Kollegial Dialog 2008

Transkript

1 Utvärdering av Patologikursen vid Sahlgrenska akademin i Göteborg Kollegial Dialog 2008 Kurs i Patologi Kursen i patologi på läkarlinjen omfattar 10 studieveckor (15 hp) och inkluderar 3 dagar tidig yrkeskontakt (TYK). Kursen är organiserad i fyra huvudblock: a) Cell- och vävnadsskada, adaptation och reparation, b) Inflammation och immunologiska sjukdomar, c) Cirkulations och respirationsorganens sjukdomar, d) Tumörlära. Kursens innehåll definieras till stor del av - Kurslitteratur - Instuderingsfrågor - Föreläsningar (introduktion och delvis fördjupning av de fyra huvudblocken) - Interaktiva kliniska seminarier. (Bygger på illustrativa patientfall. Förbereds av studenterna med hjälp av instuderingsfrågor och digitala bilder i studiestationer) - Obduktionsdemonstrationer - Demonstration av arbetet i samband utskärning av operationspreparat samt demonstrationer av laboratoriearbetet. - Patientnära arbete på cytologisk punktionsavdelning, obduktioner och kliniska konferenser. - Interaktiva självstudier av bildmaterial i digitala studiestationer. Undervisningens upplägg består av föreläsningar och stordemonstrationer av obduktionsmaterial (ofta förlagt på förmiddagen) och egen tid på eftermiddagen där studenten själv väljer mellan - egna studier med litteratur, bilddatabas, fallseminarium, mm. - utskärning - kliniska konferenser - mikroskopering under handledning Alla dessa moment sker på frivillig basis där studenten själv väljer sin ambitionsnivå. 1(5)

2 Kursutvärdering Tre kursnämndsmöten per kurs. Skriftlig enkät efter avslutad kurs. Synpunkter från kursledningen: - Lärartätheten är otillräcklig. Man har fem tjänster varav inte alla är kliniskt verksamma och har nyligen förlorat två av dem. - Stödet från akademin upplevs som otillräckligt och man upplever ett behov av förbättrad kontakt med angränsande kurser för bl.a. mer anpassad morfologisk kunskap och klinisk beskrivning av patologins betydelse för sjukvården. - Man arbetar med ökad studentaktivering och utvecklingen av en lättillgänglig bilddatabas som kan användas i instuderandeuppgifterna har inneburit ett stort framsteg. Synpunkter från granskningsgruppen: - Målbeskrivningen är kortfattad och specificerar inte vad som förväntas av studenterna under kursen. Konkreta exempel på vad som anses ospecifikt, taget ur kursens lärandemål (den enda kursutvärdering som står att finna): Kursen syftar till att ge kunskap om sjukdomars orsaker och utveckling och påverkan på individen. Kursen ska ge en nödvändig kunskapsbas för vidare kliniska studier, och att ge en insikt i patologins roll vid diagnostik och behandling av sjukdomar. Efter avslutad kurs ska studenten kunna Ó Redogöra för grundläggande cellulära mekanismer vid cell och vävnadsskada. Ó Redogöra för sjukdomsbegreppet, sjukdomars uppkomst och utveckling (etiologi, patogenes, patofysiologi, patobiologi). Ó Redogöra för hur sjukdomsprocesser återspeglas i organ och i vävnaders struktur och funktion Vilka sjukdomar som avses framgår ej närmare. - Det faktum att kurslitteraturen dessutom är omfattande och utan sidhänvisningar komplicerar studentens sållningsarbete och uttag av curriculum. - Gruppen vill säkra en kontinuerlig uppdatering och kvalitetssäkring av relevanta instuderingsfrågor. Positivt är att uppdatering av instuderingsfrågor skett under hösten Viktigt med anpassning av tentamen mot instuderingsfrågorna. - Examinationsformen är annars bra med en kombination av korta svarsfrågor, essäfråga och bildfrågor. 2(5)

3 - Essäfrågan bör spegla ett för kursen centralt område. - Kvaliteten på lärarledd undervisning varierar något men är generellt bra - Ett ökat inslag av studentaktiverande kliniska ronder eller seminarier skulle vara till fördel. - Den fysiska miljön är nu efter viss ombyggnad förbättrad. Grupprum saknas. Frågor gällande: 1. Aktivt lärande och förståelse Kursledningen försöker öka studenternas aktivitet och egna ansvar genom instuderingsfrågor, arbete mot bilddatabasen och seminarier med kliniker. Kurslitteraturen som i första hand består av Pathologic Basis of Disease av Kumar, Abbas och Fausto är bra, men omfattande. Till inflammationsavsnittet rekommenderas boken Inflammation av Johan Mölne och Agnes Wold, som själva håller i föreläsningarna inom denna del. Mycket kritik från studenternas sida har här uppkommit pga. av att föreläsarna ej velat dela ut de Powerpoint-presententationer som använts vid undervisning. Om copyrightlagen inte tillåter föreläsarna att sprida (sitt eget) bildmaterial så att kompendier kan delas ut, ser studenterna hellre att föreläsaren själv illustrerar på tavlan. Alternativt i förväg dela ut ett enklare bildmaterial. Ur ett pedagogiskt perspektiv kan det ej anses riktigt att kräva att studenterna både skall hinna rita av komplicerade illustrationer som snabbt bläddras förbi och samtidigt kunna rikta total uppmärksamhet på det som sägs. Används Powerpoint ge ut handouts. 2. Integration biomedicin klinik Patologikursen ser som sin uppgift att vara en brygga mellan teori och klinik och att få studenterna att utvecklas mot kliniker. Detta genomför man genom kliniska konferenser med patientdiskussioner, främst med deltagande från cytologimottagningen. I gruppundervisning diskuterar man också patologins roll i kliniskt arbete. Däremot tycks integrationen med tidigare kurser i anatomi och cellära, samt efterföljande kliniska kurser vara svagare. Studentrepresentanterna efterlyser tydligare bildjämförelser mellan normal och patologisk vävnad under föreläsningarna. Se inte detta som ett tecken på lathet från studenternas sida, utan repetition och underlättande av inlärning. 3(5)

4 3. Studenternas relation till programmet Man har jobbat med curriculum overload och genomfört en reduktion av kursinnehållet med lägre krav på detaljkunskaper inom organinriktad patologi till förmån för principer och tänkesätt. Ingen nämnvärd dubbelundervisning. Man upplever sig ha goda relationer mellan lärare och studenter genom ett aktivt arbete och god tillgänglighet från kursledningen. Just närvaron av handledare i datasalen upplever studenterna som ett uppskattat inslag. Det studentadministrativa stödet upplevs som mycket gott. Kursledningen anser att det finns hyfsat med tid för inlärning och egna studier under kursen. Eftermiddagarna ligger ofta fria från undervisning för eget upplägg (se tidigare rubrik). Bolognaanpassningen inskränker sig än så länge till målbeskrivningen på kursportalen. 4. Medicinsk professionell utveckling Goda kunskaper i patologi är nödvändigt för förståelsen av sjukdomsprocesser (etiologi och patogenes) och som underlag för forskning och utveckling av ny diagnostik och terapi. Man försöker öka intresset för patologi genom en halvdags introduktion med illustration av verksamheten från forskare och kliniker. Etik i sjukvården diskuteras vid föreläsning och vid en demonstration av bårhuset. Sedan obduktionsmomenten försvann har inslaget av generic skills minskat. Man hoppas därför från kursledningen på införandet av en amanuensfunktion där intresserade studenter får pröva på arbete på patologen. 4(5)

5 Närvarande vid möte mellan kursledning och Kollegial Dialoggrupp 7/ : Patologen: Pierre Åman, Johan Mölne, Christina Kåbjörn, Ola Nilsson, Claes Nordborg Granskningsgruppen: Bo Johnels, Keiko Funa, Stina Stjernström, Caroline Stadelmann. Studentintervjuer: Nico Heringen, Tuba Görgulu, Carin Lennartsson och Stefan Andreasson, som alla läste patologikursen HT-07. (bilaga 1) Björn Torén, Hanna Wallberg, Emma Hansson och Karl Damberg, som alla läste patologikursen VT-08. (bilaga 2) Datainsamling: Schema, målbeskrivning, instuderingsfrågor, tidigare tentamina samt kursnämndsprotokoll inhämtat via kursportalen samt via kurssekreterare Eva Lyche. 5(5)