Förtydligande av lärandemål för läkarprogrammet, Stadium III, termin 8
|
|
- Mattias Viklund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fastställd av: PUL (5) Förtydligande av lärandemål för läkarprogrammet, Stadium III, termin 8 A. Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna 1. Metoder för screening 2. Inlärningsplan vid klinisk praktik 3. Formulering av frågeställning för fältuppgift samt skriftlig och muntlig presentation av denna 4. Förmåga att konstruktivt ge och ta återkoppling vid fältuppgift och klinisk praktik 5. Utvärdering av kirurgiska och medicinska terapier, morfologiska metoders diagnostiska värden 6. Effektvariabler i studier 7. Evidensbaserad medicin Nivå 3: Vara väl förtrogen med och kunna hantera situationer avseende 8. Arbete i basgrupp utan handledare B. Professionellt förhållningssätt Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna 1. Integrera samtalsfärdigheter med medicinska kunskaper/färdigheter i patientmöten 2. Bemöta patienter med svår eller allvarlig sjukdom 3. Etiska frågor vid ställningstagande till organdonation 4. Kunna identifiera och värdera etiska frågeställningar kring primär- och sekundärprevention av viktiga sjukdomar 5. Utveckla ett arbetssätt tillsammans med patienten som syftar till att uppnå samsyn och en god följsamhet till behandling 6. Tillsammans med patienten utforma en åtgärdsplan 7. Föra dialog med patienten kring sjukskrivning och rehabilitering LINKÖPINGS UNIVERSITET
2 2(5) Nivå 3: Vara förtrogen med och kunna hantera situationer avseende 8. Egna och patienters känslor och reaktioner i konsultationer och vid sjukdom 9. Förmåga till helhetssyn vid patientkontakt 10. Terapeutiskt förhållningssätt vid olika patientkontakter 11. Identifiera patienter med behov att ändra ohälsosamma levnadsvanor vad gäller rökning, övervikt, alkohol, matvanor och fysisk aktivitet samt informera och stödja förändring 12. Utveckla förmågan att stödja patientens tillit till egenförmåga under sjukdomsfas vid sjukskrivning och rehabilitering liksom vid förebyggande insatser 13. Motiverande samtal C. Medicinsk vetenskap och klinik Nivå 1: Följa en handläggning 1. Medvetslös patient 2. Blåsljud över hjärta och kärl, 3. Oregelbunden puls 4. Kritisk extremitetsischemi 5. Thoraxtrauma, (initialt omhändertagande) multitrauma 6. Smärta/svullnad eller knuta i manliga könsorgan 7. Förgiftningar 8. Intervention vid akut eller icke akut kranskärlssjukdom 9. Sekundärprevention vid manifest arteriosklerotisk sjukdom 10. Pulmonell hypertension 11. Restriktivitet i respirationsorganen 12. Aortaaneurysm, aortadissektion 13. Njur-, njurbäcken- och urinblåsetumörer 14. Ärftliga och förvärvade blödningssjukdomar Nivå 2: Kunna handlägga med handledning 15. Förstorad/konsistensförändrad prostata 16. Svimning, 17. Cirkulationsstillestånd, chock 18. Prostatacancer, testikelcancer 19. Ketoacidos, akut kreatininstegring, akuta rubbningar i syra-basbalansen 20. Rubbningar i elektrolytbalansen
3 3(5) 21. Ascites 22. Miktionsbesvär, förhudsbesvär/förträngning 23. Esofagit/reflux 24. Leversteatos 25. Akut respiratorisk insufficiens 26. Överdos av läkemedel 27. Aortainsufficiens, mitralisstenos, tricuspidalisinsufficiens, klaffprotes 28. Förmaksflimmer 29. Akut njursvikt 30. Främmande kropp i mjukdelar 31. Främmande kropp i gastrointestinalkanalen 32. Främmande kropp i luftvägarna 33. Tumörsjukdomar i digestionsorganen 34. Bröstcancer 35. Postoperativ smärtlindring Nivå 3: Kunna handlägga självständigt 36. Bröstsmärta 37. Akuta former av högt/lågt blodtryck, malign hypertoni, bensvullnad/ödem 38. Ökad andfåddhet/andnöd, hyperventilation, pipande andning, hosta och upphostningar 39. Hyperglykemi, hypoglykemi, hematuri, glukosuri, minskad och ökad urinproduktion 40. Urinretention 41. Akuta elektrolytrubbningar, hyperkalemi, hypokalemi 42. Anemi 43. Antikoagulantiabehandling 44. Knuta i bröst 45. Resistens i buken 46. Dyspepsi och dysfagi, illamående, kräkningar 47. Förändrade avföringsvanor 48. Ikterus 49. Akut buksmärta 50. Akut och kronisk gastrointestinal blödning 51. Viktnedgång, minskad aptit 52. kronisk diarré, kronisk buksmärta 53. kroniskt förhöjda leverprover 54. Hyperlipidemi
4 4(5) 55. Angina pectoris, hjärtinfarkt, pericardit, myokardit 56. Hjärtsvikt 57. Aortastenos, mitralisinsufficiens 58. KOL, astma, pneumothorax, pleurit, pleuravätska 59. Tromboembolism, lungemboli 60. Akuta problem vid diabetes typ I och II, diabetesnefropati 61. Sekundärprevention vid diabetes 62. Övervikt 63. Appendicit, peritonit, pancreatit, ileus 64. Akut och kronisk inflammatorisk tarmsjukdom 65. Gallstenssjukdom, ulcussjukdom 66. Esofagit/reflux, hiatusbråck 67. Perianal blödning/klåda/smärta/inkontinens 68. Bukväggs- och ljumskbråck 69. Enkla brännskador, sårskador, subkutan abscess 70. Avflödeshinder i övre urinvägarna, akut njursten 71. Vätskeersättning vid akuta buksjukdomar, vätskeersättning postoperativt i okomplicerade fall 72. De vanligaste komplikationerna till kirurgiska ingrepp i resp. organsystem 73. Funktionell dyspepsi, IBS 74. Nutritionsanemi, malabsorption (celiaki och laktosintolerans) och malnutrition. 75. Postoperativ smärtlindring Praktiska färdigheter Nivå 1: Vara med/assistera vid 76. Monitorering av hjärt- och lungfunktion, ekokardiografi, arbetsprov 77. Lungröntgen, non-invasiv ventilatorbehandling, respiratorbehandling, O2-behandling i hemmet 78. Pleuratappning 79. Finnålspunktion av olika organ, laparocentes 80. Suprapubisk blåskateter 81. Gastroskopi och coloskopi Nivå 2: Kunna utföra under handledning 82. Sätta venflon, sätta och övervaka i.v. infusion 83. Telemetri, CPAP, defibrillering av förmaksflimmer 84. Assistera vid operation 85. Rektoskopi, proktoskopi 86. Öppna/utrymma mindre subcutan abcess, excidera mindre hudförändringar 87. Sätta uretrakateter
5 5(5) 88. Läkemedelsrecept 89. Epikritisk analys efter slutenvård 90. Handläggning av kritiskt sjuk patient enligt ABCDE Nivå 3: Kunna utföra självständigt 91. HLR inkl. defibrillering av ventrikelflimmer på docka 92. EKG inkl. tolkning vid vanliga avvikelser med koppling till terminsmål 93. Syrgasbehandling 94. Artärpunktion för blodgasanalys 95. Bedömning av hydreringsgrad 96. Sätta ventrikelsond 97. Snabbtester på urinprov, enkla självtestmetoder för diabetes 98. Enkel lokalanestesi, enkel sårsutur, enkel sårrevision, sårförband D. Samhälle och Folkhälsa Nivå 1: Kunna identifiera och/ eller utveckla och träna 1. Ekonomiska och sociala rättigheter vid fysiskt handikapp 2. Utfärdande av läkarutlåtande om hälsotillstånd till försäkringskassan (LOH3200) 3. Komplementär, alternativ och integrativ medicin 4. Empowerment och hälsofrämjande metoder 5. Sjukdomsförebyggande metoder 6. Preventiva metoder avseende levnadsvanor på individnivå 7. Reflektera över sjukdomsbegreppet i förhållande till försäkringsmedicin 8. Arbetsförmågebegreppet och DFA-kedjan 9. Åtgärder vid långa sjukskrivningar, arbetslivsinriktad rehabilitering sjukskrivande läkares roll och andra aktörers roller samt sjuk- och aktivitetsersättningar 10. Kvalitets- och säkerhetsarbete inom sjukvården Nivå 3: Hantera situationer avseende 11. Patient- och läkemedelsförsäkringen 12. Patientsäkerhetslagen (PSL) 13. Arbetsmiljölagen 14. Socialförsäkringsbalken 15. Hälso- och sjukvårdslagen 16. Lex Maria anmälan 17. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)
Dokumentnamn: Mål Termin 8 Läkarprogrammet
1(5) Mål Termin 8 A. Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna 1. Metoder för screening 2. Inlärningsplan vid klinisk praktik 3. Formulering av frågeställning
Vetenskapligt förhållningssätt och lärande
Terminsmål Målbeskrivningens struktur för stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt
Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik
Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.
Läkarutbildningen vid Linköpings universitet. Jan-Erik Karlsson Docent, VFU-ansvarig läkare
Läkarutbildningen vid Linköpings universitet Jan-Erik Karlsson Docent, VFU-ansvarig läkare 2 Läkarprogrammet 30 år Problembaserat lärande betonar kunskapens sammanhang och studentens aktivitet samt egna
Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring
Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning
Förtydligande av lärandemål för läkarprogrammet Kurs 6 Klinisk medicin 1 (8LAG61)
Fastställt: 2019-06-03 1 för läkarprogrammet Kunskap och förståelse Nivå A: Beskriva/Identifiera 1. De olika bilddiagnostiska modaliteternas/teknikernas potentialer och begränsningar, inklusive strålningsbiologiska
Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning
Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kompetenskrav
Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING
Addisons sjukdom 51 MEDICIN Allergi 43 143 MEDICIN Andningsbesvär 4 104 ANDNING Andnöd 4 104 ANDNING Andningsuppehåll 104 Andningsstillestånd VP VP Anemi 48 148 MEDICIN Apné 104 Ascites 8 108 KIRURGI Barnmisshandel
Målbeskrivning KIRURGI Termin 8
Målbeskrivning KIRURGI Termin 8 1. Övergripande syfte och mål För en rad sjukdomar och trauma är kirurgisk behandling en förutsättning för bot, inte sällan i kombination med andra medicinska behandlingar.
Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna
Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna Delmålen är uppdelade i tre nivåer, där: ) innebär att självständigt
Gastroenterologi HT 2014
Gastroenterologi HT 2014 * Enligt separat schema Upplägg Temadagar (3 st) Rotationsveckor (2 v) Stud 1-4, första veckan inom öppenvård mottagning och endoskopi Stud 5-8, första veckan inom slutenvård*
Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik
Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Reviderad november 2016 Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning. Checklistans
Dyspepsi = Dålig matsmältning
Symtom och tecken vid ohälsa i övre magtarmkanalen SARA BERTILSSON Dyspepsi = Dålig matsmältning Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Cancer Funktionell dyspepsi Ingen påvisbar orsak Smärta-lindras
Gastroenterologi VT 2014
Gastroenterologi VT 2014 Upplägg Temadagar (3 st) Rotationsveckor (2 v) Stud 1-4, första veckan inom öppenvård mottagning och endoskopi Stud 5-8, första veckan inom slutenvård gastro-avdelningen Byte i
Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet.
Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Under terminerna 5 och 6 har läkarstudenterna totalt två veckors praktiktjänstgöring på vårdcentral.
Fördjupningskurs för specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård
DNR LIU 1410/06-41 1(5) Fördjupningskurs för specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård Fristående kurs 15 hp Postgraduate Course in Anesthesia for Nurse Anesthetists 8FA178 Gäller från:
Gastroenterologi HT 2015
Gastroenterologi HT 2015 Upplägg Temadagar (3 st) Rotationsveckor (2 v) Stud 1-4, första veckan inom öppenvård mottagning och endoskopi Kontaktperson Daniel Klintman Stud 5-8, första veckan inom slutenvård
Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013
Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering
Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)
Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess
Nya ST 2015 SOSFS 2015:8
Nya ST 2015 SOSFS 2015:8 eller ny-nya ST eller ST 2.0 Börja om från början, börja om på nytt... Börja om från början, börja om på nytt... Nja, inte helt Nya ST 2015= SOSFS 2015:8 Började gälla 1 maj 2015
I. Övergripande målbeskrivning
GERIATRIK I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten geriatrik innefattar fördjupade kunskaper om akuta och kroniska sjukdomar hos äldre samt rehabilitering av äldre. Geriatrikens
Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Domän A: Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Stadiemål för Stadium I
Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt
Anestesi GU/AT/BT Livslångt
Anestesi GU/AT/BT Livslångt Hans Hjelmqvist Professor/ÖL Anestesi och Intensivvård Vice dekan 6-årigt läkarprogram Fakulteten MH, Örebro Universitet Alternativ 3 Introduktion inom ramen för ST Universitetet
Akut kardiologi. Christina Christersson 2015
Akut kardiologi Christina Christersson 2015 Hjälp, jag är medicinjour!! Vad händer nu? STEMI NSTEMI Bröstsmärta, riskvärdering enl Heartscore Lungödem Smal QRS-takykardi Bred QRS-takykardi Bradykardi Bröstsmärta
FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text
Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Andning A01 Andningsbesvär med pip, astma J459 Astma ospecificerad Andning A02 Andningsbesvär med främmande kropp T179 Främmande kropp i andningsvägarna med icke
Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Fristående kurs Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Kurs: M0053H Lärare Moment Fråga Max poäng Dan Lundblad Jonas Millgård
Förtydligande av lärandemål för läkarprogrammet Kurs 6 Klinisk medicin 1 (8LAG61)
Fastställt: 2018-12-06 1(11) för läkarprogrammet Kunskap och förståelse Nivå A: Beskriva/Identifiera 1. Beskriva de olika modaliteternas/teknikernas möjligheter och begränsningar, inklusive strålningsbiologiska
Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.
Sammanställning av Bilagor Delmål-Kompetenskrav- Utbildningsaktivitet till ansökan om specialist kompetens enligt SOSFS 2015:8 *) kolumnen finns med som hjälp när intyg behöver konverteras från SOSFS 2008
Kunna identifiera och värdera svårigheten av och initiera akutbehandling vid
1 STUDIEGUIDE termin 6, Läkarprogrammet, Lunds universitet Beslutad i NBMFU 2009-11-18 AKUTMEDICIN Bröstsmärtor Akuta andningsbesvär Akuta rubbningar i sockeromsättningen Akuta intoxikationer Oklar medvetslöshet
AT-läkarens. Loggbok. För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län. Namn:. Tid för tjänstgöring: -
AT-läkarens Loggbok För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län Namn:. Tid för tjänstgöring: - Välkommen som AT-läkare i Region Örebro län! Denna bok ska ses som ett verktyg för att du som AT-läkare
Barn- och ungdomskirurgi
Barn- ungdomskirurgi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat
Handledning för kliniska handledare
Handledning för kliniska handledare Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1
Bild- och funktionsmedicin Slutversion1 Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens
Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent
Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent Non-Communicable Diseases (NCD) Noncommunicable diseases (NCDs) are the leading causes of death globally, killing more people
Psykiatriska specialiteter
Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,
Studentinstruktion Kirurgistation SP (11 min)
Studentinstruktion Kirurgistation SP (11 min) Som kirurgjour på akutmottagningen ska du handlägga en patient, vars akutjournal anger: Besöksorsak: Söker för buksmärta Status Nu opåverkad. Temp 37.4 ºC
Kompetensbeskrivning
Kompetensbeskrivning Specialiteten urologi karaktäriseras av kunskap om medfödda och förvärvade sjukdomar och tillstånd i urinvägarna och de manliga könsorganen, samt skador i dessa. Kirurgiska färdigheter,
2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...
Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans
Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008
Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...
Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet
Stark för kirurgi Stark för livet Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet Socialstyrelsen:insatser som främjar arbetet med sjukdomsförebyggande metoder Svenska Läkaresällskapets levnadsvaneprojekt
8LAG61. Klinisk medicin 1, 30.0 hp. Clinical Medicine 1. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2019 HT PRELIMINÄR.
8LAG61 Klinisk medicin 1, 30.0 hp Clinical Medicine 1 Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2019 HT PRELIMINÄR Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå Fastställandedatum
Kompetensmodell inom anestesi och intensivvård
Kompetensmodell inom anestesi och intensivvård Självskattningsformulär för: Som läkare och anestesiolog är det nödvändigt att genom hela sin yrkesverksamma karriär upprätthålla och utveckla kompetens och
Framtidens hälsoundersökning redan idag
Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.
MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN
MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN Kompetensbeskrivning Specialiteten rehabiliteringsmedicin karaktäriseras av fördjupade kunskaper och färdigheter i att utreda patienter med betydande funktionsnedsättningar.
SJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Regional riktlinje för preoperativa utredningar
Regional riktlinje för preoperativa utredningar Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda
8LAG31. Hälsa och sjukdom 1, 30.0 hp. Health and Disease 1. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2018 VT PRELIMINÄR.
8LAG31 Hälsa och sjukdom 1, 30.0 hp Health and Disease 1 Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2018 VT PRELIMINÄR Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå Fastställandedatum
Bild- och Funktionsmedicin
Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens
Rollfördelning och organisation
Rollfördelning och organisation Rollfördelning 1.1 Primärvårdens roll 1.1.1 Uppgifter Tidig upptäckt Utredning och diagnostik Behandling enligt riktlinjer och uppföljning av stabil KOL Behandla komorbiditeter
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5
1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p)
6 sidor - 22 poäng En 65-årig man har för två dagar sedan i samband med screening för aortaaneurysm visat sig ha ett infrarenalt aortaaneurysm med diameter 65 mm. Han är tidigare frisk. Han slutade att
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz
Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18
Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård
Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASIN Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor
Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017
Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017 Min kom-i-håglista Chefer och handledare och seminariedag Pärm, Närvaro och egen Dator Läxor Statistik (=epidemiologi)! Grupparbete och feed-back
Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin
Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07
GEMENSAMMA FÖRELÄSNINGAR, MALMÖ/LUND/HBG, TERMIN 6, VÅREN 2013
2013-02-26 GEMENSAMMA FÖRELÄSNINGAR, MALMÖ/LUND/HBG, TERMIN 6, VÅREN 2013 Vecka 6/2 Torsdag 7 februari Temadag: Kranskärlssjukdom David Erlinge F3, C-blocket, SUS, Lund 08.15-09.00 Stabil angina, bröstsmärta
Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård
Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASIN Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor som är
UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING
Övergripande kompetensdefinition för tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin Definition av kompetensområdet Tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur faktorer
Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Hjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi
Hjärtkärlsjukdomar Fysioterapeutprogramet Termin 2 Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Vad ska vi lära oss? Förmaksflimmer Pacemaker Hjärtstopp Perifer kärlsjukdom Arytmier Hjärtats anatomi Hjärtats elektriska
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21. Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1
Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21 Klinisk Medicin 21 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.
Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8
Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Epidemiologi och
DX II MEQ VT 2015 (21p)
DX II MEQ VT 2015 (21p) Du jobbar på akutmottagningen i Eskilstuna. In med ambulanslarm kommer Lasse, en 53 årig ingenjör som efter mångårigt alkoholmissbruk är arbetslös och frånskild. Efter 3 veckors
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29
Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker
Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Neurokirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren
Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-08-13 Totalpoäng: 52 Poängfördelning: Per Odencrants
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd
2013-09-03. Akut ont i magen. Smärta. Att överväga olika diagnoser. Ångest Rädsla-skräckslagen Hjälplöshet Förstärker smärtupplevelsen
Akut ont i magen EVA I PERSSON Smärta Ångest Rädsla-skräckslagen Hjälplöshet Förstärker smärtupplevelsen Lyssna på patientens berättelse och fråga hur patienten själv har förstått sitt tillstånd Att överväga
HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.
HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats
LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet
LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA OM6040 Njurmedicinska sjukdomar, dialysbehandling och njurmedicinsk omvårdnad, 22,5 högskolepoäng Nephrology, Dialysis Treatment and Renal Nursing Care, 22.5 higher
Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8
Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Urologins särart
När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.
Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade
VASIS, Specialistsjuksköterskeprogrammet, Intensivvård, 60 högskolepoäng Specialist Nursing Programme, Intensive Care, 60 credits
Medicinska fakulteten VASIS, Specialistsjuksköterskeprogrammet, Intensivvård, 60 högskolepoäng Specialist Nursing Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå / Second
INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE
INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE SW2263 Psykoterapeutisk teori och metod, 30 högskolepoäng Psychoterapeutic Theory and Method, 30 Fastställande Kursplanen är fastställd, fastställd av Institutionen för
Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation
Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Riksföreningen för operationssjukvård och Svensk sjuksköterskeförening, ett projekt i två delar om levnadsvanor i samband med ett
Förmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson
4 FOLKHALSASVERIGE.SE Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET NYHETER Mårten Rosenqvist Senior professor vid institutionen för kliniska vetenskaper på Karolinska Institutet Danderyds
Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD
Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Vård och omsorgsåtgärder
Totalt antal poäng på tentamen: 77 p För att få respektive betyg krävs: För godkänt (G) krävs 70% av totalpoängen. För Väl godkänd krävs 85%.
Klinisk medicin Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SO01 Tentamen ges för: GSJUK 17v 7,5 högskolepoäng Student-ID: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 23 februari 2018 Tid: 4 timmar Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Kardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Kardiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
8LAG61. Klinisk medicin 1, 30 hp. Clinical Medicine 1, 30 credits. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: höstterminen 2019.
1(8) 8LAG61 Klinisk medicin 1, 30 hp Clinical Medicine 1, 30 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: höstterminen 2019 Kursplan Fastställd av Ordföranden i utbildningsnämnden för grund-
GEMENSAMMA FÖRELÄSNINGAR, MALMÖ/LUND, TERMIN 6, VÅREN 2012
2012-01-13 GEMENSAMMA FÖRELÄSNINGAR, MALMÖ/LUND, TERMIN 6, VÅREN 2012 Vecka 4/2 Torsdag 26 januari Temadag: Kranskärlssjukdom Ansvariga: David Erlinge 08.15-09.00 Stabil angina, bröstsmärta David Erlinge
Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi
DNR LIU-2015-02317 1(5) Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi Programkurs 21.0 hp Professional development, teamwork and leadership in occupational therapy 8ATG64 Gäller
Vuxna och äldres hälsa, livsvillkor och ohälsa
DNR LIU-329/07-41 1(5) Vuxna och äldres hälsa, livsvillkor och ohälsa Programkurs 17,5 hp Living Conditions, Health and Illness for Adults and Elderly 8DIA05 Gäller från: 2019 VT Fastställd av Fakultetsstyrelsen
Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Kompetensbeskrivning
Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomskirurgi karaktäriseras av handläggning av barn och ungdomar med missbildningar, skador och sjukdomar som behandlas med kirurgiska metoder. Centralt för
CORE CURRICULUM INTERNMEDICIN KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET SOLNA
CORE CURRICULUM INTERNMEDICIN KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET SOLNA 2009 Core curriculum Grundutbildningen i Medicin Övergripande mål Studenterna skall bibringas grundläggande ämnesinriktad kunskap och
Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem
1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen
Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 03 02 Skrivtid 3 t.
Omtentamen Kursens namn: Klinisk medicin ll Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Torbjörn Noren 20p Katarina Palm 8p Peter Engfeldt 5p Tony Larsson 5p Magnus Johansson 5p Nils Nyhlin
Validering i Sörmland Rev
Validering av kurs: Hemsjukvård (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Valideringspedagog Validand Mejladress Personnummer Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk
Kirurgiska specialiteter
Kirurgiska specialiteter Kirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6
Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Projekt: direktinläggningar MIsstänkt KRAnskärlssyndrom (MIKRA)
Projekt: direktinläggningar MIsstänkt KRAnskärlssyndrom (MIKRA) Identifiering av patienter med misstänkt instabil kranskärlssjukdom Jämföra direktinläggning ej direktinläggning Akuta koronara syndrom %
STEMI, ST-höjningsinfarkt
Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Akut koronart syndrom Giltig fr.o.m: 2017-04-24 Faktaägare: Olle Bergström, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor