynd vid restriktiv resp. obstruktiv lungfunktionspåverkan * känna till gammakameran och principer för nuklearmedicinsk funktionsdiagnostik * känna till funktionsdiagnostik rörande njurar och urinvägar * känna till funktionsdiagnostik rörande övre gastro- intestinalkanalen. Litteratur: the ECG made easy; John R. Hampton. Klinisk Fysiologi; Björn Jonsson m.fl KLINISK PATOLOGI Inledning Patologi betyder ordagrant läran om lidandet. I medicinska sammanhang avses dock betydelsen läran om sjukliga förändringar i organismen. Patologi omfattar förutom morfologiska, makro- och mikroskopiska undersökningar av sjukliga förändringar i vävnader och organ även ett kartläggande av orsak(er) till sjukdomstillståndet (etiologi) och mekanismer genom vilka de sjukliga förändringarna utvecklas (patogenes). Något förenklat kan patologin indelas i en klinisk och en teoretisk-experimentell del. Cytologi är en metod inom patologin där man studerar celler som erhålles genom punktion av vävnad med en tunn nål (aspirationscytologi) eller celler som stöts av/hostas upp (exfoliativ cytologi). Inom den kliniska patologin studeras förändringar i organ, vävnader och celler. De vävnadsprover som undersöks utgörs av biopsi/operationsmaterial från patienter eller vävnadsmaterial från obduktionsfall. Patologen avger ett utlåtande med beskrivning av de
9 morfologiska förändringarna samt en histopatologisk diagnos (patologisk-anatomisk diagnos = PAD). Den experimentella patologin koncentrerar sig huvudsakligen på problematik rörande etiologi och patogenes. Under senare decennier har patologin tillförts undersöknings- och analysmetoder med anknytning till biokemi, immunologi, molekylärbiologi, genetik, cellbiologi, fysiologi mm. Följaktligen ingår i den moderna patologin, förutom makro- och ljusmikroskopiska undersökningar, även ultrastrukturella, cytokemiska och molekylärbiologiska undersökningar. Patologiundervisning avser att förmedla kunskaper i: - grundläggande strukturella cell-, vävnads- och organförändringar vid olika sjukdomstillstånd samt dess orsaker och utveckling, - funktionell betydelse av sådana cell-, vävnads- och organförändringar, - principer för morfologisk diagnostik, d v s att kunna beskriva och bedöma de vanligaste makroskopiska och mikroskopiska organförändringarna vid olika sjukdomstillstånd samt även att, tillsammans med kliniska data, kunna skapa en meningsfull helhetsbild av ett sjukdomsförlopp, - att ha kännedom om utförandet av obduktioner. Goda kunskaper i patologi underlättar förståelsen av sjukdomars kliniska symptom, förlopp och behandling samt även värderingen av sjukliga förändringar i organ, vilka kan ses med blotta ögat, palperas eller påvisas på annat sätt. Målbeskrivning för veckan: Övergripande: Förstå vad klinisk patologi är och hur denna används inom sjukvården samt få en insyn i patologins möjligheter och begränsningar i det diagnostiska arbetet. Detaljerad: Obduktionsverksamhet: Kunna principerna i obduktions- och transplantationslagstiftningen, dvs. de förordningar som reglerar denna verksamhet. Känna igen och bedöma vanliga fynd såsom grad av arterioscleros, infarkt, trombos, emboli, koagel, blödningar, cancerväxt, infektioner (såsom pneumoni, gastrit och cystiter), svikttecken (såsom ödem) och ombyggnad i organ med fibros. Klinisk patologi: Biobank: Kunna principerna i biobankslag och förordning. Fryssnitt: Principer. Makrobedömning: Känna till olika biopsityper. Principer för tumörklassifikation TNMsystemet. Användning av vanliga infärgningar, immunhistokemins principer och användning. Biobanker. Mikroskopisk undersökning: Kunna grovt beskriva vad som ses i en vävnad - celltyper, inflammation (akut, kronisk och granulomatös), nekros. Känna igen vanliga tumörer - adenocarcinom, skivepitelcancer. Känna till begreppen atypi/dysplasi, cancer in situ, invasiv växt. Principer gällande diagnosformulering i ett PAD-svar. Kunna tolka ett vanligt PAD-svar. Cytologi: Nytta och begränsningar. Känna till fördelar resp. nackdelar jämfört med material för annan patologidiagnostik. Undervisningen omfattar: 1. Deltagande i klinisk rond Ni kommer att under veckan delta vid en kliniska rond. Ronden gås igenom med ansvarig patolog samma dag alldeles före ronden (kl ).
10 Lokal för ronderna: CNS-rond - NOP blocket, UAS, ing. 78/79 1tr Klädsel: vit rock. 2. Utskärning av preparat Ni kommer att delta vid utskärning av preparat tillsammans med ansvarig patolog. Studenter som skall delta i utskärning samlas 5 minuter i förväg på våning 2 (hus C5). 3. Obduktionsteknikundervisning Lokal: Obduktionssalen Tid: (OBS, viktigt att komma i tid; dörren låses kl. 8.05) Inställd obduktion: Vid brist på fall ställs obduktionstillfället in. Dagen före måste ni ta reda på om det blir obduktion eller ej (kontakta obduktionsexpeditionen tel ). För deltagande vid obduktion skall ni vara omklädda enligt anvisning av obduktionsföreståndare eller obduktionstekniker. Deltagande enligt ansvarig läkares instruktioner vid obduktionstillfället. Före obduktionens början ges en kort redogörelse för relevanta kliniska data. Tänk på att allt ni läser i journaler och de undersökningsfynd som görs är skyddat av tystnadsplikt och handlingssekretess. 4. Obduktionsdemonstrationer (av morgonens obduktionsfall) Lokal: Obduktionssalen Sker varje dag mellan kl (ca) I närvaro av ansvarig patolog/st-läkare demonstreras morgonens obduktionsfall. Studenter som deltagit vid obduktionen hjälper till att demonstrera de fynd som gjorts. 5. "Patientfall" (mikropreparat) Måndag till onsdag delas patientfall ut som ni under dagen på egen hand ska analysera och söka information om sjukdomen, vilket redovisas/diskuteras på eftermiddagen. Ni ska kunna beskriva/diskutera de histologiska förändringar/fynd ni gör i vävnadssnitten och ev. kunna föreslå en väl grundad diagnos samt fördjupa er i möjliga patogenetiska mekanismer. 6. Cytologidemonstration Samling i konferensrum 1, Hus C5:BV. REKOMMENDERAD LITTERATUR - PATOLOGI Kumar V, Abbas AK, Fausto N och Mitchell R Robbins Basic Pathology, 8th edition (Saunders, Elsevier) (samma bok som rekommenderas på AOF, termin 4) Dessutom rekommenderas en bok i Medicinsk Terminologi. Mål för Hjärta-Kärl II blocket Syfte - ge studenten sådan grundläggande kunskap och praktisk utbildning i diagnostik och behandling av hjärt- och kärlsjukdomar som kan utgöra underlag för utbildningen till läkarexamen. - fördjupa de kunskaper och färdigheter om den kärlsjuka patienten som studenterna fick under Termin 5.
11 - fördjupa förståelsen och empatin för den lidande människan och att belysa etiskt problematiska situationer. Efter genomgånget Hjärta-Kärl block II skall studenten: 1. Kunna utföra Gemensamt för hela blocket Ta upp en problembaserad anamnes av patienter med kardiovaskulär sjukdom, inkluderande relevanta aspekter på personlig och social anamnes, funktionsförmåga samt beskriva riskfaktorer Riskbedöma en patient inför ett planerat kirurgiskt ingrepp och föreslå en adekvat preoperativ utredning. Skriva remisser för arbetsprov, ekokardiografi, myokardscintigrafi, koronarangiografi och CT thorax. Kardiologi Adekvat fysikalisk hjärtundersökning Avancerad hjärt-lungräddning Defibrillering och elkonvertering 12-avlednings-EKG Arbetsprov och esofagus-ekg Oxygenbehandling / CPAP Kärlkirurgi Palpera perifera pulsar och bukaorta; auskultation av relevanta artärer avseende blåsljud Utföra perifer tryckmätning med hjälp av handhållen Doppler och tryckmanschett. Känna igen en ischemisk extremitet. Kunna steriltvätta sig och under handledning assistera vid operationer. Thoraxkirurgi - Klinisk bild, patofysiologi, diagnostik,handläggning och behandling vid thorakala aortaaneurysm och -dissektioner, hjärttamponad och akut endocardit i nativ klaff eller klaffprotes. - Grundläggande kunskap om typer av och indikationer för thoraxkirurgisk behandling av svår hjärtsvikt med pumpar och hjärttransplantation. Diagnostik och handläggning av följande postoperativa komplikationer: - Blödning - Sårinfektion - Akut peri- och postoperativ hjärtsvikt
12 - Förmaksarrytmier Föredraga egna inskrivna patienter på preoperativ konferens. Kunna steriltvätta sig och under handledning assistera vid operationer. 2. Kunna tolka Kardiologi EKG vid ischemi, infarkt, myokardit, perikardit, grenblock, elektriska axeln i frontal planet, vänsterkammarhypertrofi och följande arytmier: sinusarrest AV-block I, II, III, SVES, SVT, förmaksfladder, förmaksflimmer,ves, kammartakykardi, kammarflimmer, högerkammarhypertrofibelastning. Remissvar för arbetsprov, ekokardiografi, myokardscintigrafi och de vanligaste röntgenundersökningarna (lung, kranskärl, CT thorax) Några vanliga kliniskt kemiska analyser vid hjärtsjukdom såsom troponiner och NT-proBNP, inkl vanliga felkällor 3. Kunna redogöra för Kardiologi/Thoraxkirugi Förekomst och prognos vid koronarsjukdom, förmaksflimmer och hjärtsvikt. Differentialdiagnoser och initial utredning av akuta bröstsmärtor Riskfaktorer för atherosklerotisk hjärtsjukdom och principer för icke-farmakologisk och farmakologisk sekundärpreventiv primärpreventiv behandling Patofysiologi, symtomatologi, diagnostik, principer för icke farmakologisk, farmakologisk och invasiv behandling beträffande angina pectoris, akut kranskärlssjukdom (inkl invasiv behandling) Symtomatologi och initial diagnostik/handläggning vid akuta komplikationer till akut hjärtinfarkt Sekundär prevention och rehabilitering efter hjärtinfarkt och andra manifestationer av kranskärlssjukdom. Differentialdiagnoser och initial utredning av akut dyspne Klinisk bild, patofysiologi, diagnostik (inklusive av underliggande hjärtsjukdom och eventuella utlösande faktorer), initial handläggning och behandling vid akut hjärtsvikt. Klinisk bild, patofysiologi, diagnostik,handläggning och behandling vid kronisk hjärtsvikt, kardiomyopati, peri-myocardit, AS, AI, MI, ASD och VSD.
13 Arytmier: patofysiologi, diagnostik, principer för farmakologisk och interventionell behandling (inkl pacemaker och ICD) Förmaksflimmer/fladder (inklusive indikationer för antikoagulantiabehandling) Smala QRS-tackykardier: AVNRT, WPW Breda QRS-tackykardier: (VT, antedrom WPW, abberant SVT) Bradykardier: AV-block II o III Syncope: differentialdiagnostik, utredning och handläggning av suspekt kardiell syncope Hjärtstopp: VF/asystoli/PEA (se även ahlr), initial och fortsatt handläggning och behandling, prognos, etiska överväganden. Principerna för konstruktion, användning av och fysiologiska effekter avseende hjärt-lungmaskin Kärlkirurgi 1. Perifer kärlsjukdom Beskriva naturalförloppet efter akut och kronisk ocklusion av artärer i nedre extremiteten. Känna igen och belysa symtom och tecken som indikerar kritisk ischemi. Identifiera de kliniska tecknen på hotande och etablerat gangrän. Kunna ange vanliga orsaker till sår på nedre extremiteten. Identifiera patienter som skall undersökas beträffande misstänkt carotisstenos, ange tester som skall utföras och när karotiskirurgi bör övervägas. Känna igen typiska symptom på akut och kronisk tarmischemi. 2. Arteriella aneurysm Beskriva patologin bakom utveckling av aneurysm. Diskutera naturalförloppet för aortaaneurysm. Kunna redogöra för tankarna bakom screening för aortaaneurysm. Beskriva vanliga lokalisationer för aneurysm utanför aorta. 3. Venös sjukdom Känna till profylaktiska metoder mot postoperativ tromboembolism. Beskriva orsak och komplikationer till varicer. Beskriva naturalförloppet vid venös insufficiens. 4. Ingrepp Äga kännedom om de vanligaste öppet kirurgiska och endovaskulära ingreppen för: Akut och kronisk extremitetsischemi Karotisstenos Abdominellt aortaaneurysm. Varicer i vena saphena magnas förlopp
När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.
Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade
Läs merKursplan TP3MO1, Människan i ohälsa 1: Fysiologi, patologi, invärtesmedicin och öron-, näs- och halssjukdomar, 24 högskolepoäng
Dnr: G 25 50/10 Kursplan TP3MO1, Människan i ohälsa 1: Fysiologi, patologi, invärtesmedicin och öron-, näs- och halssjukdomar, 24 högskolepoäng Grundnivå Man in Un-health 1: Physiology, General Pathology,
Läs merKirurgi. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011 STUDIEHANDLEDNING Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi,
Läs merVetenskapligt förhållningssätt och lärande
Terminsmål Målbeskrivningens struktur för stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt
Läs merK U RS B E S K R I V N I N G P A TO L O G I SJUKGYMNASTPROGRAMMET VECKA 35 HT-2009
K U RS B E S K R I V N I N G P A TO L O G I SJUKGYMNASTPROGRAMMET VECKA 35 HT-2009 Kurstid: 20090824-20090828 Examination: Fredag 1 DEFINITIONER OCH MÅLSÄTTNING Patologi betyder ordagrant läran om lidandet.
Läs merDel 1_6 sidor_25 poäng
Del 1_6 sidor_25 poäng 1. Du är läkare på anestesikliniken UAS och tjänstgör på centraloperation. Morgondagens uppgift blir att ge anestesi till en patient med pankreascancer som ska genomgå en öppen pankreatikoduodenektomi
Läs merÖversiktskurs i gastroenterologi och hepatologi
UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Översiktskurs i gastroenterologi och hepatologi Differentialdiagnostik - utredning behandling Uppsala universitet bjuder in till utbildning 30 september 3 oktober 2014 i Uppsala
Läs merKursplan för Allmänmedicin
Kursplan för Allmänmedicin Family Medicine KURSPLAN 6.5 högskolepoäng Kurskod: 3AM018 Utbildningsnivå: Avancerad nivå Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Medicinsk vetenskap A1F Betygskala: Underkänd
Läs merMålbeskrivning KIRURGI Termin 8
Målbeskrivning KIRURGI Termin 8 1. Övergripande syfte och mål För en rad sjukdomar och trauma är kirurgisk behandling en förutsättning för bot, inte sällan i kombination med andra medicinska behandlingar.
Läs merFöreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008
Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...
Läs merKlinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK15
Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK15 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15 10 09 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merDel 4_5 sidor_13 poäng
Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för
Läs merMålbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6
Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6 Att självständigt få öva handläggning i primärvård av patienter inom områdena internmedicin, geriatrik, infektion, hud och klinisk farmakologi samt att
Läs merKLINISK MEDICIN II T6
KLINISK MEDICIN II T6 MÅLBESKRIVNINGAR FÖR SAMTLIGA DELKURSER INTEGRERINGSPERIOD II; KURSVECKA 1-5 Kursen skall ge grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper i klinisk-preklinisk integererad form
Läs merKolorektal cancer. Fereshteh Masoumi
Kolorektal cancer Fereshteh Masoumi Epidemiologi Närmare 6000 nya fall av kolorektal cancer diagnostiseras årligen ( 11% av all cancer) Tredje vanligaste tumörformen i Svergie Medianåldern för kolorektal
Läs merInformation gällande avdelningsplacering KLINISK PATOLOGI. Termin 6. Läkarprogrammet, Uppsala Universitet
Information gällande avdelningsplacering KLINISK PATOLOGI Termin 6 Läkarprogrammet, Uppsala Universitet ADMINISTRATION (patologi) Utbildningsansvarig: Nils-Erik Heldin, Nils-Erik.Heldin@igp.uu.se tel.
Läs merKlinisk baskurs 1, inriktning medicin
Medicinska fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 Läkarprogrammet www.umu.se Kursplan Dnr 513-1592-12 Sid 1 (5) Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Clinical sciences 1, medicine
Läs merDu vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007.
Del 5_10 sidor_29 poäng Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. 1.1 Vilken undersökningsmetod använder
Läs merDen studerande skall kunna: - Översiktligt redogöra för generella patogenetiska mekanismer samt funktioner för ingående celler.
MÅLBESKRIVNING: SJUKDOMSLÄRA, T6vt14 (Biomedicinarprogrammet, Uppsala Universitet, 131126) Målet är att du efter genomgången kurs ska kunna redogöra för de vanligaste sjukdomstillståndens etiologi, patofysiologi,
Läs merGastroenterologi VT 2014
Gastroenterologi VT 2014 Upplägg Temadagar (3 st) Rotationsveckor (2 v) Stud 1-4, första veckan inom öppenvård mottagning och endoskopi Stud 5-8, första veckan inom slutenvård gastro-avdelningen Byte i
Läs merKunna identifiera och värdera svårigheten av och initiera akutbehandling vid
1 STUDIEGUIDE termin 6, Läkarprogrammet, Lunds universitet Beslutad i NBMFU 2009-11-18 AKUTMEDICIN Bröstsmärtor Akuta andningsbesvär Akuta rubbningar i sockeromsättningen Akuta intoxikationer Oklar medvetslöshet
Läs merStudiehandledning specialvecka gastroenterologihepatologi
Studiehandledning specialvecka gastroenterologihepatologi SS under internmedicinkursen INNEHÅLL En veckas verksamhetsförlagd utbildning Gruppundervisning Auskultation på endoskopienhet och mottagning Principschema
Läs merVälkommen till Kardiologen!
Välkommen till Kardiologen! Hoppas att du under dina två veckor på Kardiologen känner att du får tid för att såväl träffa patienter som att både teoretiskt och praktiskt förkovra dig. Det är omöjligt att
Läs merAT-läkarens. Loggbok. För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län. Namn:. Tid för tjänstgöring: -
AT-läkarens Loggbok För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län Namn:. Tid för tjänstgöring: - Välkommen som AT-läkare i Region Örebro län! Denna bok ska ses som ett verktyg för att du som AT-läkare
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Dnr: Dnr:5.2-896/06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning:
Dnr: Dnr:5.2-896/06 UTBILDNINGSPLAN HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen Utbildning: Program: Utbildningsnivå: Biomedicinsk analytikerexamen samt filosofie kandidatexamen med huvudområdet
Läs merGastroenterologi HT 2014
Gastroenterologi HT 2014 * Enligt separat schema Upplägg Temadagar (3 st) Rotationsveckor (2 v) Stud 1-4, första veckan inom öppenvård mottagning och endoskopi Stud 5-8, första veckan inom slutenvård*
Läs merKompetensmodell inom anestesi och intensivvård
Kompetensmodell inom anestesi och intensivvård Självskattningsformulär för: Som läkare och anestesiolog är det nödvändigt att genom hela sin yrkesverksamma karriär upprätthålla och utveckla kompetens och
Läs merVårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN.
1 Vårdprogram Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 2 Bakgrund Besvär från övre mag-tarmkanalen är vanligt
Läs merLandstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring
Läs merCORE CURRICULUM INTERNMEDICIN KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET SOLNA
CORE CURRICULUM INTERNMEDICIN KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET SOLNA 2009 Core curriculum Grundutbildningen i Medicin Övergripande mål Studenterna skall bibringas grundläggande ämnesinriktad kunskap och
Läs mer2014-03-06. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge
Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen EVA I PERSSON Dyspepsi Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Kronisk pankreatit funktionell dyspepsi Symtom Smärta-lindras ofta av födointag Halsbränna
Läs merMaria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414
Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants
Läs merfördjupa sin kompetens i problembearbetning av omvårdnad samt internalisera ett professionellt förhållningssätt, och
Kursplan Kurs 5. Omvårdnad vid komplexa tillstånd den äldre människan, grundnivå, 15 högskolepoäng Kurskategori Programkurs Kurskod 8SLG50 Kursen ingår i sjuksköterskeprogrammet i Linköping, termin 5.
Läs merGastrointestinal cancer
Gastrointestinal cancer Esofagus, ventrikel, tunntarm, pancreas, lever, gallvägar, colon, rectum, anus 9.000 fall/år i Sverige 6.000 dödsfall/år april-07 Åke Berglund Övre Gastrointestinal cancer Esofagus,
Läs merArtärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.
Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats
Läs merRiktlinjer nov 2006. Riskgrupper. Screening. Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare. Magnus Simonsson CSK Kristianstad
Riktlinjer nov 2006 Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare Magnus Simonsson CSK Kristianstad Gäller personer under 35 år Över 35 år oftast kranskärlssjukdom Kända kongenitala hjärtfel skall skötas av barnkardiolog/kardiolog
Läs merGastroenterologi HT 2015
Gastroenterologi HT 2015 Upplägg Temadagar (3 st) Rotationsveckor (2 v) Stud 1-4, första veckan inom öppenvård mottagning och endoskopi Kontaktperson Daniel Klintman Stud 5-8, första veckan inom slutenvård
Läs merUtbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin
Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin 1. Inledning 1.1 Definition av kompetensområdet från målbeskrivningen Nuklearmedicin är en klinisk specialitet där man efter tillförsel av radiofarmaka
Läs merReumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Reumatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merKolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Läs merInformation gällande avdelningsplacering KLINISK PATOLOGI. Termin 6. Läkarprogrammet, Uppsala Universitet VT 2017
Information gällande avdelningsplacering KLINISK PATOLOGI Termin 6 Läkarprogrammet, Uppsala Universitet VT 2017 v.5, v.7, v.9, v.11, v.13, v.15, v.17, v.19 Rev. 170119-1 - Inledning Patologi betyder ordagrant
Läs merObstetrik och gynekologi
Obstetrik och gynekologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merUTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden
Läs merEsofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29
Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker
Läs merIntegrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:
Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig
Läs merAKUT- OCH AMBULANSSJUKVÅRDSPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG
HÄLSOAKADEMIN Utbildningsplan Dnr CF 52-644/2009 Sida 1(6) AKUT- OCH AMBULANSSJUKVÅRDSPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Emergency and Ambulance Care Programme, 120 Higher Education Credits Utbildningsprogrammet
Läs merBMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp)
BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Kurskod: BL1010 Kursansvarig: Britt Marie Nygren Datum: 2015 04 29 Skrivtid: 3 tim
Läs merÖron-, näs- och halssjukdomar
Öron-, näs- och halssjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merLungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset
Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Lungemboli (LE) 9:e plats bland diagnoser på akutmedicinsektionen, Akademiska sjukhuset, 1999 2/3 av patienter med fatal
Läs merKolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Läs merOM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p
Sektionen för Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p Vårterminen 2011 Period 1 Senast reviderad 2011-01-10 Anna
Läs merBilaga 5 förteckning över ramavtalsområden
Dnr 2.7 43348/2013 1(5) Bilaga 5 förteckning över ramavtalsområden De valbara ramavtalsområdena i förfrågningsunderlaget (avsnitt 6 152) är grupperade i fyra större områden. Nedan följer en beskrivning
Läs merKODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8)
KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8) KODNUMMER. Du är AT-läkare på vårdcentral. Idag kommer Evert Karlsson 72 år på sitt första besök till vårdcentralen. Han har flyttat från en annan del av landet och du har
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 november 2014 i Uppsala Neurologiska symtom -
Läs merHJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS
HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...
Läs merKursplan för Klinisk medicin 2, termin 7, programmet för läkarutbildning, Lunds universitet. Ladok kod: LÄLX74, LÄMX74 ( t o m vt 2007 LÄL574, LÄM574)
Kursplan för Klinisk medicin 2, termin 7, programmet för läkarutbildning, Lunds universitet Ladok kod: LÄLX74, LÄMX74 ( t o m vt 2007 LÄL574, LÄM574) Kursens benämning Klinisk medicin 2. Omfattning i poäng
Läs merMedicinsk gastroenterologi och hepatologi
Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning enligt SOSFS 2015:8 med kommentarer från utbildningsutskottet i Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF). Delmål c6-c14 är specifika för specialiteten
Läs merEKG GUIDEN. För dig som vill veta mer om EKG-tolkning. Magnus Simonsson
Magnus Simonsson EKG GUIDEN För dig som vill veta mer om EKG-tolkning EKG-GUIDEN för dig som vill veta mer om EKG-tolkning EKG är en viktig rutinundersökning vid många tillstånd. Till sin hjälp att tolka
Läs merPRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING
NÄTVERKSGRUPPEN I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN FÖR SJUKDOMAR I THYROIDEA, PARATHYROIDEA, BINJURAR OCH ENDOKRINA BUKTUMÖRER PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING Giltigt 2007-01-01-2009-12-31
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs merKlinisk patologi - Utbildningsbok
Klinisk patologi - Utbildningsbok Omfattande Socialstyrelsens målbeskrivning (SOSFS 2015:8) samt kommentarer till denna från Svensk Förening för Patologi och Svensk Förening för Klinisk Cytologi. Version
Läs merSkriftlig tentamen i Speciell patobiologi (LÄL X56, LÄM X56) HT 2007 Lund och Malmö Måndagen den 14 januari 2008, kl. 08.30-11.30
Skriftlig tentamen i Speciell patobiologi (LÄL X56, LÄM X56) HT 2007 Lund och Malmö Måndagen den 14 januari 2008, kl. 08.30-11.30 Namn:_Pers.nr:_ Bokstavskombination: _ VIKTIGT: Skriv ovannämnda bokstavskombination
Läs mer2008 01 25 Neuroradiologi 1
Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens
Läs merNATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER
Läs merMed ett professionellt bemötande korrekt kunna ta upp adekvat anamnes och fullständigt status på patient med kirurgisk åkomma.
Studieanvisning Helsingborg kirurgi 1. Övergripande syfte och mål För en rad sjukdomar och trauma är kirurgisk behandling en förutsättning för bot, inte sällan i kombination med andra medicinska behandlingar.
Läs merSTUDIEHANDLEDNING. Farmakoterapi 13,5 hp
STUDIEHANDLEDNING Farmakoterapi 13,5 hp Receptarieutbildningen vid Umeå Universitet Välkommen till Farmakoterapi 13,5 hp Vi heter Sofia Mattsson och Maria Sjölander och är lärare på kursen i farmakoterapi.
Läs merreumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna
UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i reumatologi Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna Uppsala universitet bjuder in till utbildning
Läs merMedicinsk gastroenterologi och hepatologi Handläggning av olika diagnoser
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-42227 Fastställandedatum: 2012-04-24 Upprättare: Marie-Louise S Lång Sverin Giltigt t.o.m.: 2014-04-24 Fastställare: Åsa Celander Medicinsk gastroenterologi
Läs merMedicinsk vetenskap III OM152A Datum: 20140215 Tid: 09.00-13.00. Lärare: Anna-Karin Wahn, Charlotte Gillrell, Eva Åkerman, Margareth Jeppsson m.fl.
DEL A KOD: Hälsa och samhälle Enheten för omvårdnad Medicinsk vetenskap III OM152A Datum: 20140215 Tid: 09.00-13.00 Maxpoäng (beror av sepsissem.): 60p alt. 56p Godkänt (68%): 41p alt. 38p Väl godkänt
Läs merRöst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar
Röst- och talrubbningar Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Krav för medicinsk kompetens 3 Krav
Läs merDelexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor!
Delex 2 Klin med SöS. Restskrivning 2011-04-26 1(6) Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR Examinationen består av två MEQ-frågor om 41
Läs merKompetensbeskrivning
Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomskirurgi karaktäriseras av handläggning av barn och ungdomar med missbildningar, skador och sjukdomar som behandlas med kirurgiska metoder. Centralt för
Läs merJournalföreläsning DSM2 121029. Hanna Lenhoff/Simon Wajntraub
Journalföreläsning DSM2 121029 Hanna Lenhoff/Simon Wajntraub Läkarjournal på SÖS Anamnes Intagnings-/besöksorsak. Remittent Tidigare sjukdomar Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet
Läs merDokumentnamn: Mål Termin 8 Läkarprogrammet
1(5) Mål Termin 8 A. Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna 1. Metoder för screening 2. Inlärningsplan vid klinisk praktik 3. Formulering av frågeställning
Läs merDokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin
1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt
Läs merSFAIs riktlinje för kompetensutveckling. Antagen av SFAI:s styrelse 2007-09-03. Del 1: Metoder för lärande. Ansvar
SFAIs riktlinje för kompetensutveckling. Antagen av SFAI:s styrelse 2007-09-03 Del 1: Metoder för lärande Ansvar Varje specialistläkare har ett egenansvar för sitt fortsatta lärande och sin kompetensutveckling
Läs merMag Mag--tarmkanalen tarmkanalen
Människans sjukdomar Mag-tarmsjukdomar Mag-tarmkanalen 1 Mag-tarmsjukdomar översikt Vanliga undersökningar av magtarmsystemet Ulcus pepticum Celiaki Crohns sjukdom Ulcerös kolit Vanliga undersökningar
Läs merreumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna
UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i reumatologi Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna Uppsala universitet bjuder in till utbildning
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MEDICIN
INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN DIP310 Klinisk nutrition 2, 30 högskolepoäng Clinical Nutrition 2, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för medicin 2013-04-11 och
Läs merFARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Sjukdomar i lever, gallvägar, pankreas
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Sjukdomar i
Läs merUtbildningsplan för tandläkarprogrammet
Dnr 3-2831/2014 Utbildningsplan för tandläkarprogrammet 2TL13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-12 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2014-09-22
Läs merSVENSK THORAXKIRURGISK FÖRENING Swedish Association for Thoracic and Cardiovascular Surgery
SPECIALICERINGSUTBILDNING I THORAXKIRURGI Målbeskrivning för sidoutbildning Allmän målsättning: Specialiteten thoraxkirurgi har stora kunskaps- och färdighetssamband med kirurgi, anestesi och intensivvård,
Läs merDel 3_7 sidor_11 poäng
Sigward von Oben, 73 år, söker dig på vårdcentralen för tilltagande besvär av sura uppstötningar. Detta har han haft hela livet, men tycker inte att han blir riktigt bra av medicinen längre och han har
Läs merKompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av
Kompetensbeskrivning Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och
Läs merAllmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock
1 Copyright the33 Chock Den här artikeln behandlar Chock i allmänt men även: ICD-10 (sida 1) Stadieindelningen efter chock (sida 1-2) Patofysiologin (sida 2) Symptom (sida 2-3) Behandling (sida 3, 4 och
Läs merHjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen.
Brev 15 Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Kompensationsmekanismer: Hjärtfrekvensen ökar, även kontraktionskraften hos hjärtslagen, vilket
Läs merMålbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8
Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Urologins särart
Läs merLärandemål: NEURO-STROKE-enheten, våningsplan 4 Under placeringen ska varje student följa handläggning av en patient och aktivt medverka i vården.
AVDELNING NEUROLOGI Lärandemål: Studenten ska kunna: - Sammanfatta och presentera den neurologiskt sjuke patient för vårdlaget på rond. - Under handledning diktera remiss och daganteckning, epikris och
Läs merFörtydligande av lärandemål för läkarprogrammet, Stadium III, termin 8
15-12-29 Fastställd av: PUL 2012-11-30 1(5) Förtydligande av lärandemål för läkarprogrammet, Stadium III, termin 8 A. Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla
Läs merDel 4. 9 sidor 17 poäng
9 sidor 17 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill. Vid
Läs merKURSPLAN. Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi
080303 KURSPLAN Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi Kursledare: Päivi Kannisto, docent, överläkare,
Läs merNationellt vårdprogram för äggstockscancer
Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Presentation av huvuddragen SFOG-veckan Kristianstad 2012 Redaktionskommitten: Elisabeth Åvall Lundqvist Angelique Flöter Rådestad Bengt Tholander Bakgrund alla
Läs merDel 5_14 sidor_26 poäng
_14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill.
Läs mer2014-10-20. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge
Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen EVA I PERSSON Dyspepsi Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Kronisk pankreatit funktionell dyspepsi Symtom Smärta-lindras ofta av födointag Halsbränna
Läs merMålbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8
Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Epidemiologi och
Läs merTyreoideacancer. Regional medicinsk riktlinje
Tyreoideacancer Regional medicinsk riktlinje Denna presentation behandlar cancer i tyreoidea! För översikt rörande utredning av struma eller knöl i tyreoidea hänvisas till: www.internetmedicin.se: Tyreoidea-palpabel
Läs merVÄLKOMMEN TILL KIRURGISKA KLINIKEN, SUS, MALMÖ
T8, SUS Malmö, VT 2015 BLOCK II 2015-03-25 VÄLKOMMEN TILL KIRURGISKA KLINIKEN, SUS, MALMÖ Kirurgiska kliniken vid Skånes Universitetssjukhus har verksamhet på fyra olika orter. Huvuddelen av den slutna
Läs merÖversiktskurs i gastroenterologi och hepatologi
UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i gastroenterologi och hepatologi Differentialdiagnostik - utredning - behandling Uppsala universitet bjuder in till utbildning 29 september - 2 oktober 2015 i Uppsala Vissa
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs mer