Kursutvärderingsmall. Sida 1 av 6. Kurstitel Klinisk metod inom psykologiområdet. Kurskod 2PS021. Högskolepoäng 6hp

Transkript

1 Efter avslutat kurstillfälle fyller kursansvarig i denna mall. Prefekt/programansvarig beslutar om mallen ska kompletteras med ytterligare uppgifter/frågor. Kurskod 2PS021 Termin 8 Kurstitel Klinisk metod inom psykologiområdet Tidsperiod tom Högskolepoäng 6hp Kursansvarig Erik Andersson Examinator Erik Andersson Övriga medverkande lärare - Övriga medverkande lärare - Antal registrerade studenter 54 Antal som inte fullföljt kursen 21 Antal godkända efter ordinarie tillfälle 33 Slutsatser vid föregående kursutvärdering Kursansvarigs bedömning är att Klinisk metod inom psykologiområdet fungerar väl i sin nuvarande form och att de förändringar som gjorts från föregående år har förbättrat kursen. Som tidigare år så är det moment 2 som fungerar allra bäst, vilket sannolikt delvis kan förklaras av att angelägenhetsgraden upplevs som större av studenterna när det gäller kliniska färdigheter (Moment 2) än pedagogiska dito (Moment 1). Moment 1 har dock uppskattade föreläsare, inte minst de två externa Peter Lind och David Brohede, och den examinerande muntliga presentationen bedöms vara värdefull då det är ett av mycket få tillfällen på psykologprogrammet där just studentens pedagogiska förmåga examineras. En möjlig förbättring på Moment 1 skulle kunna vara att öka den vetenskapliga anknytningen genom en tydligare presentation av evidensläget för olika pedagogiska metoder. Ett förslag är att den introducerande föreläsningen till pedagogik skulle kunna utökas med detta. Ett sätt att öka komplexiteten gällande forskningsanknytning skulle också kunna vara att studenten i sitt skriftliga PM om pedagogik får redogöra för vilken vetenskaplig empiri som stöder de lärandemetoder som studenten använt. Moment 2 fungerar i huvudsak tillfredsställande och där bedömer kursansvarig att inga stora förändringar är nödvändiga. En möjlig förbättring på den kursen är att minska begreppsförvirring för studenterna genom att samtliga kliniska lärare på psykologprogrammet kommer överens om gemensam terminologi och definitioner för dessa när det gäller funktionell analys (exempelvis definition av etablerande omständighet, kontext, distinktion ältande/oro och undvikande vs. flykt). Beskrivning av genomförda förändringar sedan föregående kurstillfälle Moment 1 är i stort densamma med ändringen att examinationen har, utifrån studenternas feedback, fått en mer kliniskt relevant prägel. Studenterna har även erhållit en heldagsworkshop under moment 1 om hur man kan argumentera för evidensbaserad psykologisk behandling. Syftet med denna ändring var att ytterligare göra en logisk koppling mellan pedagogik och klinisk psykologi. Moment 2 har haft samma övergripande fokus som Sida 1 av 6

2 tidigare år men de praktiska och kliniknära momenten har utökats markant (d.v.s mindre antal skrivuppgifter, fler praktiska uppgifter). En större förändring är att andra professioner varit delaktiga i kursen (psykiatriker, socionom, gynekolog etc.) och föreläst om olika slags kliniska färdigheter (ex. skriva LSS-ansökan till kommunen, genomföra en bedömning om våld i hemmet), lagstiftningar (ex. sociallagstiftning, lagen om rättspsykiatrisk vård) samt professionella aspekter (ex. när behöver man ta in en läkare för att utfärda LPT, hur kan man arbeta med socionomer för att involvera samhälleliga system i psykologisk behandling). Kursen har även inkluderat en föreläsning som specifikt handlar om våld i hemmet (fokus på mäns våld mot kvinnor) och hur man kan bedöma och agera i sådana situationer. Vidare har kursansvarig, på begäran från kursansvarig på termin 9/10, lagt in en examination där studenten ska kunna ge en pedagogisk återkoppling av en beteendeanalys till en patient (som spelas av en lärare). En övergripande skillnad detta år var att samtlig undervisning var obligatorisk. Anledningen till detta var att föreläsningarna behandlade områden som inte gick att hitta i kurslitteraturen. Närvaron på föreläsningarna var avsevärt högre än vid tidigare kurstillfällen (tidigare år snittade föreläsningarna på 50-60%, detta år c:a 90-95%). Metod(er) för studentinflytande Studenterna har haft möjlighet att diskutera och ge feedback till kursansvarig varje måndag under fyra veckor. Vidare har studenterna haft delvis möjlighet att dirigera kursfokus vid dessa kursråd. Slutligen har studenterna fyllt i en avslutande utvärderingsenkät (70% svarsfrekvens) som även inkluderade förbättringsförslag. Sammanfattning av studenternas svar på kursvärdering Resultat från enkät (70% svarsfrekvens): Sida 2 av 6

3 Sida 3 av 6

4 I fritextsvaren framkommer det att studenterna är överlag mycket nöjda med kursen. Det enda återkommande förbättringsförslaget var att minska på antalet föreläsningar något och istället utöka nivån av praktiska rollspelsövningar. Sida 4 av 6

5 Kursansvarigs reflektioner kring kursens genomförande och resultat Kursansvarig har inför kursen intervjuat flertalet studenter under termin 7 för att kartlägga vilka kunskapsluckor de har avseende kliniska färdigheter. Diskussioner har även förts med kursansvariga för termin 9/10 med fokus att kartlägga potentiella kunskapsluckor studenterna har inför klientarbetet (som påbörjas under termin 9). Kursansvarig lade mycket möda på att göra betygskriterierna för varje enskild examination konkreta och transparanta. Vidare fick samtliga lärare som var involverade i examinationerna se en film om examinationen och vad de olika betygskriterierna innebär rent specifikt. Detta för att göra examinationerna mer enhetliga. På klinisk metod har vi lagt undervisningen obligatorisk. Kursansvarigs bedömning är att detta varit till stor fördel för studenternas inlärning. Även om flera studenter uttryckt att det bitvis var för mycket obligatorisk undervisning verkar det inte som att klassen i stort har haft stora problem med att kunna närvara på föreläsningar och workshops. Sammantaget är det kursansvarigs bedömning att obligatoriska inslagen haft mycket god effekt på studenternas kliniska kunskaper. Arbetsmetoderna under kursen har framför allt varit av praktiskt natur vilket studenterna har uppskattat och bedömt som mycket effektiv undervisningsform för att uppnå lärandemålen. Majoriteten av studenterna efterlyser ännu mer praktiska moment under kursen vilket förmodligen är en bra idé. Beskrivning av hur kursen arbetar med kvalitet, forskningsanknytning och samverkan med andra professioner. Som vid föregående år har lärarna haft täta möten inför och efter varje examination. Vidare har kursansvarig haft löpande möten med Brjánn Ljótsson och Erik Hedman (tidigare kursansvarig för klinisk metod) där olika aspekter av ingående kliniska moment diskuterats. Checklistor för godkänt-kriterier har utarbetats och kursansvarig har även spelat in filmer med ingående information om dessa kriterier till samtliga lärare inför varje examination. Kursansvarig har även träffat samtliga föreläsare innan och detaljerat gått igenom studenternas förkunskaper samt vilket syfte föreläsningen fyller. Detta har i sin tur gjort att föreläsningarna haft överlag hög kvalitet. Då kursen har en tydlig tillämpad klinisk prägel är forskningsanknytningen mindre framträdande (vilket också återspeglas i kursutvärderingsenkäten). Värt att understryka dock är att studenterna haft en heldagsworkshop om hur man kan argumentera för evidensbaserad psykologisk behandling. Samarbetet med andra professioner har fått ett mycket tydligare inslag i kursen detta år (se ovan) såväl som betoning på interpersonellt våld samt mänskliga rättigheter (se mer detaljerad info om detta i UKÄ rapport 2015:25 Hur mänskliga rättigheter, mäns våld mot kvinnor och våld mot barn beaktas i högre utbildning ). Kursansvarigs slutsatser och förslag till förbättringar Kursansvarigs bedömning är att kursen håller hög kvalitét. Till nästa tillfälle vore det en bra idé att 1) utöka antalet praktiska examinationsformer, 2) utöka undervisning kring interpersonellt våld / mänskliga rättigheter, samt 3) utöka undervisning kring interprofessionella samarbeten. Synpunkter på kursen och förbättringsförslag från övriga Från studentrepresentant, programnämnd, utbildningsnämnd eller motsvarande. Kursansvarig fyller i detta efter att denna rapport delgetts och diskuterats inom programmet. Beskrivning av hur kursvärderingen har återkopplats internt och till studenterna Ange: Sida 5 av 6

6 * Vilka forum som kursutvärderingen diskuterats i (exv. programråd, programnämnd/utbildningsnämnd där studentrepresentanter finns närvarande etc.) * Hur kursutvärderingen har återkopplats till studenterna (exv. kurswebben, kursråd etc.). Sida 6 av 6