Granskning av kursen i Funktionell histologi (LÄG021)

Transkript

1 1 Granskning av kursen i Funktionell histologi (LÄG021) Slutrapport för granskning inom ramen för kollegial dialog 2008 Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Angela Falk, studentrepresentant T4 Anders Fasth, professor vid Avdelningen för pediatrik Elin Holstensson, studentrepresentant T6 Per Lindahl, universitetslektor vid Institutionen för biomedicin

2 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Beskrivning av kursen i funktionell histologi 2.1 Kursens organisation 2.2 Vad ska studenterna lära sig 2.3 Hur tenteras kunskaperna 3. Redovisning av intervjumaterial 3.1 sammanfattning av lärarnas och studenternas syn på kursen 4. Vår tolkning av materialet 4.1 Aktivt lärande o förståelse 4.2 Integration biomedicin-klinik och dess progression 4.3 Curriculum overload/dubbelundervisning 4.4 Medicinsk professionell utveckling 4.5 Övrigt 5. Konklusion och förslag på åtgärder 5.1 Förslag på åtgärder 6. Appendix 1, Intervjumaterial lärare 7. Appendix 2, Intervjumaterial studenter

3 3 1. Inledning Kursen i Funktionell Histologi (LÄG021) har under april till oktober 2008 utvärderats inom ramen för den kollegiala dialogen 2008 vid Sahlgrenska akademin. Utvärderingen bygger på tillgängligt kursmaterial som kursplan, schema, kompendier, kursnämndsprotokoll mm, samt på intervjuer med lärare och två grupper av slumpmässigt utvalda studenter. Intervjun med lärarna genomfördes den 28 maj 2008, medan intervjuerna med studenter genomfördes 10 och 11 oktober Samtliga studenter har läst kursen under höstterminen Beskrivning av kursen i Funktionell histologi 2.1 Kursens organisation Kursen har en traditionell struktur med ett tydligt avgränsat curriculum och tonvikt på katedrala föreläsningar, preparatgenomgångar i storgrupp, samt mikroskoperingsövningar. Kursen är uppbyggd i block kring olika vävnadstyper, varje block avslutas med en dugga. Studenterna är indelade i grupper där varje grupp förfogar över ett mikroskoperingsrum. Idén är att grupperna ska arbeta gemensamt men det är inte något uttalat krav och de studenter som vill kan välja att arbeta på egen hand. I grupprummen finns möjlighet att projicera mikroskopbilder på TV-skärm för att gemensamt studera och diskutera preparat. Lärare finns också tillgängliga för handledning vid anvisade tider. 2.2 Vad ska studenterna lära sig Det finns en ambition att kursen ska vara relativ heltäckande vad gäller vävnader och strukturer, och att den ska vara tydligt avgränsad mot andra kurser. Fokus ligger på vävnadernas histologiska organisation/struktur men fysiologiska aspekter tas också upp i ganska stor omfattning för att understryka kopplingen mellan struktur och funktion. Stor vikt läggs på mikroskoperingsövningarna. Till varje kursavsnitt finns en lista på strukturer och celltyper som studenterna ska kunna identifiera i mikroskop. Kursledningen betonar hur viktigt det är med mikroskoperingen för att ge studenterna en känsla för vad en vävnad och en cell egentligen är. 2.3 Hur tenteras kunskaperna Kunskaperna examineras dels under ett antal duggor där studenterna främst får identifiera efterfrågade strukturer i mikroskopiska preparat och dels i en större tentamen vid kursens slut. Sluttentamen består av en teoretisk del samt en preparatinställning där varje student ska identifiera 5 preparat.

4 4 3. Redovisning av intervjumaterial Rapporten bygger på intervjuer av lärarna och av två slumpmässigt utvalda studentgrupper om ca 5 personer vardera. Studenterna gick kursen under höstterminen Sammanställningar av intervjuerna bifogas (Appendix I och II). I dessa redovisas svaren på angivna frågor i form av utvalda representativa citat från lärare/studenter. I frågor där flera olika uppfattningar kom fram redovisas ibland motstridiga citat. 3.1 sammanfattning av lärarnas och studenternas syn på kursen Lärare och studenter har en i många delar samstämmig bild av kursen i Funktionell Histologi. Både lärare och studenter vill ha en traditionell kurs med ett tydligt kompendium som ska läras in och med begränsad integration mot andra ämnen. Mikroskoperingen upplevs som mycket viktig och värdefull, och ökar förståelsen för vad en vävnad och en cell egentligen är för något. Mikroskoperingen främjar dessutom grupparbete och upplevs som en aktiv inlärningsform. En majoritet av studenterna upplever att integrationen mot fysiologin skapar en del svårigheter vad gäller avgränsningen av vad som ska läras in. Här skiljer sig dock uppfattningen mellan enskilda studenter avsevärt och det finns de som vill se en ökad integration mellan t.ex. fysiologin och histologin. Ett problem som förs fram av många studenter är tidsbrist. Man vill ha mer tid för inläsning inför tentamen. Att det skulle vara för mycket detaljkunskaper eller curriculum overload lyftes däremot inte fram av studenterna som ett problem. Tvärtom upplevs kunskaperna som relevanta och nyttiga inför framtiden. Duggorna får en del kritik. Kraven för att få godkänt varierar beroende på vilken lärare som håller i duggan. Det finns inte heller någon standardiserad struktur för hur examinationen ska gå till. Studenterna upplever det som orättvist att duggorna examineras olika och det är för studenterna oklart vilket syfte duggorna egentligen har. Sammantaget är studenterna i stort nöjda eller mycket nöjda med kursen. 4. Vår tolkning av materialet 4.1 Aktivt lärande o förståelse Schemat innehåller inte några gruppdiskussioner eller andra moment där studenterna genererar egna texter eller presentationer, och kursen vilar ytligt sett tungt på passiv inlärning. Intervjuerna med lärarna och studenterna ger dock en annan bild. Mikroskoperingsövningarna

5 5 lyfts fram som moment där studenterna aktivt söker kunskap, ofta i grupp. På frågan om kursen uppmuntrar till reflektion refererade studenterna ganska entydigt till mikroskoperingen som ett sådant moment. Sammantaget så beskriver studenterna att kursen har en bra mix mellan praktiska (=aktiva) och teoretiska (=passiva) övningar. 4.2 Integration biomedicin-klinik och dess progression Kursledningen har en ambition att integrera histologin mot fysiologin och till viss del mot senare kliniska kurser. I stort är kursen dock traditionellt uppbyggd med fokus på klassisk histologisk kunskap och en tydlig avgränsning av ämnet. Trots detta upplever många studenter avgränsningen, eller bristen på avgränsning, som ett problem och efterfrågar skarpare gränser. Vårt intryck är att gränserna i stort är väl angivna och att studenterna snarare uttrycker ett (omättligt?) behov av kontroll inför tentamen. Det ger dock ett starkt stöd för kursledningens linje med en avgränsad kurs. Kursen innehåller inte några tydliga teoretiska moment som stimulerar till förståelse på en högre taxonomisk nivå och detta framstår som en av kursens svagheter. Undervisningen förmedlar framförallt fakta om organens histologiska struktur och fysiologiska funktion. Vårt intryck är att det i stort saknas moment där ämnet problematiseras. Exempel på ett diskussionsämne som skulle stimulera till reflektion på en högre nivå är vilka kriterier man använder för att definiera celltyper och hur detta ska appliceras i relation till framtida stamcellsterapier (när är en differentierad stamcell tillräckligt lik en hjärtmuskel ). Vi vill i detta sammanhang lyfta fram mikroskoperingen som ett moment som ökar studenternas perspektiv. Studenterna framhåller att mikroskoperingen leder till reflektion och fördjupad förståelse för vävnader och celler. Denna uppfattning delas av granskningsgruppen. Mikroskoperingen har ett stort värde för att ge studenterna en intuitiv förståelse av dessa strukturer. 4.3 Curriculum overload/dubbelundervisning Studenterna ger ganska samstämmigt uttryck för att det behövs mer tid för inläsning inför tentamen. Däremot framfördes inte någon kritik mot att curriculum skulle vara för omfattande eller detaljerat. Tvärtom så framför studenterna uppfattningen att lärarna prioriterat det viktigaste. Histologin hör till den kunskapsbas man som student förväntar sig att en läkare ska ha och studenterna är därför motiverade att lära sig även detaljkunskaper. Dubbelundervisning har inte heller upplevts som ett problem.

6 6 4.4 Medicinsk professionell utveckling Studenterna kan lätt se att dessa kunskaper kommer att vara nyttiga och nödvändiga i deras framtida läkargärning och kursen utgör för studenterna ett tydligt steg på vägen mot en läkarexamen. Det faktum att föreläsarna tar upp sjukdomsexempel i undervisningen och att det finns en tydlig koppling mot fysiologin förstärker studenternas känsla av att studera medicin på riktigt. Kursen skulle i högre utsträckning kunna inkludera kliniska fallstudier eller granskning av kliniska material men det förefaller inte vara nödvändigt för att förstärka studenternas känsla av professionell utveckling. Det finns dock möjligheter att under kursen utveckla andra aspekter av den professionella kompetensen. Preparatgenomgångar i mindre grupper skulle t.ex. kunna vara ett tillfälle där man på ett strukturerat sätt tränar presentationsteknik. 4.5 Övrigt När studenterna själva tar upp saker att förbättra listas kursplan, utrustning, lärarresurser och inläsningstid högst. Kursplanen behöver utvecklas för att ge en bättre vägledning om vad studenterna förväntas kunna. Idag använder studenterna gamla tentor för att avgränsa ämnet och för att klargöra vad som ska pluggas in. Lärarna ger också uttryck för en viss alienering i förhållande till kursplanen som tagits fram under brådska i samband med anpassningen till Bolognaprocessen. Utrustningen är ett annat problem. Framförallt de TV-monitorer som är kopplade till mikroskopen i grupprummen. Endast hälften av rummen har fungerande TV och det hämmar diskussioner och gruppsamverkan. De mikroskopiska preparaten behöver också uppdateras. Vidare anser både lärare och studenter att en ökad lärarnärvaro i grupprummen under framförallt den tidiga delen av kursen skulle ha stor positiv inverkan. Ett alternativ skulle vara att rekrytera amanuenser från äldrekursare. Den sista punkten gäller inläsningstiden. Studenterna uppger samstämmigt att de skulle behöva ytterligare någon dag för inläsning. Det gäller särskilt för dem som har barn och kanske inte kan studera en hel helg. 5. Konklusion och förslag på åtgärder Vår slutsats är att detta är en välstrukturerad kurs som innehållsmässigt täcker in de för läkarstudenten viktigaste histologiska strukturerna. Mikroskoperingsövningarna har ett särskilt stort pedagogiskt värde och uppfattas av studenterna som en aktiv inlärningsform som leder till reflektion och djupare förståelse. Bristen på moment som tydligt stimulerar till

7 7 reflektion och problematisering av ämnet är kursens svaghet. Fler moment där studenterna är aktiva och kreativa efterfrågas också. Nedan följer några konkreta förslag på förändringar. Somliga är av praktisk natur och bör kunna genomföras omgående, andra är av mer konceptuell natur. 5.1 Förslag på åtgärder: Överlag behöver det satsas på utrustningen i grupprummen, d.v.s. datorer och programvara samt TV-skärmar med tillhörande mikroskop. Tv-skärmarna i grupprummen skulle kunna bli ett utmärkt redskap för att främja arbete i grupp. Vårt förslag är här att se till att alla studenter får tillgång till fungerande utrustning samt att vid första mikroskoperingstillfället ha en genomgång av hur denna fungerar, något som inte görs idag. Fler lärare eller amanuenser som finns närvarande vid mikroskoperingssessionerna, särskilt i början av kursen, är ett önskemål från studenterna. Detta tror vi skulle främja ett aktivt lärande, hjälpa studenterna att använda sin tid vid mikroskopet mer effektivt, och även hjälpa studenterna att lägga sin mikroskopering på en lagom nivå. Standardisera duggorna. Studenterna upplever att duggorna är orättvisa eftersom de går till på olika sätt beroende på den examinerande läraren. Tydliggör målet med duggorna - är det examination eller inlärningstillfälle och standardisera vilka krav som ska ställas på studenterna. Alltför låga krav ger studenterna uppfattningen att duggorna (och kunskaperna?) inte är viktiga. Inlämningsuppgift med redovisning i seminarieform som ett alternativ till katedrala föreläsningar. Studenterna får läsa in ett kursavsnitt på egen hand och lösa uppgifter (gärna i grupp) som därefter redovisas i seminarieform. Detta ger studenterna en möjlighet till reflektion och diskussion. Genom att tydligt klargöra för studenterna att dessa kunskaper kommer att examineras så ges seminariet den tyngd som krävs för ett bra resultat. Undervisningsformen bör ersätta katedrala föreläsningar för detta kursavsnitt (och inte ges som ett komplement) för att stimulera till aktiv inlärning.

8 8 Muntlig presentation (av studenterna) inför mikroskoperingsgruppen av utvalt område inom ett undervisningsblock skulle kunna ersätta stordemonstration eller föreläsning. Lärare är närvarande för att säkra kvaliteten och ge feedback. Vid detta moment används ovan nämnda tv-skärmar och dessa integreras på så vis på ett naturligt sätt i studentens arbetssätt. Utveckla integrationen gentemot patologin: Visa jämförande preparat på normal och sjuk histologi och gärna utöka samarbetet med patologen där histologiska preparat används mycket. Kanske bjuda in en föreläsare från patologen som får berätta på vilket sätt histologi används i verksamheten och vilka delar av normalhistologin som är viktigast att kunna inför patologikursen. Ta fram en ny kursplan som på ett tydligare och mer konkret sätt definierar vad studenterna ska kunna efter kursens slut. Detta dokument ska kunna användas av studenterna för att avgränsa ämnet och för att lägga inlärningen på rätt nivå.

9 Appendix 1, intervjumaterial lärare 1 Appendix 1 Referat av möte med lärarkollegiet den 28 maj Frågor till kursledare samt svar i kursiv stil Vad är Kursens styrkor/svagheter? STRYKOR Befrämjar grupparbete, första gången studenterna arbetar i sammanhållna grupper. Kursen disponerar lokaler som är lämpade för detta. Kursen upplevs som konkret. Studenterna kan titta på strukturerna till skillnad från den molekylära cellbiologin Bra mix mellan föreläsningar och praktiska övningar. De teoretiska och praktiska momenten är väl synkroniserade mot varandra. Ger en helhetsbild och översikt över kroppen Studenterna känner att de läser medicin Bra kontakt mellan föreläsare och studenter (genom mikroskoperingsövningarna) Introducerat forskningsrelaterade föreläsningar SVAGHETER Väldigt mycket begrepp och ord som måste läras in Preparatsamlingen börjar bli gammal. Skulle behöva uppdateras Hur ser din vision för en optimal histologikurs ut? Mikroskoperingen är viktig. Det är svårt för studenterna att förstå histologiska bilder i läroböckerna om de inte har mikroskoperat själv och fått en känsla för vävnadens uppbyggnad. Eftersom patologiundervisningen bygger på digitala bilder är en grund av egen mikroskopering av stort värde för att de ska kunna förstå och tolka dessa bilder. Amanuenser, d.v.s. äldrekursare som fungerar som assistenter under mikroskoperingsövningarna skulle öka kvaliteten Uppdatera utrustning och lokaler. Nya preparat. Vi har t.ex. inte fått resurser att reparera den digitala bildutrustning som står i grupprummen Att medel var direkt avsatta för kursen i budgeten. Möjliggöra mer flexibel användning av budgeten för att t.ex. avlöna amanuenser Vad skulle du vilja tillföra kursen om den tilldelades betydligt mer tid än idag? Detta diskuterades indirekt under andra punkter. Laboration med blodutstryk nämndes. Gruppövningar/seminarier i mer aktiv form diskuterades. Embryologi med tyngd på organutveckling saknas idag. Hur samarbetar/kommunicerar ni inom lärarkollegiet? Liten grupp lärare mindre problem med kommunikation Hur speglar examinationen kursens mål?

10 Appendix 1, intervjumaterial lärare 2 Målbeskrivningen är delvis påtvingad under Bolognaprocessen. Flera av delmålen har vi inte ännu funnit metoder för att tentera. Studentmiljön, lärandemiljön - hur är den? Planeras förbättringar? Grupprummen är bra disponerade för den kursstorlek vi har idag. Om kurserna görs större får vi stora problem För lite resurser för att underhålla apparatur och preparat Generellt lokalproblem som delvis relaterar till bokningssystemet på Berget Hur ser ditt inflytande ut som kursledare. Har du mandat att föreslå och genomföra förändringar av kursinnehåll, föreläsar-stab, eller annat som är relevant? Finns det förändringar som du skulle vilja göra som du inte kan genomföra? Och varför Har inflytande över schemaläggning och vilka undervisningsmoment som ska vara med Måste anpassa schemat och verksamheten efter lokalutbudet. Dåligt bokningssystem Har inflytande över vilka lärare som medverkar, men i praktiken har prefekterna stor makt över detta Man har de lärare man har Undervisning borde ha särskild budget som kan användas mer flexibelt Aktivt lärande o förståelse Ett av era kursmål är att samla, värdera, förstå och söka information i grupp? Hur och När undervisas detta? Examineras dessa moment på något sätt? Målet tillkom under Bolognaprocessen, examineras ej då vi ännu inte funnit metod för detta. Finns det moment i kursen som stimulerar aktivt lärande? Mikroskoperingen är ett aktivt inlärningsmoment. Studenterna lär sig teori under mikroskoperingen. Arbetar i grupp och diskuterar mycket Finns TV med kamera i grupprummen för att alla ska kunna diskutera preparat Vad anser ni att förståelsebaserad kunskap innebär inom ämnet funktionell histologi? Koppling till organets funktion varför organet ser ut som det gör. Förr visade man bara ett flerskiktat epitel så här ser det ut. Vi förklarar varför det ser ut så. Vilken funktion det har. Vi föreläser inte molekylära mekanismer det skulle föra för långt och som vi ser det ingår det inte i kursens uppdrag När skelettmuskel diskuteras förklarar jag varför den är tvärstrimmig men inte hur den regleras Hur har ni lagt upp undervisningen för att stimulera förståelse? Trycker på detta under föreläsningarna Relaterar mycket till Fysiologin, framförallt neurodelen då neurohistologin utgör en grund för förståelsen av neurofysiologin. Ger ut instuderingsfrågor där fysiologifrågor ingår och markeras med asterisk. Tenterar inte fysiologiska aspekter Hur examinerar ni förståelsen?

11 Appendix 1, intervjumaterial lärare 3 Duggorna mest inriktade på preparat men även teorin diskuteras Hur vill ni att studenterna ska lägga upp sina studier under kursen? Studenterna ska börja studera från dag 1 En del lägger för mycket krut på att lära sig varenda liten detalj. Finns det utrymme i schemat/undervisningen för reflektion och självstudier. Egentligen inte, det finns 1dag/vecka för självstudier men det är ett stort stoff och lite tid Kursen heter funktionell histologi. På vilket sätt betonar man det funktionella? Koppling till organets funktion varför organet ser ut som det gör. Förr visade man bara ett flerskiktat epitel så här ser det ut. Vi förklarar varför det ser ut så. Vilken funktion det har Vi föreläser inte molekylära mekanismer p.g.a. tidsbrist, hade vi haft mer tid hade det varit bra Finns det ngt moment i kursen då studenten producerar ngt själv (skriva rapport, ge en presentation, eller liknande)? Nej Har ni några idéer om hur aktivt lärande kan utvecklas/förstärkas? Återinföra laboration med blodutstryk. Problem med lokaler för laborationer Under intervjun diskuteras möjligheten att undervisa hela avsnitt, t.ex. endokrina organ, i form av inläsning, gruppseminarier där studenterna håller i presentationen, och tenta frågor baserat på seminariefrågorna Integration biomedicin-klinik och dess progression Ett av era kursmål är att diskutera den normala strukturen och funktionen mot bakgrund av hur sjukliga tillstånd kan uppstå. Vad innebär det? Hur undervisas det, och hur examineras det? Det tas upp som exempel under föreläsningarna. Patologiska aspekter finns inte med på tentan. Vi har inte några patologiska preparat i mikroskoperingen Använder ni er av patientfall/sjd.exempel i undervisningen? Om inte varför? Sjukdomar tas upp som exempel under föreläsningarna för att öka förståelsen, men vår uppgift är den normala histologin och därför tenteras inte dessa aspekter. Ämnet relaterar mkt till patologi, hur ser kontakten med patologerna ut? Hur avgränsas ämnena från varandra? Har inte någon kontakt med Patologerna Ämnet relaterar även till Biokemin, hur ser ni på det?

12 Appendix 1, intervjumaterial lärare 4 Organeller borde kanske föreläsas på Histologin. När man har mycket ER så betyder det något. Den kunskapen föreläses inte på Molekylär cellbiologi Hur stimulerar ni till förståelse på högre taxonomisk nivå? Principen är OK men mkt som tävlar om tiden. Studenten går på vilken är den minsta insatsen för att klara tentan Finns det några moment i undervisningen som är forskningsförberedande Föreläsarna presenterar sin forskning på speciella föreläsningar Curriculum overload/dubbelundervisning Är kursen heltäckande med avseende på kroppens histologi? Ger en helhetsbild och översikt över kroppen Om inte, hur gör ni era prioriteringar? Historiska namn och stukturer har tagits bort Görs successivt, varje år tas något bort och något läggs till görs av den enskilde föreläsaren Borde finnas plats för den sena embryologin. Har försvunnit från Histologin (kommer dock på nya anatomikursen) Hur kommunicerar ni inom lärarkollegiet? Liten grupp lärare mindre problem med kommunikation Hur avgränsar ni ämnet? Har ni diskussion med fysiologen, MCB, patologen? Vår uppgift är den normala cellen Avgränsningen mot fysiologin är det svåra, tex mot neurofysiologin. Instuderingsfrågor med fysiologiska exempel med (tenteras dock ej) trycka på hur materialet passar ihop med nästa moment Vill inte integrera med andra kursmoment Mycket tid och kraft läggs på mikroskoperingen. Varför är den så viktig? Vad ska studenten lära sig genom mikroskoperingen? Mikroskoperingen är viktig. Det är svårt för studenterna att förstå histologiska bilder i läroböckerna om de inte har mikroskoperat själv och fått en känsla för vävnadens uppbyggnad. Eftersom patologiundervisningen bygger på digitala bilder är en grund av egen mikroskopering av stort värde för att de ska kunna förstå och tolka dessa bilder. Medicinsk professionell utveckling Hur stödjer ni studenternas professionella utveckling?

13 Appendix 1, intervjumaterial lärare 5 Vi lär ut ABC. Vår kurs är helt i början på utbildningen varför det är svårt för oss att få med denna aspekt. Finns det ngt specifikt moment som tränar detta? Nej Finns det ngt moment i examinationen som tar upp detta? Nej Har ni några idéer om hur detta kan utvecklas/förstärkas? Under intervjun diskuteras en mer generell definition av professionell utveckling som innefattar muntlig och skriftlig presentationsteknik, att läsa artiklar, att arbeta i grupp. kursen befrämjar grupparbete, första gången studenterna arbetar i sammanhållna grupper. Kursen disponerar lokaler som är lämpade för detta.

14 Appendix 2, intervjumaterial studenter 1 Appendix 2 Frågor till studenter 9 oktober Vad är Kursens styrkor/svagheter? STYRKOR - Att man faktiskt kan se saker. - Blandning av praktiska och teoretiska moment - Mer praktiska moment, inte bara föreläsningar Känns relevant för framtida arbete som läkare - Koppling till framtiden man ser cellerna. - Några väldigt bra föreläsare, sättet att föreläsa, bra förklaringar. - Föreläsarna använde tavlan istället för PowerPoint vilket var bra. - Lärarna väldigt bra allt föreläsningar, demonstrationerna. SVAGHETER - Litet luddigt avgränsningen mot anatomi och fysiologi oklar - En del kunskaper känns irrelevant här efterlyser bättre integration mot fysiologin. - Exemplen intressanta men gjorde gränsen för vad som skulle läras in oklarare. - Behövs tydligare avgränsningar mot andra kurser - Svårt att veta vad man ska kunna - Tiden för kort för allt som skulle läras - Mer inläsningstid behövs - Vissa föreläsare svagare (överlag bra dock) Hur ser er vision för en optimal histologikurs ut? - Mer lärare under första veckan för introduktion i mikroskopin så att det gick lättare att komma gång. - Mer tid för inläsning inför tentan - Se hur man förebereder preparat tekniker, metoder - Få se fryspreparat Känner ni till kursens mål? - Nej! - Läste visserligen kursplanen men den gav ingen vägledning. Använde gamla tentor för att avgränsa vad man skulle kunna.

15 Appendix 2, intervjumaterial studenter 2 - Nej avgränsningen skedde genom avstämning med gamla tentor och också vad föreläsarna sa vad som var viktigt. - Tydligt från föreläsarna vad som skulle läras in till skillnad från målbeskrivningen. - Hur fungerar examinationerna? DUGGORNA, svagheter - Målet med duggorna oklart kontrollera kunskap eller motivera till inlärning - För låga krav - flummigt, läraren var inte förberedd - krävs inte några stora kunskaper för att passera - Höj kraven men standardisera så att alla gör likadant DUGGORNA, styrkor - Bra upplägg två uppsättningar (ej samma frågor som grannen) teoretiska frågor samt att hitta strukturer fanns tydlig kravnivå men ingen körde - Varsin lapp med fem strukturer visa för handledaren, samt en mer teoretisk fråga skrivna svar - Duggorna får en att plugga SLUTTENTAMEN, mikroskopidelen - Rimlig nivå 3/5 helt godkända, 2/5 med korrekt resonemang - Kanske för få preparat urvalet kan skilja väldigt mycket för olika studenter SLUTTENTAMEN, teoridelen - Ganska lagom nivå Studentmiljön, lärandemiljön - hur är den? - TVn fungerade inte i ca hälften av grupprummen - Mikroskop och preparat OK - Lite trångt i grupprummen - Kyligt i föreläsningssalarna Aktivt lärande o förståelse Ett av era kursmål är att samla, värdera, förstå och söka information i grupp? Hur och När undervisas detta? Examineras dessa moment på något sätt? - Mikroskoperingen fungerar så, vi fick varsitt grupprum - I slutet av kursen började det uppstå gruppdynamik

16 Appendix 2, intervjumaterial studenter 3 Finns det moment i kursen som stimulerar aktivt lärande? - Mikroskoperingsövningarna - Mikroskopmomenten stimulerar till aktivt lärande - Bra balans mellan tid vid mikroskopet (aktivt) och föreläsningstid (passivt) - Mer grupparbete jämfört med tidigare Kursplanen nämner förståelsebaserad kunskap - vad innebär det inom ämnet funktionell histologi? - Kopplingen till fysiologin, varför körtlarna fanns på visst ställe - Exemplen viktiga för förståelsen. - Borde integreras mer mot fysiologin, lättare att förstå varför det ser ut som det gör - Läst integrerat i Uppsala fungerade dåligt med integration, bättre som här med avgränsad histologi - Ser värdet i att avgränsa Hur la ni upp era studier under kursen? - Gamla tentor för att avgränsa mot andra ämnen, veta vad man måste kunna - Stordemonstrationerna bra, gav incitament för att kolla i mikroskopet och för att se att man var i fas - Praktiska delen (mikroskoperingen) från dag 1, teoridelen senare duggorna motiverade till att man började med det praktiska - Använt boken för att titta på bilder och slå upp behöver inte läsa boken (hälften läst (delar av) läroboken dock) Finns det utrymme i schemat/undervisningen för reflektion och självstudier. - Mikroskopiövningarna jättebra, reflektionen kommer därifrån - Inte mycket tid - Mikroskopin viktig för att ge möjlighet till reflektion. Kunde vara mer reflekterande frågor i duggorna Finns det något moment i kursen då studenterna producerar något själva (skriva rapport, ge en presentation, eller liknande)? - Inga egna rapporter eller arbeten Har ni några idéer om hur aktivt lärande kan utvecklas/förstärkas?

17 Appendix 2, intervjumaterial studenter 4 - Nej Integration biomedicin-klinik och dess progression Ett av kursmålen är att diskutera den normala strukturen och funktionen mot bakgrund av hur sjukliga tillstånd kan uppstå. Använder man patientfall/sjukdomsexempel i undervisningen? - Många föreläsare använder sjukdomsexempel i undervisningen - Sjukdomar används som kuriosamodell - Kommer inte upp i duggor eller tentor Görs det några kopplingar till Biokemin och de tidigare kurserna som ni har läst? - Mycket kopplingar görs till introduktionskursen i anatomi - Integration mot Molekylär cellbiologi är mindre uttalad Hur stimulerar man till förståelse på högre taxonomisk nivå? - Mikroskopmomenten stimulerar till aktivt lärande. - Integrationen mot fysiologin gav förståelse - Vore kul men kanske inte finns tid (Angående att problematisera begrepp som t.ex. celltyp och differentiering) Finns det några moment i undervisningen som är forskningsförberedande - Ganska svagt, ej obligatoriskt Curriculum overload/dubbelundervisning Är kursen heltäckande med avseende på kroppens histologi? - Valt ut de viktigaste vävnaderna - Prioriteringarna kändes bra Mycket tid och kraft läggs på mikroskoperingen. Varför är den så viktig? Vad har ni lärt er genom mikroskoperingen? - Mikroskopmomenten stimulerar till aktivt lärande - Mikroskopiövningarna jättebra, reflektionen kommer därifrån - Lärt mig mycket när jag ser preparaten, ritat för mig själv - Kunskapen sitter mycket djupare - roligt men väldigt tidskrävande, bra att få mikroskopera själv

18 Appendix 2, intervjumaterial studenter 5 Är dubbelundervisning inom kursen eller mellan denna och andra kurser ett problem? - Inte något problem Är det ett lagom stort curriculum? - Jag har stannat till mkt detaljer att lära sig (behövs mer tid) - Behövs mer tid för inläsning Medicinsk professionell utveckling Har kursen hjälpt er i er professionella utveckling? - Fått helhetsbild (av kroppen) - Lätt att motivera för fortsättningen (om nyttan av histologin relativt läkarrollen) Finns det ngt specifikt moment som tränar detta? - Nej Finns det ngt moment i examinationen som tar upp detta? - Nej Har ni några idéer om hur detta kan utvecklas/förstärkas? - Nej